Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt till dels pension dt f. d. generaldirektören och chefen för telegrafverket G. H. Ericson, dels ock livränta åt f. d. överdirektören vid statens vattenfcdlsverk K.-G. Ljungdahl.

1944-02-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1944:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt till dels pension dt f. d. generaldirektören och chefen för telegrafverket G. H. Ericson, dels ock livränta åt f. d. överdirektören vid statens vattenfcdlsverk K.-G. Ljungdahl.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr S.

5

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt

till dels pension dt f. d. generaldirektören och chefen

för telegrafverket G. H. Ericson, dels ock livränta åt

f. d. överdirektören vid statens vattenfcdlsverk K.-G.

Ljungdahl.

I en den 8 januari 1944 dagtecknad proposition nr 33, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, framlagt förslag i fråga om rätt till dels pension åt

f. d. generaldirektören och chefen för telegrafverket G. H. Ericson, dels ock

livränta åt f. d. överdirektören vid statens vattenfallsverk K.-G. Ljungdahl.

I fråga örn motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet, i den

mån ej redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

l:o.

F. d. generaldirektören och chefen för telegrafverket Gustaf Helge Ericson.

Under punkten 1 av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen

medgiva, att f. d. generaldirektören och chefen för telegrafverket Gustaf

Helge Ericson må från och med den 1 juli 1944 erhålla rätt till tjänste- och

familjepension enligt de grunder, som i propositionen angivits.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ericson är född den 16 mars 1890 och således 53 år gammal;

att han under tiden 7 januari 1913—31 december 1929 varit anställd i tele^

grafverket som linjeingenjörselev, e. o. linjeingenjör, linjeingenjör och förste

byråingenjör;

att han under åren 1928 och 1929 åtnjutit tjänstledighet för uppehållande

av befattning i enskild tjänst;

att han under tiden 1 juli 1930—31 december 1938 varit förordnad såsom

verkstadsdirektör i telegrafverket;

att han från den 1 januari 1939 för en tid av sex år förordnats till generaldirektör

och chef för telegrafverket;

saint att han på ansökan erhållit avsked från sistnämnda befattning från

och med den 1 oktober 1942 för att tillträda anställning i enskild tjänst.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr s.

Bestämmelser angående tjänstepension för ordinarie tjänstemän, som tillsättas

medelst förordnande på viss tid, återfinnas i 24 § allmänna tjänstepensionsreglementet.

Vid tidpunkten för Ericsons avgång ur statstjänst gällde

enligt nämnda bestämmelser i deras dåvarande lydelse, att sådan tjänsteman

ägde rätt att vid avgång från befattningen, som tillika innefattade avgång

ur statens tjänst, komma i åtnjutande av tjänstepension (förordnandepension),

huvudsakligen i de fall, då antingen tjänsten av honom innehafts

minst tolv år i oavbruten följd eller ock förordnandet utlöpte och av annan

anledning än av tjänstemannen därom uttryckt önskan icke efterföljdes av

förnyat förordnande. Enligt angivna regler var rätten till förordnandepension

icke knuten till viss pensionsålder, och så snart tjänsten innehafts under

minst tolv år i oavbruten följd, var tjänstemannen även vid frivillig avgång

från befattningen berättigad till tjänstepension. Dessa för tjänstemännen fördelaktiga

bestämmelser sammanhängde med att det låg i förordnandeanställningens

natur, att den efter jämförelsevis kort tid kunde komma att upphöra,

samt med önskemålet att kunna för förordnandetjänster förvärva även personer,

som förut icke varit i statens tjänst och som icke kunde förutsättas

efter upphörande av förordnandet bliva tagna i anspråk för andra uppgifter

inom statsförvaltningen.

Reglerna örn förordnandepensioner voro emellertid jämförelsevis restriktiva

i ett avseende. Den ifrågavarande tjänstetiden av tolv år skulle nämligen

ha intjänats i den vid avgången innehavda befattningen, och tjänstetid i tidigare

befattning — vare sig förordnande- eller annan befattning — tillgodoräknades

därvid icke. Dock hade genom bestämmelser, som vid 1942 års

riksdag införts i reglementet, möjlighet bereus tjänsteman, som tidigare innehaft

fullmakts- eller därmed i pensionshänseende likställd befattning och

som uppnått 60 års ålder och 30 års sammanlagd tjänstetid, att efter särskilt

Kungl. Maj:ts medgivande komma i åtnjutande av förordnandepension

vid frivillig avgång, även om han ej intjänat tolv år i förordnandebefattningen.

Hel förordnandepension utgick i princip endast om tjänsten innehafts

minst tolv år.

I detta sammanhang torde även böra erinras om att Ericson vid sin avgång

ur statstjänst är tillförsäkrad rätt till tjänste- och familjelivränta, varjämte

han på grund av inbetalning från telegrafstyrelsen till pensionsstyrelsen

av tidigare erlagda pensionsavgifter är berättigad till särskild pensionsförmån.

De tidigare bestämmelserna om rätt till förordnandepension ha således

icke möjliggjort ett hänsynstagande till tjänstetid i en tidigare innehavd förordnandetjänst.

I betraktande av de härmed förenade olägenheterna har emellertid

vid 1943 års riksdag genomförts sådan jämkning i bestämmelserna, att

befattningshavaren bibehålies vid den pensionsrätt, som skulle tillkommit

honom, om han i stället för att övergå till annan förordnandeljänst i oavbruten

följd kvarstått i den tidigare befattningen. Samtidigt genomfördes dock

en begränsning av rätten till oavkortad förordnandepension vid frivillig

avgång efter tolv års förordnandetid.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr S.

7

Föredragande departementschef en har anfört.

Vad angår den av telegrafverkets förutvarande chef gjorda framställningen

om pension må framhållas, att denne kan åberopa en mångårig verksamhet

i statens tjänst, varav i åtta och ett halvt år som verkstadsdirekör och

nära fyra år såsom verkschef. Med hänsyn härtill och då Ericson, enligt vad

jag erfarit, vid tillträdandet av generaldirektörsämbetet fått anledning utgå

ifrån att han icke härigenom skulle behöva vidkännas någon försämring i

sina pensionsförhållanden, bär jag ansett mig böra framlägga förslag örn utverkande

av riksdagens medgivande av pensionsrätt för honom.

Enligt min mening ligger närmast till hands att på Ericson i huvudsak tilllämpa

bestämmelserna om förordnandepension i den utformning de erhållit

efter de senast genomförda författningsändringarna. Detta innebär, att grundbeloppet

av tjänstepensionen skulle komma att fastställas tili fem sjättedelar

av tjänstepensionsunderlaget för verkstadsdirektörsbefattning. Den nu ifrågasatta

tjänstepensionen synes böra utgå från tidpunkt efter det riksdagen

fattat sitt beslut i ämnet, förslagsvis från och med den 1 juli 1944.

Med tjänstepensionsrätten bör jämväl förenas rätt till familjepension

jämlikt allmänna familjepensionsreglementet, beräknad som om Ericson

intill avgången ur statens tjänst kvarstått i verkstadsdirektörsbefattningen.

Å pensionernas grundbelopp böra utgå rörliga tilläggsförmåner enligt vanliga

grunder. Som en förutsättning för erhållande av de nu angivna pensionsförmånerna

bör gälla, att Ericson avstår från sin rätt till tjänste- och familjelivränta

samt å statsverket överlåter den rätt till pension, som må tillkomma

honom på grund av inbetalning till pensionsstyrelsen av tidigare erlagda

pensionsavgifter.

Med hänsyn till de skäl, som anförts till stöd för det under förevarande

punkt väckta förslaget, har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till detsamma.

Utskottet hemställer således,

alt riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande framställning.

2:o.

F. d. överdirektören vid statens vattenfallsverk Karl-Gustaf Ljungdahl.

Under punkten 2 av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen

medgiva, att till f. d. överdirektören vid statens vattenfallsverk KarlGustaf

Ljungdahl må utgå en tjänstelivränta å 3 900 kronor samt att till hans

efterlevande må utgå en familjelivränta beräknad efter ett familjepensionstal

av 1 500 kronor, varvid i fråga om nämnda förmåner i tillämpliga delar

skola gälla bestämmelserna i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

U tskottel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bonkoutskoitets utlåtande nr V.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ljungdahl är född den 1 november 1892 och således 51 år gammal;

att han erhållit anställning såsom extra tjänsteman vid statens vattenfallsverk

den 1 september 1916;

att han den 1 januari 1918 blivit delägare i nämnda verks pensionskassa

för pensionering av icke-ordinarie personal;

att han konstituerats till ordinarie driftchef från och med den 1 juli 1920:

att han varit förordnad såsom kraftverksdirektör under tiden 1 juli 1934—

30 juni 1938 och såsom överdirektör under tiden 1 juli 1938—30 juni 1939:

att anledningen till att förordnandet som överdirektör omfattat endast ett

år varit hänsyn till förestående omorganisation och lönereglering;

samt att Ljungdahl före sistnämnda förordnandes utlöpande anmält, att

han icke önskade ifrågakomma till förnyat förordnande.

Hos Kungl. Maj:t har Ljungdahl i en den 21 april 1939 dagtecknad skrift,

under framhållande av att han i egenskap av förordnandetjänsteman vid frivillig

avgång från överdirektörsbefattningen på grund av bestämmelserna i

civila tjänstepensionsreglementet icke syntes äga rätt till pension eller uppskjuten

livränta och ej heller till familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet,

anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för beredande åt

honom av dels rätt till uppskjuten livränta, beräknad efter minst lika gynnsamma

grunder som gällde för tjänstemän, tillsatta medelst fullmakt eller

konstitutorial, dels ock en däremot svarande rätt till familjepension för sina

efterlevande.

Statskontoret har anfört bland annat följande.

Då enligt allmänna tjänstepensionsreglementet förordnandetjänstemän blivit

tillförsäkrade förmån av uppskjuten livränta och således rättelse funnits

böra vidtagas i de nya pensionsreglementena, måste det enligt statskontorets

mening anses rimligt, att Ljungdahl i viss utsträckning kompenseras för den

pensionsrätt, varom han gått miste. Ersättningen synes böra utgå i form av

livränta, att av Ljungdahl uppbäras från fyllda 65 år.

När det gäller att avväga livräntans storlek torde följande tvenne utvägar

stå närmast till buds. Sålunda bör man kunna utgå från det pensionsbelopp,

som skulle hava tillkommit Ljungdahl, därest han vid avgången från förordnandetjänsten

alltjämt varit underkastad kommunikationsverkens pensionslag.

Såsom utgångspunkt för bestämmandet av livräntan torde också

kunna väljas den uppskjutna livränta, vartill Ljungdahl enligt civila tjänstepensionsreglementet

skulle varit berättigad, därest han vid avgången ur statstjänsten

fortfarande innehaft sin fullmaktstjänst som driftchef. Såsom framgår

av en av förste akluarien hos pensionsstyrelsen B. Wingborg upprättad,

handlingarna i ärendet bifogad promemoria, skulle pensionen enligt

första alternativet hava uppgått till kronor 2 278: 80 för år samt den uppskjutna

livräntan enligt andra alternativet till kronor 3 873:60 för år. För

jämförelse har i promemorian angivits det livräntebelopp, som skulle hava

utgått, därest civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser om uppskjuten

livränta varit tillämpliga även å förordnandetjänster. I sådant fall skulle livräntan

hava utgjort kronor 4 095 : 60 för år. Statskontoret vill för sin del förorda,

att livräntan åt Ljungdahl bestämmes med utgångspunkt från andra

alternativet och får alltså föreslå, att framställning göres till riksdagen om en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr S.

9

årlig livränta åt Ljungdahl å 3 900 kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den han uppnått 65 års ålder.

Frågan om eventuell kompensation åt Ljungdahl för förlorad familjepensionsrätt

synes för närvarande icke böra upptagas till prövning.

Föredragande departementschefen har anfört:

I likhet med myndigheterna finner jag skäligt, att Ljungdahl beredes rätt

till tjänstelivränla. Beträffande de närmare grunderna för denna biträder

jag för min del statskontorets förslag om en årlig tjänstelivränta åt Ljungdahl

å 3 900 kronor att utgå efter fyllda 65 år. I motsats till statskontoret

anser jag, att även frågan örn kompensation för förlorad familjepensionsrätt

bör prövas i förevarande sammanhang. Detta synes lämpligen kunna ske

genom att med samma utgångspunkt som beträffande nyssnämnda livränta

fastställa en familjelivränta, för vilken familjepensionstalet synes kunna bestämmas

till 1 500 kronor. Beträffande de nu angivna livräntorna böra i övrigt

i tillämpliga delar gälla de för dylika förmåner meddelade bestämmelserna

i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Med biträdande av Kungl. Majlis förevarande förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande framställning.

Stockholm den 22 februari 1944.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från. första kammaren: herrar Sandén, Friggeråker, Myrdal, Sylwan, Leander, ./allansson

i Fårekulla* och Sundelin*; samt

från. a n d r a kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Andersson

i Munkaljungby, Barnekow, Sundberg, fru Humla och herr Nilson i Spånstad.*

Utskottet.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:67 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 1942 a1 i texten