Bankoutskottets utlåtande nr 9
1944-02-22 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1944:9, Bankoutskottets utlåtande nr 9
Dokumentets text
10
Bankoutskottets utlåtande nr 9.
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1944 kl. 3 eili.
Utlåtande i anledning au Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsrätt
för innehavare av professurerna i idé- och
lärdomshistoria samt i biokemi vid universitetet i Uppsala.
I en den 8 januari 1944 dagtecknad proposition, nr 34, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att innehavare av Emilia
och Gustaf Carlbergs professur i idé- och lärdomshistoria samt Karin och
Herbert Jacobssons professur i biokemi vid universitetet i Uppsala må erhålla
pensionsrätt i överensstämmelse med i propositionen angivna grunder.
I fråga om motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den mån
icke redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
Vid inrättande genom donationsmedel år 1933, respektive år 1938 av professurerna
i idé- och lärdomshistoria samt i biokemi vid universitetet i Uppsala
blev frågan om pensionsrätt åt innehavare av professurerna icke föremål
för närmare övervägande.
Genom beslut den 15 november 1940 förordnade Kungl. Majit med stöd av
2 § 1 mom. c) civila tjänstepensionsreglementet, att detta icke skulle äga tilllämpning
å, bland andra, innehavarna av de nu berörda båda professurerna.
Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1942 förordnat, att ej
heller allmänna tjänstepensionsreglementet skall äga tillämpning å dem.
Större akademiska konsistoriet har anfört bl. a. följande:
Med statskontoret är konsistoriet ense därom, att någon juridisk förpliktelse
för statsverket att bereda innehavarna av dessa professurer pensionsrätt icke
finnes. Konsistoriets framställning vilar på billighetshänsyn. Dessa professurer
omfatta ämnen, som äga en stor och självständig vetenskaplig betydelse.
Den omständigheten, att dessa vetenskapsgrenars företrädande vid ett svenskt
universitet beror på enskild frikostighet, synes icke böra utesluta, att statsverket
på det sättet träder emellan, att innehavarna av professurerna beredas
den trygghet, som pensionsrätt innebär. Det är också skäligt, att de erhålla
denna pensionsrätt redan innan frågan om de nuvarande innehavarnas avgång
blir aktuell. Detta förutsättes redan av den känsla av trygghet, som pensionsrätten
vill skapa. Det är också ur praktisk synpunkt av betydelse, enär dessa
professorer eljest måhända skulle känna sig föranlåtna att söka på andra vägar
bereda sig det uppehälle under ålderdomen, som pensionen avser att giva.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr li
-
ll
Konsistoriel vill tillägga, att donationsbreven till de nu ifrågavarande professurerna
icke gärna, såsom statskontoret förmenar, kunna anses giva vid
handen, att blivande tjänstepensioner avsetts skola utgå av avkastningen av
de donerade medlen. Häremot talar redan den för båda professurerna gällane
regeln, att innehavarna skola av sina årliga avlöningsförmåner avstå
den för professor bestämda pensionsavgiften för egen pension, vilken avgift
avsättes och bokföres särskilt.
Kanslern för rikets universitet har framhållit, att för innehavaren av professuren
i idé- och lärdomshistoria icke stadgats skyldighet att avgå vid 65
års ålder. Därest pension i ei‘forderlig utsträckning ej kunde beredas honom
från uppnådda 65 år, syntes konsekvensen böra bliva, att han kvarstode i
tjänst utöver denna ålder. I fråga om innehavaren av den andra befattningen
hade Kungl. Maj:t föreskrivit, att han skulle vara skyldig att avgå vid 65 års
ålder. Emellertid syntes man även beträffande honom få utgå ifrån att förutsättningen
vore, att hans pensionsfråga ordnats. Skulle så ej vara fallet,
borde han tydligen medgivas rätt att kvarstå i tjänsten även efter uppnådda
65 år. I utlåtandet anföres vidare.
Såtillvida kan det med visst fog sägas, att en reglering av pensionsrätten ej
är särskilt brådskande. Å andra sidan torde det vara tydligt, att donationsmedlen
ej förslå såväl till avlöning av tjänstgörande professor — en sådan bör
enligt donatorernas mening alltid finnas — som till pensionering av en hans
företrädare. Vidare tillkommer den omständigheten, att innehavarna av dessa
båda lärostolar äro i en sämre ställning än övriga universitetsprofessorer med
hänsyn till pensioneringen av de efterlevande i händelse av dödsfall, emedan
de såsom ej pensionsberättigade enligt civila tjänstepensionsreglementet icke
kommit i åtnjutande av den förbättring i fråga om familjepensioneringen, som
tillförsäkrats övriga professorer i samband med statens övertagande av universitetens
familjepensionskassor.
Föredragande departementschefen har anfört i huvudsak följande:
Vad beträffar ifrågavarande två professurer anser jag skäl tala för att
spörsmålet om pensionsrätt för innehavarna tages under omprövning. Med
hänsyn till de kostnader, som skulle föranledas av att befattningarna förenas
med pensionsrätt, torde frågan härom böra underställas riksdagens
prövning. Det må härvid framhållas, att professurerna äro avsedda att äga
bestånd för framtiden samt omfatta ämnen av stor betydelse. I betraktande
härav förefaller det rimligt, att innehavarna genom statsmakternas försorg
komma i åtnjutande av pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet på
samma sätt som professorer i allmänhet. Såsom universitetskanslern framhållit
skulle man för övrigt svårligen kunna kräva, att de skulle avgå vid den
vanliga pensionsåldern, om ej pensionsrätt då bereddes dem. Att på sätt i
ärendet ifrågasatts uppskjuta pensionsfrågan till den tidpunkt, då spörsmålet
örn de nuvarande innehavarnas avgång ur tjänst blir aktuellt, synes icke
lämpligt med hänsyn till den därmed förenade otryggheten för befattningshavarna.
Därest tjänstepensionsfrågan ordnas på nu angivet sätt, komma befattningshavarna
att i familjepensionshänseende bliva underkastade bestämmel
-
12
Bankoutskottets utlåtande nr 9.
Viskottet.
serna i allmänna familjepensionsreglementet. Det synes emellertid därvid
skäligt att låta professurernas nuvarande innehavare — som vid statens övertagande
år 1939 av universitetets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor
och barn voro delägare i inrättningen -— erhålla samma ställning i familjepensionshänseende
som de övriga delägare i inrättningen, för vilka allmänna
familjepensionsreglementet blivit tillämpligt. Detta innebär, bland annat, att
befattningshavarna bibehållas vid de lägre familjepensionsavgifter, som de
haft att vidkännas enligt bestämmelserna för pensionsinrättningen.
Hos universitetet fonderade tjänstepensionsavgifter, som de nuvarande
innehavarna av professurerna haft att erlägga, torde böra tillgodoföras universitetets
avlöningsänslag.
De nu föreslagna åtgärderna synas böra genomföras förslagsvis från och
med den 1 juli 1944. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen
fattat sitt beslut i ärendet, utfärda de närmare föreskrifter, som må
befinnas påkallade.
Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har utskottet funnit sig böra
tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis ifrågavarande proposition.
Stockholm den 22 februari 1944.
På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.
Närvarande: se ;inteckning å utlåtande nr 8.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:68 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maurts proposition angående pensionsrätt för innehavare av professurerna i idé- och lärdomshistoria samt i biokemi a1 i texten