Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn inrättande av ett för allmänt och enskilt företagsliv gemensamt rationaliseringsorgan.

1944-03-16 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1944:4, Utlåtande i anledning av väckt motion örn inrättande av ett för allmänt och enskilt företagsliv gemensamt rationaliseringsorgan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr ■£.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1944 kl. 12 m.

Första kammarens a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion örn inrättande av ett för allmänt och enskilt

företagsliv gemensamt rationaliseringsorgan.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 196, har herr Sten m. fl. hemställt, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa örn utredning angående förutsättningarna

och formerna för tillskapandet av ett rationaliseringsorgan, gemensamt

för allmänt och enskilt företagsliv, med uppgift att kontinuerligt undersöka

i vilken utsträckning oekonomiska och otidsenliga system, arbetsmetoder

och tillverkningssätt m. m. användas.

Inom andra kammaren har väckts en likalydande motion nr 344.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen I: 196.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från. statens organisationsnämnd,

kommerskollegium, statens hantverksinstitut oell ingeniörsvetenskapsakademien.

Vidare har utskottet berett Sveriges standardiseringskommission,

Sveriges industriförbund, svenska arbetsgivareföreningen, landsorganisationen

i Sverige, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, jordbrukstekniska

föreningen och kooperativa förbundet tillfälle yttra sig i anledning av motionen.

Statens organisationsnämnd anför bland annat:

Till en början må framhållas, att en väsentlig principskillnad föreligger mellan

det sätt på vilket standardiseringsarbetet inom näringslivet i fråga örn material,

industriprodukter och produktionsmedel utföres samt de metoder, som

måste användas beträffande rationalisering inom industriell drift samt statlig,

kommunal eller enskild förvaltning. Standardisering av tillverkade produkter

måste med nödvändighet vara ett gemensamhetsarbete mellan alla eller i allt

fall flertalet företag inom viss industribransch, medan rationalisering, för att

giva ett gott resultat, endast i vissa fall och ofta icke alls kan genomföras i

form av samarbete mellan företagen inom en industribransch, utan i allmänhet

måste bliva en uppgift för den enskilde företagaren ensam, huvudsakligen på

grund av de oftast i hög grad olikartade förhållanden och faktorer, som påverka

driftsekonomien i det enskilda företaget.

I motionen har framhållits, att Sveriges standardiseringskommission bedrivit

en omfattande upplysningsverksamhet genom artiklar både i fackpress och dag
Bihang

till riksdagens protokoll 1044. IS sami. % avd. Nr 4.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr é.

liga tidningar samt genom föredrag inom föreningar och olika sammanslutningar

i syfte att bekantgöra standardiseringsarbetets framsteg. Härav dragés den

slutsatsen, att en liknande upplysningsverksamhet beträffande rationalisering

borde kunna komma till stånd inom en gemensam rationaliseringsorganisation

ungefär efter de linjer, som gälla för standardiseringskommissionen.

Organisationsnämnden vill i detta avseende framhålla, att ett sådant mycket

omfattande upplysningsarbete sedan flera decennier tillbaka bedrivits genom

olika organ inom näringslivet och den allmänna förvaltningen ävensom genom

tidskrifter och dagspress.

Som exempel på organisationer, vilka genom publikationer idka upplysningsverksamhet

beträffande rationaliseringar, nämner organisationsnämnden Sveriges

industriförbund, svenska teknologföreningen, ingeniörsvetenskapsakademien,

företagsekonomiska föreningen m. fl.

Vidare anför organisationsnämnden:

Det är organisationsnämndens bestämda uppfattning, att ett gemensamt organ

för upplysningsverksamhet i rationaliseringsfrågor ej skulle vara lämpligt,

då rationaliseringsfrågorna ju oftast äro av så olikartad natur inom olika områden

och branscher av näringslivet.

^Rationalisering inom ett företag kan emellertid i praktiken ej genomföras

endast genom att företagsledaren eller dennes medarbetare genom upplysningsverksamheten

taga del av olika uppslag beträffande rationalisering, utan härför

erfordras särskilt utbildad personal, som antingen är direkt anställd av företaget

eller, vilket ofta är den enda lösning som ger bästa möjliga resultat, genom

anlitande av konsulterande specialister på de olika områden inom företaget,

som skola göras till föremål för rationalisering.

Till skillnad mot vad fallet är vid standardisering av produkter gemensamma

inom en industribransch, måste härvid det enskilda företaget anordna erforderliga

rationaliseringsutredningar helt individuellt. Någon kollektiv mall går ej

att tillämpa beroende på att även företag inom samma bransch, som tillverka

samma eller likartade produkttyper, äro karakteriserade av en individualitet på

grund av olika geografiskt läge, olika kombination och ålder, av byggnadstyper

och andra lokalförhållanden, olika dagsbelysning vid arbetsplatserna, olika

variabler beträffande råmaterialets beskaffenhet, maskinuppsättning, typer av

arbetare, de olika avdelningarnas storlek, kraft- och bränsleförhållanden etc.

Så kan exempelvis framhållas, att den optimala mekaniseringsgraden — bästa

kombination av maskintyper, verktyg, etc. — för utförande av en viss arbetsoperation

till väsentlig grad bestämmes av den kalkylerade årskvantiteten av

produkter i arbetsoperationen i fråga ställd i relation till lönenivån för arbetskraften

för den ifrågavarande orten.

På grund av alla dessa förhållanden är det exempelvis nödvändigt, att vid

rationalisering med arbetsstudier noggranna undersökningar göras vid varje

arbetsplats i en fabrik för en viss arbetsoperation för fastställande av den riktiga

produktionstiden per stycke av produkterna. Arbetsstudievärden, som utarbetats

vid viss fabrik inom en tillverkningsbransch, kunna därför ej på något

vis anses äga giltighet för en annan fabrik inom branschen. Något kollektivt

arbete genom ett gemensamt organ inom detta viktiga och omfattande rationaliseringsområde

går ej att genomföra, utan arbetet måste helt utföras av varje

företag individuellt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälldga utskotts utlåtande nr 4.

3

Organisationsnämnden omnämner härjämte, att kurser för utbildning av

ingenjörer och övriga arbetsledare i rationalisering anordnas periodvis vid de

tekniska högskolorna, vid Sveriges industriförbunds arbetsledarinstitut på olika

ställen i landet, genom industriens upplysningstjänst, genom organisationsnämnden

m. fl. Konsulterande specialister för rationalisering inom industrien

ställas till förfogande av aktiebolaget industribyrån vid Sveriges industriförbund.

Av organisationsnämndens yttrande framgår också, att ett stort antal

institutioner äro sysselsatta med rationaliseringsfrågor inom olika näringsgrenar.

Enligt nämnden måste det anses vara på lämpligt sätt sörjt såväl för

upplysnings- och utbildningsverksamhet beträffande rationalisering inom de

olika viktiga områdena inom näringslivet och andra verksamhetsgrenar i vårt

land som även i fråga örn konsulterande organ för rationaliseringens genomförande

i praktiken. På grund härav och då rationaliseringsverksamheten är

av så olikartad natur inom skilda områden av industri och näringsliv, att ett

särskilt gemensamt organ ej kan anses hava någon uppgift att fylla, avstyrker

nämnden den i motionen föreslagna utredningen.

Kommerskollegium framhåller, bland annat, att även örn man i vålt land

nått förhållandevis långt i fråga om rationaliseringen inom näringslivet, arbetet

härutinnan självfallet bör energiskt fullföljas. Då emellertid den starkast

pådrivande faktorn härvidlag — till skillnad från vad fallet är beträffande

standardiseringen — torde vara den inbördes konkurrensen och då vidare

rationaliseringsproblemen äro av så skiftande natur för olika områden och företag,

synes ett gemensamt organ för handläggning av dessa spörsmål icke lämpligen

böra ifrågakomma. Även örn kollegium alitsa finner rationaliseringssträvandena,

ej minst med tanke på efterkrigsplaneringen, förtjäna ökad uppmärksamhet

och stöd från statsmakternas sida, kan kollegium ej tillstyrka motionärernas

förslag om inrättande av ett för allmänt och enskilt företagsliv gemensamt

rationaliseringsorgan.

Även ingeniörsvetenskapsakademien, Sveriges standardiseringskommission,

Sveriges industriförbund och kooperativa förbundet avstyrka samtliga den föreslagna

utredningen, varvid som huvudskäl åberopas, att rationaliseringsfrågorna

på grund av sin mångskiftande natur icke lämpligen kunna handläggas

av en centralorganisation. Kooperativa förbundet föreslår, att statsmakterna

vidtaga andra åtgärder, som äro ägnade att underlätta och påskynda rationaliseringsarbetet,

speciellt inom hantverk och småindustri.

Statens kantaerksinstitut finner att vad angår hantverkets rationaliseringsfrågor

institutet i samarbete med Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

lämpligen torde kunna fullgöra de arbetsuppgifter, som skulle ankomma

på det i motionen föreslagna rationaliseringsorganct.

Sveriges hantverks- och småindustrier g anisalion avstyrker motionen och uttalar

därvid bland annat att den utomordentligt betydelsefulla frågan örn ratio
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

nalisermg av de mindre företagen synes av statsmakterna böra främjas genom

ökade anslag till organisationens informationstjänst och till statens hantverksinstitut.

Svenska arbetsgivareföreningen, som icke avgivit något eget yttrande, har

förklarat sig instämma i de synpunkter, som framförts av Sveriges industriförbund.

Landsorganisationen i Sverige anser det ovisst, huruvida det kan vara lämpligt

att omedelbart söka sammanfatta ali rationaliseringsforskning i ett enda

organ. Enligt landsorganisationen skulle man i stället kunna tänka sig, att för

varje större näringsgren inrättades ett fristående statligt eller halvstatligt rationaliseringsinstitut.

Landsorganisationen anser den nuvarande ordningen

långt ifrån tillfredsställande och tillstyrker, att frågan om tillskapandet av

offentliga eller halvoffentliga rationaliseringsorgan upptages till utredning.

Jordbrukstekniska föreningen finner, att, i den mån det nu brister i kontakten

olika näringsgrupper eller industriföretag emellan, detta synes kunna avhjälpas

på ett smidigare och effektivare sätt än genom tillskapandet av en stor

centralorganisation för rationalisering.

Till främjande av ett effektivare rationaliseringsarbete hava motionärerna

ifragasatt inrättandet av ett för allmänt och enskilt företagsliv gemensamt

rationaliseringsorgan, närmast efter mönster av Sveriges standardiseringskommission.

Motionärerna synas emellertid härvid hava förbisett den grundläggande

skillnad, som i förevarande hänseende förefinnes mellan rationalisering

och standardisering. Standardiseringsarbetet kan ej erhålla önskvärd effekt,

såvida det ej åstadkommits under samverkan mellan alla berörda parter, och

kräver därför enligt sin natur en centraliserad handläggning. En allmän rationalisering,

som omspänner praktiskt taget all ekonomisk verksamhet, förutsätter

däremot, såsom i de avgivna yttrandena påpekats, ett sysslande med problem

av så mångskiftande och vittomfattande natur, att arbetet icke lämpligen torde

kunna centraliseras till ett enda organ. Enär de faktorer, vartill hänsyn är att

taga vid genomförandet av en rationalisering, äro så olikartade, innebär det

ofta svårigheter att även inom en och samma bransch kunna verkställa jämförelser

i fråga om rationaliseringsarbetet. Rationaliseringen torde därför i

framtiden liksom hittills främst få bliva en intern uppgift för de olika företagen

själva, varvid konkurrensen dem emellan lärer utgöra den effektivaste drivfjädern.

Utskottet har härvid icke förbisett betydelsen av att samarbete etableras

i och för utbyte av erfarenheter rörande rationaliseringsarbetet. Ett sådant

samarbete har verksamt främjats av det omfattande upplysningsarbete,

som sedan flera decennier bedrivits genom olika organ inom näringslivet och

den allmänna förvaltningen. Jämväl i övrigt har, såsom utredningen i ärendet

giver vid handen, rationaliseringsarbetet rönt oavlåtligt intresse såväl från det

allmännas som från det enskilda näringslivets sida. Detta utesluter icke att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

rationaliseringsf rågan förtjänar fortsatt uppmärksamhet från statsmakternas

sida, men utskottet kan av anförda skäl icke ansluta, sig till motionärernas

förslag att inrätta ett centralt rationaliseringsorgan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 mars 1944.

På utskottets vägnar:

IVAR EKSTRÖMER.

Närvarande: herrar Ekströmer, Heuman, Franzen, Nils Elowsson, Casi Eric Ericsson, fru

Sjöström-BBngtsson och herr Wahlund*.

* Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.