Sök i Ratio Lex

Första kammarens a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande nr 6

1944-04-18 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1944:6, Första kammarens a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande nr 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.

]

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1944 kl. 12 m.

Första kammarens a n dra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion om utredning rörande organisationsväsendet

på det ekonomiska området m. m.

L en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 259, hava herrar Nordenson och Herlitz hemställt, att riksdagen

måtte hos Kungl. Majit anhålla, att en allsidig utredning måtte företagas

rörande organisationsväsendet på det ekonomiska området, med särskilt

avseende på dess utveckling under de senaste åren, samt att, i den män härvid

åtgärder från det allmännas sida — exempelvis särskild lagstiftning rörande

ideella föreningar — befinnas påkallade, förslag i dessa ämnen måtte föreläggas

riksdagen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från Överståthållarämbetet

samt länsstyrelserna i Uppsala och Jönköpings län ävensom från kommerskollegium

och socialstyrelsen. Vidare har utskottet berett följande sammanslutningar

tillfälle yttra sig i ärendet, nämligen Sveriges industriförbund, Sveriges

köpmannaförbund, Sveriges grossist förbund, Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen,

landsorganisationen i Sverige, kooperativa förbundet, Stockholms handelskammare,

handelskammaren i Göteborg samt Skånes handelskammare. Kommerskollegium

Ilar tillika överlämnat utlåtanden från övriga auktoriserade

handelskammare.

Överståthållarämbetet anser, att utvecklingen på organisationsväsendets område

gått i sund riktning utan skrankor av lag örn ideella föreningar eller liknande

lagstiftning. Det synes ämbetet vara en god regel vid handhavandet av

de samhälleliga uppgifterna, att lagstiftning tillgripes endast där verkligt behov

därav förefinnes. Av sådan anledning och då ej heller en utredning i det

med motionen avsedda syftet synes behövlig, saknar ämbetet anledning tillstyrka

motionen.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser, att ett klargörande av de i motionen berörda

spörsmålen vore av stor vikt för samhällslivet. Då emellertid den statliga

utredningsapparaten för närvarande får anses mycket ansträngd och personer

med tillräckligt ingående och omfattande kunskap örn organisationsvä
-

Bihcmg till riksdagens protokoll 1044. 12 saini. 2 avd. Nr (i.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.

9

sendets problem i stor utsträckning äro upptagna av utredningar med mera

bestämda syftemål än de i motionen uppställda, håller länsstyrelsen före att den

ifrågasatta utredningen bör anstå till dess berörda svårigheter minskat.

Länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller, att den erfarenhet, styrelsen från

sin ämbetsverksamhet har av organisationsväsendet, ej är särskilt stor. Fall

hava dock förekommit, då länsstyrelsen ställts inför yttringar därav. Länsstyrelsen

kan icke påstå, att den därvid vunna erfarenheten varit sådan, att länsstyrelsen

om organisationsväsendet kan vittna, att detta i sin verksamhet ej

lämnat rum för kritik. Länsstyrelsen måste tvärtom vitsorda, att anledning till

sådan icke saknats. Sålunda har det förekommit, att organisationer mot utomstående

övat påtryckning av den art att dessa för fortsättande av sitt yrke

eller sin näring mot sin vilja tvingats att ingå i organisationen. Särskilt torde

uppmärksammas sådana organisationers verksamhet, vilka lia till uppgift att

hålla priserna uppe på medlemmarnas alster och produkter. Länsstyrelsen påpekar

vidare, att det särskilt i storföretagen icke torde vara möjligt att undgå

att låta ledningen förbehållas en viss mindre grupp, ett förhållande, som knappast

kan anses rätt överensstämma med organisationens idé som sådan. Länsstyrelsen

anser all anledning finnas att understödja kravet på en utredning —

om en sådan låter sig göra — till klarläggande av organisationsväsendet på

det ekonomiska området och verkningarna av detsamma för det allmänna samt

för enskilda.

Kommerskollegium anför bland annat: Det spörsmål, som i motionen ställts

under debatt, är givetvis förtjänt att av statsmakterna noga uppmärksammas.

Med den betydelse organisationsväsendet erhållit för det moderna samhällslivet

och framför allt sedan näringslivets organisationer i viss omfattning

— såsom under kristiden skett — övertagit en del offentlig-rättsliga funktioner,

är det av vikt, att dessa organisationers verksamhet handhaves på ett sätt,

som fyller de krav, som det allmänna måste ställa på dem. Emellertid har såsom

i de avgivna utlåtandena framhållits vissa utredningar rörande det ekonomiska

livets organisationer under de senare åren företagits. Förutom 1935 års utredning

örn folkförsörjning och arbetsfred samt det av 1936 års näringsorganisationssakkunniga

år 1940 avgivna betänkandet örn organiserad samverkan

inom svenskt näringsliv föreligger en på privat initiativ företagen utredning

örn »den korporationsrättsliga regleringen», verkställd av professor Halvar G.

F. Sundberg (tryckt i Strödda uppsatser 1943). Det torde knappast vara av

behovet påkallat att nu såsom grundval för ytterligare överväganden i ämnet

verkställa någon ny speciell utredning rörande dessa spörsmål, så mycket mindre

som enligt vad kollegium inhämtat kanslichefen K. Åmark för närvarande

för rikskommissionens räkning speciellt ägnar uppmärksamhet åt dessa frågor

vid utarbetande av redogörelsen för statsmakternas åtgärder för folkhushållningen

under nu rådande kris.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens and ra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.

O

o

En annan sak är att givetvis organisationsväsendets utveckling påkallar uppmärksamhet

från statsmakternas sida. Det är, såsom från skilda håll har påpekats

såväl i motionen som i de avgivna utlåtandena, vissa risker för handen

att organisationsväsendet kan urarta och medföra vissa för den enskilde föga

tilltalande tvångsåtgärder. I sådant hänseende har särskilt av 1936 års näringsorganisationssakkunniga

påpekats dc förhållanden, som förefinnas inom vissa

detaljliandelssammanslutningar och som gå ut på ett visst prohibitivt system

för detaljhandelns ordnande (s. k. nyetableringskontroll). Det är även kollegii

åsikt, att det bör ankomma på statsmakterna att hålla uppmärksamheten riktad

på de tendenser inom näringslivet, som syfta till att inkräkta på näringsfriheten,

och otänkbart är icke, att statliga åtgärder i en framtid kunna befinnas

bli erforderliga för att stävja sådana tendenser inom vissa organisationer. Att

nu emellertid med hänsyn till farhågor, som i berörda hänseende kunna förefinnas,

igångsätta en omfattande utredning torde knappast vara påkallat. Kollegium

vill ifrågasätta, att den övervakning av näringslivets organisationsverksamhet,

som möjligen bör ifrågakomma, verkställes av redan befintliga statliga

organ för handläggning av frågor rörande näringslivet.

I detta sammanhang vill kollegium också bringa i erinran, att den rättsliga

grundvalen för reglering av näringslivets organisationsväsen, i den mån det ej

drives i form av ekonomiska föreningar, alltjämt utgöres allenast av den oskrivna

sedvanerätt, som på området i fråga utbildat sig. Förslag till lagstiftning

i ämnet har vid upprepade tillfällen under de senaste fyrtio åren utarbetats

senast av expeditionschefen Romberg i justitiedepartementet år 1939. Enligt

vad kollegium inhämtat är detta ärende för närvarande beroende på Kungl.

Maj:ts prövning. Det synes kollegium angeläget, att denna fråga, som måste

anses vara av grundläggande betydelse för det ekonomiska organisationsväsendet

i vårt land, bringas till sin lösning inom en snar framtid. Däremot finner

kollegium det mera omfattande utredningsarbete, som i motionen åsyftas, för

närvarande ej böra komma till stånd.

Socialstyrelsen framhåller, att det vill synas, som örn det skulle vara svårt

att med ledning av framställningen i motionen få fram några tillräckligt klara

direktiv för en omfattande och allsidig utredning av den art, som ifrågasättes.

Motionärerna hava själva räknat med möjligheten av att en sådan utredning

icke kommer att leda till framställandet av några positiva förslag. Bestämningen

av det allmänna utredningsuppdraget torde få anses vara alltför

svävande. Socialstyrelsen har för sin del icke funnit skäl att tillstyrka den föreslagna

utredningen.

Sveriges industri! ör band, framhåller, att några tendenser till maktkoncentration,

centralisering och byråkratisering, varöver enligt motionen klagomål på

senare tid skulle hava förekommit, veterligen icke försports inom industriorganisationerna

och någon lagstiftningsåtgärd på denna punkt vore därför för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.

dessa organisationers vidkommande obehövlig. Vad angår den i motionen berörda

frågan örn organisationernas förhållande till utomstående inrymmer detta

enligt förbundet obestridligen inom vissa områden ur juridisk-teknisk synpunkt

svårlösta problem. Organisationsväsendet inom industrien har emellertid numera,

uttalar förbundet vidare, nått sådan stadga och organisationernas ledning utövas

i regel under sådant ansvar, att missbruk av förefintliga maktbefogenheter

på detta område nu för tiden torde vara sällsynta. Förbundet erinrar

härjämte örn att organisationerna på det ekonomiska området sinsemellan förete

ytterligt stora olikheter i fråga örn struktur, arbetsuppgifter och betydelse ur

allmän synpunkt. Med hänsyn härtill skulle en eventuell lagstiftning på området

sannolikt få lov att begränsas till ett relativt fåtal, för samtliga organisationer

tillämpliga bestämmelser av synnerligen allmän karaktär. Det kan enligt

förbundet förmodas, att det praktiska värdet av en lagstiftning av denna

art skulle bliva tämligen ringa. Industriförbundet kan icke tillstyrka den i

motionen begärda utredningen.

Sveriges köpmannaförbund vill för sin del icke motsätta sig förslaget örn en

allsidig utredning rörande organisationsväsendet på det ekonomiska området.

Det synes som örn det vore av ett visst allmänt intresse, att den faktiska utveckling,

som ägt rum under de senaste årtiondena, sammanfattades i en utredning,

vilken då också kunde lämna svar på frågan örn hur djupt organisationsväsendet

trängt in i det svenska samhället och hur många medborgare, som

direkt eller indirekt beröras därav. Av intresse vore också att få klarlagt de

olika former för medlemsinträde, som förelegat, och vilka förmåner och rättigheter,

som olika organisationer bereda sina medlemmar. Förbundet kan dävemot

icke acceptera den senare delen av motionärernas yrkande, nämligen att

riksdagen redan nu i viss mån måtte uttala sig för åtgärder från det allmännas

sida. Förbundet har visserligen öppen blick för att vissa intressekonflikter

kunna uppkomma mellan staten och organisationerna eller mellan organisationerna

och deras medlemmar eller utomstående, vilka konflikter någon gång

kunna synas vara sådana, att det allmänna borde ingripa i en eller annan form.

Till de av motionärerna anförda exemplen vill förbundet lägga att motsättningar

mellan större och mindre organisationer kunna uppkomma, vilka i strid

med skälighet och billighet genom maktmedel kunna komma att lösas. Förbundet

anser detta oaktat, att synnerligen starka skäl måste föreligga, innan statsmakterna

böra ingripa i organisationens verksamhet. Sådana starka skäl synas

ännu icke föreligga, och det torde därför enligt förbundets mening icke vara

påkallat, att riksdagen redan nu principiellt uttalar sig för åtgärder i denna

riktning. Tvärtom anser förbundet, att goda utsikter finnas till att uppkommande

intressekonflikter komma att lösas under frivillig samverkan mellan organisationerna.

Förbundet tillstyrker den av motionärerna begärda utredningen

men finner, att det icke i dagens läge bör göras något uttalande örn åtgärder

från det allmännas sida beträffande organisationsväsendet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Förlita kammarens a n dra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6. 5

Sveriges grossistförbund framhåller, att utvecklingen av organisationsväsendet

på det ekonomiska området uppenbarligen icke avslutats utan alltjämt pågår.

Att under sådana förhållanden tillskapa en lag, som skulle reglera formerna

för organisationerna och deras verksamhet, gränserna för deras maktutövning

etc., måste innebära risk för att utvecklingen på detta område hämmas

eller snedvrides. En dylik allmänt hållen lag torde sålunda kunna medföra,

att en ur samhällets synpunkt önskvärd utveckling av organisationsväsendet

försvåras eller förhindras. I den mån uppenbara missbruk av den för närvarande

rådande friheten på detta område i något fall skulle visa sig föreligga,

synes man i stället böra in casu söka råda bot för dessa. Detta torde icke nödvändigtvis

behöva ske lagstiftningsvägen. Möjlighet torde sålunda i vissa fall

föreligga att med hjälp av de ledande näringsorganisationerna komma till rätta

med osunda företeelser på detta område. Även andra medel böra kunna övervägas.

Förbundet erinrar vidare örn redan vidtagna utredningar rörande organisationsväsendet

samt framhåller att de ledande näringsorganisationerna,

som ju i detalj följa organisationsväsendets utveckling, var och en inom sitt

område kunna lämna de kompletterande upplysningar örn denna utveckling,

som av statsmakterna önskas. Förbundet anser skäl icke föreligga att ira verkställa

den av motionärerna begärda utredningen.

Sveriges lantbruksförbund anser det synnerligen tveksamt, örn en utredning

i enlighet med motionärernas förslag skulle kunna omsättas i praktiska åtgärder.

En utredning på grundval av krisårens erfarenheter torde enligt förbundet

näppeligen kunna läggas till grund för en saklig diskussion örn organisationernas

framtida ställning inom vårt näringsliv. Under sådana förhållanden anser

förbundet tidpunkten ej vara lämplig för en utredning av ifrågavarande slag.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation vill, med hänsyn till intresset

av att få en sammanställning av hur organisationsväsendet för närvarande gestaltar

sig, instämma i motionärernas förslag örn utredning av hithörande frågor.

Organisationen anser däremot icke att vid en eventuell utredning förslag

bör avgivas till åtgärder i form av lagstiftning rörande ideella föreningar eller

dylikt. Genom införande av lagbestämmelser anser organisationen, att en sund

utveckling av organisationsväsendet försvåras.

Svenska arbetsgivareföreningen erinrar örn det i december 1938 mellan arbetsgivareföreningen

och landsorganisationen ingångna huvudavtalet, varigenom

en överenskommelse mellan parterna kom till stånd beträffande den största

delen av det problemkomplex, som under 1930-talets förra hälft stod i centrum

för den politiska diskussionen rörande organisationerna på arbetsmarknaden

och därmed förbundna frågor. Det synes arbetsgivareföreningen förtjänt att

observeras, att sådana krav på samhällsingripanden på förevarande område,

som tidigare framförts, efter tillkomsten av huvudavtalet endast undantagsvis

avhörts. Föreningen kan för sin del icke tillstyrka, att en statlig utredning —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.

vilken f. ö. i detta fall skulle bliva av en enorm omfattning — skulle igångsättas

enbart för att systematiskt undersöka vissa frågekomplex och i samband därmed

överväga, huruvida eventuellt något behov av samhällsingripande finnes.

En förutsättning för att en statlig utredning på dessa områden skall igångsättas

bör enligt föreningens mening vara, att i något avseende råder ett påvisbart

missförhållande, som organisationerna själva till äventyrs icke kunna eller

vilja eliminera. Det lärer vara ostridigt, att någon sådan situation f. n. icke

föreligger. En utredning i det syfte, som av motionärerna angivits, synes vara

en uppgift icke för den statliga utredningsapparaten utan närmast för den

fria samhällsvetenskapliga forskningen. Att en lagstiftning örn ideella föreningar

icke kommit till stånd, trots att förslag därtill sedan några år förelegat,

torde ha berott dels på att något verkligt behov därav icke varit för handen,

dels på att svårigheterna att i en gemensam lagstiftning inbegripa de organisationer

av olika slag, som bedriva sin verksamhet såsom ideella föreningar, äro

påtagliga. Det synes under sådana omständigheter icke vara anledning för statsmakterna

att för närvarande återupptaga denna fråga till behandling. Föreningen

hemställer, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Landsorganisationen framhåller, att det icke synes vara någon anledning att

igångsätta cn utredning av föreslagen art och omfattning, med mindre det redan

nu kan antagas att behov av lagreglering föreligger och alltså ej blott för att

utröna, huruvida sådant behov till äventyrs förefinnes. I de särskilda fall och

i den mån behov av statligt överinseende — vare sig med hänsyn till åt organisationerna

uppdragna reglerande eller kontrollerande funktioner i det allmännas

tjänst eller med hänsyn till förhållandet mellan organisationen och dess

medlemmar eller utomstående enskilda — faktiskt framträder, bör sådant överinseende

givetvis säkerställas genom lag. En generell och likformig reglering i

detta hänseende är på grund av organisationernas vitt skiftande struktur och

uppgifter uppenbarligen icke möjlig. Detta gäller icke blott beträffande förhållandet

till staten utan också beträffande organisationernas inre författning.

En allmän reglering i detta senare hänseende måste med nödvändighet få en

så abstrakt karaktär att den komme att sakna praktisk betydelse. Belysande

exempel är 1938 års förslag till lag örn ideella föreningar. — Landsorganisationen

erinrar vidare örn den genomgripande stadgerevision — omfattande både

landsorganisationens stadgar och normalstadgarna för förbunden -— som genomfördes

vid 1941 års L. O.-kongress. Det karakteristiska draget hos denna

stadgerevision har enligt landsorganisationen sagts vara en centralistisk tendens,

vars motivering varit dels lönepolitisk, dels och ej mindre samhällspolitisk :

i senare hänseendet avsåg revisionen att utrusta fackföreningsrörelsens centrala

ledning med befogenheter som möjliggjorde för densamma att bättre än

tidigare utåt representera och hävda den samlade rörelsens intressen, med beaktande

av det samhällsansvar som åvilar rörelsen och till avvärjande av ingrepp

i de fackliga organisationernas frihet. Detta syfte har kommit till direkt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens a n d r a tillf älliga utskotts utlåtande nr 6.

uttryck i stadgarna. Men det har trots denna centralisering icke varit fråga örn

en revision, som gått ut över de enskilda medlemmarnas rättigheter och därför

.skulle kunna motivera en lagstiftning till värn för dessa. Tvärtom Ilar en annan

av principerna för stadgerevisionen varit strävandet att stärka medlemmarnas

rättsställning och kringgärda denna med garantier. — Landsorganisationen

anser att beträffande arbetsmarknadens organisationer några skäl för lagstiftning

icke förefinnas. Då landsorganisationen ej heller övertygats örn att, vare

sig ur statens eller organisationernas eller de enskildas synpunkt, en rättslig

reglering är påkallad i avseende a det ekonomiska organisationsväsendet i öv - vigt, finner landsorganisationen att en utredning i saken icke skulle tjäna något

praktiskt syfte och avstyrker därför motionärernas förslag om utredning.

Kooperativa förbundet framhåller, att det finner den kartläggning, som ägt

rum genom 1936 års näringsorganisationssakkunniga, ge en synnerligen värdefull

och alltjämt i stort sett aktuell bild av organisationsförhållandena inom

svenskt näringsliv med hänsyn tagen särskilt till kartellväsendets och monopolprisbildningens

utbredning. Den förändring, som ägt rum under kriget, torde i

allt väsentligt som en konsekvens av den nu nödvändiga statliga knapphetshushållningen

ha inneburit en betydande förstärkning av de monopolistiska sammanslutningssträvandena

mellan företagarna inom näringslivet. Vad ater beträffar

kännedomen örn organisationssträvandena i övrigt på det ekonomiska

och fackliga området torde följande böra framhållas: Flertalet icke monopolistiskt

inställda organisationer arbeta i offentlighetens fulla ljus och material örn

sådana fackliga och ekonomiska organisationers omfång och verksamhetsformer

finnes allmänt tillgängligt. Nya statliga utredningar i syfte att ge en samlad

bild av hela det svenska organisationsväsendet inklusive kartellväsendet torde

knappast framstå som motiverade. Motionärerna grunda sin önskan om en

sådan utredning framför allt på »att man därigenom skulle kunna få en belysning

av hur förhållandet mellan staten och de enskilda organisationerna

utvecklat sig under kristiden». Detta skulle enligt motionärernas mening kunna

ge hållpunkter för bedömandet av den fortsatta utvecklingen pa detta för hela

samhällslivet så betydelsefulla område. Enligt förbundets mening borde en

sådan utredning, därest man överhuvud funne det lämpligt att företaga den

redan nu, innan kriget avslutats, kunna inriktas pa betydligt mera begränsade

arbetsuppgifter, än vad fallet skulle vara, da en ny* och fullständig kai Läggning

av hela det ekonomiska och fackliga organisationsväsendet i vårt land åsyftas.

Förbundet finner det emellertid synnerligen tveksamt huruvida den rätta tidpunkten

för en sådan utredning ännu är inne. Beträffande frågan örn överförande

av offentligrättsliga funktioner på privata organisationer har förbundet

svårt att föreställa sig, att ett dylikt överförande kan vara möjligt utan

en ingående statlig kontroll och ledning av vederbörande organisationer. Därest

en utredning överhuvud skall komma till stånd, bör denna enligt förbundets

mening taga sikte på alt örn möjligt förbättra de former för kontakt mellan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första kuni marens undra tillfälliga utskotts ''utlåtande nr 6.

Utskottet.

staten och de ekonomiska, och fackliga organisationerna, som vörö vedertagna

under förkrigstiden. Däremot skulle det vara ett allvarligt hot mot vårt demokratiska

samhällskick, örn mera allmänt en sammanblandning skulle äga rum

av offentlig- och privaträttsliga funktioner hos de frivilligt uppbyggda ekonomiskt-fackliga

folkrörelserna och intresseorganisationerna. I de fåtaliga fall.

där under förkrigstiden allmänna statliga regleringsfunktioner överförts på

enskilda organisationer, bör det vara angeläget, att under efterkrigstiden få till

stånd en klar boskillnad mellan de statliga regleringsuppdragen och organisationernas

verksamhet i deras medlemmars intresse. De statliga regleringsuppgifterna

böra m. a. o. handhavas av för ändamålet skapade statliga organ och

icke delegeras som befogenheter åt ekonomiska och fackliga organisationer.

Förbundet framhåller slutligen, att, därest den av motionärerna föreslagna

utredningen överhuvud befinnes vara av behovet påkallad, bör den enligt förbundets

mening icke äga rum, förrän något år efter vapenstilleståndets inträde,

då övergångs- och avveeklingsperioden kan beräknas vara passerad.

Samtliga de i ärendet hörda hand elskamr arna med undantag av handelskamrarna

i Karlstad och Luleå lia avstyrkt eller i varje fall ansett sig ej böra tillstyrka

motionen. Härvid har i allmänhet åberopats, att vissa utredningar av

den art, som i motionen åsyftas, redan blivit verkställda, nämligen dels genom

1935 års utredning örn folkförsörjning och arbetsfred, dels genom 1936 års

uäringsorganisationssakkunniga. Vad utvecklingen av näringslivets föreningsväsende

under krigstiden beträffar hänvisas till den sammanfattning av statsmakternas

åtgärder under krishushallningen, som är under utarbetande genom

försorg av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap. Vidare framhålles,

att utvecklingen bäst gagnas av att rörelsefriheten icke begränsas

genom tvångsingripanden, vilka hindra eiler försvåra anpassningen till det

ekonomiska livets skiftande förhållanden. Det anses också tveksamt, örn kristidens

speciella erfarenheter kunna äga den räckvidd, att de även under ett

normalt tidsläge kunna tjäna som underlag för en reglering av förhållandet

mellan staten och organisationerna.

Den i motionen föreslagna utredningen skulle i första hand ha till syfte att

vinna en överblick över organisationsväsendets gestaltning. Enligt motionärerna

skulle det därvid vara av stor betydelse att få en belysning av hur förhållandet

mellan staten och de enskilda organisationerna utvecklat sig under

kristiden. Att märka är emellertid att det redan föreligger ett stort antal sammanfattningar

beträffande de viktigaste grenarna av organisationsväsendet.

Motionärerna nämna själva 1935 års betänkande örn folkförsörjning och arbetsfred

samt det av 1936 års näringsorganisationssakkunniga år 1940 avgivna betänkandet

örn organiserad samverkan inom svenskt näringsliv. Utöver dessa

offentliga utredningar finnes ett flertal enskilda arbeten beträffande organisationerna

bland annat på jordbrukets, kooperationens och fackföreningsrörelsens

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens a n dra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6. 9

områden. Sålunda förtjänar framhållas den i anledning av Sveriges lantbruksförbunds

25-årsjubileum år 1942 utgivna festskriften och det på initiativ av

landsorganisationen utgivna betänkandet »Fackföreningsrörelsen och näringslivet»

ävensom en av professor H. G. F. Sundberg verkställd utredning örn den

»korporationsrättsliga regleringen». Vad särskilt beträffar organisationsväsendet

under kristiden må erinras örn att denna fråga ägnas uppmärksamhet vid

utarbetandet inom rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap av en

redogörelse för folkhushållningen under nu rådande kris. Ehuru någon samlad

systematisk framställning av hela organisationsväsendet icke finnes, synes det

utskottet som örn behovet av material rörande organisationernas verksamhet

vore tämligen väl tillgodosett. Utskottet anser det även tveksamt örn kristidens

speciella erfarenheter kunna läggas till grund för ett ställningstagande på

längre sikt till hithörande problem.

Motionärerna framhålla vidare, att medan det på stora områden måste befinnas

naturligt, att organisationerna få utveeklas i samma frihet som hittills,

kan det på andra områden befinnas naturligt, att desamma i en eller annan

form erhålla statens stöd. Motionärerna anse det därför angeläget att överväga,

i vad mån det kan finnas behov av en statlig reglering för skapande av ändamålsenliga

former för verksamheten, för uppdragande av gränser för organisationernas

maktutövning och för förebyggande av skadliga verkningar av deras

verksamhet.

Utvecklingen på organisationsväsendets område har hittills i huvudsak kunnat

ske utan ingripande från statsmakternas sida. Såvitt utskottet kunnat finna,

hava några ogynnsamma verkningar härav icke försports. Även motionärerna

hava vitsordat, att organisationernas arbete i stort sett präglats av allmänanda

och redlig vilja att tillgodose det alllmännas intresse. Enligt utskottets

uppfattning främjas också en sund utveckling av organisationsväsendet bäst örn

organisationerna jämväl i fortsättningen lämnas största möjliga rörelsefrihet

uti sin verksamhet. Avarter och missbruk, som i vissa fall kunna förekomma,

synas organisationerna själva söka bekämpa och bortarbeta. Ett påtagligt bevis

för organisationernas goda vilja i detta hänseende utgör det i december 1938

mellan arbetsgivareföreningen oell landsorganisationen ingångna huvudavtalet,

det s. k. Saltsjöbadsavtalet. Med vad sålunda anförts har utskottet icke velat

hava sagt, att ifrågavarande problem icke böra ägnas uppmärksamhet från statsmakternas

sida samt att icke. sådana missförhållanden kunna yppa sig, att det

kan visa sig nödvändigt att staten ingriper och söker ställa till rätta i vad som

kan brista. Utskottet anser däremot icke motiverat att, såsom i motionen

ifrågasatts, nu igångsätta en utredning i syfte att undersöka, huruvida och i

vad mån behov föreligger för en rättslig reglering på hithörande område. Härtill

kommer att det, med hänsyn till de vitt skilda uppgifter organisationerna

hava att fullgöra och deras därav betingade olika struktur, icke torde vara

möjligt att generellt lösa ifrågavarande problem och afl draga upp allmängil
Hi

hony lill rik&dayews protokoll It Marni. £ avd. Nr (i. 1’

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.

tiga riktlinjer för sådana rättsliga regleringar, som eventuellt kunna visa sig

erforderliga. Uppkommande frågor torde i stället få upptagas till behandling

var för sig. Det försök, som gjorts till en lagstiftning rörande de ideella föreningarna,

utgör ett belägg för hur svårt det är att i lag reglera föreningsverksamheten.

Såsom framgår av ett inom justitiedepartementet år 1938 upprättat

utkast till lag örn ideella föreningar, har det med hänsyn till dessa föreningars

synnerligen heterogena natur icke varit möjligt att låta lagstiftningen omfatta

annat än de mest elementära organisationsföreskrifter.

Den i motionen föreslagna utredningen borde enligt motionärerna till behandling

även upptaga frågan, i vad mån organisationerna kunna och böra utrustas

med funktioner i det allmännas tjänst. De erfarenheter, som gjorts beträffande

samarbetet mellan staten och de enskilda organisationerna under

kristiden, skulle härvid tillgodogöras. Enligt utskottets uppfattning synes det

emellertid synnerligen tveksamt, huruvida det med hänsyn till ifrågavarande

problems mångskiftande natur är möjligt att genom en allmän utredning klargöra

förutsättningarna för ett överflyttande på enskilda organisationer av allmänna

förvaltningsuppgifter. I den mån som dylika spörsmål uppkomma, synas

de lämpligen böra behandlas och lösas som hittills skett från fall till fall.

Av skäl, som sålunda anförts, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka det

av motionärerna väckta förslaget örn en utredning rörande organisationsväsendet.

Utskottet får därför hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 april 1944.

På utskottets vägnar:

IVAR EKSTRÖMER.

Närvarande: Herrar Ekströmer, Heuman, Franzon, Nils Elon-sson. Carl Eric Ericsson och

Emil Petersson, fru Sjös t rom-Benni sson samt herr Wallin ari.

Casten Press, Stockholm 1944

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.