Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skapande av en gemensam nordisk arbetsmarknad.

1944-05-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1944:7, Utlåtande i anledning av väckt motion angående skapande av en gemensam nordisk arbetsmarknad.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.

i

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1944 kl. 12 m.

första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion angående skapande av en gemensam

nordisk arbetsmarknad.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 238, hava herrar Edberg och

Andersson i Göteborg hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla, att regeringen snarast möjligt tillsammans med de övriga

nordiska ländernas regeringar tar upp till allvarlig prövning frågan örn skapande

av en gemensam nordisk arbetsmarknad.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

över motionen, som av andra kammaren hänvisats till dess första tillfälliga

utskott, har nämnda utskott begärt yttranden från socialstyrelsen och

statens arbetsmarknadskommission ävensom berett industriens utredningsinstitut,

landsorganisationen i Sverige och svenska arbetsgivareföreningen

tillfälle yttra sig över motionen. Arbetsmarknadskommissionens yttrande finnes

som bilaga fogat vid andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande

nr 8.

Kungl, socialstyrelsen erinrar om att under tiden före pågående världskrig

krafter voro verksamma för att eliminera de hinder för arbetskraftens rörelser

mellan de olika nordiska länderna, som gällande författningsbestämmelser

om skyldighet för utlänningar att inneha arbetstillstånd reste. Det praktiska

samarbetets mest påtagliga resultat var att man utan någon individualprövning

lämnade arbetstillstånd åt medborgare i de nordiska länderna, med

vissa undantag. Den gynnsamma utvecklingen avbröts till följd av krigshändelserna,

men då Sverige fått mottaga stora flyktingsskaror, särskilt från

Norge, och generell dispens från arbetstillståndstvånget numera tills vidare

stadgats för alla danska, finska, isländska och norska samt estlandssvenska

medborgare, har Sverige för sin del för närvarande på sätt och vis realiserat

de önskemål örn en gemensam nordisk arbetsmarknad, vilka framförts i motionen.

Klart är dock, att den i motionen skisserade tankegången förutsätter

reciprocitet de olika länderna emellan. Att efter ett fredsslut öppna våra

gränser för en okontrollerad tillströmning av arbetskraft från våra grannländer

torde icke vara tillrådligt, men på längre sikt vill man hoppas, att

utvecklingen Skall leda fram till förutsättningar för omsättande i praktiken

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 12 sami. 2 avd. Nr 7—8. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.

av de tankegångar, som göra sig gällande i motionen. Socialstyrelsen finner

motionens syfte behjärtansvärt men anser, att frågan är för tidigt väckt,

då alltför många ovissa faktorer ännu föreligga.

Statens arbetsmarknadskommission delar motionärernas uppfattning örn

värdet av ett fördjupat praktiskt samarbete mellan de nordiska länderna och

anser likaledes, att den nordiska gemensamhetstanken på ett realistiskt sätt

skulle taga form, därest en gemensam nordisk arbetsmarknad kunde skapas.

Kommissionen finner sig emellertid icke nu kunna taga ställning till hela det

föreliggande problemet, eftersom det sammanhänger med en rad mellanfolltliga,

rättsliga, ekonomiska, handelpolitiska, fackliga etc. frågor, om vilka

kommissionen i detta sammanhang icke kan uttala sig.

Kommissionen gör därefter samma erinran örn strävandena före det nuvarande

krigets utbrott, som socialstyrelsen gjort, och örn huru den svenska

arbetsmarknaden under kriget öppnats för medborgare från våra grannländer.

En av förutsättningarna för att en gemensam nordisk arbetsmarknad skall

kunna komma till stånd synes vara att efter kriget en viss lättnad i tidigare

gällande viserings- och tillståndsbestämmelser genomföres över lag i de nordiska

länderna. Reciprocitet bör även eftersträvas mellan samtliga nordiska

länder beträffande den allmänna arbetslöshetshjälpen.

Kommissionen riktar uppmärksamheten på de uppgifter, som vid återuppbyggnadsarbetet

efter kriget kunna komma att åligga Sverige, och förutser

att vid lösandet av dessa uppgifter grupper av svenska specialarbetare och

ingenjörer för längre eller kortare tid torde komma att få sysselsättning inom

andra nordiska länder. Kommissionen påpekar att graden av samarbete vid

överflyttningar av arbetskraft mellan de nordiska länderna förutsätter en

väl utvecklad arbetsförmedlingsorganisation i vart och ett av de nordiska

länderna.

Utifrån de av kommissionen anförda allmänna synpunkterna understryker

kommissionen till sist de av motionärerna uttalade meningarna rörande betydelsen

av att de olika nordiska ländernas arbetsmarknad och näringsliv få

tillgång till fritt utbyte av de idéer och den yrkeskunnighet, som olika kategorier

arbetstagare representera, och kommissionen vill särskilt i detta sammanhang

peka på initiativen för organiserande av arbetarutbyte de nordiska

länderna emellan.

Industriens utredningsinstitut har icke hittills utfört några utredningar,

som direkt taga sikte på de i motionen upptagna problemen. Inom institutet

pågå emellertid utredningar angående den svenska industriens framtida

behov av arbetskraft mot bakgrunden av den beräknade befolknings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.

3

utvecklingen. Det framgår av vissa beräkningar, att den framtida befolkningsutvecklingen

lägger hinder i vägen för en tillväxt av stadsnäringarna

i samma takt som före kriget. Detta faktum synes bli av betydelse, när det

gäller att bedöma problemet om skapandet av en gemensam nordisk arbetsmarknad.

Landsorganisationen i Sverige delar i princip helt motionärernas uppfattning

om det ur den nordiska kultur- och intressegemenskapens synpunkt

eftersträvansvärda i en gemensam nordisk arbetsmarknad, men idéns förverkligande

är ett problem på lång sikt, som endast successivt torde kunna

vinna sin lösning. Ett första mål bör vara att genom en rättslig särreglering

eller i varje fall en liberalare praxis i fråga om beviljande av arbetstillstånd

de nordiska ländernas arbetare beredas en priviligierad ställning. Landsorganisationen

tillstyrker motionärernas förslag men framhåller, att åtgärder

i motionens syfte icke böra få inkräkta på den i de nordiska länderna

upprätthållna principen örn arbetsmarknadsparternas frihet att avtalsmässigt

reglera arbets- och anställningsvillkoren.

Svenska arbetsgivareföreningen ger sin principiella anslutning till alla sådana

åtgärder, som efter kriget kunna bidraga till stärkande av det nordiska

samarbetet. Otvivelaktigt skulle ett sådant syfte vinnas, om medborgare i de

nordiska länderna finge tillfälle att under någon tid innehava arbetsanställning

i annat nordiskt land. Till skapandet av en gemensam nordisk arbetsmarknad

är emellertid steget långt. Med en sådan åtgärd måste förknippas

lösningen av en hel mängd arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska problem,

vilka äro av den storleksordning, att de i allt fall ej kunna angripas,

förrän normala relationer föreligga mellan länderna. Då de övriga nordiska

ländernas regeringar — med undantag för Finlands — under nuvarande

förhållanden sakna möjlighet att samverka med svenska representanter för

att genomföra den av motionärerna föreslagna utredningen, brister en grundförutsättning

för motionärernas förslag.

Andra kammarens utskott har för egen del anfört följande:

»Utskottet delar den av motionärerna och även av remissinstanserna hävdade

uppfattningen, att en av de åtgärder, som kanske verksammast skulle

bidraga till att stärka den nordiska gemenskapstanken, vore skapandet av

en gemensam och fri nordisk arbetsmarknad. Praktiska svårigheter möta

givetvis på de flesta områden, som komma i fråga, när det gäller att förverkliga

den nordiska samförståndstanken, men det förefaller som örn dessa

svårigheter relativt sett borde vara lättast att övervinna på det område motionärerna

berört. Utskottet är ense med motionärerna örn att den öppna

Andra kammarens

utskott.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens

beslut.

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.

och fria nordiska arbetsmarknaden är att betrakta som ett så avgörande

led i de samnordiska strävandena, att förefintliga svårigheter icke få förhindra,

att allvarliga ansträngningar göras för att söka åstadkomma en lösning

av problemet. Under krigsåren har genom förhållandenas makt den

svenska arbetsmarknaden i stor utsträckning kommit att öppnas för medborgare

från våra nordiska grannländer, främst från Norge och Danmark,

och för återuppbyggnadsarbete i dessa länder, sedan de återvunnit sin självständighet,

torde svensk arbetskraft i stället behöva tagas i anspråk. Men

den gemensamma arbetsmarknad, som sålunda under nuvarande och väntade

förhållanden på sätt och vis praktiseras, utgör ingen bestående anordning.

För en sådan kräves en mera fast form och självfallet även reciprocitet

länderna emellan. Vunna erfarenheter böra dock vara ägnade att

psykologiskt och i viss mån även tekniskt underlätta strävandena att förverkliga

motionärernas syftemål, något som enligt utskottets mening skulle medföra

påtagliga fördelar ur såväl materiell som andlig synpunkt. Det skulle

verka fruktbärande både på näringslivet och den nordiska samkänslan.

Motionärerna ha själva framhållit, att den samnordiska arbetsmarknadens

slussar måhända icke böra öppnas med ens utan att en successiv utveckling

till en fullständigt fri och öppen arbetsmarknad bör ske. Utskottet vill

understryka detta uttalande och framhålla, att det torde bli nödvändigt att

härvidlag framgå med en viss försiktighet under hänsynstagande till alla

de faktorer, som påverka problemet. Det ligger också i sakens natur att

frågan icke kan forceras medan regeringarna i Norge och Danmark sakna

möjligheter att fritt förhandla med svenska representanter i berörda angelägenhet.

Utskottet har också förstått motionärernas uttryck ’så snart som

möjligt’ så, att frågan från svensk sida bör upptagas till allvarlig prövning

i samråd med de andra nordiska ländernas ansvariga myndigheter ’så snart

ske kan’. Det synes dock utskottet att riksdagen har anledning att redan

nu uttala en önskan om att regeringen i god tid förbereder upptagande av

kontakt med våra nordiska grannländer i denna angelägenhet, och med vad

sålunda anförts får utskottet hemställa, att andra kammaren för sin del,

i anledning av förevarande motion, II: 238, ville besluta, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit måtte anhålla, att regeringen så snart ske kan tillsammans

med de övriga nordiska ländernas regeringar tar upp till allvarlig

prövning frågan örn skapande av en gemensam nordisk arbetsmarknad.»

Denna hemställan bifölls av andra kammaren.

Jämlikt § 63 riksdagsordningen har detta andra kammarens beslut delgivits

första kammaren, som hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga

utskott.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.

5

Utskottet har vid övervägande av vad i saken förekommit funnit sig utskottet.

kunna instämma i motionens syfte och hemställer därför,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i

ärendet fattade beslut.

Stockholm den 11 maj 1944.

På utskottets vägnar:

IVAR EKSTRÖMER.

Närvarande: herrar Ekströmer, Heuman, Anders Andersson, Nils Elowsson,

Carl Eric Ericsson, Emil Petersson och fru Sjöström-Bengtsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:378 Skrivelse till Konungen angående gemensam, nordisk arbetsmarknad. a1 i texten