Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till ett företag, avseende reglering av vattenståndet i sjön Lången för torrläggning av vattenskadade marker inom Skee, Näsinge och Lommelands socknar av Göteborgs och Bohus län.

1944-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till ett företag, avseende reglering av vattenståndet i sjön Lången för torrläggning av vattenskadade marker inom Skee, Näsinge och Lommelands socknar av Göteborgs och Bohus län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare

statsunderstöd till ett företag, avseende reglering

av vattenståndet i sjön Lången för torrläggning

av vattenskadade marker inom Skee, Näsinge och

Lommelands socknar av Göteborgs och Bohus län.

(2:a avd.)

I en lill riksdagen den 4 februari 1944 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 57, bar Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva att för avbetalning i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

anförts å vissa andelar å eif till reglering av vattenståndet i sjön

Lången för torrläggning av vattenskadade marker inom Skee m. fl. socknar

av Göteborgs och Bohus län den 26 juli 1923 beviljat lån från odlingslånefonden

ina från statens avdikningsanslag utgå el t belopp av 1 650 kronor.

Beträffande utredning i ärendet får utskottet, i den mån ej därför redogöres

närmare i det följande, hänvisa till statsrådsprotokollet.

Den 26 juli 1923 beviljade Kungl. Majit lån från odlingslånefonden med

41 200 kronor till ett företag, avseende reglering av vattenståndet i sjön

Lången för torrläggning av vattenskadade marker tillhörande fastigheter i

Skee, Näsinge och Lommelands socknar av Göteborgs och Bohus län, varjämte

Kungl. Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län fastställde genom utslag den 14

april 1931 fördelningen å vederbörande fastigheter av förenämnda lån och

ålade därvid följande personer att årligen för vart och ett av åren 1931—

1955 ävensom ar 1956 erlägga, Axel Teodor Karlsson Källvik såsom ägare av

fastigheten Massleberg 24 147 kronor 46 öre och 133 kronor 99 öre samt

såsom ägare av fastigheten Massleberg 2“ 27 kronor 54 öre och 25 kronor 2

öre, Axel Teodor Axelsson såsom ägare av fastigheten 7„4 mantal Budalen 1°

85 kronor 19 öre och 77 kronor 55 öre samt Johan Gottfrid Forsström såsom

ägare av fastigheten /<;4 mantal Budalen 1'' 49 kronor 58 öre och 45 kronor

12 öre.

Kungl. Majit medgav sedermera dels den 27 juli 1934 Källvik, Axelsson

och Forsström uppskov under ett år nied erläggande av en var av de från

Bihang till riksdagens protokoll 1!)''i ''i. 10 sami. Xr 13 — 71.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13.

och med år 1934 förfallande annuiteterna å nämnda lån ävensom räntefrihet

under uppskovstiden å fastigheternas andelar i oguldna kapitalskulden å lånet,

dels den 7 februari 1936 Källvik och Axelsson anstånd till den 1 augusti

1936 med erläggande av de å 1935 års kronodebetsedlar debiterade, å deras

fastigheter belöpande annuiteterna å ifrågavarande lån, dels den 12 februari

1937 Källvik, Axelsson och Forsström uppskov under två år med erläggande

av en var av de från och med år 1934 å deras ifrågavarande fastigheter belöpande

annuiteterna å lånet ävensom räntefrihet under uppskovstiden å

oguldna kapitalåterstoderna å lånet, dels ock den 10 mars 1939 Källvik, Axelsson

och Forsström ytterligare uppskov under likaledes två år med erläggande

av de från och med år 1934 å deras fastigheter belöpande annuiteterna å

lånet ävensom räntefrihet under uppskovstiden. Genom sistberörda beslut

anbefallde Kungl. Maj:t tillika lantbruksstyrelsen att verkställa och till Kungl.

Majit inkomma med utredning huruvida ifrågavarande regleringsföretag

medfört beräknad nytta för Källviks, Axelssons och Forsströms fastigheter.

1 en den 7 november 1941 dagtecknad skrift ha Källvik, Axelsson och Forsström

anhållit om ytterligare befrielse från erläggande av de å deras fastigheter

belöpande annuiteterna å ifrågavarande odlingslån. Till stöd för sin

framställning ha sökandena anfört, att ifrågavarande torrläggningsföretag

icke kunde betecknas såsom fullt tillfredsställande, enär det vid högt vattenstånd

fortfarande inträffade, att vissa lägre liggande markpartier översvämmades.

Efter redogörelse för innehållet i handlingarna i ärendet har ]öredraganden,

statsrådet Domö, anfört följande:

»Av utredningen synes framgå, att sökandenas fastigheter icke haft den båtnad

av ifrågavarande torrläggningsföretag, som skäligen kunnat påräknas.

Härtill ha flera samverkande omständigheter bidragit. Sålunda torde båtnaden

för fastigheterna vid syneförrättningen ha blivit för högt uppskattad. I

än större grad synes emellertid till nyssberörda förhållande ha bidragit, att

sökandena icke kunnat utföra de synbarligen betungande diknings- och odlingsarbeten,

som varit nödvändiga för ett riktigt utnyttjande av företaget. Då

härtill kommer, såsom av torrläggningskommittén framhållits, att de sökandena

tillhöriga fastigheternas andelar i kostnaderna för deltagandet i företaget

torde få anses höga i förhållande till de för torrläggning av fastigheternas

marker nödiga arbetena, synas de fastigheterna åvilande skuldbördorna lia

kommit att stå i icke rimlig proportion till den för fastigheterna av företaget

åvägabragta nyttan. På grund av det anförda samt med hänsyn till vad i ärendet

upplysts om sökandenas ekonomiska ställning finner jag billighetsskäl

tala för att ytterligare statsunderstöd beviljas för åstadkommande av en avbetalning

av ifrågavarande odlingslån. I fråga örn statsunderstödets storlek ansluter

jag mig till lanibruksstyrelsens förslag. Jag förordar alltså, att för

ändamålet må från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 1 650 kronor.

Härtill synes riksdagens medgivande böra inhämtas. Bidragsbeloppet bör

av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande för att såsom avbetalning

å de på sökandenas fastigheter belöpande andelarna av lånet tillgodo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 13.

3

förås avdikningslånefonden samt fördelas i enlighet med vad lantbruksstyrelsen

föreslagit. Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som enbgt

riksdagens medgivande för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser

för avdikningsanslagets användning.»

Såsom framhålles av föredraganden har den i arbetsplanen för ifrågavarande

torrläggningsföretag beräknade båtnaden icke uppnåtts i vad gäller de

av sökandena ägda fastigheterna. I den mån detta förhållande kan tillskrivas

bristande planläggning anser sig utskottet — liksom vid flera tidigare tillfällen

— böra framhålla vikten av att undersökningar och beräkningar, som

läggas till grund för företag av ifrågavarande art, utföras på ett i möjligaste

mån tillförlitligt och betryggande sätt. Enligt vad som framgår av handlingarna

i ärendet synes emellertid i föreliggande fall svårigheter ha uppstått

för sökandena att kunna utföra så omfattande diknings- och odlingsarbeten,

som varit nödvändiga för ett riktigt utnyttjande av företaget, vilket bidragit

till att båtnaden icke uppnåtts. Med hänsyn härtill synes någon erinran

mot bifall till Kungl. Maj:ts framställning icke böra göras.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 7 mars 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Gabrielsson, Jacob

Hansson, Näslund, Anderberg, Svedberg och Hagman; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Carlström, Lundbom,

Andersson i Hyssna, Jonsson i Fjäle, Larsson i Karlstad och Andersson i Hedensbyn.

U Iskotta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:97 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd, till ett företag, avseende reglering av vattenståndet i sj a1 i texten