Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till jordbrukets yrkesskolor.

1944-03-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till jordbrukets yrkesskolor.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

9

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1944 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till jordbrukets yrkesskolor.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 28 januari 1944 avlåten proposition, nr 54, har

Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att till Lägre lantbruksundervisning

m. m.i Bidrag till jordbrukets yrkesskolor för budgetåret 1944/

45 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 165 000 kronor.

I skrivelse den 4 november 1942 har Stockholms läns och stads hushållningssällskap

gjort framställning om statsbidrag för budgetåret 1943/44 med

52 597 kronor till Gålö jordbruksskola, över framställningen har lantbruksstyrelsen

den 23 november 1942 avgivit infordrat utlåtande. Sedermera har

lantbruksstyrelsen i skrivelse den 22 oktober 1943 hemställt örn anslag för

budgetåret 1944/45 med 105 200 kronor till bidrag för uppehållande av verksamheten

vid jordbrukets yrkesskolor på Gålön i Stockholms län och vid

Vittjärvsgården i Norrbottens län samt med 300 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten

vid skolor av ifrågavarande slag. Över lantbruksstyrelsens hemställan

ha remissutlåtanden avgivits av statskontoret, allmänna lönenämnden,

statens arbetsmarknadskommission, Stockholms läns och stads hushållningssällskaps

förvaltningsutskott samt Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

I arbetmarknadskommissionens utlåtande har föreslagits, att

å riksstaten måtte anvisas medel jämväl till uppehållande av verksamheten vid

jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem i Norrbottens län samt vid jordbruksgården

i Sorsele i Västerbottens län. I anledning av vad kommissionen

sålunda föreslagit ha yttranden inhämtats från statskontoret, allmänna lönenämnden

och lantbruksstyrelsen. Vid lantbruksstyrelsens yttrande funnos fogade

utlåtanden från Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap

samt från stiftelserna Norrbottens läns arbetsstugor och Västerbottens läns

arbetsstugor.

I detta sammanhang torde få erinras om att lantbruksstyrelsen, som den

30 juni 1938 anbefalldes att verkställa av 1938 års riksdag (r. skr. nr 371)

begärd utredning angående lantbrukets lärlingsfråga, den

1 juli 1940 avlämnade betänkande i ämnet samt att yttranden över betänkandet

avgivits av åtskilliga myndigheter och sammanslutningar. De i betänkandet

framförda förslagen ha ännu ej föranlett slutligt beslut från statsmakternas

sida.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

I omförmälda skrivelse den 22 oktober 1943 har lantbruksstyrelsen — under

erinran om sitt i 1940 års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga

framlagda förslag om inrättande av yrkesskolor på jordbrukets område —

uttalat, att styrelsen kunnat konstatera att intresse förefunnes för upprättande

av yrkesskolor i jordbruk enligt de i betänkandet uppdragna riktlinjerna.

De erfarenheter av ifrågavarande skolform som vunnits vid den år

1941 inrättade yrkesskolan på Gålön vore enligt styrelsens mening enbart

goda, och skolan syntes styrelsen komma att fullt motsvara de krav, som

rimligen kunde uppställas på en yrkesskola av förevarande slag. Efter att

lia erinrat om den planerade omändringen av jordbruksskolan vid Vittjärvsgården

till en tvåårig yrkesskola enligt samma grunder som tillämpades för

skolan på Gålön har styrelsen framhållit, att även på andra håll framkommit

förslag om upprättande av yrkesskolor för utbildande av jordbruksarbetare.

Med hänsyn till att intresset för dylika skolor sålunda syntes vara

stort och då erfarenheterna av skolformen i fråga vore goda, har lantbruksstyrelsen

funnit det i hög grad önskvärt, att statsmakterna på allt sätt understödde

upprättandet av yrkesskolor i jordbruk samt att dessa bereddes

en fastare grund för sin verksamhet genom upptagandet i riksstaten av ett

årligt förslagsanslag till jordbrukets yrkesskolor.

Lantbruksstyrelsen har i nyssberörda skrivelse hemställt, att för budgetåret

1944/45 måtte dels till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till

jordbrukets yrkesskolor anvisas ett förslagsanslag av 105 200 kronor, dels

ock under reservationsanslaget till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag

till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor m. m. upptagas

ett belopp av 300 000 kronor till byggnadsarbeten vid jordbrukets yrkesskolor.

I en vid arbetsmarknadskommissionens förutnämnda utlåtande fogad promemoria

har det årliga statsunderstöd, som skulle erfordras för vardera av

skolorna i Pålkem och Sorsele, beräknats till 29 786 kronor.

Efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens förslag samt införskaftade

yttranden i ärendet har departementschefen anfört och föreslagit följande:
»Frågan

om inrättande av särskilda yrkesskolor på jordbrukets område har

såsom framgår av vad i det föregående anförts sedan länge stått på dagordningen.

Till följd av den utveckling i skilda hänseenden, som vårt lands

jordbruk under de senaste årtiondena genomgått, ha allt större krav kommit

att ställas på kvalifikationerna hos de inom jordbruksnäringen sysselsatta

yrkesutövarna. Vid den omorganisation av den lägre lantbruksundervisningen,

varom beslut fattades vid 1939 års lagtima riksdag, togs hänsyn till detta

förhållande vid utformningen av undervisningen och skolornas organisation.

Undervisningen vid dessa skolor kan därför anses tillfredsställande. I det

statliga undervisningssystemet på jordbrukets område ingår emellertid icke

någon skolform, som tager sikte på att möjliggöra för ungdom att omedelbart

efter avslutad folkskola förvärva såväl praktisk som teoretisk yrkesutbildning

i jordbruk. Detta förhållande har otvivelaktigt inverkat oförmån
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

11

ligt på rekryteringen av arbetskraften inom jordbruksnäringen. I allt större

utsträckning har sålunda landsbygdens ungdom lockats av de goda möjligheter

till yrkesutbildning inom hantverk och vissa industrier, som för närvarande

stå till buds, och lämnat jordbruksnäringen för att övergå till

andra yrken. Sannolikt skulle praktisk och teoretisk yrkesutbildning i jordbruk,

vilken erhållits vid läroanstalt, för ungdomen — särskilt för den som

icke i hemmet har tillfälle lill utbildning i jordbruk — öppna möjligheter att

tidigare än eljest skulle vara fallet erhålla goda anställningar inom jordbruket.

Det torde vara att förvänta, att jordbruksarbetet härigenom skulle bättre uppskattas

bland ungdomen. Med hänsyn till det anförda framstår det såsom angeläget,

att åtgärder vidtagas i syfte att bereda möjligheter till en god utbildning

i jordbruk så snart som möjligt efter fullbordad folkskoleutbildning.

Såsom förut nämnts har lantbruksstyrelsen i sitt år 1940 avgivna betänkande

rörande lantbrukets lärlingsfråga bland annat framlagt förslag om inrättande

med bidrag av statsmedel av tvååriga yrkesskolor i jordbruk, avsedda

för såväl landsbygdsungdom som ungdom från städer och andra samhällen

vilken direkt efter avslutad folkskola önskar skaffa sig yrkesutbildning

i jordbruk. Undervisningen vid de föreslagna yrkesskolorna har avsetts

skola vara praktisk och åsyfta att bibringa eleverna nödig färdighet och

vana i alla vid ett jordbruk förekommande arbeten men även ett visst mått av

teoretiska insikter i de för jordbrukets utövande grundläggande ämnena skulle

bibringas eleverna. Den i det föregående lämnade framställningen giver vid

handen, att under senare år, i syfte att undanröja den förut berörda bristen

på utbildningsmöjligheter för ungdomen i jordbruket, på flera håll inom landet

inrättats yrkesskolor för utbildning av jordbruksarbetare och att dessa

skolor — såsom jämväl förutsattes i 1940 års betänkande — tillkommit på

initiativ från de lokala organens sida. I vissa fall ha skolorna helt organiserats

efter de riktlinjer som angivits i förenämnda betänkande. Så är förhållandet

beträffande Gålö jordbruksskola samt — efter viss omläggning av

kursverksamheten — även i fråga örn jordbruksskolan vid Vittjärvsgården.

Vad beträffar övriga i ärendet omförmälda skolor, nämligen jordbruks- och

lanthushållsskolan i Pålkem samt jordbruksgården i Sorsele, äro de i vissa

avseenden annorlunda organiserade än skolorna på Gålön och vid Viltjärvsgården.

Skiljaktigheterna bestå emellertid huvudsakligen däri, att föreståndarna

för skolorna i Pålkem och Sorsele icke avlagt agronomexamen, varför

den teoretiska undervisningen måste handhavas av särskilda timlärare, samt

att till sistnämnda skolor äro knutna ettåriga lanthushållsskolor för kvinnliga

elever.

Till uppehållande av verksamheten vid de i det föregående omförmälda

skolorna med undantag av skolan i Sorsele har hittills utgått statsbidrag av

medel som under femle huvudtiteln anvisals för bekämpande av arbetslöshet

eller för arbetsmarknadens reglering. Erfarenheterna hittills av den kursverksamhet,

som bedrivits vid ifrågavarande fyra yrkesskolor ha från alla

håll betecknats såsom mycket gynnsamma. Då denna skolform sålunda visat

sig lämplig i de fall där den redan prövats, torde tillfälle böra beredas för skolorna

att under mera fasta förhållanden än vad hittills varit fallet fortsätta sin

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

verksamhet. Såsom lantbruksstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen anfört

synes det därför vara mest lämpligt att bidragen till skolorna från och

med nästa budgetår bestridas från anslag under nionde huvudtiteln. Enligt

min mening torde denna skolform under kommande år ytterligare böra utbyggas

med flera skolor i andra delar av landet. Det torde vara ett ofrånkomligt

krav att även för jordbruket skapa lika goda förutsättningar till yrkesutbildning

som för andra yrken.

Vad angår de villkor som böra gälla i fråga om statsbidragens användning

vill jag förorda, att beträffande bidragen till skolorna på Gålön och

vid Vittjärvsgården tillämpas i huvudsak de bestämmelser som i detta avseende

föreslagits av lantbruksstyrelsen och vilka — såvitt angår bidragen

till lärarpersonalens löner — ej föranlett någon erinran från lönenämndens

sida. Bidragen till skolorna i Pålkem och Sorsele synas böra utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som föreslagits av arbetsmarks

nadskommissionen och tillstyrkts av såväl lantbruksstyrelsen som lönenämnden.

Med hänsyn till att förevarande yrkesskoleverksamhet fortfarande i viss

mån är en försöksanordning torde såsom lönenämnden anfört frågan om löneslällningen

för befattningshavarna vid de fyra skolorna framdeles böra

underkastas en närmare omprövning.

Vidkommande den form, i vilken medelsanvisningen till bidrag för uppehållande

av verksamheten vid ifrågavarande skolor bör ske, synas mig de

olikheter, som föreligga mellan å ena sidan skolorna på Gålön och vid

Vittjärvsgården samt å andra sidan skolorna i Pålkem och Sorsele -— vilka

olikheter för övrigt i stort sett torde vara betingade av de särskilda förhållanden

som råda inom de norrländska länen — icke behöva utgöra något hinder

för att bidragen till samtliga skolor upptagas under samma riksstatsanslag.

Då lantbruksstyrelsen och arbetsmarknadskommissionens beräkningar av

medelsbehovet för ändamålet icke föranleda någon erinran från min sida,

torde å riksstaten för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln böra upptagas

ett särskilt anslag å (52 597 + 52 597 + 29 786 + 29 786 —) i runt tal

165 000 kronor till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets

yrkesskolor. Anslaget bör givas karaktär av förslagsanslag i betraktande

av att från detsamma avses skola utgå bland annat bidrag vid rörligt tillägg

och kristillägg åt vissa befattningshavare. Att kristilläggen bestridas från

detta anslag och alltså icke — såsom gäller i fråga om motsvarande tillägg

till lärarpersonal vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor — från

nionde huvudtitelns allmänna anslag till kristillägg torde vara motiverat

med hänsyn till att slutlig ställning ännu ej tagits till frågan om omfattningen

av och grunderna för förevarande bidragsverksamhet. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att i sinom tid meddela närmare bestämmelser rörande

dispositionen av ifrågavarande anslag.

Lantbruksstyrelsen har ävenledes gjort framställning om anvisande å riksstaten

för budgetåret 1944/45 av särskilda medel till bidrag för uppförande

av byggnader m. m. vid jordbrukets yrkesskolor Ehuru starka skäl kunna

åberopas för att medel redan nu anvisas för detta ändamål, anser jag mig

likväl i rådande läge icke kunna tillstyrka lantbruksstyrelsens framställ
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

13

ning i denna del. Frågan om beviljande av anslag till bidrag till byggnadsarbeten

vid hithörande skolor torde emellertid böra upptagas till förnyat

övervägande, så snart en förbättring inträder i avseende å tillgången på

material och förhållandena på arbetsmarknaden icke lägga hinder i vägen

för arbetets igångsättande. Enligt vad jag inhämtat från lantbruksstyrelsen

torde undervisningen vid skolan vid Vittjärvsgården tills vidare kunna bedrivas,

även örn statsbidrag till byggnadsarbetena icke nu erhålles.»

Förevarande proposition avser anslag till särskilda yrkesskolor på jordbrukets

område. Såsom departementschefen framhållit ingår i det statliga undervisningssystemet

för jordbruksnäringen icke någon skolform, som tager

sikte på att möjliggöra för ungdom att omedelbart efter avslutad folkskola

förvärva såväl praktisk som teoretisk yrkesutbildning i jordbruk. Emellertid

ha under senare år, i syfte att undanröja denna brist på utbildningsmöjligheter,

på initiativ från vissa lokala organs sida på flera håll inrättats yrkesskolor

för utbildning av jordbruksarbetare, däribland Gålö jordbruksskola, jordbruksskolan

vid Vittjärvsgården, jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem samt

jordbruksgården i Sorsele. Eftersom erfarenheterna hittills av kursverksamheten

vid nämnda fyra yrkesskolor ansetts vara gynnsamma, har departementschefen

för att bereda skolorna tillfälle att under mera fasta förhållanden

än för närvarande bedriva sin verksamhet föreslagit anvisande av statsbidrag

till skolorna för nästa budgetår.

Då ifrågavarande skolverksamhet avser att tjäna ett föreliggande behov av

yrkesutbildning för ungdom i jordbruksarbete, ansluter sig utskottet till förslaget

att med statsbidrag stödja förutnämnda skolor. Enligt utskottets mening

bör skolverksamheten tills vidare bedrivas och prövas såsom en försöksanordning.

Särskilt torde en skola som den på Gålö kunna bliva till gagn genom

att taga hand örn ungdom, som önskar söka sin utkomst såsom jordbruksarbetare,

och göra densamma förtrogen med olika sysslor vid ett jordbruk.

Beträffande frågan örn att ytterligare utbygga denna skolform med

flera skolor i andra delar av landet, vill utskottet ifrågasätta om icke en mera

omfattande erfarenhet bör avvaktas för ett säkrare bedömande av förevarande

yrkesskoleverksamhet.

Beräkningarna av medelsbehovet för verksamheten vid ifrågavarande fyra

skolor föranleda icke någon utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till jordbrukets yrkesskolor för budgetåret 1944/45 under

nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 165 000

kronor.

Stockholm den 21 mars 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Granath, Gabrielsson,

Alfred Andersson, Jacob Hansson, Näslund och Bondeson samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Carlström,

Lundbom, Gustafson i Dädesjö, Pettersson i Rosta, Jacobson och Hansson i Vännäsby.

Reservationer:

Av herr Tjällgren,

» » Carlström,

» » Pettersson i Rosta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:170 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till jordbrukets yrkesskolor. a1 i texten