Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt angår anslag sanvisning.

1944-03-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:23, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt angår anslag sanvisning.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23.

19

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1944 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering

av sockernäringen i riket m. m., såvitt angår

anslag sanvisning.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 10 mars 1944 avlåten, till jordbruksutskottet i vad

angår anslagsanvisning hänvisad proposition, nr 195, har Kungl. Majit, under

åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen utom annat att till Kostnader i samband

med sockerregleringen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med år 1932

ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien tillförsäkrats

ensamrätt i fråga örn införsel av socker mot skyldighet att vid inköp

av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna priser och

bestämmelser. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien täckning

av de med sockertillverkningen förbundna kostnaderna, mot det att

sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina på grund av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges

sockerfabriksak tiebolag. Under år 1936 inträdde en förändring såtillvida,

att Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag uppgick i Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

De nuvarande bestämmelserna, grundade å ett kontrakt

mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit i överensstämmelse med

beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 188; r. skr. nr 187) och gälla för tiden

till och med den 31 juli 1944.

Anslag för infriande av statens garanti till Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Som förut framhållits är Svenska sockerfabriksaktiebolaget enligt avtal med

svenska staten tillförsäkrat ensamrätt i fråga örn införsel av socker mot skyldighet

att vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa

angivna priser och bestämmelser. I avtalet stadgas tillika, att bolaget gentemot

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksulskottets utlåtande nr 23.

staten är redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter. Å andra sidan har staten enligt avtalet åtagit sig

att, med viss inskränkning, svara för täckning av bolagets för samma tillverkning

och försäljning havda kostnader. Därest vid avtalstidens utgång

skulle kvarstå något under statens garanti ingående kostnadsbelopp, varför

täckning ej under avtalstiden av bolaget erhållits, skall staten -— om annan

uppgörelse ej träffas — till bolaget omedelbart vid avtalets utgång utgiva vad

sålunda återstår.

I skrivelse den 1 mars 1944 har statens sockernämnd anmält, att, såvitt nu

kunde bedömas och därest någon ändring icke skedde i sockerpriset, ett belopp

av 25 000 000 kronor syntes erforderligt för infriande av statens garanti

till Svenska sockerfabriksaktiebolaget för verksamhetsåret den 1 augusti

1943—31 juli 1944. Nämnden har i skrivelsen anfört i huvudsak följande.

Vid införandet enligt beslut av 1940 års riksdag av gällande system för reglering

av priser och kostnader för sockertillverkningen förutsattes (prop. nr

189/1940, s. 19), att priserna å socker och sirap borde i princip så avvägas

under avtalstiden, att täckning därigenom erhölles för de kostnader för sockrets

tillverkning, inklusive viss förräntning av bolagets kapital, som staten i

enlighet med gällande avtal med bolaget garanterade. Under de två första

avtalsåren, d. v. s. för tiden till och med den 31 juli 1941, tillämpades denna

princip i full utsträckning. Under de senaste avtalsåren — från 1941 företogs

en ganska avsevärd stegring i avseende å betpriset och vissa andra tillverkningskostnader

ha även stigit — har Kungl. Majit emellertid — helt visst

i syfte att uppskjuta eller förhindra den fördyring av livsmedelskostnaderna,

som förhöjda sockerpris skulle innebära — låtit anstå med erforderliga prishöjningar

å socker och sirap. Sockernämnden har, i enlighet med sin instruktion,

vid upprepade tillfällen och med överlämnande av utredningar i

ämnet för Kungl. Maj :t anmält frågan om sockerprisets höjning samt tidigare

därvid även framhållit, att ju längre man uppsköte prishöjningen desto större

bleve belastningen på statsregleringen. Under det allra senaste året, då prisstopp

gällt, har nämnden utgått från, att Kungl. Majit icke önskade någon

höjning av priserna å socker och sirap. Nämnden har i stället hos Kungl.

Majit anmält frågan om anvisande av erforderliga anslag för infriandet av

statens garanti.

Sålunda ifrågasatte sockernämnden i utlåtande den 3 december 1942, att,

därest Kungl. Majit i dåvarande situation ej ville höja sockerpriset, särskilt

anslag måtte anvisas för ändamålet. Nämnden beräknade det erforderliga anslaget

till 19 500 000 kronor, därav i runt tal 2 500 000 kronor utgörande

statens skuld till bolaget vid utgången av avtalsåret 1941/42 samt cirka

17 000 000 kronor utgörande det enligt upprättade kalkyler approximativt

beräknade underskottet för avtalsåret 1942/43. Nämnden betonade i sitt yttrande

den 3 december 1942, att kalkylen vore approximativ, och att med

säkerhet ej då kunde angivas, huru utgifter och inkomster komme att gestalta

sig under det räkenskapsår, som utginge den 31 juli 1943.

På grundval av nämndens nyssnämnda utlåtande föreslog Kungl. Majit i

propositionen 163 bil. 5, att 1943 års riksdag måtte till kostnader i samband

med sockerregleringen å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 19 500 000 kronor. I skrivelse nr 244 biföll riksdagen propositionen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23.

21

Med anledning av vad i ärendet uttalades av jordbruksutskottet (utlåtande

1943: nr 31 punkt 1), framlade sockernämnden i skrivelse den 8 juni 1943

till chefen för jordbruksdepartementet uträkningar i avseende å effekten för

statsregleringen av vissa ändringar i priserna å socker och sirap. Vidare gjorde

nämnden i skrivelse den 12 augusti 1943 hemställan, att Kungl. Majit, i

avbidan på senare närmare utredning, måtte i budgetberäkningen preliminärt

uppföra å tilläggsstat för 1943/44 eller å riksstaten för 1944/45 ett anslag,

som, såvitt då kunde bedömas och därest ingen ändring skedde i sockerpriset,

syntes kunna uppskattas till 21 000 000 kronor för infriande den 31 juli

1944 av statens garanti till sockerbolaget.

Sedan det numera föreligger något större möjligheter att uppskatta den

antagliga ställningen i förhållandet mellan staten och sockerbolaget den 31

juli 1944 får sockernämnden härmed framlägga närmare och ny beräkning

av det erforderliga anslagsbeloppet.

Sockerbolagets bokslut för verksamhetsåret 1 augusti 1942—31 juli 1943

utvisar en bolagets fordran på staten å 2 093 449 kronor 72 öre per den 31

juli 1943. Detta innebär, att det av sockernämnden i december 1942 uppskattade

underskottet för året 1942/43 i verkligheten blivit cirka 2 000 000 kronor

större eller i runt tal 19 000 000 i stället för 17 000 000 kronor. Orsaken

härtill är, att följande kostnadsposter tidigare beräknats något för lågt,

nämligen löner, bränslekostnader — vilka stegrats på grund av de importerade

kolens lägre bränslevärde och genom ökad användning av ved och

torv —, frakterna, vilka starkt ökat genom en förskjutning i transporter för

syltningsperioden, omkostnader, vilka ökat på grund av omläggningar i lagerbokföringen,

ianspråktagande av tidigare beviljat anslag för jordundersökningar

m. m., varjämte inkomsterna av inom sockerregleringen fallande

biprodukter blivit lägre än tidigare beräknats. Å andra sidan har raffinadförsäljningen

under året ökats, varigenom det slutliga underskottet nedbringats.

Förut angivna belopp för statens återstående skuld till sockerbolaget

den 31 juli 1943 — 2 093 449 kronor 72 öre — har emellertid i så måtto

minskat, att nämndens granskning av bolagets kostnader föranlett återföring

staten till godo av vissa belopp, vilket, sedan granskningen slutförts

torde leda till, att sagda underskott den 31 juli 1943 kan angivas till högst

2 000 000 kronor.

Vad angår det nu löpande avtalsåret, alltså tiden 1 augusti 1943—31 juli

1944, har underskottet såsom förut nämnts tidigare beräknats komma att

utgöra cirka 20 000 000 kronor. Givetvis var denna uppskattning ytterst

approximativ, baserad som den var på en kalkyl, uppgjord i maj 1943, alltså

innan ännu betproduktion och sockertillverkning kunde bedömas. Sedan

betkampanjen avslutats, betredovisning föreligger och årets råsockertillverkning

kan överblickas, har inom sockerbolaget en ny kalkyl upprättats, vilken

utvisar delvis andra siffror än den i maj 1943 uppgjorda. De största skiljaktigheterna

företer utfallet av årets betproduktion. Till grund för den tidigare

kalkylen låg en betareal å cirka 48 500 har, skörd per hektar 34 000 kg,

inköpt betmängd 1 650 000 ton och en sockerhalt å 18 procent. De faktiska

siffrorna blevo resp. 50 335 -—- 37 117 — 1 868 260 — 17,10. Betkostnaderna

frånsett täckningskostnader ökades härigenom med cirka 6 300 000 kronor.

Genom den ökade betskörden stegrades råsockertillverkningen från beräknade

272 000 ton till cirka 291 000 lon, vilket, då det bolaget i gällande avtal

tillerkända beloppet för täckande av vissa kostnader utgår med 17,22 öre

per kg tillverkat råsocker, innebär en fördyring ined cirka 3 250 000 kronor.

Vidare synas tillverkningskostnaderna i övrigt under året komma att ökas

med cirka 1 400 000 kronor, huvudsakligen beroende på ökade kostnader

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23.

för bränsle, emballage, frakter och räntor. Å andra sidan beräknas resultatet

av sockerrörelsen på grund av ökad raffinadförsäljning och lagerrörelser

komma att förbättras under året med cirka 9 200 000 kronor. Såsom resultat

av de här angivna förändringarna i sockerrörelsens kostnader och intäkter

under verksamhetsåret 1943/44 skulle, såvitt nu kan bedömas, framkomma

ett totalt underskott, för innevarande verksamhetsår å 22 600 000 kronor

mot tidigare beräknade cirka 20 000 000 kronor. Med inräknande av det

från verksamhetsåret 1942/43 kvarstående skuldbeloppet cirka 2 000 000 kronor

skulle sålunda statens skuld till sockerbolaget den 31 juli 1944 sammanlagt

kunna uppskattas till 24 600 000 kronor eller avrundat 25 000 000 kronor.

Departementschefen har i förevarande del anfört och föreslagit följande:

»Såsom framgår av vad sockernämnden uppgivit har för sockerbolaget i

anledning av sockerregleringen uppstått en förlust, som för tiden intill utgången

av löpande avtalsår beräknats komma att uppgå till omkring

25 000 000 kronor. Enligt avtalet med bolaget är staten skyldig att täcka denna

förlust. Då en höjning av sockerpriset för närvarande med hänsyn till

den tillämpade prispolitiken torde böra undvikas och då anledning saknas

att uppskjuta regleringen av förlusten, synes såsom sockernämnden ifrågasatt

medel böra anvisas för täckande av denna. För ändamålet bör därför

å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår äskas ett reservationsanslag

av 25 000 000 kronor.

Storleken av den slutliga förlusten på sockerprisregleringen under krigsåren

blir tydligen beroende på örn man framdeles vid nedgång i betpriset

och andra tillverkningskostnader låter sockerpriset sjunka i samma takt

eller i långsammare tempo än som skulle motiveras av kostnadsminskningen

För utnyttjande av möjligheten till utjämning av vinster och förluster över

en längre period saknar det uppenbarligen betydelse, om en partiell reglering

sker nu eller om förlusten tills vidare balanseras i bolagets räkenskaper.»

Utskottet. I förevarande proposition äskas ett belopp av 25 000 000 kronor till täckande

av den förlust för sockerbolaget, som beräknas uppstå intill utgången

av löpande avtalsår och som staten enligt avtalet med bolaget är skyldig att

ersätta. Med anledning härav får utskottet erinra om sitt uttalande i ämnet

vid fjolårets riksdag, att utskottet — ehuru sockerpriset finge anses vara

jämförelsevis lågt och på grund härav hinder icke borde möta mot en måttlig

prishöjning — likväl med hänsyn till den tillämpade prispolitiken ansåg

sig ej kunna tillstyrka en dylik åtgärd för att nedbringa då ifrågavarande

underskott. I enlighet härmed synes jämväl nu föreliggande framställning

om medelsanvisning till ändamålet böra bifallas av riksdagen. Såsom anförts

i propositionen blir givetvis storleken av den slutliga förlusten på sockerprisregleringen

under krigsåren beroende av om man framdeles vid nedgång i

betpriset och andra tillverkningskostnader låter sockerpriset sjunka i samma

takt eller långsammare än som skulle motiveras av kostnadsminskningen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23.

23

att riksdagen må till Kostnader i samband med sockerregleringen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44

under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

25 000 000 kronor.

Stockholm den 21 mars 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 22.

Reservationer:

Av herr Näslund,

» » Carlström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:172 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt angår ansiag sanvisning. a1 i texten