Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majts proposition angående anordnande under år 194-4- av en allmän jordbruksräkning.

1944-04-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Majts proposition angående anordnande under år 194-4- av en allmän jordbruksräkning.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutslcottets utlåtande nr 28.

5

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majts proposition angående anordnande

under år 194-4- av en allmän jordbruksräkning.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 25 februari 1944 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 208, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att en allmän jordbruksräkning må, i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt

förslag, anordnas under år 1944 i anslutning till den allmänna fastighetstaxering,

som skall äga rum år 1945.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet.

Allmänna jordbruksräkningar verkställdes åren 1927, 1932 och 1937 i samband

med de allmänna fastighetstaxeringarna åren 1928, 1933 och 1938. Förordningar

om jordbruksräkning utfärdades den 27 juni 1927 (nr 313), den

30 juni 1932 (nr 386) och den 21 juli 1937 (nr 738).

Samtliga för jordbruksräkningen 1937 erforderliga uppgifter insamlades å

fastighetsdeklarationerna, vilka först utnyttjades för taxeringsarbetet och

sedan, efter mitten av juli månad år 1938, överlämnades till statistiska centralbyrån

för den statistiska bearbetningen.

Då man icke ansåg sig kunna påräkna, att taxeringsmyndigheterna skulle

vara i tillfälle att vidtaga särskilda åtgärder för infordrande av sådana fastighetsdeklarationer,

som icke ansågos erforderliga för själva taxeringsarbetet,

eller granska och komplettera de avgivna deklarationerna i avseende på

de speciellt för jordbruksräkningen avsedda uppgifterna, utsågos särskilda

organ, som kunde utföra det direkt för jordbruksräkningen erforderliga arbetet.

På landsbygden åvilade detta arbete i första hand hushållningssällskapen,

åt vilka det överlämnades att på lämpligaste sätt anordna arbetet ute

i socknarna för jordbruksräkningens utförande. I främsta rummet anlitade

sällskapen därvid sina sockenavdelningar, men, där organisationen av dessa

icke var tillräckligt stark, anförtroddes uppdraget åt andra, sällskapen underlydande

organ, eller ock träffades överenskommelse med bercdningsiuimnderna

att mot särskild ersättning ombesörja även det för jordbruksräkningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

J ordbruksatskottets utlåtande nr 28.

erforderliga arbetet. Som lokala organ för jordbruksräkningen i städerna

fungerade vederbörande magistrat eller stadsstyrelse och i Stockholm Överståthållarämbetet.

Såsom bidrag till hushållningssällskapen för det arbete,

som jordbruksräkningen medförde för sällskapen och deras organ, anvisades

på riksstaten för budgetåret 1938/39 under sjunde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 50 000 kronor. Inalles utbetalades i ersättning till hushållningssällskapen

ett belopp av 49 947 kronor 70 öre.

Utom förenämnda anslag, vilket skulle utgå såsom ersättning till hushållningssällskapen

för deras arbete med jordbruksräkningen, anvisades på riksstaten

för budgetåret 1938/39 i och för jordbruksräkningen ett reservationsanslag

av 100 000 kronor till avlöningskostnader (vartill kommo provisorisk

avlöningsförstärkning och dyrtidstillägg, utgående från sjunde huvudtitelns

förslagsanslag) och dessutom 20 000 kronor för expenser, utgående av det

till centralbyråns förfogande ställda förslagsanslaget till omkostnader. I

riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades för fortsatt arbete med jordbruksräkningen

ett reservationsanslag av 70 000 kronor till avlöningskostnader och

dessutom 15 000 kronor till expenser, utgående av förslagsanslaget till omkostnader.

Å tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår anvisades ytterligare

ett reservationsanslag av 65 500 kronor till avlöningskostnader och

dessutom 14 000 kronor till expenser, utgående av förslagsanslaget til! omkostnader.

Gällande taxeringsförordning förutsätter, att allmän fastighetstaxering skall

äga rum vart femte år nied utgångspunkt från år 1933. Den fastighetstaxering,

som skulle ägt rum år 1943, har emellertid genom särskilda beslut uppskjutits

till år 1945. De för taxeringsarbetet erforderliga fastighetsdeklarationerna

skola avlämnas senast den 15 september 1944.

I gemensam skrivelse den 11 februari 1944 ha lantbruksstyrelsen och statistiska

centralbyrån upptagit frågan örn planläggningen av en jordbruksräkning

hösten 1944 samt därvid hemställt, bland annat, att Kungl. Majit måtte

utverka riksdagens medgivande, att en allmän jordbruksräkning anordnas år

1944 i anslutning till den allmänna fastighetstaxeringen år 1945, och att för

ändamålet under budgetåret 1944/45 ställes till statistiska centralbyråns förfogande

ett belopp å 60 000 kronor som reservationsanslag till löner och rörligt

tillägg samt ett belopp å 21 000 kronor till omkostnader.

För att påskynda bearbetningen av de statistiska uppgifterna ha ämbetsverken

ifrågasatt, huruvida icke uppgifterna för jordbruksräkningen kunde

inhämtas på en särskild blankett i form av en bilaga på ett särskilt blad i

deklarationsformuläret, som med hjälp av perforering lätt kunde avskiljas

från det övriga deklarationsformuläret och på ett tämligen tidigt stadium insändas

till vederbörande hushållningssällskap för vidare befordran till statistiska

centralbyrån.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Brantstorp, har i

ärendet anfört följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 28. 7

»Enligt den förut av statsmakterna godkända planen skulle fastighetstaxering

rätteligen ha ägt rum år 1943 och jordbruksräkning alltså ett år tidigare.

Fastighetstaxeringen har emellertid, som förut erinrats, uppskjutits till

år 1945. I enlighet nied vad tidigare förutsatts bör ställning därför nu tagas

till frågan om planläggning av en allmän jordbruksräkning innevarande år.

Förslag i detta avseende har även framlagts av lantbruksstyrelsen och statistiska

centralbyrån.

Beträffande de uppgifter som böra insamlas vid årets jordbruksräkning

ha ämbetsverken föreslagit en viss inskränkning i förhållande till 1937 års

jordbruksräkning på grund av att motsvarande uppgifter i annan ordning

insamlats eller komma alt insamlas. Denna inskränkning avser åkerjordens

användning och antalet kreatur samt trädgårds- och fruktodlingen. Å andra

sidan skulle årets uppgifter omfatta även vissa förhållanden, som icke medtagits

i tidigare räkningar, nämligen beträffande i bruk varande större redskap

eller maskiner vid jordbruket och angående ensileringsanläggningar.

Vad sålunda föreslagits av ämbetsverken kan jag i huvudsak biträda. Slutlig

ståndpunkt till dessa spörsmål torde dock böra tagas först i samband med

fastställandet av formulären för den allmänna fastighetsdeklarationen.

Vad ämbetsverken föreslagit om ett tidigare påbörjande av den statistiska

bearbetningen anser jag mig böra tillstyrka.

Kostnaderna för jordbruksräkningen ha av ämbetsverken — frånsett kristillägg

— uppskattats till 334 000 kronor. Ökningen av kostnaderna i förhållande

till 1937 års räkning beror huvudsakligen på stegrade avlöningar.

Härjämte har ersättningen till hushållningssällskapen beräknats höjd med

10 000 kronor.

Då bearbetning av det statistiska materialet beräknas komma att påbörjas

redan under första hälften av år 1945, skulle för nästa budgetår erfordras

ett belopp av 60 000 kronor till avlöningar och ett belopp av 21 000 kronor

till omkostnader vid statistiska centralbyrån. Chefen för finansdepartementet

torde i annat sammanhang komma att underställa Kungl. Majit denna

anslagsfråga.

Riksdagens medgivande till anordnande under hösten 1944 av en ny allmän

jordbruksräkning torde emellertid nu böra inhämtas.»

I likhet med departementschefen kan utskottet tillstyrka, att under innevarande

år en allmän jordbruksräkning anordnas i samband med den allmänna

fastighetstaxering som, om ej förordnande om ytterligare uppskov

meddelas, skall äga rum under nästkommande år.

Beträffande de uppgifter som avses skola infordras vid ifrågavarande jordbruksräkning

föreslås i förhållande till vad som gällde vid 1937 års jordbruksräkning

dels vissa inskränkningar, hänförande sig till bland annat trädgårds-

och fruktodlingens område, dels ock en utvidgning i så måtto att i

motsats mot vad tidigare varit fallet uppgifter föreslås skola infordras jämväl

rörande antalet i bruk varande större jordbruksmaskiner samt ensileringsanläggningar.

I anslutning härtill har inom utskottet dryftats, huruvida det icke

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28-

ur trädgårdsodlingens synpunkt skulle vara av intresse att få veta antalet

nu inom riket växande fruktträd för att därigenom kunna erhålla kännedom

om det ungefärliga antalet dylika träd, som förstördes under de hårda vintrarna

i början av 1940-talet. Med hänsyn till de med en dylik uppgiftslämning

förknippade olägenheterna har dock utskottet i förevarande fråga stannat

för att förorda de av departementschefen angivna riktlinjerna.

Beträffande kostnaderna för den planerade jordbruksräkningen ha vissa

uppgifter lämnats i propositionen. Då emellertid enligt vad departementschefen

anfört frågan om anslag för ifrågavarande ändamål i annan ordning torde-komma

att underställas riksdagens prövning, påkallas för närvarande endast

riksdagens medgivande till räkningens anordnande under innevarande

år.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 21 april 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se under utlåtande nr 27.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:252 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj: ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 18 juni 1937 s. 7 i texten