Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av utbildning för skötsel av jordbruksmaskiner.

1944-04-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:33, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av utbildning för skötsel av jordbruksmaskiner.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 33.

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av utbildning

för skötsel av jordbruksmaskiner.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 105 av herr Bondeson och II: 166 av herr Janson i

Frändesta, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla örn utredning med förslag snarast möjligt rörande utbildning för

skötsel av jordbruksmaskiner samt att därvid vissa i motionen anförda synpunkter

måtte vinna beaktande.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande hänvisas till

motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande över motionerna

av lantbruksstyrelsen. Härjämte har yttrande i ärendet avgivits av Sveriges

lantbruksförbund, vilket av utskottet bereus tillfälle därtill.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt åtgärder i motionernas syfte samt anfört

följande.

Den alltjämt fortskridande intensifieringen och mekaniseringen av jordbruket

har medfört att kravet på yrkeskunnighet och arbetsskicklighet inom

jordbruket gjort sig alltmera gällande samtidigt som ett behov av specialutbildade

arbetare alltmera framträtt.

Det synes allmänt förutsättas, att efterkrigstiden kommer att ställa ännu

större krav på en rationalisering av jordbruket. En sådan rationalisering

måste — icke minst med hänsyn till befolkningsutvecklingen på landsbygden

—- föra med sig icke blott en ökad användning av maskiner utan även att

den maskinella utrustningen kommer att bliva allt mera komplicerad och

dyrbar. Redan nu torde såsom motionärerna framhållit betydande kapital vara

investerat i jordbrukets maskiner och redskap, och en fortgående rationalisering

kommer säkerligen att ytterligare öka detta kapital.

Den ökade maskinanvändningen vid jordbruket ställer allt högre krav på

den tekniska kompetensen hos den personal, som skall handhava maskinerna,

men även hos de hantverkare på landsbygden — smeder, montörer med

flera — som i sina verkstäder reparera jordbrukets maskiner och redskap.

Samtidigt framträder även det ökade behovet av bättre maskinteknisk och

maskinekonomisk rådgivning åt jordbrukarna. Skall det bliva möjligt att

genom rationalisering förbilliga jordbrukets produktionskostnader och att

därmed kunna förbättra jordbrukets räntabilitet, torde det vara nödvändigt

att tillse icke blott att sakkunniga och opartiska rådgivare stå till jordbru
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 33.

13

karilas förfogande vid inköp av maskiner utan även att både de, som skola

handhava maskinerna, och de, som skola reparera dem, erhålla en tillfredsställande

yrkesutbildning.

Den nuvarande undervisningen på hithörande område lämnar mycket övrigt

att önska. Vid lantbruks- och lantmannaskolorna lämnas undervisning i

maskin- och redskapslära. Vid lantbruksskolorna torde ifrågavarande undervisning

vara tillfredsställande ordnad och likaså vid lantmannaskolornas

längre kurser. Däremot torde undervisningen i förevarande ämne vid lantmannaskolornas

vinterkurser i huvudsak bliva av teoretisk art, då det icke

är möjligt att under den korta vinterkursen ordna tillräckligt med övningar

och demonstrationer. Ett flertal lantmannaskolor sakna fortfarande eget skoljordbruk,

vilket naturligtvis i hög grad försvårar den praktiska undervisningen

i maskin- och redskapslära.

Genom hushållningssällskapens försorg hava med statsbidrag från anslaget

till Undervisning för i det mindre jordbruket deltagande män och kvinnor

ordnats tillfälliga kortare kurser i maskin- och traktorskötsel, och under senare

år hava vidare hushållningssällskapen med bidrag från statens arbetsmarknadskommission

ordnat kurser för utbildande av reservtraktorförare.

Likaså hava med bidrag av statsmedel i beredskapssyfte anordnats kurser

för utbildande av maskinmjölkare. Hushållningssällskapens kurser på ifrågavarande

utbildningsområde hava emellertid haft en blygsam omfattning och

en mera tillfällig karaktär. De statsmedel, som stått till hushållningssällskapens

förfogande för anordnande av dylika kurser, hava varit ytterligt begränsade,

vartill kommer att hushållningssällskapen jämlikt bestämmelserna i

kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 4G5) angående statsbidrag till undervisning

för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor haft att för ändamålet av

egna medel tillskjuta minst lika stort belopp som statsbidraget, något som

med hänsyn till hushållningssällskapens ekonomiska omständigheter varit

synnerligen betungande och helt visst bidragit till att maskinundervisningen

fått en ganska ringa omfattning.

Enligt lantbruksstyrelsens mening föreligger ett stort utbildningsbehov på

ifrågavarande område. De större egendomarna hava behov av yrkeskunniga

gårdshantverkare för justering och reparation av gårdens egna maskiner och

redskap och de mindre jordbrukarna hava stort behov av skickliga och yrkeskunniga

hantverksmän — smeder, mekaniker och montörer — som i egna

verkstäder kunna tillhandagå dem med nödiga reparationer. Sammanslutningar

bland mindre jordbrukare för gemensam maskinanvändning hava

även behov av yrkeskunniga maskinskötare och maskinreparatörer. Vid

större och medelstora jordbruk föreligger ett stort behov av kunniga traktorskötare

och andra maskinskötare, lill exempel maskinmjölkare. Egna företagare

av både större och mindre jordbruk hava behov av bättre kännedom

örn jordbrukets maskiner och deras skötsel, mekaniseringens förutsättningar

i allmänhet samt ekonomiska och organisatoriska synpunkter på maskinellt

jordbruksarbete.

Såsom framgår av det ovanstående torde ett stort behov av olika slags

kurser föreligga och för handhavandet av ulbildningcn torde böra finnas tillgång

på lämpliga lärare och instruktörer, vilka även skulle kunna handhava

den rådgivnings- och upplysningsverksamhet på hithörande område, som

torde vara nödvändig.

Lantbruksstyrelsen vill erinra därom, alt styrelsen den 1 juli 1940 till

Kungl. Maj:t överlämnat utredning jämte förslag rörande lantbrukets lärlingsfråga.

1 nämnda utredning Ilar lantbruksstyrelsen framhållit det växande

behovet av maskinkunnig personal i jordbrukets tjänst och bland annat

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 33.

föreslagit inrättande av ettåriga gårdshantverkarekurser, vid vilka maskinlära

med övningar och praktiskt arbete i jordbruksmaskiners skötsel och reparation

anvisades ett betydande utrymme i undervisningsplanen. Sagda förslag

har emellertid ännu icke lett till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Enligt lantbruksstyrelsens mening föreligger redan nu ett mycket stort utbildningsbehov

på jordbrukets maskinområde, vilket behov säkerligen kommer

att ytterligare accentueras genom den alltjämt fortgående rationaliseringen

av jordbruksdriften. En utredning rörande utbildning på jordbrukets

maskinområde innefattande jämväl upplysnings- och rådgivningsverksamhet

synes sålunda vara starkt av behovet påkallad.

Sveriges lantbruks!örbund har tillstyrkt, att åtgärder snarast vidtagas i

den av motionärerna angivna riktningen. I övrigt har förbundet instämt i de

synpunkter i ämnet, som under året framförts i en av hushållningssällskapens

ombuds förvaltningsutskott till Kungl. Majit ingiven hemställan, att Kungl.

Majit måtte dels vid pågående revision av hushållningssällskapens organisation

och verksamhet beakta behovet av rådgivnings- och utbildningsverksamhet

på jordbrukets maskinområde, dels ock föranstalta om en allsidig

utredning angående ordnandet av denna verksamhet.

I hushållningssällskapens ombuds förvaltningsutskotts sistnämnda framställning,

som enligt vad utskottet erfarit är beroende på Kungl. Majits prövning,

anföres i huvudsak följande:

Maskinanvändningen inom jordbruket får allt större omfattning, och.den

maskinella utrustningen blir allt mer komplicerad och dyrbar. I samma mån

stiga kraven på den tekniska kompetensen hos den personal, som skall handhava

maskinerna, och ökas behovet av maskinteknisk och maskinekonomisk

rådgivning åt jordbrukarna. Rådgivnings- och undervisningsverksamheten

på detta område har emellertid fortfarande endast blygsam omfattning och

bär tillfällighetsprägel. De värden, som härigenom kommit att stå på spel,

äro så stora, att det synes ofrånkomligt att snarast rationalisera och väsentligt

utvidga ifrågavarande verksamhet, även om detta skulle medföra jämförelsevis

stora kostnader för det allmänna. Förvaltningsutskottet får i detta

sammanhang erinra örn, att redan 1937 års utredning angående det mindre

jordbrukets arbetsförhållanden i sitt betänkande den 30 oktober samma år

angående gemensam maskinanvändning inom det mindre jordbruket framhöll

dessa synpunkter och särskilt underströk behovet av maskinskötarekurser

och specialutbildning för landsbygdens smeder. Emellertid fann nämnda

utredning, att hithörande frågor folie utanför det erhållna utredningsuppdraget,

varför inga förslag i ämnet framlades. Vidare förtjänar omnämnas, att

lantbruksstyrelsen i sitt den 1 juli 1940 avgivna betänkande angående lantbrukets

lärlingsfråga betonade det växande behovet av maskinkunnig personal

i jordbrukets tjänst. Lantbruksstyrelsen fann det nödvändigt, att initiativ

omedelbart toges från statsmakternas sida för inrättande av utbiklningskurser

för gårdshantverkare. Ett förslag till ettåriga sådana kurser, vid vilka maskinlära

och maskinskötsel anvisades ett betydande utrymme i undervisningsplanen,

framlades jämväl. Dessa påpekanden och detta förslag hava emellertid

icke hittills lett till positivt resultat.

Av särskilda skäl finner förvaltningsutskottet det lämpligt att som första

fråga, när det gäller planläggningen av den här avsedda rådgivnings- och

undervisningsverksamheten, upptaga spörsmålet onj vilket eller vilka organ,

som böra handhava organisationen och stå som huvudman för verksamheten.

Det synes icke lämpligt att för ändamålet skapa en fristående organisation.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 33.

15

Både ur organisatorisk och ekonomisk synpunkt är det otvivelaktigt bäst

att utnyttja de organ, vilka sedan gammalt handhava rådgivnings- och upplysningsverksamhet

på jordbrukets område, och som förmedla statsmakternas

åtgärder i dessa hänseenden, nämligen hushållningssällskapen. Förvaltningsutskottet

har uppmärksammat, att 1939 års hushållningssällskapsutredning

vid planläggningen av sällskapens framtida uppgifter förbigått den här

avsedda verksamhetsgrenen. Av bilagan till årets statsverksproposition, nionde

huvudtiteln, s. 116, framgår, att frågan om revision av hushållningssällskapens

organisation och verksamhet för närvarande är föremål för överväganden

inom jordbruksdepartementet. Det synes förvaltningsutskottet angeläget,

att vid ifrågavarande överväganden jämväl här berörda spörsmål ägnas

erforderligt beaktande.

En fullständig utredning av behov, mål och medel i fråga om maskinutbildningen

inom jordbruket kräver ett avsevärt arbete och icke obetydliga

kostnader. Förvaltningsutskottet har icke funnit möjligt att med de medel

som stå utskottet till buds verkställa en sådan utredning inom rimlig tid.

Såsom framhålles i motionerna har användningen av jordbruksmaskiner

inom landet fått en allt större omfattning. Värdet av den nuvarande maskinparken

''torde vara avsevärt. Med hänsyn härtill och då maskinerna

numera merendels torde vara mera komplicerade än förr, kräves av den

personal som är satt att sköta desamma ett icke ringa mått av tekniska

kunskaper. Sådana krävas även av de hantverkare på landsbygden, vilka

vid sina verkstäder syssla med reparation och översyn av lantbruksmaskiner.

Större egendomar ha vidare behov av yrkeskunniga gårdshantverkare

för översyn av gårdarnas egna maskiner och redskap, varjämte vid både

större och medelstora jordbruk erfordras kunniga traktorskötare och maskinmjölkare.

Sammanslutningar bland mindre jordbrukare för gemensam

maskinanvändning slutligen behöva yrkeskunniga maskinskötare och reparatörer.

För att fylla behovet av utbildning på området meddelas för närvarande

undervisning i maskin- och redskapslära vid lantbruks- och lantmannaskolor.

Genom hushållningssällskapens försorg lia även med bidrag från anslaget

till undervisning för i det mindre jordbruket deltagande män och kvinnor

ordnats tillfälliga kortare kurser i maskin- och traktorskötsel. Med bidrag

från statens arbetsmarknadskommission lia slutligen under senare år av hushållningssällskapen

anordnats kurser för utbildning av reservtraktorförare.

Enligt vad som anföres i lantbruksstyrelsens i ärendet avgivna utlåtande

torde emellertid den nuvarande undervisningen på området kunna betecknas

såsom otillräcklig. Åtskilliga framställningar och förslag till förbättringar

i ämnet ha därför framkommit. I sammanhanget må endast erinras örn den

i det föregående berörda framställningen från hushållningssällskapens ombuds

förvaltningsutskott. I likhet med motiönärerna anser utskottet därför,

att behov förefinnes av utredning i syfte att åstadkomma en förbättrad undervisning

i skötsel av jordbruksmaskiner. Vid nämnda utredning torde

beaktas de synpunkter i frågan, som ovan berörts. För reparatörer, maskinskötare

m. fl. torde således fordras kurser av längre varaktighet, däri mera

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 33.

ingående kunskaper kunna förvärvas. Dylika kurser synas lämpligen kunna

anordnas vid lantbruks- och lantmannaskolor. För jordbrukare och jordbruksarbetare

i allmänhet torde vara tillfyllest med kortare kurser, lämpligen

anordnade av kringresande instruktörer. Av stor vikt synes vara, att

dessa instruktörer genom särskild undervisning icke bibringas endast ingående

teoretiska kunskaper utan även få tillfälle alt förskaffa sig en så

omfattande praktisk erfarenhet på området, att de kunna tillhandagå vederbörande

med erforderlig rådgivning.

Beträffande de former, varunder den förordade utredningen lämpligen

bör bedrivas, torde icke tillkomma utskottet att giva anvisningar. Uppdraget

synes emellertid icke behöva föranleda tillkallande av särskilda sakkunniga

utan kunna anförtros antingen åt något ämbetsverk eller någon nu pågående

utredning.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 105 och II: 166 må i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning rörande

förbättrad undervisning i skötsel av jordbruksmaskiner samt

för riksdagen framlägga de förslag i ämnet, som därav må

föranledas.

Stockholm den 21 april 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se under utlåtande nr 27.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:255 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn anordnande av utbildning för skötsel av jordbruksmaskiner. a1 i texten