Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade grunder för fördelning av kostnad för byggande och underhåll av skogsvägar.

1944-05-05 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:38, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade grunder för fördelning av kostnad för byggande och underhåll av skogsvägar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 38.

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade grunder för

fördelning av kostnad för byggande och underhåll av

skogsvägar.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:257 av herrar Björkman och Velander och 11:420 av

herr Eriksson i Frägsta m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att

hos Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag angående fördelning av

kostnad för byggande och underhåll av skogsvägar enligt de grunder, som

anföras i motionerna.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande hänvisas till

motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande över motionerna

av skogsstyrelsen. Härjämte har yttrande inkommit från Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund, vilket beretts tillfälle därtill.

Sedan budgetåret 1933/34 ha, med undantag för budgetåren 1935/38, beviljats

anslag till väg- och flotlledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Dessa anslag

ha till skillnad från sådana till allmän eller enskild väghållning utgått

under nionde huvudtiteln å riksstaten. Genom beslut vid 1941 års riksdag inrättades

vidare statens skogsväglånefond, varifrån statslån kan utgå till vägbyggnad

å skogar i enskild ägo.

Bestämmelserna angående den statliga bidragsverksamheten för stödjande

av skogsvägbyggnader återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1943 (nr 530) angående

statsbidrag till vissa väg- och floltledsbyggnader m. m. Bestämmelserna

angående den statliga stödverksamheten till skogsvägar genom lån äro införda

i kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 492) angående lån från skogsväglånefonden,

ändrad genom kungörelsen nr 531/1943.

Jämlikt omförmälda bestämmelser må lån och bidrag för utförande av vägbyggnad,

därest flera äro delaktiga i företaget eller vägen framgår över fastighet,

till vilken vägen icke hörer, ej beviljas, med mindre angående vägens byggande

och underhåll antingen ägt ram laga kraftvunnen förrättning enligt

lagen örn enskilda vägar eller ock föreligger laga kraftvunnen dom eller träffad

överenskommelse i sådan form, som av skogsstyrelsen eller, beträffande

lån, av Kungl. Majit godkännes.

s. 7 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 38.

7

Vad sådan jämlikt laggen den 3 september 1939 om enskilda vägar hållen

förrättning, som nyss nämnts, fastställes huru stor andel i väghållningsskyldighet,

som skall åligga envar berörd fastighet (andelstal) samt huruvida arbetet

med vägbyggnad, vägunderhåll eller vinterväghållning skall av de väghållningsskyldiga

utföras gemensamt (gemensamhetssystem) eller efter vägdelning

(väglottsystem). Enligt de anvisningar till ledning för förrättningsmän

vid handläggning av förrättningar enligt nämnda lag, som utfärdats av

lantmäleristyrelsen (bilaga till styrelsens meddelande 1942: 1), är det icke

lagligt att ersätta andelstalen med bestämmelser örn grunder för dylik beräkning.

Att meddela sådana bestämmelser att andelstalen framdeles automatiskt

ändras med skeende ändringar i förhållandena är principiellt icke heller

tillåtet. Bestämmelsen örn att andelstal skola fastställas medför bl. a. den fördelen

att, där gemensamhetssystem valts och vägsamfällighet sålunda skall

bildas, även röstetalen för delägarna fastställas. För skogsvägar synes bestämmelsen

emellertid stundom även medföra nackdelar.

I de fall förrättning icke erfordras för delning av kostnaderna för skogsvägs

byggande oell underhåll, ha markägarna att frivilligt överenskomma örn

grunder härför.

Skogsstyrelsen har i sill över motionerna avgivna utlåtande anfört, att styrelsen

även från annat håll mottagit framställning om att styrelsen måtte vidtaga

åtgärder för en bättre anpassning till de rent skogliga förhållandena av

förrättningsförfarandet enligt lagen örn enskilda vägar, samt tillstyrkt den i

motionerna föreslagna utredningen. I övrigt har skogsstyrelsen anfört i huvudsak

följande:

Initiativet till byggande av skogsväg tages ofta av den markägare, som har

awerkningsmogen skog och som sålunda omedelbart får nytta av vägen.

Däremot kan annan mark, vars ägare vid förrättning ålägges viss andel i

vägen, vara bevuxen med enbart ungskog. Hänsyn till dessa förhållanden

kan visserligen tagas vid avvägandet av de olika fastigheternas andelar i väghållningsskyldigheten

och det är sålunda möjligt att fastställa andelstal, som

äro rättvisande för längre tidsperioder. Däremot kunna under de förhållanden,

som ovan framhållits, andelstalen för vägunderhållet icke vara rättvisande

såväl på lång sikt som för kortare tidsperioder.

Där förrättning icke tillgripes för delning av skogsvägs underhåll utan

markägarna frivilligt överenskomma om grunder härför, bruka ofta kostnaderna

fördelas efter utkörd kvantitet eventuellt kombinerad med transportlängd

(tonkilometer). Denna fördelningsgrund, som för övrigt tillämpas

vid fördelning av flottningskostnad vid flottlederna, synes markägarna enkel

och rättvis och den omständigheten, att vid förrättning annan fördelningsgrund

fastslås, är utan tvivel en starkt bidragande anledning till alt förrättningsförfarandet

ofta har undvikits.

I fråga örn statsbidrag lill skogsvägar bör enligt proposition nr 244 år

1943 för skogsbrukets stamvägar gälla att, där väghållarna äro flera än

lein, statsbidrag ej får beviljas annat än örn lagakral t vunnen förrättning enligt

lagen om enskilda vägar föreligger. Beträffande dessa vägars tillkomst

utgör sålunda bestämmelsen örn andelstalens fastställande eli icke oväsentligt

hinder.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 38.

Fasta andelstal medföra den fördelen, att röstetalen bliva fasta. Enligt

lagen om enskilda vägar skall nämligen rösträtt utövas efter det andelstal.

som är bestämmande för fastighetens delaktighet i den del av väghållnings - skyldigheten varom fråga är. Örn delaktighet i underhåll skall bestämmas

efter rörliga andelstal t. ex. utkörd kvantitet, uppkommer frågan hur röste

tal skola fastställas. Under visst år är icke känt huru stor kvantitet, sorn

kommer att utforslas under året, och fjolårets kvantiteter böra ur rättvisesynpunkt

icke läggas till grund för fördelning av det nya årets utgifter. En

framkomlig väg synes vara, att markägarna för visst år till företagets styrelse

anmäla de kvantiteter som de beräkna utforsla under året. Dessa an

mälda kvantiteter läggas till grund dels för förskottsutdebitering av årets

underhållskostnader dels vid beräkning av röstetal för året. Möjligen kan

denna metod kombineras med den nu tillämpade på så sätt, att viss procent

av underhållskostnaderna och röstetalen fördelas efter fasta andelstal oell

övrig del efter tonkilometer.

Jämväl Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har tillstyrkt bifall till

motionerna samt anfört i huvudsak följande:

Riksförbundet delar motionärernas uppfattning, att en vägdelningsförrättning

vidtagen enligt de grunder sorn gälla enligt lagen örn enskilda vägar

ofta kan tänkas vålla förrättningsmannen svårigheter och förorsaka tvister

mellan skogsägarna. Förbundet är därför också av den meningen, att nya fördelningsgrunder

böra sökas och lagfästas och självfallet, i den mån så är mö i

ligt, i anslutning till de praktiska erfarenheter sorn de senaste tio årens omfattande

skogsvägbyggande fört med sig. Eftersom byggande av skogsvägar

måste anses vara en av vårt skogsbruks allra mest angelägna framtida arbetsuppgifter,

måste man också rent allmänt understryka vikten av att grunden

för fördelningen av byggnads- och underhållskostnader gives en sådan ulformning,

att de så nära som möjligt överensstämma med gemene mans uppfattning

om vad som är rätt och skäligt. Endast om så sker, går det lätt atl

ena skogsägarna om ett gemensamt vägföretag och endast under den förutsättningen

kan skogsvägbyggandet få den fart som är nödvändig.

Motionärerna tänka sig frågan om kostnadsfördelningen löst efter samma

grunder som gälla för amortering och underhåll av flottleder, d. v. s. i princip

så, att allt det virke —- med undantag för husbehovsvirke — som transporteras

efter skogsvägen belastas med en avgift per kubikmeter eller kubikfot

så stor, att den förslår att täcka såväl underhållskostnaderna som amortering

av den del av anläggningskostnaden som icke täckes av statsbidraget. Hittills

vunna erfarenheter av detta system, som ju, enligt vad motionärerna upplyst,

redan tillämpats i praktiken, äro, såvitt riksförbundet känner till, icke särskilt

stora. Man torde måhända ej heller få blunda för, att det föreslagna systemet

i vissa fall kanske kommer att bli svårhanterligt i sin praktiska tillämpning.

Fixerar man storleken av de från envar skogsägares marker utfraktade virkeskvantiteterna

genom direkt uppmätning vid något sorts »skiljeställe» eller »tullbom»,

medför ett sådant förfaringssätt givetvis rätt mycket arbete vid »skiljet»,

och fastställes den på grundval av deklarationer som avgivas av befraktarna.

uppstår ett osäkerhetsmoment vid fördelningen av kostnaderna som ej heller

är tilltalande.

Riksförbundet är emellertid trots nyss gjorda invändningar av den meningen,

att principen för kostnadsfördelningen är godtagbar och har för närvarande

ingen bättre att föreslå. Det gäller i varje fall underhållskostnaderna.

Vad gäller fördelningen av anläggningskostnaderna ligger saken kanske annorlunda

till. Följer man helt det av motionärerna framlagda förslaget även

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 38-

9

beträffande dessa senare kostnader, resulterar det i, att en skogsägare meri

stor skogsareal och betydande skogstillgångar som får en skogsväg dragen

rätt genom sina marker, blir helt fri från att deltaga i anläggningskostnaderna,

endast han uraktlåter att frakta ut virke på vägen under den tid dessa kostnader

planenligt skola amorteras. En plan för amortering av anläggningskostnaderna

kan för övrigt knappast uppgöras med mindre man har en åtminstone

ungefärlig uppfattning örn storleken av de kvantiteter virke som skola utforslas

på vägen under de fem å tio åren närmast efter byggandet, och

därom är det givetvis mycket svårt att få några hållbara utfästelser från de

skogsägare som äro intressenter i företaget. Det synes därför som örn man vid

fördelningen av anläggningskostnaderna borde taga hänsyn främst till storleken

av den areal -—- och helst även bonitet och relativ skogstillgång — för

vilken envar intressent i vägbygget kan beräknas få nytta av vägen.

Såsom framhålles i motionerna synes det i gällande författningar stadgade

villkoret för erhållande av lån och bidrag till utförande av skogsvägbyggnad,

nämligen att i vissa fall fordras att för vägens byggande och underhåll ägt

rum laga kraftvunnen förrättning enligt lagen örn enskilda vägar, mångenstädes

motverka tillkomsten av för skogshanteringen eljest erforderliga och

nyttiga dylika vägföretag. Utan att närmare vilja fatta ståndpunkt till det

av motionärerna framlagda förslaget, som går ut på att såväl den del av

de för en sådan väg erforderliga anläggningskostnaderna, som icke täckes

av utgående statsbidrag, som underhållskostnaderna skulle uttagas genom

avgifter, som lades på allt på en dylik väg utfraktat virke med undantag för

husbehovsvirke, kan utskottet därför tillstyrka, att en utredning kommer till

stånd i syfte att ernå en lämpligare grund för fördelningen av ifrågavarande

kostnader. Vid nämnda utredningsarbete synes emellertid böra beaktas den

principiella skillnad, som enligt utskottets uppfattning föreligger mellan

anläggnings- och underhållskostnaderna. Under det att de senare måhända

lämpligen kunde uttagas på det av motionärerna föreslagna sättet, vilkel

innebär att kostnaderna i fråga skulle uttagas enligt samma grunder som

för närvarande tillämpas beträffande amorterings- och underhållskostnader

för flottleder, synes beträffande de förra jämväl den av Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund föreslagna metoden, som går ut på att kost

naderna skulle fördelas med hänsyn i första hand till storleken av den

areal och helst även bonitet och relativa skogstillgång, för vilken en var

intressent i företaget kunde beräknas få nytta av detsamma, böra göras till

föremål för överväganden. Att i övrigt i detta sammanhang uppdraga några

riktlinjer för utredningsarbetet synes icke lämpligt.

Ehuru det icke tillkommer utskottet att giva anvisningar beträffande sättet

för den nu förordade utredningens bedrivande, vill utskottet ifrågasätta,

huruvida icke utredningsuppdraget kunde anförtros åt något ämbetsverk,

förslagsvis lantmäteristyrelsen, som därvid borde samråda med skogsstyrelsen.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 38.

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna 1:257

och 11:420 må i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att

Kungl. Maj:t i enlighet med vad ovan förordats måtte låta

verkställa utredning angående fördelning av kostnad för byggande

och underhåll av skogsvägar samt för riksdagen framlägga

de förslag i ämnet, vartill nämnda utredning må föranleda.

Stockholm den 5 maj 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Granath, Gabrielsson,

Alfred Andersson, Jacob Hansson, friherre Beck-Friis och Näslund samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Mäler, Lundbom,

Pettersson i Rosta, Svensson i Ljungskile, Jonsson i Fjäle och Larsson i Karlstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:271 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn ändrade grunder för fördelning av kostnad för byggande och underhåll av skogsvägar. a1 i texten