Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rationell yrkesutbildning inom skogsbruket m. m.

1944-05-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:39, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rationell yrkesutbildning inom skogsbruket m. m.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

11

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1944 kl. 3 cm.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rationell yrkesutbildning

inom skogsbruket m. m.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 77 av herr Sten och II: 123 av herrar Jansson i

Hällefors och Jacobson har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla örn statlig medverkan i lämpliga former till lösning av

frågorna örn yrkesutbildning och jämn sysselsättning inom skogsbruket.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till

motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande över motionerna

av domänstyrelsen, skogsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Domänstyrelsen har biträtt motionärernas hemställan och anfört i huvudsak

följande:

Vården och tillgodogörandet på ändamålsenligt sätt av landets skogstillgångar

kräver erforderlig tillgång på en, såsom motionärerna uttala, högvärdig

skogsarbetarkår. Behovet av en sådan kår kommer med visshet att

stegras allteftersom en verklig skogsvård, såsom man vill förutsätta, vinner

ökad terräng inom landet. En intensifierad skogsvård skapar ökade arbetstillfällen

genom bättre utnyttjande av skogsmarkens produktionsförmåga,

höjning av virkesförråden m. m.

Rekryteringen av skogsarbetarkåren sammanhänger med förhållanden, som

angå skogsarbetarnas bostäder, lönevillkor och yrkesutbildning.

En omfattande förbättring — medelst reparation, modernisering och nybyggnad

— av det byggnadsbestånd, som vid skogsjordbruk i sydligare

delar av landet disponeras av skogsarbetare, har sedan längre tid ägt rum.

Jämväl beträffande de norrländska kronotorpen torde, efter numera meddelade

författningsbestämmelser, dylik förbättring kunna emotses. Nu rådande

förhållanden förhindra emellertid i viss mån den fortgång på detta område,

som vore önskvärd. Vad angår skogsarbetarnas förläggningar i skogen

— skogskojor m. m. — ha såsom känt är, sedan länge betydande förbättringar

genomförts.

Skogsarbetarnas lönevillkor lia under de senaste åren undergått en avsevärd

höjning. Beaktas därjämte de förmåner in natura, som skogsarbetare

ofta åtnjuta framför industriarbetare, framträder än mer den påtagliga förbättringen

av skogsarbetarnas löner.

I syfte att befrämja skogsarbetarnas yrkesutbildning lia särskilda kurser

på senare tid anordnats av domänverket och enskilda företag. Ehuru det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande n-r 39.

torde kunna förväntas att ökade insatser, utan statlig medverkan i annan

form, komma att vidtagas i detta avseende, synas dock skäl föreligga atl

utreda i vad mån och under vilka former en sådan medverkan lämpligen

må komma till stånd.

Givetvis är det ett framträdande önskemål, att skogsarbetare beredas en

jämn sysselsättning inom skogsbruket. Det må dock framhållas, att vårt

skogsbruk i rätt stor utsträckning är av säsongartad natur ävensom att skogsarbetare

ofta endast kunna ägna viss del av året åt skogsarbete på den grund,

bland annat, att de ha att sköta av dem arrenderade jordbruk. En höjning

av vår skogsskötsels standard medför emellertid, att skogsbruket kan bereda

skogsarbetare en jämnare sysselsättning året runt än nu är fallet med alla de

åtgärder -— markvård, skogsodling, vägbyggnad, dikning, avverkning och

virkestransport m. m. — som höra samman med skogsskötseln.

Skogsstyrelsen har vitsordat behovet av åtgärder för en förbättrad yrkesutbildning

för skogsarbetare samt ansett, att hinder icke bör möta att nu

verkställa en utredning av denna och närbesläktade angelägenheter. Beträffande

den andra i motionen berörda frågan, nämligen åstadkommandet av en

jämnare sysselsättning inom skogsbruket anser skogsstyrelsen, att densamma

lämpligen bör anstå till dess förutsättningarna för verkställandet av en

fullständig utredning av skogsarbetarfrågan bleve gynnsammare.

Skogsstyrelsens yttrande är av följande lydelse:

Som redan i motionerna framliålles utgöra frågorna örn rationell yrkesutbildning

för skogsarbetare och jämnare sysselsättning inom skogsbruket

delar av ett större problemkomplex, nämligen skogsarbetarkårens ändamålsenliga

rekrytering och höjandet av skogsarbetaryrkets sociala ställning.

Dessa frågor hade skogsstyrelsen nyligen tillfälle att behandla i ett

remissyttrande i anledning av en underdånig framställning från Sveriges

kronojägareförbund, vari begärdes skyndsam utredning av skogsarbetarkårens

rekryteringsförhållanden. Av nämnda yttrande framgår, att skogsstyrelsen

med hänsyn till de för närvarande rådande krisbetonade och labila

förhållandena på den skogliga arbetsmarknaden anser tidpunkten mindre

lämplig för en — i oell för sig önskvärd — vittgående undersökning på ifrågavarande

område. Samtidigt framliålles emellertid, att detta icke hindrar

ett upptagande till omedelbar behandling av ett eller annat hithörande spörsmål,

som utan större olägenhet kan isoleras. Härmed har avsetts främst

sådana spörsmål som organiserandet av lämplig yrkesutbildning och närstående

frågor, såsom åtgärder till skydd mot olyckshändelser i arbetet samt

arbetsteknisk undersökningsverksamhet. Skogsstyrelsen, som kan vitsorda

behovet av åtgärder för en förbättrad yrkesutbildning för skogsarbetare,

anser sålunda att hinder icke bör möta att nu verkställa en fristående utredning

av denna och närbesläktade angelägenheter.

Den andra fråga, som beröres i motionen, närtiligen åstadkommande avjämnare

sysselsättning inom skogsbruket, sammanhänger däremot mera intimt

med en mångfald andra svårlösta problem, såsom beredandet av fastare

anställningsformer, ordnandet av de mera fasta skogsarbetarnas bosättning,

behovet av och formerna för fyllnadssysselsättning under tider, då skogsarbete

ej bedrives, samt även avlönings- och inkomstförhållandena. En undersökning

härav synes därför böra anstå till dess förutsättningarna för verkställandet

av en fullständig utredning av skogsarbetarfrågan bli gynnsammare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

13

överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört följande:

Motionärernas förslag tager sikte på tre olika önskemål, nämligen jämn sysselsättning

inom skogsbruket, yrkesrådgivning för skogsbygdens ungdom

samt yrkesutbildning för skogsarbete. Det torde icke tillkomma överstyrelsen

att yttra sig beträffande möjligheterna att åstadkomma en jämn sysselsättning

inom skogsbruket, ehuruväl överstyrelsen delar motionärernas uppfattning,

att om man vill intressera den uppväxande ungdomen för yrkesutbildning

till skogsarbete, bör detta göras till ett yrke och icke förbli en iner

eller mindre tillfällig sysselsättning med otrygg bärgning för sina utövare.

En rationellt ordnad yrkesrådgivning torde vara av väsentlig betydelse för

urvalet av elever till en eventuell utbildning i skogsarbete. Då emellertid

frågor rörande yrkesrådgivning överhuvud handläggas av statens arbetsmarknadskommission,

som för detta ändamål vidtagit omfattande organisatoriska

åtgärder, saknar överstyrelsen anledning att närmare ingå på detta

spörsmål. Överstyrelsen inskränker alltså sitt yttrande till att avse frågan örn

yrkesutbildning för skogsarbete.

Det är otvivelaktigt i stort sett riktigt, som motionärerna anföra, att någon

egentlig utbildning inom skogsbruket, om man undantager vissa arbetsledare,

ej förekommit. Åtgärder härför lia dock ingalunda saknats, även örn de av

skilda anledningar ej fått någon större omfattning och därför ej heller mera

allmänt uppmärksammats. För mer än tio år sedan organiserade statens arbetslöshetskommission

s. k. huggarkurser i norra och mellersta Sverige, vid

vilka undervisades i avverkningsteknik och verk tygsvård. Dessa kurser, som

visserligen vörö förbehållna hjälpsökande arbetslösa ungdomar, fortsatte under

hela 1930-talet och komrno sedermera att i flera avseenden tjäna som

förebild för den av statens arbetsmarknadskommission anordnade mycket

omfattande kursverksamheten i samband med överförande av arbetskraft

till skogsbruket från andra näringsområden. Ett icke oväsentligt bidrag till

yrkesutbildningen inom skogsbruket har lämnats genom den på privat initiativ

i samarbete nied domänstyrelsen och yrkesinspektionen anordnade utbildningen

i verktygsvård. På senare år ha föreningen skogsarbetens och domänstyrelsens

arbetsstudieavdelning samt \ ärmlands skogsarbetssludier utfört

undersökningar, sorn — ehuru de icke direkt syltat till yrkesutbildning

av nybörjare — måste anses vara av stor betydelse för höjandet av skogsarbetarens

yrkesskicklighet och därmed av hans arbetsprestation och förtjänst.

Vidare har en regelrätt yrkesutbildning i skogsarbete, visserligen än så länge

av blygsam omfattning, anordnats av enskild skogsägare. I detta sammanhang

bör måhända erinras om att vid lantmannaskolorna förekommer viss

undervisning i skogsvård. Denna undervising, som dessutom är i huvudsak

teoretisk, avser emellertid ej att utbilda skogsarbetare utan fastmer att giva

en allmän inblick i vissa skogliga problem, varför den knappast är av någon

betydelse i loir förevarande sammanhang.

Av allmänt kända skäl kan redan vid oförändrad och an iner vid eventuellt

expanderande volvm hos näringslivet ökad knapphet på arbetskraft

förväntas uppkomma under de närmaste årtiondena. Därvid komma de näringsgrenar,

som kunna erbjuda goda utbildningsmöjligheter moni olika yrken

att lia större möjligheter att draga till sig fullgod arbetskraft an de,

sein sakna dylika möjligheter. Vidare höjes ett yrkes anseende otvivelaktigt

i det allmänna medvetandet, örn goda utbildningsanstalter underlätta yrkesutbildningen

för de ungdomar, som söka sin utkomst inom detsamma

01 vcksfallsi''rekvensell i skogsbruket är redan under normala förhållanden

anmärkningsvärt hög. Enligt undersökningar, utförda vid yrkesinspektionen

k ill man spåra eli bestämt samband mellan arbetsmetoderna oell

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

O sköttel.

denna frekvens. Den till skogsbruket under krigsåren överförda ovana arbetskraften

har, trots av myndigheterna vidtagna åtgärder i fråga om sorgfällig

instruktion och övervakning i arbetet, medfört en stark stegring av antalet

olycksfall. Vid ovan nämnda arbetsstudier gjorda rön böra på lämpligt sätt

bringas till yrkesfolkets kännedom. Detta kan med fördel ske bland annat

i samband med yrkesutbildning.

Ytterligare synpunkter kunde här anföras, men redan det sagda är enligt

överstyrelsens förmenande tillräckligt för att motivera anordnandet av

yrkesutbildning för skogsarbete. En sådan utbildning bör, såsom motionärerna

anfört, främst taga sikte på arbetsteknik och verktygsvård. Vid densamma

torde emellertid därutöver för arbetets utförande betydelsefulla kunskaper

böra bibringas eleverna. Den fullgoda skogsarbetaren bör, liksom

varje annan yrkesarbetare, veta icke endast hur olika arbetsmoment skola

utföras, utan även varför man gör så och så. Teoretisk undervisning i nödig

omfattning bör därför få sitt utrymme på schemat; gällande arbetarskyddslagstiftning

och första hjälpen vid olycksfall, för att nämna ett par exempel,

få ej saknas. Frågan om anskaffandet av för undervisningen lämpliga lärarkrafter

i tillräckligt antal är av stor vikt.

Överstyrelsen är ej beredd att nu avgiva något förslag till de former, under

vilka en yrkesutbildning i skogsarbete med statsbidrag bör anordnas.

Dock synes det överstyrelsen, att gällande bestämmelser rörande statsunderstöd

till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning borde kunna

tillämpas med vissa modifikationer. Då det här gäller ett i det stora hela

nytt verksamhetsområde för yrkesutbildningen, bör dock igångsättandet aven

utbildning ske först efter verkställd närmare utredning och, tills erfaren

het vunnits, endast försöksvis. Då överstyrelsen enligt sin instruktion har att

verka för bland annat, att erforderliga åtgärder, avseende yrkesutbildning,

vidtagas även på områden, som ej stå under överstyrelsens inseende, synes

det lämpligt att överstyrelsen sättes i tillfälle att medverka vid sagda utredning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av stor betydelse för

skogsbruket inom landet att äga tillgång till en tillräcklig stam av dugande

och yrkesvana arbetare. I syfte att erhålla en dylik föreslås i motionerna,

att staten skulle medverka till åtgärder för att förskaffa skogsarbetare lämplig

yrkesutbildning ävensom till att desamma bereddes jämnare sysselsättning

inom yrket över hela året än vad som nu vore fallet.

Såsom framhålles av skogsstyrelsen synas nämnda båda frågor utgöra delar

av ett vida större problemkomplex, nämligen vilka åtgärder som borde vidtagas

för skogsarbetarkårens ändamålsenliga rekrytering och höjandet av

yrkets sociala ställning. Med hänsyn bland annat till kårens heterogena sammansättning

synes lösandet av dessa frågor erbjuda åtskilliga svårigheter. I

likhet med skogsstyrelsen ifrågasätter utskottet vidare, huruvida en utredning

av samtliga på problemet inverkande omständigheter icke lämpligen

borde anstå till dess mera normala tider på skogshanteringens område inträda.

I anslutning till den uppfattning, som uttalats i de av utskottet införskaffade

utlåtandena, anser dock utskottet, att fi-ågan örn anordnandet avlämplig

yrkesutbildning för skogsarbetare, däri även bör ingå undervisning i

skogsvård, och vissa därmed sammanhängande angelägenheter såsom om åtgärder

till skydd mot olycksfall i arbetet, yrkesrådgivning m. m. äro av den

natur, att de borde kunna göras till föremål för utredning redan nu.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

15

Enligt vad utskottet erfarit komma de sakkunniga, som jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 17 december 1943 tillkallats av chefen för jordbruksdepartementet

för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande

åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran, att upptaga vissa hithörande

problem till övervägande i vad avser norrlandsförhållanden. Ehuru de

i motionerna berörda frågorna givetvis äro av betydelse ej endast för Norrland,

finner utskottet — som icke anser sig böra förorda någon särskild utredning

i ämnet — lämpligt, att motionerna överlämnas till nämnda sakkunniga

för att tagas under övervägande vid fullgörandet av de sakkunnigas

uppdrag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 77 och II: 123 må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Majit ville överlämna motionerna till ovan angivna

norrlandsutredning för att tagas under övervägande vid fullgörandet

av utredningens uppdrag.

Stockholm den 5 maj 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Granath, Gabrielsson,

Alfred Andersson, Jacob Hansson, friherre Beck-Friis och Näslund samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Mäler, Pettersson

i Rosta, Jacobson, Svensson i Ljungskile, Jonsson i Fjäle och Larsson i Karlstad.

Reservationer:

dels av herr Ericsson i Sörsjön;

dels ock av herr Jacobson, vilken ansett, att utskottets yttrande bort ha

följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas---(lika med utskottet) — — —

nu vore fallet.

I anslutning till den uppfattning, som uttalats i de av utskottet införskaffade

utlåtandena, anser utskottet, att frågan om —--(lika med utskottet)

---av utredningens uppdrag.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:272 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående rationell yrkesutbildning inom skogsbruket m. m. a1 i texten