Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tryggande av landets försörjning med fisknät.

1944-05-05 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:44, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tryggande av landets försörjning med fisknät.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tryggande av

landets försörjning med fisknät.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, tili jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 227 av herr Arrhén och II: 334 av herrar Staxäng

och Janson i Frändesta, har anhållits, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit måtte hemställa om en skyndsam och allsidig utredning angående möjligheterna

att ur beredskapssynpunkt nu och framdeles trygga landets försörjning

med fisknät.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande hänvisas till

motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande i ärendet av

statens industrikommission, vid vilket utlåtande fogats yttranden av textilrådet

och svenska fiskredskapsimportörernas förening 1941 u. p. a.

De fisknät, som användas inom den svenska fiskerinäringen, äro nästan

utan undantag framställda av dubbeltvinnat bomullsgarn. För visst slags

fiske, t. ex. laxfiske, förekomma dock fisknät, tillverkade av lin- eller hampgarn.

Förbrukningen av dessa senare slags fisknät är emellertid så ringa

och av så liten betydelse ur försörjningssynpunkt, att man i detta sammanhang

torde helt kunna bortse från desamma.

Bland fisknät av bomull skiljer man mellan grova och fina nät. Till grova

fiksnät hänföras nät, som äro tillverkade av grovt dubbeltvinnat bomullsgarn

i garnnummer 8—40 (engelsk numrering). Fina nät tillverkas av dubbeltvinnat

bomullsgarn i finare nummer än vad som ovan angivits (42—160).

För knytning av fisknät erfordras olika maskintyper för grova och fina

nät. Grova fisknät användas framför allt för vad-, not- och trålfiske, och

tyngdpunkten av förbrukning är förlagd till västkusten. På syd- och ostkusten

användas grova fisknät i huvudsak för ålbottengarn. Man beräknar, att 75 %

av fiskfångsterna ske med redskap, tillverkade av grova fisknät.

Fina fisknät användas företrädesvis på syd- och ostkusten för fångst av

sill och strömming samt för insjöfiske. Ca 25 % av fiskfångsterna beräknas

ske med redskap, framställda av fina nät.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

19

Under åren före krigsutbrottet beräknas den svenska fiskerinäringen ha

förbrukat 240—250 ton fisknät per år. Någon exakt siffra på förbrukningen

kan icke angivas, då förutom den inhemska produktionen och importen enligt

tullstatistiken även en viss mängd fisknät synas ha blivit inköpta direkt

i utlandet av fiskare, som sålt sina fångster i England och Danmark. Efter

krigsutbrottet torde förbrukningen ha stigit dels genom den intensifiering av

fisket, som ägt rum, och dels genom de katastrofförluster, som föranletts av

minor och vrak. Sålunda uppskattas det nuvarande behovet av fisknät till

ca 260 ton, varav 200 ton gröva och 60 ton fina nät.

Tillförseln av fisknät såsom den framgår av föreliggande statistiskt material

fördelade sig på import och inhemsk tillverkning under åren 1936—1938

enligt nedanstående tabell. Siffrorna angivna medeltal per år.

Inhemsk tillverkning..................

Import...............................

Grova nät

ton

Fina nät

ton

Summa

ton

Andel i till- förseln %

70

112

55

70

167

29-6

70-4

Summa

182

55

237

100-0

Den inhemska tillverkningen av fisknät bedrevs före kriget av två företag,

nämligen Gamlestadens Fabrikers AB och J. Albrechtssons Nätfabrik

AB. Båda företagen äro belägna i Göteborg. Av tillverkningen folio ca 90 %

på Gamlestadens Fabrikers AB och 10 % på J. Albrechtssons Nätfabrik AB.

Tillverkningen var helt och hållet inriktad på grova fisknät.

Importen, som i huvudsak skedde från Tyskland, Nederländerna, Storbritannien,

Japan och Danmark i här nämnd storleksordning, omfattade

drygt 70 % av den totala tillförseln. Av fina fisknät tillgodosågs behovet helt

och hållet genom import.

I och med avspärrningen västerut avstängdes tillförseln av fisknät från

Storbritannien och Japan. I Tyskland, Nederländerna och Danmark uppstod

samtidigt brist på råvaror, vilket medförde en kraftig nedgång eller

totalt uteblivande av importen från dessa länder. Importen från Tyskland

och Danmark har senare kunnat komma i gång genom att råvaror ställts till

förfogande från svensk sida. Importen av fisknät har sedan år 1938 utvecklats

på följande sätt.

1938 ................ 163T ton Index 100

1939 ................ 190 0 » » 117

1940 ................ 66-G » » 41

1941 ................ 42-3 » » 26

1942 ................ 51-9 » » 32

1943 ................ 69-5 » » 43

Av den här ovan redovisade importen under tiden efter år 1940 utgöra de

fina näten en väsentligt större del än tidigare.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Genom en råd åtgärder har den minskade importen av grova nät kunnat

kompenseras genom en ökad tillverkning inom landet. Sålunda torde den

nuvarande inhemska tillverkningen av grova fisknät i stort sett motsvara

behovet. Denna produktionsökning har i hu\udsak åstadkommits genom

skiftsarbete vid nätfabrikerna. Gamlestadens Fabrikers AB har dock utökat

sin maskinpark med två nätmaskiner för grova nät. Dessa maskiner

ha tillverkats inom landet.

Om man bortser från två nätmaskiner av äldre typ med ringa produktionsförmåga,

som funnos hos firma J. Paulssons Fiskredskapsfabrik, Delsbo,

saknades vid tiden för krigsutbrottet maskiner, lämpliga för framställning

av fina fisknät inom landet. En ökad inhemsk tillverkning av fina fisknät har

därför varit förenad med större svårigheter än ökningen av kapaciteten för

grova fisknät. Med statens medverkan har under år 1943 från Tyskland inköpts

fem st. nätmaskiner, avsedda för tillverkning av fina fisknät. Maskinerna

skola placeras hos Gamlestadens Fabrikers AB. Av dessa 5 maskiner

ha tre anlänt och äro nu i full drift.

Sedan samtliga fem maskiner kommit i gång, beräknas den inhemska

produktionen av fina nät komma att uppgå till ca 10 ton per år, varigenom

ca 15 °/o av det beräknade årsbehovet skulle kunna tillgodoses. För försörjningen

med fina nät kommer nian sålunda allt fortfarande till ca 85 % vara

beroende av import.

Den inhemska nätproduktionens utveckling sedan år 1938 framgår av nedanstående

uppställning:

1938 ........

........ 73 ton

Index

100

1939 .......

........ 90

»

123

1940 ........

........ 47-9 »

»

66

1941 ........

........ 83-2 »

»

114

1942 ........

........ 129-6 »

»

177

1943 ........

........ 154-8 »

»

212

Som tidigare nämnts, uppskattas det nuvarande årsbehovet av fisknät till

ca 260 ton, varav 200 ton grova och 60 ton fina nät.

Den inhemska tillverkningen beräknas under år 1944 uppgå till

Grova nät = 180 0 ton

Fina » = 5-0 »

Det återstående behovet — 20,0 ton grova och 55,0 ton fina nät -— beräknas

bliva täckt genom att bomull eller bomullsgarn, som ställes till förfogande

från svensk sida, förädlas till fisknät vid utländska nätfabriker. Avtal om

sådana förädlingsaffärer föreligga med nätfabriker i nedan angivna länder.

Enligt avtalen skola leveranserna fullgöras successivt före utgången av år

1944.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

21

Land

Grova fisknät

Fina fisknät

Danmark................

28-0

37-0

Finland.................

—

10-0

Norge ..................

57-0

13-0

Tyskland ...............

—

32-0

Summa

85-0

92-0

Om de avtalade leveranserna kunna genomföras i sin helhet, kommer behovet

av fisknät under innevarande år att bliva väl tillgodosett. Man måste

emellertid räkna med att de osäkra förhållandena i samtliga här ifrågavarande

länder kunna komma att helt eller delvis förhindra fullföljandet av

leveranserna. Så länge försörjningen med fisknät till så stor del som nu är

fallet är beroende av import, kommer osäkerheten med avseende på landets

försörjning med fisknät under nuvarande förhållanden att bliva bestående.

Statens industrikommission har uttalat sig för att frågan örn den framtida

nätförsörjningen blir föremål för utredning i enlighet med motionärernas förslag.

I övrigt har kommissionen anfört bland annat följande:

Motionärerna ha angivit två olika vägar för lösning av frågan, nämligen

dels beredskapslagring och dels utbyggnad av den inhemska produktionen

av fina fisknät till erforderlig omfattning.

Vad beredskapslagring beträffar måste kommissionen understryka, att en

sådan icke är genomförbar vid nuvarande knappa tillförsel av fina fisknät.

Åtgärder i detta syfte måste därför ställas på framtiden. Huruvida en ifrågasatt

beredskapslagring av fina fisknät skulle kunna genomföras utan statlig

medverkan, undandrager sig för närvarande bedömande. Denna fråga torde

vid en eventuell utredning i ärendet bliva föremål för särskild uppmärksamhet.

Den mångfald av olika slags fina fisknät, som användas inom den svenska

fiskerinäringen, torde komma att försvåra en eventuell lagerhållning. Lagring

av fina fisknät måste därför aktualisera standardisering av de gängse nättypema.

Kostnaderna för en dylik lagerhållning torde i hög grad bliva beroende

av, i vilken utsträckning en standardisering kan genomföras. Med hänsyn

till att maskstorleken på de fina fisknäten måste anpassas efter den förekommande

storleken på fisken, måste en lagerhållning, som avser behovet

under ett år, bliva väsentligt större än den kvantitet nät, som normalt förbrukas

under motsvarande tid. Avser man således att lagra fina fisknät för

ett års normalbehov, vilket för närvarande beräknas till 60 ton per år, tolide

lagerhållningen, även om standardisering genomföres, av ovan anförda skäl

icke kunna understiga ca 90 ton. Förkrigspriset på fina nät torde i medeltal

hava uppgått till ca 25 kronor per kilogram, under det alt nuvarande priser

belöpa sig till ca 40 kronor per kilogram. En lagerhållning av 90 ton fina

fisknät skulle således fordra en kapitalinvestering av ca 2 250 000 kronor, om

man räknar med nätpriserna före krigsutbrottet. Med nuvarande nätpriser

skulle kapitalbehovet uppgå till ca 3 600 000 kronor. Räntekostnader och

kostnader för lagring och omsättning av lagret komma således att bliva betydande.

Det kan därför ifrågasättas, örn en beredskapslagring ur ekonomiska

synpunkter är att föredraga framför andra åtgärder.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Frågan om en utbyggnad av den inhemska produktionsapparaten för fina

fisknät har tidigare varit föremål för industrikommissionens uppmärksamhet

Kommissionen har sålunda i skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 december 1942

framfört vissa förslag syftande till att uppnå en produktion av fina fisknät,

motsvarande det svenska årsbehovet. Då ett genomförande av denna utbyggnad

skulle taga lång lid i anspråk och då under tiden möjligheter att köpa

ett mindre antal maskiner av ifrågavarande slag blev möjligt, återkallade

kommissionen i skrivelse den 7 september 1943 ifrågavarande framställning.

Anledningen till att tillverkning av fisknät inom landet fått en så ringa

omfattning synes vara, att tillverkningen icke kunnat göras tillräckligt lönande.

Som textilrådet i sitt yttrande framhållit, har nätfabrikationen icke

varit skyddad genom tull. I detta avseende ha fisknät behandlats på annat

sätt än övriga textilvaror, där tullsatserna varit uppbyggda med hänsyn till

artiklarnas manufaktureringsvärde, under det att tullen för fisknät icke varit

större än för det i nätet ingående garnet.

Produktionskapaciteten för bomullsgarn till fina fisknät var åren före

krigsutbrottet icke utbyggd i sådan omfattning, att den skulle kunnat tillgodose

en inhemsk tillverkning av fina nät, därest en sådan hade funnits.

Fabrikation av fina nät hade således måst baseras på import av erforderligt

bomullsgarn. Detta förhållande har givetvis även motverkat en inhemsk

produktion av fina fisknät. Numera tillverkas fina garner även inom landet.

Fortfarande måste man dock räkna med vissa svårigheter att få fram

tillräckliga kvantiteter för en eventuell tillverkning av fina iisknät i erforderlig

omfattning.

Ur beredskapssynpunkt torde en inhemsk tillverkning av fina fisknät vara

att föredraga framför lagring. Det synes kommissionen därför önskvärt, att

de ekonomiska förutsättningarna för en sådan fabrikation utredas. Om en

dylik utredning skulle visa, att tillverkningen icke kan göras ekonomiskt

lönande, uppstår frågan, örn statens stöd kan påräknas i någon form för

att möjliggöra tillverkningen. Ett statligt stöd kan tänkas ske antingen genom

subvention eller genom ett ökat tullskydd. Vid ett ökat lullskydd från

nuvarande 25 öre per kilogram till förslagsvis 10 procent på nätvärdet, vilket

tidigare ansetts som erforderligt, skulle med nuvarande förbrukning —

60 ton per år —, därest hela tullskyddet behövde utnyttjas, en belastning

av nätkostnaderna med ca 135 000 kronor per år uppkomma. Denna kostnad

skulle sannolikt icke överstiga kostnader för och förräntning av ett beredskapslager

av den storlek, som tidigare angivits.

Vad beträffar grova nät skulle belastning under enahanda förutsättningar

begränsas till ca 35 öre per kilogram eller vid nuvarande förbrukning till

ca 70 000 kronor per år exklusive nu utgående tull.

Under nuvarande förhållanden är det föga sannolikt, att erforderligt antal

fina nätmaskiner skulle kunna anskaffas utifrån. En utbyggnad av den

inhemska fisknätsproduktionen torde därför icke vara genomförbar förrän

efter ett vapenstillestånd, därest icke maskinerna skulle kunna tillverkas

inom landet. En sådan tillverkning torde icke vara helt utesluten.

Ehuru beredskapslagring och utbyggnad av den inhemska nätproduktionen

i det föregående behandlats var för sig, kan man med avseende på framtiden

givetvis tänka sig att lösa frågan genom en kombination av dessa båda

åtgärder.

Som framgår av kommissionens yttrande i det föregående, är kommissionen

av den uppfattningen, att åtgärderna för att trygga vår försörjning med

fisknät under innevarande krisperiod alltjämt väsentligen böra följa samma

linjer som hittills.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

23

De uttalanden om möjliga åtgärder, som kommissionen här ovan gjort,

avse pa grund liärav i huvudsak den framtida försörjningen.

Enligt ovanstående föreligga en rad frågckomplex i samband med eventuella

åtgärder för att trygga landets försörjning med fisknät. Då dessa frågor

icke utan ytterligare sakligt underlag kunna bedömas, får kommissionen

med anledning av fisknätsförsörjningens betydelse uttala sig för att frågan

örn den framtida nätförsörjningen i enlighet med motionärernas förslag

blir föremål för utredning. Denna synes i så fall lämpligen böra anförtros

at en av Kungl. Maj :t tillsatt kommitté, i vilken representanter för bl. a. nätfabriker,

fiskareorganisationer och fiskredskapshandlare torde böra ingå.

Textilrådet, som utgöres av en förening av organisationer inom textilindustrien,

har tillstyrkt bifall till motionerna samt anfört bland annat följande:
Orsaken

till den relativt obetydliga svenska produktionskapaciteten för

grövre nät och den fullständiga avsaknaden av utrustning för tillverkning av

finare nät är, att framställningen här i landet under fredstid icke lönat sig.

Detta är i sin tur beroende på flera omständigheter. Sålunda bidraga därtill

bl. a., att den svenska marknaden är relativt liten samt att de svenska

förbrukarna kräva en synnerligen stor sortering med avseende på nätens

storlek, maskör och finlek. De utländska fabrikerna ha ofta kunnat tillverka

i större serier och därigenom kunnat hålla sina produktionskostnader lägre

än de svenska.

Den svenska textilindustrien har som bekant vuxit upp under ett visst tullskydd,

vilket utformades med hänsyn till förhållandena i början av detta århundrade.

Man hade därvid i första hand intresse av att genom tullar skydda

de artiklar, som då tillverkades inom landet. Därigenom förlädes tullskyddets

tyngdpunkt på grövre garner och artiklar tillverkade därav. Följden

har blivit, att produktionen därefter kvarhållits vid dessa bäst skyddade kvaliteter,

samt att landets behov av sådana artiklar till största delen tillgodosetts

genom inhemsk produktion. Tullskyddet är relativt konsekvent utformat

i det att vävnader åtnjuta högre skydd än garner, och att en högre förädlingsgrad

skyddas bättre än en lägre. Hänsyn har därvid tagits till förädlingskostnadernas

höjd. Ett undantag från denna princip gäller emellertid beträffande

fisknät, i det att man där har stannat vid att skydda garnet, under det

att förädlingskostnaderna lämnats utan skydd. Detta torde vara den dominerande

orsaken till att en inhemsk produktion av fisknät icke tagit fart.

Örn man för framtiden önskar trygga landets försörjning med fisknät genom

att erforderlig svensk produktionskapacitet åstadkommes och vidmakthålles,

torde den enda utvägen vara att höja samt differentiera det svenska

tullskyddet för dessa artiklar. Motionärerna ha mycket riktigt framhållit, att

det möter vissa svårigheter att beredskapslagra fisknät i erforderlig omfattning,

och detta är även textilrådets uppfattning.

Mot den här framförda synpunkten, att ett förhöjt men differentierat tullskydd

vore den lämpligaste vägen att trygga den framtida försörjningen med

fisknät, skulle möjligen kunna invändas, att våra nordiska grannländer samt

övriga länder kunnat upprätthålla tillverkning av fisknät, trots alt dessa länder

i vissa fall representera relativt obetydliga avsättningsområden. Gentemot

detta kan då anföras, att dessa länder synas ha tryggat en icke obetydlig del

av den inhemska marknaden med tullar, vilka i många fall avsevärt överstiga

de svenska. Det kan dessutom erinras örn, att många av dessa länder under

flera år före krigsutbrottet tillämpat en valuta- och utrikeshandelskontroll,

vilken i och för sig skyddat den inhemska produktionen effektivare än vad

tullsatserna angiva.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Svenska fiskredskapsimportörernas förening 1941 u. p. a., som utgör en

sammanslutning av företag vilka bedriva handel med fisknät, anse som ett

angeläget önskemål, att med beredskapslagring i allmänhet sammanhängande

frågor vid läglig tidpunkt upptagas till en ingående och förutsättningslös

undersökning, därvid motionärernas synpunkter böra beaktas men där man

framför allt genom fiskeriorganisationerna bör tillgodogöra sig framkomna

synpunkter och önskemål inom fiskarekåren. I övrigt har föreningen anfört

i huvudsak följande:

Statsmyndigheterna ha otvivelaktigt i samverkan med fiskets och fiskredskapshandelns

organisationer lyckats något så när bemästra läget såväl och

kanske framförallt ur folkförsörjningssynpunkt som även med hänsyn till fiskarekårens

yrkesintressen. En viktig orsak till att så kunnat ske torde den omständigheten

hava utgjort att inom landet funnits ett beredskapslager av fisknätens

råvara, bomull, och att dessa lager kunnat även under krigsåren efter

hand i någon mån utfyllas. Även en beredskapsåtgärd i form av lagerhållning

av råvaran hade dock varit av mindre betydelse, därest förbindelserna

med några tillverkningsländer icke kunnat upprätthållas.

Ur nu anförda synpunkter synas erfarenheterna peka på vikten av att särskilt

färdiga fina nät lagras genom det allmännas försorg med tanke på en

fortsatt avspärrningskris eller en ny sådan i framtiden.

Den knappa tillförseln av fina nät genom import torde likväl icke för närvarande

medgiva lagring i beredskapssyfte, åtminstone såvitt angår de mycket

efterfrågade sill- och strömmingsnäten. Importen täckes mer än väl av fiskarenas

tillgång till inköpslicenser och ytterligare restriktioner i licensgivningen

torde icke vara att tillråda ens örn därmed skulle vinnas ett säkrare försörjningsläge

i fråga örn fina nät under ett kommande år.

I den mån motionärerna åsyftat en framtida lagring av nät i beredskapssyfte,

finner importföreningen de väckta motionerna värda allt beaktande.

Förslag i sådant syfte ha även på ett tidigt stadium före det pågående stormaktskrigets

utbrott framlagts från vissa organisationer inom fisket, ehuru

förslagen då icke ledde till resultat. Frågan om formerna för en sådan lagring

finge närmare utredas i samverkan med fiskeriorganisationerna. Ett spörsmål,

som därvid icke kan undvikas, torde bliva nätstandardiseringen. Lagringen

finge avse nät av vissa standardtyper, vilka kunde beräknas även på

längre sikt bliva användbara. Den av motionärerna påpekade faran för att

ett nätlager på grund av maskstorleken kunde bliva okurant, synes delvis

kunna undvikas genom att lagren fortlöpande omsättas. Tilläggas må att en

statlig lagerhållning av fina fisknät i framtida beredskapssyfte icke torde

böra anses ersätta eller utesluta även av råvaran bomull för fiskeriändamål.

Vad angår den andra av motionärerna åsyftade möjligheten att vinna ökad

beredskap i fråga om fisknätförsörjning, startandet av en industriell tillverkning

i större skala inom landet, är ju ej heller detta spörsmål nytt. Det har

från tid till annan på enskilt eller offentligt initiativ gjorts till föremål för

närmare undersökningar. Med detta spörsmål sammanhänga ett flertal problem

av stor ekonomisk och social räckvidd, och det är icke möjligt för importföreningen

att, med den korta remisstid, som stått till buds, mera detaljerat

ingå på detta omfattande komplex. Här må endas vissa synpunkter i anslutning

till motionen antydas.

En även för fredstid avsedd fortlöpande inhemsk fabrikation av fina fisknät

torde för att bliva lönande böra syfta även till export. Frågan huruvida

en sådan fabrikation kan ske till konkurrensmässiga priser och kvalitéer är

svår att på förhand bedöma. All sannolikhet talar för att ett dylikt företag

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskoticts utlåtande nr 44.

25

bleve beroende — åtminstone till en början — av statlig subvention, vilken

om den bleve måttlig måhända kunde anses försvarbar ur beredskapssynpunkt.

En sådan statlig subvention finge antagas taga formen av direkta investeringar

eller tullskydd. Det må särskilt erinras därom att före kriget en

betydande import av mycket prisbilliga skötar förekom från Japan.

Anskaffningen av erforderliga maskiner för här åsyftade tillverkning är

under nu rådande förhållanden ej heller någon lättlöst uppgift. En planmässig

sådan maskinanskaffning torde dessutom ej nu kunna ske till ens tillnärmelsevis

rimliga priser. Även den inhemska nättillverkningen torde sålunda

få bli en framtidsfråga, som dock torde av statsmakterna, när läget därtill

ger anledning, böra upptagas till noggrant övervägande och utredning. Det

torde knappast kunna förväntas att på detta till sina konsekvenser svåröverskådliga

område det enskilda initiativet skulle komma att utan vidare åvägabringa

en tillfredsställande lösning. Den rätta vägen torde vara, att frågan

upptages av statsmakterna i samförstånd med fiskets organisationer och företag

inom nätindustrien.

Ur fiskaresynpunkt torde problemet örn en inhemsk tillverkning bjuda på

svårbemästrade intressekonflikter. Tydligt är att “ingen inom fiskarekåren

kan ha någon erinran att göra mot åtgärder, vilka i kristider lika de nu

rådande syfta till att tillförsäkra fiskerinäringens utövare obruten tillgång

på fina fisknät. Den inhemska tillverkningen kan ju dock ej uppläggas och

planeras enbart för sådana onormala förhållanden. Fabrikationen måste tänkas

pågå även under fredstid. I den mån härför erfordras statligt stöd i form

av importtullar, komma näringsutövarna inom fisket ytterst att bliva missgynnade.

Fiskarena skulle nödgas köpa förmånen av en tryggare nätförsörjning

under kristid till priset av dyrare redskap under normala föhållanden.

Frågans lösning synes för fiskarekårens vidkommande under angivna förutsättningar

bliva beroende av en avvägning mellan å ena sidan vad som vinnes,

å andra sidan uppoffringarna härför. För västkustens vidkommande

måste i detta sammanhang beaktas att, när fredsförhållanden återinträda, en

återgång kan väntas ske till det tidigare tillämpade systemet med direkta nätinköp

på platsen i Danmark och England i samband med fiskleveranser till

dessa länder. Det må här uttalas ett tvivel om att fiskeriorganisationerna

skulle befinnas villiga att biträda en beredskapsanordning som innebure icke

obetydliga uppoffringar för den enskilde fiskaren under fredstid, helst som

erfarenheterna från det pågående kriget giva vid handen att en något så när

tillräcklig försörjning av nät kan ernås på andra vägar och utan att näringens

utövare drabbas av extra pålagor. Möjligt är att en sådan ståndpunkt

komme att betecknas såsom kortsynt. Man må dock i denna fråga hålla isär

fiskets yrkesintressen och samhällets intressen av beredskap på livsmedelsförsörjningens

område. För fiskarenas vidkommande måste frågan bedömas

från rent realistiska utgångspunkter.

Sammanfattningsvis får importföreningen med anledning av föreliggande

remiss uttala, att möjligheterna alt under nu rådande krisförhållande åstadkomma

en ökad beredskap genom de av motionärerna särskilt anvisade vägarna,

lagring av importerade nät, resp. inhemsk tillverkning, synas skäligen

begränsade. För återstående tid av stormaktskriget torde nättillgången bäst

främjas genom ett fullföljande och örn möjligt utbyggande av systemet med

lönetillverkning av fina nät utomlands, givetvis jämsides med den inhemska

produktionens vidmakthållande vid minst nuvarande nivå.

Enligt vad som framgår av den föregående redogörelsen har den av krigsförhållandena

föranledda avspärrningen av handelsvägarna medfört åtskilliga

Hiliana till riksdagens protokoll 1944. 10 sand. i\''r 40—44. 3

Ut skoth I.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Svårigheter för landets försörjning med fisknät. Särskilt gäller detta s. k.

fina nät, d. v. s. nät som äro förfärdigade av garn med högre nummer än

40, varav tidigare någon inhemsk produktion knappast förekommit. För att

råda bot härpå föreslås i motionerna en utredning i syfte att utröna möjligheterna

att antingen öka vår nuvarande produktion av nät eller också

upplägga ett beredskap skager därav inom landet.

Innehållet i de av utskottet införskaffade utlåtandena synes giva vid handen,

att någon ökad lagerhållning på området under rådande förhållanden

icke kan åstadkommas. Med hänsyn bland annat till svårigheterna att anskaffa

härför lämpliga maskiner synes icke heller möjligt att för närvarande

i avsevärdare mån öka den inhemska produktionen av nät. De av

motionärerna ifrågasatta åtgärderna torde därför näppeligen kunna medföra

några lättnader på området under rådande avspärrningskris. En bärkraftig

inhemsk fabrikation av fisknät synes därjämte knappast kunna komma till

stånd, utan att nu utgående tullsatser för olika slag av nät väsentligt höjas.

Med hänsyn till det anförda och då utskottet finner lämpligare, att efterkrigstidens

handelspolitiska problem komma upp till bedömande i ett större

sammanhang, vill utskottet icke tillstyrka bifall till motionerna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna 1:227 och 11:334 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från forsta kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Granath, Gabrielsson,

Jacob Hansson, friherre Beck-Friis, Svedberg och Sundelin samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Ericsson

i Sörsjön, Mäler, Carlström, Pettersson i Rosta, Levin och Larsson i Karlstad.

•447815. Stockholm, Isaac Marcus boktryckeri.Aktiebolag. 1944,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.