Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättrade bestämmelser örn utmärkning av och skydd för fiskredskap mot översegling, m. m.
1944-05-12 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1944:47, Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättrade bestämmelser örn utmärkning av och skydd för fiskredskap mot översegling, m. m.
Dokumentets text
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 47.
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättrade bestämmelser
örn utmärkning av och skydd för fiskredskap
mot översegling, m. m.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 322, av herrar Hansson i Skediga och Gardell har hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla dels om utredning rörande förbättrade
bestämmelser för utmärkning och skydd av fiskredskap mot översegling
från sjöfartens sida, dels ock om sådan ändring av Kungl. Maj:ts
fiskeristadga av år 1900, att överträdelse av föreskrifterna i 7 § samma stadga
måtte efter angivelse av målsägare åtalas av allmän åklagare.
I fråga om de skäl som anförts till stöd för dessa yrkanden hänvisas till
motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden i ärendet av kommerskollegium,
lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen. Vid kommerskollegii utlåtande
finnas fogade tjänstememorial av kollega sjötekniska konsulent och
sjöåklagaren hos kollegium. Lotsstyrelsen har avgivit sitt utlåtande efter att
ha inhämtat yttranden av lotskaptenerna i rikets sex lotsdistrikt.
Bestämmelser om utmärkning av fiskefartyg och fiskredskap förekomma i
ett flertal författningar. I 7 § fiskeristadgan den 17 oktober 1900 (nr 78, s. 1)
föreskrives sålunda, att skeppare eller den som för fartyg är pliktig att noga
tillse, att han ej utan nödtvång med fartyget eller därav bogserat föremål
överfar fiskredskap, som äro försett med vettar eller flytspån så att det kan
skönjas och ej är utlagt i vanlig segelled. Överträdelse av bestämmelsen, som
synbarligen endast avser förhållandena under dager, är jämlikt 22 § samma
stadga belagd med böter från och med fem till och med tvåhundra kronor.
Enligt 27 § i stadgan är brottet ett målsägandebrott, d. v. s. vederbörande
skadelidande får själv medelst stämning föranstalta om att målet blir
anhängig! vid domstol.
Beträffande fiskredskaps utmärkande under natten finnas föreskrifter meddelade
i kungörelsen den 15 december 1933 (nr 658) med bestämmelser angående
utmärkning av vissa fiskredskap under fiske örn natten i saltsjön.
Bottengam och annat dylikt fast redskap ävensom storryssjor och skötar,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 47.
11
som sättas från stranden eller från en plats nära därintill, skola sålunda
vara utmärkta med en lanterna, som visar fast violett sken runt horisonten
och är fäst, i fråga om bottengarn vid den yttersta pålen samt i fråga örn
storryssjor och skötar i yttersta ändån av redskapet, drivande redskap med en
vid redskapets fria ända fäst lanterna med vitt sken. Vid rikets kuster av
Östersjön, utom såvitt angår Skåne, må dock å sistnämnda slag av redskap
lanternan fästas vid länken, högst 60 meter innanför dess fria ända (1 §). Vid
utmärkning av nät, som äro förankrade i ena eller båda ändarna, skall under
fiske vid östersjökusten utom i Skåne iakttagas, att näten bliva utmärkta i den
ena ändan med en lanterna nied vitt sken och i den andra ändan med en
lanterna med violett sken (2 §). Överträdelse av de nu nämnda bestämmelserna
är icke utan vidare belagd med straff. Det synes sålunda stå i vederbörande
fiskares fria skön, huruvida han vill utmärka sina redskap på föreskrivet sätt
eller icke. Därest dylik utmärkning icke skett, synes ansvar emellertid icke
kunna utkrävas av skeppare eller annan som överseglar redskapen. Länsstyrelse
äger dock att i avseende å till länet hörande område av saltsjön,
efter närmare utredning och i fall av behov, stadga skyldighet för fiskare att
under fiske om natten med bottengarn eller annat fast redskap utmärka
redskapen på angivet sätt (3 §). Därest dylik generell bestämmelse meddelats
av länsstyrelse, är överträdelse av densamma belagd med straff, d. v. s. böter
från och med fem till och med tvåhundra kronor, varjämte brottet skall åtalas
av allmän åklagare (4 §). De sistnämnda föreskrifterna synas ha tillkommit
i sjöfartens intresse.
De nu återgivna bestämmelserna i fiskeristadgan och kungörelsen nr 658/
1933 lia avseende endast å förhållandena inom svenskt territorialvatten. Annorlunda
förhåller det sig med bestämmelserna i artikel 9 i den s. k. ombordläggningsförordningen,
d. v. s. förordningen den 26 oktober 1906 (nr 93) angående
åtgärder till undvikande av ombordläggning samt signaler för angivande
av nöd å fartyg och kungörelsen den 2 juni 1933 (nr 282) med vissa
bestämmelser rörande fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark
gränsande farvattnen. De förstnämnda av dessa senare bestämmelser lia tillkommit
i samverkan med andra sjöfarande nationer och äro således internationella,
de sistnämnda ansluta sig till en den 31 december 1932 avslutad konvention
nied Danmark och avse, förutom svenska vatten, även Öresund och
Kattegatt inom ett område, som i norr begränsas av en rät linje dragen mellan
Ska gens nordligaste udde och Vinga fyr.
I ombordläggningsförordningen meddelas föreskrifter rörande ljussignaler
för såväl fiskefartyg som öppna båtar i internationella farvatten. Dessa ljussignaler,
vilka till största delen bestå av olikfärgade lanternor eller blossande
sken, synas emellertid avse blott fiskefartygen själva och icke redskapen.
Några internationella bestämmelser för utmärkande av fiskarenas nät och
linor synas överhuvud icke finnas.
1 kungörelsen nr 282/1933 meddelas bestämmelser örn utmärkande av fiskredskap
i 4 §. Bottengarn, ålhommesätt (»ålestader»), räkrusor, strandsätt
för lax och annan dylik redskap, som är fästad vid pålar, skall sålunda vid
12
Jorclbniksutskottets utlåtande nr 47.
huvudpålen eller den yttersta pålen vara försedd nied en mörk flagg eller en
mörk korg samt under mörker med en lanterna visande fast violett sken runt
horisonten. Ryssjor (hommor), som icke äro fästa vid pålar, skola på visst
angivet sätt vara utmärkta med stakar och bojar, tinor med en flytande träklabb
eller stake. Annan faststående redskap skall vara utmärkt med stakar,
tunnor eller flaggor på närmare angivet sätt, drivvad skall vara försedd med
bojlina samt svartmålad kagge eller boj utan topptecken. Vid fiske med snurrevad
skall från fartyget vara utsatt en stake med blå flagg i den riktning,
varest passagen är fri. Drivande eller svajande redskap slutligen skall vid
den ända, som är förankrad vid bottnen eller fastgjord vid båten, vara utmärkt
med en boj utan stake och vid den fria ändan med en boj med stake. Bryter
någon mot de i 4 § meddelade föreskrifterna, straffes han med böter från och
med fem till och med tvåhundra kronor.
Kommerskollegium har i sitt över motionen avgivna utlåtande icke ställt
sig avvisande till viss revidering av de för svenska farvatten gällande bestämmelserna
i ämnet och anfört i huvudsak följande:
Bestämmelserna i fiskeristadgan och kungörelsen nr 658/1933 avse endast
förhållandena inom svenskt territorialvatten och torde därför utan hinder
av internationella bestämmelser på området kunna genom beslut av Kungl.
Maj :t ändras eller kompletteras efter omständigheterna. Annorlunda förhåller
det sig med---föreskrifterna i ombordläggningsförordningen, i vilka
---ändring icke kan vidtagas annorledes än i samförstånd med andra
nationer. Att under nu rådande förhållanden upptaga internationella förhandlingar
för revidering av ifrågavarande bestämmelser låter sig uppenbarligen
icke göra. Ej heller torde man med hänsyn till krigsläget för närvarande -—
såsom i motionen ifrågasatts — kunna få till stånd en överenskommelse på
området mellan länderna omkring Östersjön. Möjligen skulle förhandlingar
kunna upptagas med Danmark örn en revision av de i anslutning till 1932
års konvention med detta land meddelade föreskrifterna, därest detta skulle
befinnas påkallat i samband med ändringar i de för svenska farvatten gällande
bestämmelserna.
För närvarande synas med nyssnämnda undantag endast sistberörda
svenska bestämmelser kunna ifrågakomma till revidering. Då dessa bestämmelser
rörande utmärkning av fiskredskap, åtminstone i vissa hänseenden
torde få anses bristfälliga, synes skäl föreligga att upptaga frågan härom
till närmare övervägande. I sådant avseende må särskilt påpekas, att föreskriften
i 7 § fiskeristadgan endast avser fiskredskaps utmärkande under dager,
och att de i 1933 års kungörelse föreskrivna ljus för utmärkande av
fiskredskap nattetid ofta icke kunna lämna säker vägledning om redskapens
läge. Vidare förekommer endast i fiskeristadgan straffbestämmelser till skydd
för översegling av fiskredskap och dessa bestämmelser lyda, såsom i motionen
framhållits, icke under allmänt åtal.
Med hänsyn till det anförda finner kollegium en överarbetning av ifrågavarande
bestämmelser så vitt angår svenska farvatten kunna vara motiverad.
Därvid torde av sjötekniske konsulenten framlagda förslag i ämnet förtjäna
tagas under övervägande. Vad angår frågan örn att lägga ansvarsbestämmelserna
för översegling av behörigen utmärkta fiskredskap under allmänt
åtal biträder kollegium vad sjöåklagaren i sådant avseende anfört, varvid
kollegium vill framhålla, att det jämväl synes böra tagas under över
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 47.
13
vägande, huruvida icke motsvarande ansvarsbestämmelser för översegling
under natten av fiskredskap som utmärkts med tillfredsställande ljussignaler
höra meddelas.
Kommerskollegii sjötekniske konsulent har anfört bland annat följande:
Motionärerna hålla före, att en betydande del av de överseglingar av fiskredskap
som förekommit beror på att fiskaren ej har till sitt förfogande någon
lämplig ljussignal, som kan visa fartygsbefälhavare!! »var vägen är fri»
och framhåller att det vore förenat med stora fördelar för parterna, om det
blossande sken (flare-up-light), som omnämnes i art. 9 mom. F. ombordläggningsförordningen
kunde givas en viss betydelse, »så att befälhavare och
fiskare på avstånd kunde korrespondera med varandra». I detta sammanhang
framhålla ävenledes motionärerna, att det i internationella sjövägsreglerna
stadgas viss signal för fiskebåtar om dagen (art. 9 mom. K), för
att visa fri passage för ett fartyg, varför även ett dylikt stadgande borde
gälla under natten.
Problemet är icke lätt och har då och då ventilerats inom sjöfartskretsar
men synes man ha stannat vid att ovannämnda kungörelse av år 1933 skulle
kunna vara tillfyllest trots att vissa bristfälligheter i vad som rör lanterneföringen
vidlåda densamma. Enligt den sjötekniske konsulentens åsikt är därför
det väckta förslaget, i vad det gäller fart i svenskt farvatten och således
innanför territorialgränsen, i viss mån realiserbart. Att däremot under nuvarande
oroliga förhållanden söka få till stånd en konvention med närliggande
grannländer runt Östersjön och Nordsjön, skulle från början vara
dömt att misslyckas.
Under förhandenvarande omständigheter synes därför förslagsvis kunna
irågasättas, örn icke kungörelse nr 658/1933 kunde ändras. Sålunda torde
de redskap som omförmälas i 1 § mom. 2 och 3, samt 2 § förses med —
förutom de ljus som tidigare stadgats — lantärnor för var n-te meter visande
fast blått sken. Av lätt förklarliga skäl kunna ur navigeringssynpunkt
varken röda eller gröna lanternor komma lill användning.
Vad det föreslagna blossande skenet från själva båten beträffar, borde i
en särskild paragraf stadgas, att fartyg eller båtar, som fiska med nät, linor
eller redskap för bottenfiske, skulle under mörker, evad de äro på väg eller
till ankars, vid behov tillkännagiva sin sysselsättning för annalkande fartyg
genom att först visa ett blossande vitt sken av lämplig tidsintervall och omedelbart
därpå en morse-bokstav för det väderstreck från båten räknat redskapen
vid tillfället ligga ute. Då emellertid enbart bokstäverna F, K, L, O,
P, 11, U, V, W och Z enligt internationella bestämmelser äro tillåtna att användas
vid ljusmorsering och endast fem av dessa äro 3-tc-ckniga, torde lämpligast
K = — . —, R = . — ., U = .. och W = .--böra komma till
användning för respektive Nord, Ost, Syd och Väst.
Upplysningsvis må i detta sammanhang meddelas, att användandet av
signalpistol ej kan komma i fråga på den grund att ombordläggningsförordningens
artikel 31 föreskriver, att raketer eller bomber, som explodera i luften
och därvid kasta stjärnor av vad färg och beskaffenhet som helst, äro att
hänföra till nödsignaler.
Slutligen förtjänar det konstateras, att översegling av fiskredskap under
gynnsamma sikt- och väderleksförhållanden i de flesta fall kan tillskrivas
bristande uppmärksamhet eller försumlighet från endera eller båda av de
agerande parterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 47.
Kommerskollegii sjöåklagare har anfört i huvudsak följande:
Mot en ändring av åtalsreglerna i 27 § fiskeristadgan i enlighet med motionärernas
hemställan synes icke vara något att erinra.
Förseelser mot 7 § fiskeristadgan äro uppenbarligen av den art, att sjöåklagaren
allenast i undantagsfall bör behöva taga befattning med dem.
Emellertid synes även forumreglerna böra beaktas. I fiskeristadgan givas
inga särskilda sådana regler. Men ifrågasättas kan, om icke för i 7 § i stadgan
omförmälda förseelser bör stadgas samma forumregler, som i allmänhet
gälla för förseelser av fartygsbefäl i tjänsten (328 § sjölagen). Detta synes
desto mer angeläget, om allmän åklagare skall föra ansvarstalan för sådan
förseelse.
328 § sjölagen lyder på följande sätt: »Brottmål, som bör bedömas efter
denna lag, skall, där brottet förövats i stad med rådstuvurätt, upptagas vid
den stadens rådstuvurätt, men om brottet förövats å ort, där rådstuvurätt
icke är, vid den rådstuvurätt, som är närmast. Har brott skett under resa,
gånge målet till rådstuvurätten i den stad, dit den brottslige med fartyget
först ankommer eller där han eljest träffas; ligger den ort icke inom rådstuvurätts
domvärjo, gånge målet till den rådstuvurätt, som är närmast.»
Lotsstyrelsen har tillstyrkt utredning av de i motionen berörda frågorna
samt anfört följande:
Styrelsen har från lotskapterna i rikets sex lotsdistrikt infordrat yttranden
över motionen. Samtliga lotskaptener anse, att ändring av nu gällande
bestämmelser i ämnet är påkallad, och ha några av lotskapterna tillika
framlagt vissa förslag till ändrade bestämmelser. Även lotsstyrelsen finner
nuvarande bestämmelser icke tillfredsställande. Detta gäller ej endast beträffande
utmärkning av fiskredskap såväl under dager som under mörker
utan jämväl i fråga om de signaler, som skola avgivas från fiskefarkoster
till undvikande av påsegling av fiskredskap. Styrelsen äger ej närmare kännedom
vare sig rörande de olika fiskredskap, vilka förekomma, eller om de
olika metoderna för dessas begagnande inom skilda kustområden. Styrelsen
kan ej heller bedöma möjligheterna för fiskefarkoster att medföra för
redskapens utmärkande nödig materiel. Styrelsen är därför icke beredd att
framlägga detaljerat förslag i den föreliggande frågan. Utarbetande av dylikt
förslag synes styrelsen förutsätta samråd jämväl med representanter
för fiskerinäringen och handelsflottan. Anlitande av teknisk sakkunskap torde
i viss utsträckning tillika vara erforderlig för bedömande av de olika
belysningsmetoder, som kunna stå till buds för åstadkommande av de avsedda
förbättringarna. Styrelsen vill för sin del förorda, att — eventuellt
genom särskilt tillkallade sakkunniga — dylik närmare utredning verkställes
av de i motionen berörda frågorna.
Av motionärerna framställt förslag, att åtal för överträdelse av 7 § fiskeristadgan
skall efter angivelse utföras av allmän åklagare, synes jämväl böra
göras till föremål för övervägande i samband med sagda utredning.
Lantbruksstyrelsen anser önskvärt om vid de internationella förhandlingar,
som tid efter annan hållas för revidering av bestämmelserna rörande den
internationella sjöfarten, från svensk sida ansträngningar kunde göras i syfte
att åstadkomma bättre skydd för fiskredskap mot översegling. Såväl bestämmelserna
i fiskeristadgan som i kungörelsen nr 658/1933 vore vidare i behov
av översyn. Särskilt vore detta fallet med fiskeristadgan. En dylik över
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 47.
15
syn torde emellertid innefattas i det uppdrag som meddelats den nu sittande
fiskerättskommittén. I övrigt har styrelsen anfört i huvudsak följande:
Motionärerna framhålla, att fiskredskap till betydande belopp årligen förloras
genom översegling vid vår östra kust. Lantbruksstyrelsen anser sig kunna
vitsorda denna uppgift. Det bör emellertid tilläggas, att dylika förluster
inträffa vid landets samtliga kuststräckor.
Det framstår som angeläget, att åtgärder vidtagas i syfte att i möjligaste
mån avhjälpa angivna olägenheter. Som emellertid en betydande del av
dessa redskapsförluster inträffa på internationellt vatten, möter särskilt under
nu rådande förhållanden svårigheter att på lagstiftningens väg åstadkomma
bättring då, för att något effektivt skydd härutinnan skall kunna åvägabringas,
självfallet fordras internationell överenskommelse.
Motionärernas påstående att gällande bestämmelser rörande utmärkning
av fiskredskap till skydd mot översegling och straff för den som gjort sig
skyldig till dylik översegling äro bristfälliga vitsordas av de i ärendet hörda
myndigheterna. Jämväl utskottet är av den uppfattningen att föreskrifterna
på området skulle kunna förbättras i åtskilliga avseenden. Särskilt har utskottet
fäst sig vid, att någon bestämmelse örn straff för översegling av fiskredskap
örn natten icke synes vara meddelad. De i kungörelsen nr 658/1933
föreskrivna ljusen synas vidare icke tillfredsställande kunna utmärka redskapens
läge, varjämte författningen jämväl i övrigt synes lida av vissa
brister.
Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen beröra emellertid vissa
av de anförda bestämmelserna förhållanden på internationellt vatten och äro
tillkomna i anslutning till konventioner med främmande makter. Att i rådande
läge söka åstadkomma några förändringar i dessa senare föreskrifter
synes utskottet uteslutet. I vad rör de bestämmelser på området, som
uteslutande ha avseende å svenska farvatten, kan utskottet däremot tillstyrka,
att de synpunkter i ämnet som framkommit i motionen och de däröver
avgivna utlåtandena må tagas under övervägande vid den allmänna översyn
av bestämmelserna i lagen örn rätt till fiske, fiskeristadgan m. fl. författningar,
som för närvarande äger rum inom den nyligen tillsatta fiskerättskommittén.
I avseende å det andra i motionen framställda yrkandet, nämligen att
riksdagen måtte hemställa örn sådan ändring av åtalsreglerna i 27 § • fiskeristadgan,
att överträdelse av bestämmelserna i stadgans 7 § skulle åtalas av
allmän åklagare efter angivelse, får utskottet uttala, att jämväl nämnda förslag
synes äga visst fog för sig och stå i överensstämmelse med de synpunkter,
som fingo göra sig gällande vid 1942 års ändringar i 24 kapitlet strafflagen,
varigenom olovligt fiskande och vissa andra förseelser mot fiskerättslagen,
som förut varit målsägandebrott, blevo hänförda såsom angivelsebrott.
Sistnämnda fråga synes emellertid icke böra lösas för sig utan torde det
lämpligaste vara, att även denna del av motionen toges under övervägande
inom fiskerättskommittén. Huruvida i detta sammanhang, i anslutning till
de synpunkter som framlagts av sjöåklagaren, även forumreglerna för nämnda
brott böra göras lill föremål för överarbetning, synes böra bli föremål för avgöranden
av kommittén.
Utskottet.
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 47.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av motionen II: 322 må i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville överlämna
motionen till fiskerättskommittén för att i de av utskottet
ovan angivna hänseendena tagas under övervägande vid fullgörandet
av kommitténs uppdrag.
Stockholm den 12 maj 1944.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se utlåtande nr 45.
447869. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:308 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående föribättrade bestämmelser örn utmärkning av ocK skydd för fiskredskap mot översegling, m. m. a1 i texten