Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckta motioner.

1944-05-12 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar

örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet

väckta motioner.

(lia avd.)

Till jordbruksutskottet ha hänvisats i statsverkspropositionen gjorda framställningar

om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt de avse jordbruksärenden.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av ifrågavarande

framställningar.

Beträffande utredningen i hithörande ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 4

januari 1944 (Kapitalbudgeten: bilaga 7).

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta

motioner.

Statens affärsverksfonder.

Statens järnvägar.

l:o) Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid statens

järnvägar. Under punkt 1 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 415 000 kronor för anskaffande

och uppförande av föreslagna lastningsanordningar vid de fem stationerna

Beddinge, Håslöv, Södra Åby, Äspö och Tofthög.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor lia sedan år 1940

vid olika järnvägsstationer inom betdistrikten vidtagits arbetsbesparande anordningar

för lastning och lossning av betor. Till Anordningar för lastning

och lossnng av sockerbetor vid statens järnvägar ha sålunda för budgetåren

1940/41—1943/44 anvisats anslag å sammanlagt 4 100 000 kronor.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning å förevarande

kapitalinvestering måtte anvisas 207 500 kronor.

De nu föreslagna anordningarna för lastning och lossning av sockerbetor

vid vissa stationer finner utskottet böra komma till utförande, varför utskottet

tillstyrker bifall till Kungl. Majits förevarande framställning. Emellertid

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 10 sami. Nr 50. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

Utskottet.

vill utskottet i detta sammanhang giva uttryck åt den meningen, att — därest

lastnings- och lossningsanordningar, vilka på grund av för liten kapacitet utbytts

mot andra, sedermera skulle kunna komma till användning för att på

annat håll förbättra arbetsförhållandena — så bör ske i möjligaste mån. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Anordningar för lastning och lossning

av sockerbetor vid statens järnvägar för budgetåret 1944/

45 anvisa ett investeringsanslag av 415 000 kronor.

Statens utlåningsfonder.

2:o) Lånefonden för inköp av ädla avelsston. Kungl. Majit har under

punkt 2 föreslagit riksdagen att till Lånefonden för inköp av ädla avelsston

för nästa budgetår anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.

Bestämmelser angående villkoren för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen

den 4 juli 1913 (nr 226) med däri genom kungörelserna nr 366/1917,

116/1920 och 630/1937 gjorda ändringar. För innevarande budgetår har till

ifrågavarande fond anvisats ett investeringsanslag av 150 000 kronor.

Departementschefen, som i enlighet med lantbruk sstyrelsens förslag tillstyrkt

ett anslag av 150 000 kronor såsom kapitalökning till fonden, har

förutsatt att från fonden under budgetåret 1944/45 skulle få beviljas lån intill

ett sammanlagt belopp av 250 000 kronor.

Å driftbudgeten föreslås anvisning av 150 000 kronor till avskrivning å

förevarande kapitalinvestering.

Utskottet biträder vad departementschefen anfört och hemställer i överensstämmelse

härmed,

att riksdagen må till Lånefonden för inköp av ädla avelsston

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av

150 000 kronor.

3:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Kungl. Maj :ts

framställning under punkt 3 innebär anvisning av 175 000 kronor såsom

kapitaltillskott till ifrågavarande fond för nästkommande budgetår.

Gällande bestämmelser för lån från ifrågavarande fond återfirmas i kungörelsen

den 12 juni 1931 (nr 217), ändrad genom kungörelsen nr 631/1937.

Såsom kapitalökning till fonden ha för budgetåren 1934/35, 1935/36,

1937/38, 1938/39 och 1939/40 anvisats reservationsanslag av respektive 85 000,

65 000, 16 000, 100 000 och 75 000 kronor. I enlighet med den av 1939 års

urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr 79, har av det för

budgetåret 1939/40 anvisade anslaget ett belopp av 50 000 kronor icke tagits

i anspråk utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden. 1943 års riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

3

dag har medgivit (prop. nr 78; r. skr. nr 144), att Kungl. Maj:t från och med

budgetåret 1942/43 skall äga bevilja lån från lånefonden, i den mån de sammanlagda

lånebelopppen icke överstiga av riksdagen för fondens verksamhet

anslagna kapitalmedel.

Departementschefen har i likhet med lantbruksstyrelsen med hänsyn till

lånebehovet och fondens ställning tillstyrkt anvisning av 175 000 kronor såsom

kapitalökning till fonden.

Till avskrivning av förevarande kapitalinvestering föreslås anvisning av

175 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lånefonden för inköp av avelshingstar

av ardennerras för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av 175 000 kronor.

4:o) Statens kaninavelslånefond. Vid 1938 års riksdag (kapitalbudgeten:

bil. 8, punkt 7; r. skr. nr 236) beslöts inrättande av statens kaninavelslånefond,

som skulle förvaltas av statskontoret. Den 30 juni 1938 meddelade

Kungl. Maj:t närmare bestämmelser angående ifrågavarande lånerörelse (se

kapitalbudgeten 1939: bil. 7, s. 12). Såsom kapitaltillskott till fonden ha

för budgetåren 1938/39, 1940/41 och 1941/42 anvisats reservationsanslag av

respektive 10 000, 5 000 och 5 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande

för nästa budgetår av ett investeringsanslag till statens kaninavelslånefond

av 5 000 kronor.

I nuvarande läge har departementschefen icke kunnat förorda att ytterligare

medel anvisades till ifrågavarande lånefond, men velat anmäla ärendet

för att riksdagen skulle kunna taga del av anslagsfrågans läge.

Vad sålunda förekommit i ärendet får utskottet härigenom för riksdagen

omförmäla.

5:o) Statens fjäderfälånefond. Vid 1931 års riksdag (prop. nr 204; r. skr.

nr 281) beslöts inrättande av slatens fjäderfälånefond, varifrån lån må beviljas

ekonomisk förening med ändamål att främja avsättningen av ägg eller

att idka gödning och slakt av fjäderfä. I kungörelsen den 17 juni 1932 (nr

235), ändrad genom kungörelsen nr 608/1937, ha meddelats närmare villkor

och bestämmelser för lån från ifrågavarande fond. Såsom kapital för fonden

ha anvisats reservationsanslag av, för budgetåret 1931/32 200 000 kronor,

för budgetåret 1935/36 150 000 kronor och för budgetåret 1939/40 100000

kronor. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända besparingspropositionen,

nr 79, bar av sistnämnda anslag ett belopp av 50 000 kronor

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.

Enligt medgivande av 1943 års riksdag (r. skr. nr 105) har återstående del

av sistnämnda anslag överförts till lånefonden.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1943 anfört, att det icke

syntes erforderligt att för budgetåret 1944/45 anvisa något kapitaltillskott

till ifrågavarande fond.

Ehuru såsom lantbruksstyrelsen anfört något nytt anslag för ifrågavarande

ändamål icke torde böra äskas för nästa budgetår, har emellertid departementschefen

för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans

•läge velat anmäla ärendet i statsverkspropositionen, vilket utskottet härigenom

får för riksdagen

omförmäla.

6:o) Gödselvårdslånefonden. Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande av

gödselvårdslånefonden. Gällande bestämmelser för lånerörelsen äro intagna

i kungörelsen den 11 juli 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr

186/1925, 241/1927, 132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. Vidare ha i

kungörelsen den 13 december 1918 (nr 972) meddelats bestämmelser angående

tiden för ingivande av ansökningar från hushållningssällskapen om

statslån ur förevarande fond. Såsom kapital till fonden har riksdagen anvisat

reservationsanslag dels för vartdera av åren 1919 och 1920 till belopp av

1 000 000 kronor, dels för vartdera av budgetåren 1931/32 och 1932/33 till

belopp av 100 000 kronor, dels ock för budgetåren 1935/36—1939/40 till belopp

av respektive 300 000, 350 000, 1 000 000, 500 000 och 150 000 kronor,

eller sålunda tillhopa 4 500 000 kronor. Härjämte har 1933 års riksdag

(särsk. utsk. uti. nr 17, s. 80; r. skr. nr 356) för budgetåret 1933/34 under

utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, såsom särskilt

reservationsanslag anvisat 500 000 kronor (1933/34 Ufk. IV 37), att, i den

mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för beviljande

av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stadgas

för lån ur nämnda fond. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända

besparingspropositionen, nr 79, har av de för budgetåret 1939/40

disponibla anslagsmedlen ett belopp av 500 000 kronor icke tagits i anspråk

utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1943 anfört, att det icke

syntes erforderligt att för budgetåret 1944/45 anvisa något kapitaltillskott

till ifrågavarande fond.

Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört något kapitalinvesteringsanslag

till fonden icke nu torde böra äskas av riksdagen, har emellertid

departementschefen för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans

läge velat anmäla ärendet i statsverkspropositionen.

Förestående får utskottet härigenom för riksdagen

omförmäla.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

5

7:o) Statens kalkbrukslånefond. Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom kapitaltillskott till fonden anvisa 100 000 kronor.

Vid 1932 års riksdag beslöts inrättande av ifrågavarande fond (prop. nr

201; r. skr. nr 381). Bestämmelser för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen

den 14 oktober 1932 (nr 461), däri ändringar vidtagits genom kungörelserna

nr 410/1934 och 609/1937. Såsom kapital till fonden ha anvisats

reservationsanslag av för budgetåret 1932/33 400 000 kronor, för budgetåret

1936/37 200 000 kronor och för budgetåret 1940/41 likaledes 200 000 kronor.

Den 30 juni 1943 medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda anslag finge även

under budgetåret 1943/44 användas för med anslaget avsett ändamål.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen gjort framställning

örn ett kapitaltillskott till fonden för budgetåret 1944/45 av 200 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Den behållning som den 30 juni 1944 kan förefinnas å det för budgetåret

1940/41 anvisade anslaget torde böra tillföras lånefonden. Under sådan förutsättning

synes anslagsanvisningen för ifrågavarande ändamål för nästa

budgetår kunna begränsas till 100 000 kronor.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts anslagsberäkning,

hemställer förty,

att riksdagen må till Statens kalkbrukslånefond för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

8:o) Frukt- och potatislagerhusfonden. Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 8 innebär anvisning såsom kapitalökning lill fonden av 500 000

kronor.

Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2, bil. 20, punkt 3; r. skr. nr 94) beslöts

inrättande av ifrågavarande utlåningsfond. Bestämmelser för lån ur fonden

äro meddelade i kungörelsen den 26 november 1943 (nr 811). Såsom kapital

till frukt- och potatislagerhusfonden anvisade 1941 års riksdag å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett anslag av 375 000 kronor. Härefter

ha för budgetåret 1942/43 till fonden anvisats två anslag, vartdera å

500 000 kronor, samt för budgetåret 1943/44 ett anslag å 1 000 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande

för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag till fonden av 1 300 000

kronor.

Departementschefen har anfört följande i ärendet:

»Av vad lantbruksstyrelsen anfört framgår, att ansökningar om lån till betydande

belopp för uppförande av lagerhus inom olika delar av landet torde

vara att förvänta från Sveriges frukt- och trädgårdsodlares riksförbund samt

svenska lantmännens riksförbund. Med hänsyn härtill kan antagas, att de å

ifrågavarande.fond tillgängliga medlen skola visa sig otillräckliga för att tillgodose

lånebehovet under innevarande och nästa budgetår. Jag anser mig

därför böra förorda, alt för budgetåret 1944/45 anvisas anslag för kapital
-

TJtskoitet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

Utskottet.

investering i fonden. Jag kan emellertid, då det är ovisst i vilken utsträckning

marknadsläget kan tillåta uppförandet av lagerhus av förevarande slag,

icke för närvarande förorda, att å riksstaten för sagda budgetår avses större

belopp för ändamålet än 500 000 kronor. Frågan huruvida medel för ifrågavarande

låneverksamhet böra anvisas även på beredskapsstat för att stå till

förfogande vid ett eventuellt omslag i läget på arbetsmarknaden torde senare

få upptagas till övervägande.»

A driftbudgeten föreslås att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering

måtte anvisas 90 000 kronor.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen anfört i ärendet samt

hemställer sålunda,

att riksdagen må till Frukt- och potatislagerhusfonden för

budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 500 000

kronor.

9:o) Statens mejerilånefond. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 266; r. skr.

nr 377) inrättades statens mejerilånefond, i vilken den dåvarande norrländska

andelsmejerifonden skulle uppgå, samt anvisades såsom kapital för fonden

för budgetåret 1930/31 2 000 000 kronor. Norrländska andelsmejerifonden

uppgick vid sagda tid till omkring 400 000 kronor. Utlåningen från mejerilånefonden

är reglerad genom kungörelsen den 12 september 1930 (nr 339)

med däri genom kungörelserna nr 125/1931, 266/1933 och 610/1937 gjorda

ändringar. Såsom kapitalökning för mejerilånefonden lia sedermera för budgetåren

1931/32, 1933/34, 1934/35, 1938/39 och 1941/42 anvisats reservationsanslag

å respektive 2 000 000, 2 000 000, 1 000 000, 370 000 och 2 000 000 kronor.

I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,

nr 79, har beslut meddelats om återleverering till riksgäldskontoret

av 630 000 kronor av fondens kapitaltillgångar, varjämte föreskrivits,

att 370 000 kronor av anslagsmedlen icke finge tagas i anspråk utan

skulle såsom besparing redovisas å riksgäldsfonden.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen anfört att det icke

syntes erforderligt att anvisa kapitaltillskott tili fonden för nästa budgetår.

Departementschefen har förutsatt, att Kungl. Majit i sinom tid medgiver,

att det för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget till statens mejerilånefond får

tagas i anspråk jämväl under budgetåret 1944/45. Vid sådant förhållande syntes

någon kapitalinvestering i fonden icke vara erforderlig för nästa budgetår.

Ilan har emellertid i statsverkspropositionen velat anmäla ärendet för

att riksdagen skulle kunna taga del av anslagsfrågans läge.

Detta får utskottet härigenom för riksdagen

omförmäla.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

7

10:o) Jordbrukets maskinlånefond. Under punkt 10 har departementschefen

— med förmälan att någon kapitalinvestering i fonden icke torde vara

erforderlig för nästa budgetår — föreslagit viss ändring i de för fonden gällande

lånevillkoren.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 152 av herr Mannerskantz m. fl., likalydande med 11:225 av herrar

Janson i Frändesta och Hansson i Vännäsby, vari hemställts, utom annat,

att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t vidtaga sådan ändring i bestämmelserna

för statens maskinlånefond att hushållningssällskap därur kan

erhålla lån för anskaffning av maskiner för stenröjning och nyodling.

2) I: 253 av herrar Mannerskantz och Bondeson, likalydande med II: 417

av herr Staxäng m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om erforderlig

ändring av gällande författning för jordbrukets maskinlånefond i

enlighet med de synpunkter som anförts i motionerna.

3) II: 33 av herrar Hansson i Skediga och Carlsson i Bakeröd, vari hemställts,

att riksdagen till jordbrukets maskinlånefond måtte anvisa ett reservationsanslag

på fem miljoner kronor för budgetåret 1944/45,

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att vad i

kungl. kung. 401/1938 och 421/1941 stadgas angående låntagarnas arealinnehav

som villkor för erhållande av lån ur jordbrukets maskinlånefond må

bortfalla.

I fråga örn skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa

till dessa.

Vid 1938 års riksdag (prop. nr 217; r. skr. nr 275) beslöts inrättande av

jordbrukets maskinlånefond, varifrån statslån må tilldelas hushållningssällskap

för utlämnande till enskild person eller sammanslutning av lån för anskaffande

av jordbruksmaskin, som avses skola användas gemensamt av

flera jordbrukare. Närmare bestämmelser för ifrågavarande låneverksamhet

återfinnas i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 401) angående lån från jordbrukets

maskinlånefond, ändrad genom kungörelsen nr 270/1943. Kungl.

Maj:! har i brev den 26 april 1940 erinrat, att jordbruksutskottet i sitt av 1940

års lagtima riksdag godkända utlåtande nr 15 framhållit önskvärdheten av

att tvättmaskiner för gemensamt bruk i lånehänseende likställdes med jordbruksmaskiner.

Såsom kapital för fonden lia för budgetåren 1938/39—1941/

42 anvisats reservationsanslag av respektive 1 000 000, 1 200 000, 2 000 000

och 1 700 000 kronor. För löpande budgetår har icke anvisats något anslag.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen gjort framställning

om vidtagande av viss ändring i de för fonden gällande lånebestämmelserna.

Någol ytterligare kapitaltillskott lill fonden för nästa budgetår har styrelsen

icke ansett vara av behovet påkallat. Styrelsen har anfört i huvudsak följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

J ordbruksutskottets utlåtande nr 50.

Enligt gällande bestämmelser må lån från fonden utlämnas allenast under

villkor att enbart jordbrukare avses skola deltaga i användningen av vederbörande

maskin. Detta villkor synes i regel bidraga lill förverkligandet av

fondens syfte. Då fråga är örn utlämnande av lån till tvättmaskiner, plägar

villkoret emellertid enligt lantbruk sstyrelsens erfarenhet ofta motverka fondens

syfte. En förutsättning för att ett antal mindre jordbrukare skola kunna

få deltaga i gemensam användning av en tvättmaskin är nämligen ofta,

att, förutom jordbrukarna själva, jämväl andra personer i orten äro villiga

att vara deltagare. En lämplig uppmjukning av vad nu stadgas skulle säkerligen

verksamt främja gemensam användning av tvättmaskiner bland

mindre jordbrukare. Styrelsen föreslår därför sådan ändring av lånebestämmelserna,

att lån för anskaffande av tvättmaskin må få utlämnas jämväl i

fall, då icke enbart jordbrukare avses skola deltaga i maskinens användning,

under villkor dock att minst 65 procent av antalet anmälda deltagare äro

jordbrukare.

Lantbruksstyrelsen har under budgetåren 1941/42 och 1942/43 beviljat lån

ur jordbrukets maskinlånefond med 895 000 respektive 1 336 000 kronor. Under

den hittills tilländalupna delen av budgetåret 1943/44 ha lån beviljats

från fonden med sammanlagt 507 000 kronor. Enligt uppgift från statskontoret

uppgick den till utlåning disponibla kapitaltillgången den 1 juli 1943

till 2 507 500 kronor, varav 2 498 000 kronor utgjorde reservation å anvisade

anslag. Under budgetåren 1943/44 och 1944/45 beräknas inflyta amorteringar

med omkring 500 000 respektive 550 000 kronor. För ifrågavarande verksamhet

torde sålunda — under förutsättning att Kungl. Majit medgiver, att

nyssnämnda reservation må under budgetåret 1944/45, i den mån den ej

dessförinnan disponerats, användas för ifrågavarande ändamål — under

återstoden av innevarande budgetår ävensom under nästkommande budgetår

ett belopp av sammanlagt omkring 3 050 000 kronor kunna beräknas stå till

förfogande. Sagda belopp torde vara tillfyllest för att tillgodose ansökningar

om lån från fonden under budgetåren i fråga. I anledning härav anser sig

styrelsen icke böra föreslå anvisande av kapitaltillskott tili fonden för budgetåret

1944/45.

Statskontoret har i remissutlåtande den 17 september 1943 framhållit bland

annat, att ett utsträckande av ifrågavarande låneverksamhet till att omfatta

även icke jordbrukare syntes innebära ett betänkligt avsteg från fondens syftemål

och konstruktion.

Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:

»Vad beträffar det av lantbruksstyrelsen framförda förslaget örn viss ändring

i gällande lånevillkor torde, därest riksdagen icke har något att erinra

däremot, en sådan jämkning i lånevillkoren böra genomföras, att lån för

anskaffande av tvättmaskin må beviljas jämväl då icke enbart jordbrukare

avses skola deltaga i maskinens användning, under förutsättning dock att

minst 80 procent av antalet anmälda deltagare äro jordbrukare. Jag förutsätter,

att Kungl. Majit i sinom tid medgiver, att det för budgetåret 1941/42

anvisade anslaget till maskinlånefonden får tagas i anspråk jämväl under

budgetåret 1944/45. Någon kapitalinvestering i fonden torde med hänsyn till

storleken av de för låneverksamheten disponibla medlen icke vara erforderlig

för nästa budgetår.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Värmlands läns hushållningssällskap

i egenskap av låneförmedlare ansett sig böra bevilja mellersta Sve
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

9

riges linodlareförening u. p. a. ett lån å 132 000 kronor av medel från ifrågavarande

fond för gäldande av kostnaderna för 30 linryckningsmaskiner. Därest

framdeles förlust i anledning av detta lån skulle drabba hushållningssällskapet,

torde ärendet ånyo få anmälas för Kungl. Majri.»

Den i de likalydande motionerna 1: 253 och II: 417 ifrågasatta författningsändringen

avser att möjliggöra lån till inköp av mjölkmaskinsanläggningar,

hö- och sädeshissanordningar samt arbetsbesparande hushållsmaskiner för

den enskilde jordbrukarens eget bruk samt för inköp av även andra egna

maskiner, då lånesökandens jordbruk är så beläget att stor svårighet föreligger

för gemensamhetsanvändning.

Med motionen II: 33 avses ett upphävande av bestämmelsen om att av den

åkerareal, som innehaves av lånesökande jordbrukare, minst sextiofem

hundradedelar skola tillhöra brukningsdelar med högst tjugu hektar åker;

dock att lån må beviljas utan hinder därav, att nämnda förutsättning ej uppfylles,

därest lantbruksstyrelsen för särskilt fall, på ansökning av hushållningssällskapet,

efter prövning av omständigheterna därtill lämnar medgivande.

I såväl Kungl. Maj ris proposition som de föreliggande motionerna föreslås

åtskilliga ändringar av gällande bestämmelser rörande jordbrukets maskinlånefond

i syfte att möjliggöra ökat utnyttjande av ifrågavarande lånemedel.

Det i propositionen framförda förslaget om sådan jämkning i lånevillkoren

för fonden att lån för anskaffande av tvättmaskin må beviljas jämväl då icke

enbart jordbrukare avses skola deltaga i maskinens användning, under förutsättning

dock att minst 80 procent av antalet anmälda deltagare äro jordbrukare,

kan utskottet biträda, ehuru detta innebär ett visst avsteg från

grundtanken att fonden skall tjäna uteslutande jordbrukare, och i första

hand det mindre jordbrukets utövare. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit

inträffa nämligen ofta fall, då ett antal småbrukare icke kunna förena sig

om gemensamt inköp av tvättmaskin med mindre även andra personer i

orten kunna deltaga i företaget. För att icke maskininköpet i dylikt fall skall

omintetgöras, synes det utskottet vara ett jordbruksintresse att den här ifrågasatta

författningsändringen kommer till stånd.

I motionen II: 33 föreslås upphävande av stadgandet örn viss högsta arealgräns

med avseende på möjligheten för jordbrukare att erhålla lån ur maskinlånefonden,

eftersom detta stadgande anses hindra den gemensamma

maskinanvändningens önskvärda utbredning bland jordbrukarna. Enligt ifrågavarande

bestämmelse skola av den åkerareal, som innehaves av lånesökande

jordbrukare, minst 65 procent tillhöra brukningsdelar med högst 20 hektar

åker; dock att lån må beviljas ulan hinder därav att nämnda förutsättning ej

uppfylles, därest lantbruksstyrelsen för särskilt fall, på ansökning av hushållningssällskapet,

efter prövning av omständigheterna därtill lämnar medgivande.

Uppmärksammas bör emellertid alt bestämmelsen från början hade

en betydligt snävare innebörd och all den fåll sin nuvarande formulering efter

beslut vid 1941 oell 1943 års riksdagar, då dels lantbruksstyrelsen bered
-

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

des sagda möjlighet att medgiva undantag från regeln om högsta arealgräns

och dels denna gräns höjdes från 15 till 20 hektar. Då genomförandet av

nämnda uppmjukningar synes vara ägnat att tillgodose praktikens krav i

förevarande avseende, anser sig utskottet icke böra tillstyrka omförmälda

motioner, vilkas bifallande för övrigt skulle innebära ett eftergivande av

låneverksamhetens huvudsyfte, nämligen att inom det mindre jordbruket

främja gemensam maskinanvändning.

Med anledning av i motionerna I: 152 och 11: 225 ifrågasatta åtgärder för

att underlätta anskaffning och användning av stenborrnings- och nyodlingsmaskiner

anförde utskottet i samband med frågan om statsbidrag till hushållningssällskapen

(utlåtande nr 1 p. 76), att dessa spörsmål vore föremål

för utredning inom lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen gemensamt och

att resultatet av denna utredning syntes böra avvaktas, innan riksdagen toge

ställning till frågan örn anvisning av statsbidrag för ändamålet. Då det emellertid

syntes utskottet angeläget att hushållningssällskapen snarast sattes i tillfälle

att begagna sig av ifrågavarande maskiner, anslöt sig utskottet till motionärernas

alternativa förslag att sällskapen såsom en begynnelseform måtte

beredas tillgång till lånemedel för finansiering av maskininköpen. Utskottet

förklarade sig därför ha för avsikt att vid behandlingen av kapitalbudgeten i

årets statsverksproposition närmare pröva yrkandet örn bemyndigande för

Kungl. Majit att vidtaga sådan ändring i bestämmelserna för jordbrukets

maskinlånefond att hushållningssällskap kunde erhålla lån ur fonden för anskaffning

av maskiner för stenborrning och nyodling. När nu utskottet återupptagit

detta ärende till behandling, har utskottet inhämtat att berörda utredningsarbete

inom lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen beräknas bliva

slutfört inom den allra närmaste tiden samt torde komma att medföra

bland annat förslag örn tillhandahållande av lånemedel från maskinlånefonden

till hushållningssällskapen för det ändamål, varom här är fråga. Vid sådant

förhållande synes det utskottet icke lämpligt att i detta sammanhang

föreslå åtgärd i ämnet, vilket skulle innebära ett föregripande av de sakkunnigas

utredningsarbete.

Slutligen har i motionerna I: 253 och II: 417 föreslagits vidtagande av

ändringar i lånevillkoren för att möjliggöra utlämnande till mindre jordbrukare

av lån för mköp av mjölkningsmaskinanläggningar, hö- och sädeshissanordningar

samt arbetsbesparande hushållsmaskiner för den enskilde

jordbrukarens eget bruk samt för inköp av även andra egna maskiner,

då lånesökandens jordbruk är så beläget att stor svårighet föreligger för

gemensamhetsanvändning. Jämväl dylika förslag örn utvidgning av lånerörelsen

ha tidigare varit föremål för riksdagens prövning. På grund av

motioner behandlades sålunda vid 1940, 1941 och 1942 års riksdagar frågan

örn lån till inköp av mjölkningsmaskiner för låntagarens eget behov. Vid

behandlingen av motionerna i fråga fann utskottet icke tillräckliga skäl anförda

för en utvidgning av låneverksamheten till att gälla även maskinella

anordningar, vilka icke vore avsedda att komma till gemensam användning

för flera jordbrukare, varför riksdagen på utskottets hemställan förklarade

sig icke kunna biträda därom framställda yrkanden. Denna sin ståndpunkt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

11

har utskottet icke ansett sig böra frångå vid behandlingen av de nu föreliggande

mera långtgående motionerna, vilka utskottet följaktligen icke kan

biträda.

I anslutning till vad utskottet här anfört med anledning av skilda och

upprepade förslag om förändringar i lånerörelsen med maskinlånefondens

medel vill utskottet tillägga, att åtskilligt i dessa förslag i och för sig synes

lia visst fog för sig såsom ägnat att främja jordbrukarnas intressen samt

vara av den art och vikt att förslagen böra underkastas ytterligare prövning

även utan sammankoppling med frågan örn maskinlånefondens användning.

Denna omprövning synes i så fall utskottet böra ske efter föranstaltande av

Kungl. Maj:t.

Vad härefter angår frågan om anvisande av kapitalinvesteringsanslag till

maskinlånefonden för nästa budgetår delar utskottet departementschefens

uppfattning, att dylikt anslag med hänsyn till storleken av de för låneverksamheten

disponibla medlen icke torde vara erforderligt. Det härutinnan

motionsvis framställda yrkandet avstyrkes sålunda av utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 152 och II: 225, såvitt de här behandlats,

1:253 och 11:417 samt 11:33 icke för närvarande må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Illo) Spannmålslagcrhusfonden. Under punkt 11 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom kapitaltillskott till fonden anvisa ett belopp av

500 000 kronor.

Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r. skr. nr 376) beslöts inrättande av

spannmålslagerhusfonden. Gällande allmänna villkor och bestämmelser för

lån från fonden äro meddelade i kungörelsen den 12 september 1930 (nr 342)

med däri genom kungörelserna nr 364/1932, 263/1933, 612/ 1937 och 252/1943

gjorda ändringar. Såsom kapitaltillskott till fonden ha förbudgetåren 1930/31

—1943/44 anvisats tillhopa 8 900 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen gjort framställning

örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 1 000 000 kronor såsom kapitalökning

till spannmålslagerhusfonden.

Departementschefen har anfört och föreslagit följande i ärendet:

»För tillgodoseende av det behov av lån för anordnande av lagerutrymmen,

som kan förväntas uppkomma under budgetåret 1944/45, torde ytterligare

kapitalinvestering i spannmålslagerhusfonden vara erforderlig. Då det är

ovisst i vilken utsträckning marknadsläget kan tillåta uppförandet av lagerhus,

kan jag emellertid icke för närvarande förorda, att å riksstaten för sagda

budgetår avses större belopp för ändamålet än 500 000 kronor. Frågan huruvida

medel för ifrågavarande låneverksamhet böra anvisas även på beredskapsstat

för att stå till förfogande vid ett eventuellt omslag i läget på arbetsmarknaden

torde senare få upptagas till övervägande.»

Å driftbudgeten föreslås anvisning av 72 500 kronor till avskrivning av

förevarande kapitalinvestering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

Utskottet.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen anfört och föreslagit

i ärendet, hemställer sålunda i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning,

att riksdagen må till Spannmålslagerhusfonden för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

12:o) Spannmålskreditfondcn. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r. skr.

nr 376) beslöts inrättande av spannmålskreditfonden. Allmänna bestämmelser

för lån från fonden ha meddelats i kungörelsen den 12 september 1930

(nr 343), däri ändringar vidtagits genom kungörelserna nr 365/1932, 284/1935

och 633/1937. Enligt dessa bestämmelser må för underlättande av inköp av

vete eller råg, som för förvaring i avvaktan å lämpligt försäljningstillfälle

upplägges i lagerhus eller annan lagerlokal, lån under vissa villkor av riksbanken

beviljas ekonomisk förening. Såsom kapital till fonden ha anvisats för

budgetåren 1930/31—1934/35 tillhopa 4 500 000 kronor samt för budgetåret

1940/41 2 000 000 kronor. Genom beslut den 30 juni 1943 medgav Kungl.

Maj:t, att det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget finge användas även

under budgetåret 1943/44.

I skrivelse den 30 september 1943 ha fullmäktige i riksbanken föreslagit,

att till ifrågavarande fond för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Lika med fullmäktige i riksbanken anser jag, att ifrågavarande låneverksamhet

bör fullföljas även under budgetåret 1944/45. Vad beträffar det för

budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget torde detsamma före utgången

av innevarande budgetår få tillföras lånefonden. Under sådan förutsättning

synes anvisande av nytt anslag för ändamålet ej vara behövligt.»

Vad sålunda förekommit i ärendet får utskottet härigenom för riksdagen

omförmäla.

13:o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Vid 1935 års riksdag

(prop. nr 187; r. skr. nr 244) beslöts inrättande av ifrågavarande fond. Bestämmelser

rörande utlåningen från fonden återfinnas i kungörelsen den 7

juni 1935 (nr 276) med däri genom kungörelserna nr 391/1938 och 354/1940

gjorda ändringar. Såsom kapital för fonden lia för budgetåren 1935/36, 1936/

37, 1940/41 och 1941/42 anvisats reservationsanslag av respektive 20 000 000,

20 000 000, 5 000 000 och 5 000 000 kronor.

I skrivelse den 11 augusti 1943 har lånenåmnden för sekundär jordbrukskredit

anfört, att särskilt kapitalökningsanslag till fonden icke torde vara

erforderligt för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande:

»I likhet med lånenåmnden anser jag, att ifrågavarande låneverksamhet bör

upprätthållas även under nästkommande budgetår. Jag förutsätter, att Kungl.

Maj:t i sinom tid medgiver, att det för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

13

till ifrågavarande fond får tagas i anspråk jämväl under budgetåret 1944/45.

Vid sådant förhållande torde anvisade av nytt kapital till fonden icke vara

behövligt. Jag har dock här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen

tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge.»

Förestående får utskottet härigenom för riksdagen

omförmäla.

14:o) Statens slakterilånefond. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 262; r. skr.

nr 314) beslöts inrättande av statens slakterilånefond. Gällande bestämmelser

för lånerörelsen äro meddelade i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 386),

ändrad genom kungörelserna nr 614/1937 och 428/1940. Såsom kapital till

fonden ha anvisats reservationsanslag av för budgetåret 1933/34 1 000 000

kronor, för budgetåret 1937/38 500 000 kronor, för budgetåret 1940/41

1000 000 kronor och för budgetåret 1942/43 500 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen anfört, att tillgängliga

fondmedel torde bliva tillfyllest för att tillgodose lånebehovet under nästkommande

budgetår.

Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört något kapitalökningsanslag

till fonden icke torde böra äskas för budgetåret 1944/45, har departementschefen

emellertid i statsverkspropositionen velat anmäla ärendet för att

bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge, vilket utskottet

härigenom får för riksdagen

omförmäla.

15:o) Kraftledningslånefonden. Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande

av kraftledningslånefonden. Bestämmelserna angående fonden finnas upptagna

i kungörelsen den 13 september 1918 (nr 718), vilken kungörelse ändrats

genom kungörelserna nr 480/1919, 194/1923, 366/1925, 406/1934, 615/

1937 samt 414/1941. Genom beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 2; r. skr.

nr 94) anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett kapitalökningsanslag

till fonden av 3 000 000 kronor.

Kommerskollegium har i skrivelse den 14 september 1943 anfört, att någon

anslagsanvisning till fonden icke vöre erforderlig för nästa budgetår.

Ehuru såsom kommerskollegium anfört något nytt anslag för ifrågavarande

ändamål icke nu torde böra äskas av riksdagen, har emellertid departementschefen

för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans

läge velat anmäla ärendet i statsverkspropositionen.

Detta får utskottet härigenom för riksdagen

omförmäla.

16:o) Elektrificringslåncfondcn. Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2; r. skr.

nr 94) beslöts inrättande av elektrifieringslånefonden. Bestämmelserna angående

fonden finnas upptagna i kungörelsen den 2 maj 1941 (nr 297). Sam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

tidigt anvisades till fonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor. Den 30 juni 1943 har Kungl.

Majit medgivit, att detta anslag får användas även under budgetåret 1943/44.

I skrivelse den 14 september 1943 har kommerskollegium hemställt om

medgivande att till ifrågavarande låneverksamhet under nästa budgetår få

använda högst 200 000 kronor av förenämnda anslag.

Departementschef en har anfört följande i ärendet:

»I anslutning till vad kommerskollegium anfört torde för fortsättande intill

utgången av nästa budgetår av låneverksamheten vara erforderligt, att ett

belopp av 250 000 kronor står till förfogande. Jag vill därför förorda, att av

det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget ett belopp av 250 000 kronor

före utgången av innevarande budgetår tillföres lånefonden.»

Vad sålunda förekommit i ärendet får utskottet härigenom för riksdagen

omförmäla.

17:o) Egnahemslånefonden. Under punkt 17 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen

1) medgiva, att för budgetåret 1944/45 må beviljas lån från egnahemslånefonden

intill ett belopp av 25 000 000 kronor, därav 15 000 000 kronor

för jordbruksfastigheter och 10 000 000 kronor för bostadsfastigheter, med

rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning

därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter

;

2) till Egnahemslånefonden för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av egnahemslånefonden. Enligt gällande

bestämmelser för lånerörelsen, vilka äro intagna i kungörelsen den 7

juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten, ändrad

genom kungörelsen nr 578/1942, skola från fonden utlämnas jordbrukslån,

skogslån, bostadslån, lån till förstärkning av ofullständiga jordbruk ävensom

egnahemsstatslån till låneförmedlare. Beträffande egnahemslån, som beviljats

efter ingången av år 1920 men före den 1 juli 1940, stadgas i kungörelsen nr

124/1934, att räntan å den stående delen av lån, för vilka amorf eringsskyldighet

inträtt, skall utgöra 4 procent för jordbrukslån och 4,5 procent för bostadslån.

Emellertid har genom kungörelsen nr 579/1942 räntan å berörda lån för

åren 1943 och 1944 nedsatts till 3,6 procent för såväl jordbrukslån som bostadslån.

1943 års riksdag har medgivit, att för budgetåret 1943/44 må beviljas

lån från egnahemslånefonden intill ett belopp av 20 000 000 kronor, därav

12 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 8 000 000 kronor för bostadsfastigheter,

med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle

giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-

och bostadsfastigheter. Såsom kapitalökning till egnahemslånefonden

har för budgetåret 1943/44 anvisats ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

15

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1943 gjort framställning

rörande utlåningens storlek under budgetåret 1944/45 samt rörande behovet

av kapitalökning till fonden för nämnda budgetår ävensom beträffande nedsättning

för tiden efter år 1944 av räntan å de i kungörelsen nr 579/1942 avsedda

lånen.

Statskontoret har i remissutlåtande den 27 september 1943 icke framställt

någon erinran mot vad egnahemsstyrelsen i ärendet föreslagit.

I utlåtande den 16 september 1943 ha fullmäktige i riksbanken förklarat,

att fullmäktige icke ville motsätta sig den av egnahemsstyrelsen föreslagna

räntesänkningen, dock under förutsättning att denna även i forsättningen

erhölle endast provisorisk karaktär, förslagsvis för åren 1945 och 1946.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha i remissutlåtande den 23 september 1943

tillstyrkt egnahemsstyrelsens förslag om räntesänkning.

Departementschefen har anfört och föreslagit följande i ärendet:

»Egnahemsstyrelsens förslag rörande högsta belopp för utlåningen under

budgetåret 1944/45 från egnahemslånefonden samt angående anvisande för

nästa budgetår av kapitalinvesteringsanslag till fonden finner jag mig kunna

biträda. Jag har för avsikt att i annat sammanhang denna dag förorda, att

utlåning från fonden under innevarande budgetår må äga rum i samma omfattning,

som nu föreslagits för budgetåret 1944/45. Vidkommande förslaget

om nedsättning av räntan å den stående delen av lån från egnahemslånefonden,

som beviljats efter ingången av år 1920 men före den 1 juli 1940, kan

jag tillstyrka, att räntan nedsättes till 3,6 procent under åren 1945 och 1946.

Därest riksdagen ej har något att erinra häremot, torde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.»

Å driftbudgeten föreslås att 200 000 kronor anvisas till avskrivning å förevarande

kapitalinvestering.

Utskottet biträder vad departementschefen anfört och föreslagit i ärendet,

samt hemställer i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning,

att riksdagen må

1) medgiva, att för budgetåret 1944/45 må beviljas lån från

egnahemslånefonden intill ett belopp av 25 000 000 kronor,

därav 15 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och

10 000 000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för

Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning

därtill, medgiva .jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-

och bostadsfastigheter;

2) till Egnahemslånefonden för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

18:o) Jordförnicdlingsfondcn. Ifrågavarande fond inrättades vid 1907 års

riksdag. Enligt 62 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den

statliga egnahemsverksamhelen kunna från jordförmedlingsfonden utlämnas

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande m 50.

förlagslån till kommuner, aktiebolag och föreningar för användning såsom

rörelsekapital vid inköp och exploatering av fastighet, lämplig att helt eller

huvudsakligen användas för bildande av bostadsegnahem. Vidare kunna enligt

21 § kungörelsen nyssnämnda dag (nr 590) angående statsunderstödd

arbetarsmåbruksverksamhet förlagslån från jordförmedlingsfonden tilldelas

kommuner för anskaffande och tillhandahållande av jord till arbetarsmåbruk.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har egnahemsstyrelsen anfört, att styrelsen

i nuvarande läge icke funne sig böra hemställa om något nytt kapitaltillskott

till jordförmedlingsfonden.

I anslutning till egnahemsstyrelsens förslag har departementschefen ansett

att något anslag för ifrågavarande ändamål icke behövde äskas för budgetåret

1944/45. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans

läge har ärendet anmälts i statsverkspropositionen.

Detta får utskottet härigenom för riksdagen

omförmäla.

19:o) Arrendelånefonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1934 års

riksdag (prop. nr 268; r. skr. nr 349). Enligt 44 och 49 §§ kungörelsen den

7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten kan i

samband med upplåtelse av arrendeegnahem lån från arrendelånefonden

(arrendelån) utlämnas till arrendatorn för anskaffande av nödiga jordbruksinventarier,

utsäde, gödningsämnen, foder o. d. samt till andra nödvändiga

utgifter för igångssättande av driften å fastigheter. Såsom kapitalökning till

arrendelånefonden ha för budgetåren 1934/35—1938/39 och 1940/41 anvisats

reservationsanslag av respektive 300 000, 300 000, 175 000, 300 000, 200 000

och 150 000 kronor. Genom beslut den 30 juni 1943 medgav Kungl. Majit,

att det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget finge under budgetåret

1943/44 användas för med anslaget avsett ändamål.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har egnahemsstyrelsen förklarat, att något

nytt kapitalökningsanslag icke erfordrades för nästa budgetår.

Ehuru i anslutning till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av kapitaltillskott

till arrendelånefonden icke torde vara erforderligt för budgetåret

1944/45, har departementschefen dock för att anslagsfrågans läge måtte

bringas till riksdagens kännedom velat redogöra för ärendet i statsverkspropositionen,

vilket utskottet härigenom får för riksdagen

omförmäla.

20:o) Arbetarsmåbrukslånefonden. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181;

r. skr. nr 280) beslöts inrättande av arbetarsmåbrukslånefonden. Enligt för

användningen av denna fond numera gällande bestämmelser, meddelade i

kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmå
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

17

bruksverksamhet, må från fonden utlämnas arbetarsmåbrukslån till landskommuner,

vilka med anlitande härav bevilja arbetarsmåbrukslån till skogsarbetare

och därmed likställda arbetare för att giva dem tillfälle att förvärva

mindre lägenheter, ägnade att bereda innehavaren utkomst genom jordbruk,

drivet vid sidan av annan verksamhet. I kungörelsen den 20 juni 1941 (nr

485) ha meddelats föreskrifter angående förhöjning av beviljade arbetarsmåbrukslån

i vissa fall. Såsom kapitaltillskott till arbetarsmåbrukslånefonden

ha för budgetåren 1933/34—1942/43 anvisats reservationsanslag av

respektive 7 500 000 (därav 5 000 000 kronor å tilläggsstat), 5 000 000,

5 000 000, 4 400 000, 10 000 000, 3 000 000, 4 000 000, 1 950 000, 2 000 000

och 1 000 000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har egnahemsstyrelsen anfört, att något

kapitalökningsanslag till arbetarsmåbrukslånefonden icke behövde anvisas

för budgetåret 1944/45.

Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av nytt

kapital till arbetarsmåbrukslånefonden icke torde vara behövligt för budgetåret

1944/45, har departementschefen dock i statsverkspropositionen velat

redogöra för ärendet på det att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens

kännedom, vilket utskottet härigenom får för riksdagen

omförmäla.

21:o) Statens avdikningslånefond. Kungl. Maj:t har under punkt 21 föreslagit

riksdagen medgiva,

1) att under budgetåret 1944/45 må beviljas lån från statens avdikningslånefond

å tillhopa högst 3 000 000 kronor;

2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum åt i trångmål

varande intressenter i torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande

särskilda omständigheter, under tiden 1 juli 1944—30 juni 1945 medgiva

anstånd med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och

statens avdikningslånefond.

Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade

i kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432). Jämlikt riksdagens beslut har det

högsta belopp, vartill lån ur fonden årligen fått beviljas, för vart och ett

av budgetåren 1938/39—1941/42 uppgått till 2 800 000 kronor. För vartdera

av budgetåren 1942/43 och 1943/44 har utlåningens storlek bestämts

till högst 3 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker förevarande framställning samt hemställer i enlighet

härmed,

att riksdagen må medgiva,

1) afl under budgetåret 1944/45 må beviljas lån från statens

avdikningslånefond å tillhopa högst 3 000 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 10 sami. Nr 50.

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum

åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,

under tiden 1 juli 1944—30 juni 1945 medgiva anstånd med

erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och

statens avdikningslånefond.

22:o) Täckdikningslånefonden. Under punkt 22 har föredragande statsrådet

— ehuru anvisande av nytt kapital till fonden icke torde vara behövligt

för budgetåret 1944/45 — dock velat redogöra för ärendet på det att

anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom.

I samband härmed har utskottet till behandling, såvitt angår ifrågavarande

fond, förehaft två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 218 av herr Ekströmer m. fl. samt II: 327 av

herr Persson i Falla m. fl., vari bland annat hemställts, att riksdagen måtte

vid behandlingen av täckdikningslånefonden besluta höja maximigränsen

för den årliga utlåningen från 2 000 000 till 3 000 000 kronor samt såsom

kapitalökning tillföra fonden ett belopp av 1 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande av täckdikningslånefonden. Gällande

villkor för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 22 juni

1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna nr 358/1921, 239/1922, 84/

1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939 gjorda ändringar. Genom kungörelsen

den 28 juli 1932 (nr 375) ha meddelats bestämmelser om viss amorteringsfrihet

beträffande lån från fonden.

Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (skr. nr 346) få ur täckdikningslånefonden

beviljas lån intill ett belopp av 2 000 000 kronor årligen. Riksdagen

har senast för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 500 000

kronor såsom kapitalökning för fonden.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1943 anfört, att det icke

syntes erforderligt att anvisa något kapitaltillskott till fonden för budgetåret

1944/45. Styrelsen har härvid meddelat följande uppgifter rörande låneverksamhetens

omfattning.

Under åren 1933—1942 ha lån från fonden förmedlats av hushållningssällskapen

i den omfattning, som framgår av följande tabell:

År Kronor

1933 .............................. 1 267 848

1934 .............................. 1 825 421

1935 .............................. 1 934 946

1936 .............................. 1 964 253

1937 .............................. 1 880 176

1938 ............................. 1 416 543

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

19

År Kronor

1939 .............................. 1 306 058

1940 .............................. 505 417

1941 .............................. 628 344

1942 .............................. 608 466.

I detta sammanhang får utskottet erinra om att utskottet (i utlåtande nr 1

p. 150) vid behandlingen av frågan örn statsbidrag till täckdikningar och i

anledning av motionerna I: 218 och II: 327 i dithörande del förklarade sig

på grund av täckdikningens avgörande betydelse för åstadkommande av ett

produktionskraftigt jordbruk — dela motionärernas uppfattning att jämväl i

fortsättningen verksamt stöd borde lämnas täckdikningsverksamheten. Med

hänsyn bland annat till rådande knapphet på arbetskraft till täckdikningsföretag

ansåg sig dock utskottet böra avstå från alt tillstyrka eljest önskvärd höjning

av anslaget till ändamålet för nästkommande budgetår. Såsom föredragande

statsrådet ifrågasatt borde emellertid enligt utskottets mening övervägas

att å beredskapsstat anvisa ytterligare medel för ifrågavarande verksamhet.

I enlighet med det sålunda anförda anser sig utskottet icke heller böra

tillstyrka någon åtgärd på grund av ifrågavarande motioner i vad de avse

täckdikningslånefonden. Det synes nämligen idskottet tillsvidare tillfyllest

med oförändrat medgivande till utlåning från fonden intill ett belopp av

2 000 000 kronor per år. Såsom föredragande statsrådet i likhet med lantbruksstyrelsen

anfört torde vidare anvisande av nytt kapital till fonden icke

vara behövligt för nästa budgetår.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1:218 och 11:327, såvitt de angå täckdikningslånefonden,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

23:o) Bevattningslånefonden. Vid 1942 års riksdag (prop. nr 141; r. skr.

nr 220) beslöts inrättande av en statlig lånefond, benämnd bevattningslånefonden,

från vilken lån skulle kunna beviljas till utförande av anläggningar

för konstgjord bevattning inom jordbruket och trädgårdsskötseln. Närmare

bestämmelser för ifrågavarande låneverksamhet återfinnas i kungörelsen den

5 juni 1942 (nr 543) angående lån från bevattningslånefonden. Såsom kapital

för fonden har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisats

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande

för budgetåret 1944/45 av ett invesleringsanslag av 200 000 kronor

såsom kapitalökning till ifrågavarande fond.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört och föreslagit följande:

»Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t i sinom tid medgiver, att det å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget till bevattningslånefonden

får tagas i anspråk jämväl under budgetåret 1944/45. Vid sådant

förhållande synes någon kapitalinvestering i fonden icke vara erforderlig för

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

nästa budgetår. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit torde svårigheter ha

uppstått att ställa den säkerhet för lån, som enligt gällande bestämmelser

kräves. Detta förhållande torde ha medfört, att bevattningsanläggningar icke

kommit till stånd i den omfattning som varit önskvärd. Det synes därför

angeläget, att ifrågavarande bestämmelser, i anslutning till vad som tidigare

skett i fråga om föreskrifterna rörande lån från frukt- och potatislagerhusfonden

(prop. nr 344/1943; r. skr. nr 494/1943), ändras sålunda, att det skall

ankomma på Kungl. Majit att bestämma huruvida erbjuden säkerhet kan

godtagas eller ej. För närvarande är jag däremot icke beredd att tillstyrka

ändring i gällande räntebestämmelser. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att, därest riksdagen icke har något att erinra mot vad sålunda förordats, utfärda

erforderliga bestämmelser i ämnet.»

Utskottet. Utskottet biträder vad föredragande statsrådet anfört och föreslagit, vilket

utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

24:o) Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande

av statens fiskredskapslånefond. Från fonden kunna i huvudsak enligt

de grunder, vilka tidigare tillämpats vid långivning från statens fiskredskapsfond,

utlämnas lån till fiskare som genom förlust av eller skada å fiskredskap

råkat i nödställd belägenhet. Redogörelse för sagda grunder har lämnats i IX

H. T. 1937 s. 322. Såsom kapitaltillskott till statens fiskredskapslånefond ha

för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisats reservationsanslag av 8 000

respektive 13 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen anfört, alt något kapitaltillskott

till fonden icke syntes erforderligt för budgetåret 1944/45.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Ifrågavarande låneverksamhet synes böra fullföljas även under budgetåret

1944/45. Vad beträffar det för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget

torde återstående anslagsbelopp före utgången av innevarande budgetår

få tillföras lånefonden. Under sådan förutsättning synes anvisande av

nytt anslag för ändamålet ej vara behövligt.»

Vad som enligt förestående förelupit i ärendet har utskottet härigenom velat

för riksdagen

omförmäla.

25:o) Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts framställning under punkt 25 hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget

till Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar

må under budgetåret 1944/45 användas för med anslaget avsett

ändamål.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande m 50.

21

»

26:o) Skogsväglånefonden. Vid 1941 års riksdag (prop. nr 186; r. skr. nr

268) beslöts inrättande av skogsväglånefonden, varifrån lån må beviljas för

utförande av vägbyggnader å skogar i enskild ägo. För ändamålet upptogs för

budgetåret 1941/42 i samband med fondens inrättande ett reservationsanslag

av 900 000 kronor. Sedermera anvisades å tiliäggsstat I till riksstaten för

sagda budgetår ytterligare 300 000 kronor. För budgetåren 1942/43 och 1943/

44 ha däremot icke anvisats några medel till fonden. Bestämmelser angående

lån från fonden äro meddelade i kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 492)

med däri genom kungörelsen nr 531/1943 vidtagna ändringar.

I skrivelse den 28 augusti 1943 har skogsstyrelsen anmält, att någon medelsanvisning

för nästa budgetår icke syntes behövlig.

Ehuru med hänsyn till vad skogsstyrelsen upplyst något anslag för ifrågavarande

ändamål icke torde behöva äskas för nästa budgetår, har departementschefen

emellertid för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans

läge velat anmäla ärendet i statsverkspropositionen, vilket utskottet

härigenom får för riksdagen

omförmäla.

Fonden för låneunderstöd.

27:o) Ackordslån och lijälplån till jordbrukare. Kungl. Maj:ts framställning

under punkt 27 innebär anvisning till ändamalet för nästa budgetår

med 50 000 kronor.

För ett vart av budgetåren 1940/41—1942/43 har för detta ändamål anvisats

ett anslag av 100 000 kronor. För innevarande budgetår är för ändamålet

uppfört ett anslag av 50 000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets

användning äro meddelade i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 592) om ackordslån

och hjälplån till jordbrukare. Ifrågavarande utlåningsverksamhet, som

handhas av egnahemsstyrelsen, har till ändamål att hjälpa sådana jordbrukare,

som oförvållat kommit i ekonomiska svårigheter och stå under hotet

att nödgas övergiva sina jordbruk.

Kungl. Maj:ts framställning biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av

50 000 kronor.

28:o) Lån för anskaffande av grästorkar ni. m. 1939 års urtima riksdag

har (prop. nr 65; r. skr. nr 91) å tiliäggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd anvisat ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor under anslagstiteln Lån för anskaffande

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50-

av grästorkar. Allmänna villkor och bestämmelser för dylika lån ha meddelats

i kungörelsen den 22 december 1939 (nr 922) om lån för anskaffande

av grästorksanläggningar med däri genom kungörelsen nr 228/1941 gjord

ändring. Enligt medgivande av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 1, bil. 7,

p. 2; r. skr. nr 15) må av de under nämnda fond till ifrågavarande ändamål

anvisade medlen utlämnas lån jämväl för uppförande av siloanläggningar

för beredande av ensilagefoder. För erhållande och tillgodonjutande av lån

för sistnämnda ändamål gälla i kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 815)

med däri genom kungörelserna nr 827/1941 och 222/1943 gjorda ändringar

meddelade allmänna villkor och bestämmelser. Under rubriken Lån för anskaffande

av grästorkar m. m. har för budgetåret 1941/42 uppförts ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen anfört, att något

kapitaltillskott för ifrågavarande låneverksamhet icke syntes erforderligt för

nästa budgetår. Sedan ifrågavarande låneverksamhet igångsatts har lån till

grästorkningsanläggningar och statslån för utlämnande av lån till siloanläggningar

för beredande av ensilagefoder beviljats med följande belopp,

nämligen

Budgetår

Grästorkningsan-

läggningar

Siloanläggningar

kronor

kronor

1939/40 ......

......... 19 500

—

1940/41 ......

......... 218 150

712 910

1941/42 ......

......... 266 550

148 410

1942/43 ......

......... 470 000

477 365.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t i sinom tid medgiver, att det för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget får tagas i anspråk

jämväl under budgetåret 1944/45. Vid sådant förhållande torde anvisande

för sistnämnda budgetår av särskilt anslag för låneverksamheten ej

vara behövligt. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av

anslagsfrågans läge har jag här velat anmäla ärendet.»

Detta får utskottet härigenom för riksdagen

omförmäla.

29:o) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. För

budgetåret 1943/44 har för detta ändamål anvisats ett investeringsanslag av

125 000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade

i kungörelsen den 11 maj 1934 (nr 138) angående lån av statsmedel för främjande

av beredning, förvaring och avsättning av fisk.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1944/45 anvisas ett investeringsanslag

av 25 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört bland annat att sam
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

23

manlagda beloppen av de lån, som under vart och ett av budgetåren 1938/39—

1942/43 utlämnats från detta anslag, framginge av följande sammanställning.

Budgetår

Utlämnade lån

kronor

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

72 500

173 000

145 000

177 000

49 000.

Härav syntes, att anspråken på lån från anslaget varit osedvanligt små under

budgetåret 1942/43, vilket till väsentlig del torde ha berott därpå, att det

under sista tiden varit ovanligt lätt att avsätta all slags fisk för färskkonsumtion,

varigenom nya företag för beredning av fiskfångsterna blivit mindre nödvändiga.

Lantbruksstyrelsen ansåge det sannolikt, att medelsbehovet i en

nära framtid åter komme att högst betydligt stegras.

Ehuru med hänsyn till storleken av de för ifrågavarande ändamål disponibla

medlen någon anslagsanvisning icke torde vara behövlig för nästa budgetår,

har emellertid departementschefen för att bereda riksdagen tillfälle att

taga del av anslagsfrågans läge velat anmäla ärendet i statsverkspropositionen,

vilket utskottet härigenom får för riksdagen

omförmäla.

30:o) Lån till anordnande av värmeanläggningar för vedeldning. Under

punkt 30 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till ändamålet anvisa ett

belopp av 100 000 kronor.

För detta ändamål anvisades för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgeten under

fonden för låneunderstöd ett reservationsanslag av 150 000 kronor. Bestämmelser

rörande.dylika lån ha meddelats i kungörelsen den 30 juni 1934

(nr 433) angående allmänna villkor och bestämmelser för lån från vedeldningslånefonden.

Genom särskilda beslut den 13 juni 1941 och den 22 maj 1942

medgav Kungl. Maj :t, att omförmälda anslag finge användas även under budgetåren

1941/42 och 1942/43. Den 28 maj 1943 hemställde Kungl. Majit till

fullmäktige i riksgäldskontoret att till statskontoret per den 30 juni 1943 utbetala

återstående del av anslaget att av statskontoret under särskild rubrik å

fonden för låneunderstöd användas för därmed avsett ändamål i enlighet med

gällande bestämmelser samt föreskrifter Kungl. Majit för varje särskilt fall

meddelade.

f skrivelse den 15 september 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt, att till

ifrågavarande låneverksamhet måtte för nästa budgetår anvisas ett anslag

av 100 000 kronor.

Tillstyrkande bifall lill Kungl. Majits förevarande framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lån till anordnande av värmcanläggningar

för vedeldning för budgetåret 1944/45 anvisa eli investeringsanslag

av 100 000 kronor.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

Diverse kapitalfonder.

31 :o) Jordfonden. Vid 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 130; r. skr. nr

273) beslöts inrättande av jordfonden, vilken skulle anlitas för det omedelbara

bestridandet av den statliga egnahemsorganisationens kostnader för anskaffande

och iordningställande av arrendeegnahem och andra egnahemsfastigheter.

Riksdagen har för budgetåren 1940/41—1943/44 till jordfonden anvisat

anslag av respektive 3 000 000, 2 000 000, 1 000 000 och 500 000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har egnahemsstyrelsen meddelat, att styrelsen

icke ansett sig böra föreslå något kapitaltillskott till fonden för nästa

budgetår.

Ehuru i likhet med vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av kapitaltillskott

till jordfonden icke torde vara erforderligt för budgetåret 1944/45, har

departementschefen emellertid i statsverkspropositionen velat redogöra för

ärendet för att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom,

vilket utskottet härigenom får för riksdagen

omförmäla.

32:o) Arrendeegnahemsfonden. Vid 1934 års riksdag (prop. nr 268; r. skr.

nr 349) beslöts inrättande av arrendeegnahemsfonden. I fonden ingå staten

tillhöriga fastigheter, som upplåtas till personer, vilkas ekonomiska ställning

är sådan, att bistånd i form av egnahemslån icke är tillfyllest för att sätta

dem i stånd att förvärva egna jordbruk. Fastighet upplåtes på arrende med

rätt för arrendatorn att i sinom tid inlösa fastigheten. Egnahemsorganisationens

inköp och försäljning av ifrågavarande fastigheter sker enligt 1940 års

lagtima riksdags beslut (prop. nr 130; r. skr. nr 273) över jordfonden. Såsom

kapitaltillskott till arrendeegnahemsfonden ha för budgetåren 1934/35—

1943/44 anvisats anslag av respektive 1 200 000, 1 800 000, 2 700 000,

1 800 000, 1 100 000, 500 000, 1 000 000, 1 500 000, 500 000 och 100 000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1943 meddelat, att styrelsen

icke ansett något kapitaltillskott till fonden vara erforderligt för budgetåret

1944/45.

Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av nytt

kapital till fonden icke torde vara behövligt för budgetåret 1944/45, har departementschefen

dock i statsverkspropositionen velat redogöra för ärendet,

på det att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom, vilket

utskottet härigenom får för riksdagen

omförmäla.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

25

33:o) Fonden för statens reproduktionsanstalt: Utökad maskinell utrustning.

Fonden för statens reproduktionsanstalt: Ersättningsanskaffningar och

förnyelsearbeten. Under punkt 33 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels till Fonden för statens reproduktionsanstalt: Utökad maskinell utrustning

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 51 000 kronor;

dels ock, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fonden för statens

reproduktionsanstalt: Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för budgetåret

1944/45 beräkna ett investeringsanslag av 5 000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1943, varöver statskontoret den 17 september

1943 avgivit infordrat utlåtande, har lantmäteristyrelsen, under åberopande

av en framställning i ämnet från direktören för statens reproduktionsanstalt,

hemställt, att för utökande av den maskinella utrustningen vid reproduktionsanstalten

med en automattryckpress, en cylinderautomat, en parallellfalsmaskin

och en bokföringsmaskin måtte för budgetåret 1944/45 anvisas ett investeringsanslag

av 51 000 kronor.

Föredragande statsrådet har anfört och föreslagit följande i ärendet:

»Av den från reproduktionsanstaltens sida förebragta utredningen torde

framgå, att genom anskaffandet av ifrågavarande automattryckpress, parallellfalsmaskin

och bokföringsmaskin en icke oväsentlig rationalisering av

driften vid anstalten skulle vinnas. Det synes även vara till fördel för anstalten,

örn densamma finge behålla den tidigare till utbyte föreslagna äldre

cylinderautomaten. Även om automattryckpressen såsom statskontoret ifrågasatt

icke omedelbart kan erhållas, är det likväl av betydelse, att medel nu

ställas till förfogande så att densamma kan beställas för leverans så snart som

möjligt. Mot de av anstalten gjorda kostnadsberäkningarna finnes från min

sida icke anledning till erinran. Jag anser mig alltså kunna förorda, att för

nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 51 000 kronor till utökad

maskinell utrustning vid anstalten.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

förordat beträffande kapitalbudgetens omläggning bör för vart och ett av

statens affärsdrivande verk upptagas ett särskilt investeringsanslag till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten. Det är för närvarande icke

möjligt att bestämma det belopp som under nästa budgetår erfordras för detta

ändamål såvitt angår statens reproduktionsanstalt, utan frågan härom torde

få upptagas i särskild proposition sedan utredning verkställts. I avvaktan

härpå synes anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid

statens reproduktionsanstalt böra i statsbudgetsförslaget upptagas med allenast

preliminärt beräknat belopp, vilket med ledning av under hand inhämtade

uppgifter synes böra bestämmas till 5 000 kronor.»

Då det äskade beloppet för utökning av den maskinella utrustningen vid

statens reproduktionsanstalt tydligen är behövligt, får utskottet — med förmälan

att utskottet beträffande frågan örn investeringsanslag till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten vid anstalten kommer att avgiva särskilt

utlåtande — hemställa,

lii Juina till riksdagens protokoll 19H. 10 sami. Nr 50. IS

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.

att riksdagen må till Fonden för statens reproduktionsanstalt:

Utökad maskinell utrustning för budgetåret 1944/45

anvisa ett investeringsanslag av 51 000 kronor.

Stockholm den 12 maj 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 45.

447843. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapital a1 i texten