Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens högre skogsskola jämte i ämnet väckta motioner.

1944-06-08 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens högre skogsskola jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1944 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande

av en statens högre skogsskola jämte i ämnet

väckta motioner.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 25 februari 1944 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 184, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslariksdagen

att

dels besluta, att en statens högre skogsskola skall inrättas i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer som i propositionen angivits;

dels godkänna följande personalförteckning för statens högre skogsskola:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 2 0.

1 föreståndare och rektor...................................... Eo 26

1 andre lärare............................................... Eo 24;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens högre skogsskola, att till
lämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ............................................ kronor 3 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ » 14 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ » 1 900

Summa kronor 18 900;

dels ock under nionde huvudtiteln för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens högre skogsskola: Avlöningar ett förslagsanslag av 18 900

kronor;

b) till Statens högre skogsskola: Omkostnader ett förslagsanslag av 10 000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 10 sami. Nr 63—64.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6''i.

c) till Statens högre skogsskola: Stipendier ett förslagsanslag av 3 000 kronor;
d)

till Statens högre skogsskola: Utrustning ett reservationsanslag av 20 000

kronor;

e) till Statens högre skogsskola: Byggnadsarbeten ett reservationsanslag av

20 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:315 av herr Johansson, Karl August, m. fl., likalydande med II: 503

av herr Skoglund i Umeå m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag angående

införande av en skoglig-teknisk utbildningslinje vid något i Norrland befintligt

tekniskt gymnasium;

2) 1:319 av herr Nilsson, Bror, m. fl., likalydande med 11:508 av herr

Eriksson i Frägsta m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning med förslag om inrättande av ett skogligt

gymnasium samt att därvid i motionerna anförda synpunkter måtte vinna

beaktande;

3) II: 473 av herr Grym, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta den

ändringen i fråga om inträdesfordringarna vid den föreslagna högre skogsskolan,

att betyg från vanlig ettårig skogsskola uppställes som obligatoriskt

villkor för alla sökande samt att den nya skolan tills vidare måtte givas benämningen

»Statens skogsmästarskola».

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa

till dessa.

Till utskottet har från svenska skogsmästareförbundet inkommit en den

26 april 1944 dagtecknad framställning.

Genom beslut av 1936 års riksdag (prop. nr 136, r. skr. nr 247) företogs

en genomgripande omorganisation av undervisningen vid skogshögskolan. I

samband härmed indrogs forstmästarkursen och genomfördes en enhetlig

linje för den högre skogliga utbildningen. Samtidigt indrogs även fortsättningsskolan

vid Kloten, som utgjorde en fortbildningsanstalt för dem som

genomgått statens skogsskolor. Vad beträffar skogsskolorna vidtogos vissa

förändringar för att utvidga och förbättra undervisningen i de viktigaste

ämnena. Såväl i nyssnämnda proposition angående skogsundervisningens

omorganisation som i jordbruksutskottets över densamma avgivna, av riksdagen

godkända utlåtande, nr 68, förutsattes, att frågan om ytterligare utbildning

utöver skogsskolans ram skulle upptagas till förnyad prövning. Jordbruksutskottet

ansåg, att behov av ytterligare utbildningsanstalter på det

skogliga området möjligen förelåge samt uttalade en förväntan, att spörsmålet

ägnades erforderlig uppmärksamhet av Kungl. Maj:t.

I skrivelse den 21 mars 1942 hemställde Svenska forstmästarförbundet, att

frågan om inrättande av ett skogligt gymnasium måtte upptagas till utredning.

Förbundet framhöll, bland annat, att tillgången på utbildad personal

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande n-t 63.

3

för skogens vård och utnyttjande icke syntes tillräcklig med hänsyn till

landets verkliga behov härav. Det syntes vara önskvärt att inrätta ett tvåårigt

skogligt gymnasium, avsett att utbilda en väl kvalificerad personal, huvudsakligen

för mellanställningar inom skogsbruket.

Sedan yttranden inhämtats från vissa myndigheter och organisationer över

forstmästarförbundets skrivelse, bemyndigade Kungl. Maj:t den 12 mars

1943 chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en utredningsman för

att i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer verkställa utredning

rörande införandet av en mellanform i det skogliga undervisningssystemet

ävensom fem sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar

i ämnet. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades dels samma dag

såsom utredningsman statssekreteraren B. Näsgård dels ock den 7 juni 1943

såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens första kammare bruksdisponenten

C. G. Sundberg i Överum, byråchefen i domänstyrelsen F. Aminoff,

skogschefen G. Wesslén i Uddeholm, skogsförvaltaren E. Söderström i Gysinge

och länsskogvaktaren E. Björkman i Alingsås.

Utredningsmannen har den 8 december 1943 överlämnat en promemoria

med utredning och förslag angående införande av en mellanform i det skogliga

undervisningssystemet. Vid promemorian fanns fogat särskilt yttrande

av en av de sakkunniga, skogsförvaltaren E. Söderström, över promemorian

ha yttranden avgivits av statskontoret, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, skogsstyrelsen, styrelsen för skogshögskolan och statens

skogsförsöksanstalt, skogshögskolans lärarråd, allmänna lönenämnden, Sveriges

lantbruksförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges

skogsägareförbund, Sveriges skogstjänstemannaförbund, Sveriges kronojägareförbund,

Sveriges länsskogvaktareförbund, Svenska skogsmästareförbundet,

Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund, Svenska forstmästarförbundet,

Skogsindustriernas samarbetsutskott och Sveriges häradsallmänningsförbund.

Utredningsmannens förslag.

Det av utredningsmannen framlagda förslaget innebär att en ettårig högre

skogsskola, huvudsakligen på grundval av den utbildning som meddelas

vid skogsskolorna, skulle inrättas. Skolan, som föreslås förlagd till Skinnskattebergs

herrgård i Västmanland, skulle dels tjäna som ulbildningsanstalt

för vissa tjänstemän vid skogsvårdsstyrelserna, domänverket, statens skogsförsöksanstalt,

skogsägareföreningar, tumningsföreningar, för assistenter vid

skogsförvaltningar, förvaltare inom det mindre skogsbruket samt andra befattningshavare

inom skogsbruk och träförädling, där högre kompetens än

skogsskola vore önskvärd, dels giva blivande innehavare och förvaltare av

kombinerade jordbruks- oell skogsegendomar erforderlig skoglig utbildning,

dels ock tjäna som förberedelse för självständig verksamhet i skogshantering

och trävarurörelse.

Elevantalet har föreslagits till omkring 20 per år. Inträdesåldern bör enligt

förslaget vara minst 22 år. Såsom villkor för inträde i den föreslagna skolan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.

har ansetts böra föreskrivas, bland annat, att vederbörande sökande genomgått

statens eller därmed jämförlig skogsskola eller ock avlagt realexamen

eller styrkt sig äga motsvarande kunskaper, genomgått statens eller därmed

jämförlig kolarskola eller på annat sätt förvärvat motsvarande teoretiska och

praktiska kunskaper i kolning samt under minst två års tid förvärvat allsidig

och väl vitsordad praktik inom skogshanteringen. Dessutom har utredningsmannen

föreslagit att såsom elev skulle kunna antagas den, som genomgått

driftsledarkursen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

skogsbetonad lantmannaskola eller annan för praktisk jordbruksutbildning

avsedd läroanstalt. Dylik sökande skulle även lia genomgått kolarskola eller

på annat sätt inhämtat däremot svarande teoretiska och praktiska kunskaper

i kolning och, förutom grundlig lantbrukspraktik, omfattande minst två

år, under minst ett år genom praktiskt arbete, därav minst två månader vid

sågverk, förvärvat väl vitsordad insikt i skogshanteringen samt äga kunskaper

i svenska språkets skriftliga behandling och i matematik motsvarande

fordringarna för realexamen ävensom inhämtat det väsentliga av de kompendier

och läroböcker i skogliga ämnen, som användas vid skogsskolorna.

Sökande som genomgått skogsskola med på visst sätt kvalificerade betyg

skulle enligt förslaget få antagas till elev utan inträdesprövning, därest ej

mer än två år förflutit efter avgången från skogsskolan. Övriga sökande

skulle däremot undergå sådan prövning. Utredningsmannen har föreslagit,

att undervisningen skulle vara kostnadsfri, varjämte eleverna borde erhålla

fritt husrum. Däremot borde eleverna själva ombesörja kosthållet. Stipendier

har utredningsmannen ansett böra utgå enligt samma bestämmelser som

för elever vid statsunderstödda lantmannaskolor och specialgymnasiet vid

Vilan.

I fråga om skolans lärarkrafter har utredningsmannen föreslagit, att vid

skolan skulle finnas tre fast anställda lärare, av vilka den ene, som borde vara

jägmästare och tjänstgöra som huvudlärare i skogliga ämnen, tillika skulle

vara skolans föreståndare och rektor. Andre läraren borde vara ingenjörsutbildad

för att undervisningen i tekniskt betonade ämnen skulle kunna

väntas ge det resultat som eftersträvades. Slutligen borde finnas en Övningslärare.

Denna tjänst torde dock till en början böra besättas med tillfällig innehavare,

då det senare kunde vara fördelaktigt att till Övningslärare få en

person, som själv genomgått högre skogsskolan.

Enligt utredningsmannens förslag borde skolan stå under ledning av en

styrelse på fem personer, vilka utsåges av Kungl. Maj:t för en tid av förslagsvis

fem år i sänder. Då det vore önskvärt att av skolans verksamhet intresserade

myndigheter och sammanslutningar bleve representerade i styrelsen,

torde det vara lämpligt att domänstyrelsen, skogsstyrelsen, Sveriges skogsägareförbund,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Sveriges lantbruksförbund

bereddes tillfälle att avgiva förslag å vardera en styrelseledamot.

Det har ansetts lämpligt att den ledamot, som representerade domänstyrelsen,

utsåges till ordförande i styrelsen.

Vid skolan borde meddelas undervisning dels i de grundläggande ämnena

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande n-r 63-

5

svenska språket, matematik, ritning och textning, bokföring och handelslära,

rättslära och elementär maskinlära, dels i fackämnena skogsskötsel, skoglig

marklära med dikning, slcogsbotanik och skogszoologi, skoglig arbetslära och

arbetsorganisation, skoglig byggnadslära med vägbyggnad, virkets byggnad

och egenskaper med sortimentslära, virkets användning och förädling, skogsuppskattning

med avfattning, avverkningsberäkning och värdering, skogsekonomi

med upplysningsverksamhet, fältmätning och avvägning, skoglig förvaltningskunskap

och jordbruksekonomi, dels ock i specialämnena arbetarskydd

med förbandslära och hygien, skogsbrand och brandskydd, jakt- och

fiskevård samt naturskydd och fornminneskunskap.

Lärokursen skulle börja omkring den 10 januari och avslutas omkring den

20 december. Det skulle dock beredas möjligheter för eleverna att tentera

högst tre fackämnen efter läroårets slut. Elev som så önskade skulle därför ha

rätt att tillhöra skolan högst tre månader efter läroårets slut.

Den av utredningsmannen föreslagna undervisningsplanen framgår i stort

av den å s. 5 intagna tablån över timplanen för skolan. Rörande undervisningsplanens

närmare innehåll torde jag få hänvisa till den specialmotivering,

som framlagts i utredningsmannens betänkande.

Utredningsmannen har beräknat att förslagets genomförande skulle föranleda

engångskostnader örn sammanlagt cirka 40 000 kronor och årliga utgifter

å omkring 41 000 kronor.

En av de sakkunniga, herr Söderström, har i ett särskilt yttrande förordat

inrättandet av ett tvåårigt skogligt gymnasium i huvudsaklig överensstämmelse

med det av Svenska forstmästarförbundet framlagda förslaget.

Departementschefen.

Under de senaste åren har frågan om förbättrade undervisnings- och utbildningsmöjligheter

på skogsbrukets område ånyo varit föremål för uppmärksamhet

från skilda håll. Härvid har särskilt kommit att beaktas de förhållandevis

begränsade möjligheter till fortsatt utbildning på skogsbrukets

område, som för närvarande finnas. I stort sett förefinnas endast två utbildningslinjer,

nämligen skogsskolans och skogshögskolans. Mer och mer har

under senare år kommit till synes behovet av en utbildningslinje, som ligger

mellan de två nyssnämnda och som i viss utsträckning kan ersätta den gamla

forstmästarutbildningen. Den tidigare framförda åsikten, att skogsbruket endast

har plats för två kategorier tjänstemän, nämligen högskoleutbildade

förvaltare och skogsskoleutbildade förmän, torde icke hålla streck. Mellan

de skogsskoleutbildade kronojägarna och skogvaktarna, vilka för övrigt

numera synas kunna betecknas mera som arbetsledare än som arbetsförmän,

och de högskoleutbildade jägmästarna torde finnas god plats

för en ny kategori med en utbildning av i stort sett den typ som utredningsmannen

föreslagit. Åtskilliga assistent- och liknande befattningar, för vilka

jägmästarutbildningen måste anses onödigt långvarig och dyrbar men för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.

vilka utbildningen vid skogsskolorna ej skapar tillräckliga kvalifikationer,

uppehållas nu av jägmästare. Det synes emellertid knappast kunna råda delade

meningar om det mindre önskvärda i att tjänstemän med flerårig högskoleutbildning

nödgas under långa tider bestrida befattningar, som icke motsvara

den utbildning de erhållit och vilka befattningar med fördel kunna

skötas av personal med enklare och framför allt mindre kostsam utbildning.

Mången gång torde det också vara förmånligare att få dessa befattningar i

mellanställning, vilka kunna vara av stor betydelse, besatta med innehavare,

som kunna förväntas stanna under längre tid och därigenom få tillfälle att

samla och utnyttja erfarenhet på det speciella område, där de äro verksamma.

Samma förhållande råder beträffande mindre krävande förvaltningsuppgifter,

för vilka jägmästarexamen icke kan anses erforderlig. Det

torde i dylika fall ofta förhålla sig så, att en erfaren skogsman med lägre

utbildning föredrages framför en mindre erfaren jägmästare. Inom domänverket

föreligger, enligt vad domänstyrelsen meddelat, visst behov av befattningshavare

med en utbildningsnivå liggande mellan skogsskolan^ och

skogshögskolans. Detsamma torde också vara fallet speciellt vid skogsvårdsstyrelserna,

icke minst i fråga om de betydelsefulla länsskogvaktartjänsterna,

samt vid skogsförsöksanstalten. Inom det enskilda skogsbruket synes — att

döma att yttranden från Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges

skogsägareförbund och skogsindustriernas samarbetsutskott — även finnas

utrymme för den nya kategorien. Det bör ihågkommas, att skogsbruket för

närvarande torde vara det enda större område av näringslivet, som saknar

mera varierande fortbildningsmöjligheter inom yrket. Den tekniska undervisningen

har sedan gammalt mellanformer, som synas fylla sin uppgift på

ett mycket tillfredsställande sätt. På lantbruksområdet finns sedan mer än

10 år tillbaka den uppskattade driftsledarkurscn vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut. Föreliggande förslag avser att införa en skogsutbildning

av ungefärligen motsvarande omfattning som den lantbruksutbildning,

vilken meddelas vid driftsledarkursen.

Flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna och sammanslutningarna

ha i huvudsak tillstyrkt utredningsmannens förslag om inrättande av en ny

mellanform för skoglig utbildning. Domänstyrelsen har därvid framhållit, att

då behov föreligger av ifrågavarande personal, det varken ur skogsbrukets

synpunkt skulle vara välbetänkt eller ur personalens synpunkt skäligt att

underlåta att sörja för vidareutbildning. Tvenne av de organisationer, som

representera skogsskoleutbildade tjänstemän, ha emellertid ställt sig tveksamma

under hänvisning till ett av dem tidigare framfört förslag om utsträckt

utbildningstid vid skogsskolorna. Detta förslag var föremål för omprövning

vid 1936 års omorganisation men avvisades då. I stället underkastades

undervisningen vid skogsskolorna en ganska omfattande revidering och modernisering

i syfte att bättre anpassa densamma efter behovet. Under sådana

förhållanden torde frågan örn en förlängning av skogsskoleutbildningen,

vilken för övrigt skulle kräva avsevärda kostnader, ej nu böra upptagas till

prövning. Några önskemål örn utökning av undervisningstiden ha ej heller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.

7

framställts från arbetsgivarnas sida. Det torde vidare, som utredningsmannen

framhållit, förhålla sig så, att en utökning av skogsskolekursen icke skulle

onödiggöra den föreslagna vidareutbildningen. Även örn skogsskolekursen

utökades med ett andra läroår, måste undervisningen helt naturligt följa

skogsskolans grundläggande normer samt anpassas efter det stora flertalet

elevers behov. Den föreslagna högre skogsskolan har andra utbildningsmål

och undervisningen måste därför läggas efter andra linjer än vid skogsskolorna.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra förorda, att åtgärder vidtagas

från statsmakternas sida för inrättande av en skoglig skola av i huvudsak

den typ, som utredningsmannen föreslagit.

Enligt utredningsmannens förslag skall vidareutbildningen huvudsakligen

bygga på skogsskolans grand, i det att skogsskolornas bästa elever skulle

direkt kunna fortsätta sin utbildning efter genomgången skogsskolekurs.

Som motivering härför har framhållits, att elevmaterialet vid skogsskolorna

på grund av sin långvariga praktiska verksamhet inom skogsbruket — de

flesta torde från barndomen vara förtrogna med arbetet i skogen — representerar

en väsentlig tillgång, som i första rummet bör tillvaratagas, när det

gäller att införa en ny utbildnings form. Till denna tankegång kan jag helt

ansluta mig, då jag anser det riktigt, att den inom skogsbruket uppvuxna

ungdomen främst bör komma i åtanke vid beredande av ökade utbildningsmöjligheter

på skogsbrukets område. Vid sidan av skogsskolornas elever

böra emellertid andra kategorier studerande i lämplig utsträckning kunna

beredas tillträde till denna högre skogsutbildning. Jag ansluter mig alltså

till förslaget, att elever med realexamen eller motsvarande kunskaper jämte

erforderlig skogspraktik skola kunna erhålla inträde vid skolan. Härigenom

kan även Svenska forstmästarförbundets önskemål om vidgade möjligheter

till skogsutbildning för de realskoleutbildade vinna beaktande. För denna

studiekategori föreligga visserligen goda möjligheter att efter komplettering

av vissa ämnen enligt fordringarna för studentexamen eller genomgång av

specialgymnasiet vid Vilan vinna inträde vid skogshögskolan. Men då jägmästarutbildningen

både kräver lång tid och blir dyrbar, synes även nu föreslagna

väg in på skogsmannabanan böra hållas öppen för nämnda kategori.

Att hänvisa studerande med realexamen att ovillkorligen gå igenom skogsskola

för att komma in vid högre skogsskolan kan jag icke finna behövligt.

Detta skulle för övrigt kunna ogynnsamt påverka möjligheterna för andra

inträdessökande till skogsskolorna med mincfre förkunskaper att skaffa sig

den utbildning varav de äro i behov. Jag vill även biträda förslaget att elever

med föregående lantbruksutbildning och förberedande skogsutbildning skola

kunna få sin skogsutbildning kompletterad vid den nya läroanstalten. Med

anledning av vad lantbruksstyrelsen anfört rörande den av 1936 års lantbruksundervisningskommitté

föreslagna specialkursen i skogshushållning torde

böra framhållas, att utbildningen för lantbruksstuderande vid den föreslagna

högre skogsskolan, vilken avser att meddela kompetens att självständigt

handhava förvaltningen av skogsbruket vid medelstora kombinerade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande m 63.

jordbruks- och skogsegendomar, väsentligt skiljer sig från den tilltänkta utbildningen

vid nämnda specialkurs. Dessa två utbildningsformer torde varken

ersätta eller utesluta varandra. Att behov föreligger av en allsidig och

någorlunda grundlig skogsutbiklning utöver vad lantbruksundervisningsanstalterna

kunna giva synes vara till fullo bestyrkt. Det har också vid remissförfarandet

framhållits, att anställningsmöjligheter icke behöva saknas

för den elevkategori, som tillika har jordbruksutbildning.

I yttrandena lia erinringar framställts mot ett sammanförande till gemensam

undervisning av elever med så olika förutbildning, som det här är fråga

om. Utan tvivel skulle det vara fördelaktigt, om alla elever hade skogsskolan

som utgångspunkt. Genom en dylik bestämmelse skulle emellertid särskilt de

lantbruksutbildade stängas ute, då man icke kan räkna med att de skola

underkasta sig en kanske flerårig skogspraktik efter fullbordad lantbruksutbildning

för att efter en kurs vid skogsskola avsluta utbildningen vid den nu

ifrågasatta skogsskolan.

Åtskilligt talar för — vilket också framhållits av bland andra skogsstyrelsen

och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund — att den föreslagna

gemensamma undervisningen av elever med olika förutbildning kan vara

fruktbärande och verka stimulerande genom att befordra en vidgad syn på

samspelet mellan jord- och skogsbruk, vilket torde vara av stor vikt för den

framtida verksamheten. De föreslagna inträdesfordringarna åsyfta att, oavsett

den bristande enhetligheten i förutbildningen, tillförsäkra skolan ett

elevmaterial, som möjliggör en effektiv undervisning, en synpunkt som icke

får lämnas ur sikte vid den praktiska tillämpningen.

Vad beträffar inträdesfordringarna har utredningsmannen föreslagit, att

elev från skogsskola, som erhållit betyget med beröm godkänd i svenska

språket och matematik samt det genomsnittliga betyget med nöje godkänd

i ämnena skogsskötsel, skogsteknologi, skogsuppskattning samt skogs- och

fältmätning, skall kunna antagas till elev utan inträdesprövning. Fordringarna

äro desamma som på sin tid uppställdes som villkor för att skogsskoleelev

skulle få tillträde till specialgymnasiet vid Vilan och avse att garantera

att eleverna vid högre skogsskolan komma att utgöra ett urval av skogsskolornas

bästa elever. Häremot har jag ingenting att erinra. Utredningsmannen

har framhållit, att undervisningen vid skogsskolorna skulle kunna giva

ett jämnare resultat, om ett något högre kunskapsmått än folkskolans fordrades

vid inträdet, främst i de grundläggande ämnena svenska språket och

matematik. Från ett pär organisationers sida har gjorts gällande, att fordringarna

för inträde vid skogsskolorna borde skärpas till realexamens nivå i

svenska språket, matematik och biologi. Det torde ankomma på domänstyrelsen

att taga frågan om dessa inträdesfordringar under övervägande. Jag

vill emellertid betona, att en eventuell skärpning icke bör drivas så långt,

att svårigheter uppstå för de ungdomsgrupper, som nu huvudsakligen rekrytera

elevmaterialet till skogsskolorna, att skaffa sig de för inträde erforderliga

kunskaperna. Övriga föreslagna villkor för inträde vid nu förordade

skola kan jag i huvudsak biträda. För de elever, som efter realexamen

s. 9 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutsk.ottets utlåtande m 63-

9

eller efter lantbruksulbildning söka inträde vid högre skogsskolan bör sålunda

gälla, att de skola ha genomgått kolarskola eller på annat sätt förvärvat

motsvarande teoretiska och praktiska kunskaper i kolning samt visa

sig ha inhämtat det väsentliga av de kompendier och läroböcker i skogliga

ämnen, som användas vid skogsskolorna. Elever, som icke avlagt realexamen,

skola dessutom visa sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga

behandling och i matematik motsvarande fordringarna för nämnda examen.

Sistnämnda bestämmelse överensstämmer med de för driftsledarkursen vid

Alnarp i motsvarande ämnen angivna inträdesfordringarna. För elever med

realexamen torde praktiktiden böra fastställas till minst två år och för lantbruksstuderande

till minst ett år.

Den nya undervisningsanstalten torde böra benämnas statens högre skogsskola

och förläggas till Skinnskattebergs herrgård, såsom utredningsmannen

föreslagit. Jag har heller ingenting att invända mot av domänstyrelsen angivna

villkor för upplåtelsen. Skolan bör stå under överinseende av en styrelse,

som utses av Kungl. Maj:t för tre år i sänder. Det synes härvid vara

lämpligt, att av skolans verksamhet närmast berörda myndigheter och sammanslutningar

få tillfälle att avgiva förslag till ledamöter i styrelsen. Domänstyrelsen,

skogsstyrelsen, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund och Sveriges lantbruksförbund böra därför få avgiva

förslag å vardera en styrelseledamot. Därjämte torde ytterligare en ledamot

böra utses av Kungl. Majit.

Undervisningen bör vara kostnadsfri och fritt husrum tillhandahållas eleverna,

vilka däremot själva böra ombesörja kosthållet. Stipendier böra utgå

enligt samma regler, som gälla för elever vid statsunderstödda lantmannaskolor

och specialgymnasiet vid Vilan.

I vissa yttranden har anförts, att den föreslagna kursplanen borde något

inskränkas och koncentreras i syfte att uppnå ett mera samlat praktiskt

resultat av undervisningen. Det torde ankomma på Kungl. Majit att efter

förslag av den blivande styrelsen fastställa kursplan, men det ligger i sakens

natur att denna till en början endast kan få en mera provisorisk karaktär,

då erfarenhet måste inväntas rörande de mest ändamålsenliga formerna

för undervisningen samt antalet ämnen och omfånget av desamma o. s. v.

1 fråga örn undervisningstiden har domänstyrelsen ansett, att skolåret borde

börja under hösten, förslagsvis den 1 november, för att den förberedande

undervisningen skulle hinna avslutas innan de praktiska övningarna taga

sin början. Då skogsskolorna avsluta sina kurser omkring den 30 september

och då ett visst rådrum torde behövas för urval av elever, inträdesprövningar

m. m., synes dock den av utredningsmannen föreslagna tiden omkring

10 januari vara lämpligare. Vid Värmlands och Örebro läns skogvaktarskola

sker för övrigt avslutningen först i slutet av oktober. Även om kursen

tager sin början omkring 10 januari synes tillräcklig tid böra kunna disponeras

för den teoretiska undervisning, som måste föregå de praktiska övningarna.

Dessutom torde det vara till fördel att teoretisk och praktisk undervisning

i viss utsträckning får försiggå samtidigt under sommaren.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.

Enligt utredningsmannens förslag borde vid skolan finnas tre fast anställda

lärare, av vilka en skulle vara jägmästare och tjänstgöra som huvudlärare

i skogliga ämnen samt tillika vara föreståndare och rektor. Andre

läraren borde vara ingenjörsutbildad och huvudsakligen handhava undervisningen

i tekniskt betonade ämnen. Dessutom erfordrades en övningslärartjänst,

som dock till en början borde besättas med tillfällig innehavare, då

det kunde vara fördelaktigt att senare till Övningslärare få en person, som

själv genomgått högre skogsskolan. Tjänsterna borde uppföras på extra

ordinarie stat, varvid föreståndaren borde placeras i 27 lönegraden och därjämte

erhålla ett rektorsarvode å 500 kronor, andre läraren i 24 lönegraden

och Övningslärare!! två lönegrader högre än motsvarande befattningar

vid statens skogsskolor. Domänstyrelsen har på denna punkt framhållit, att

svårigheter kunna förutses att finna en ingenjör med nödiga skogliga kvalifikationer.

Styrelsen har därför föreslagit, att föreståndaren och andre läraren

jämställas i lönehänseende, att den ene skulle vara jägmästare och den

andre högskoleingenjör eller jägmästare med erforderliga tekniska kunskaper

och att endera av dem skulle kunna förordnas till rektor. Skogsindustriernas

samarbetsutskott har uttalat, att kompetensfordringarna för lärarna

böra göras så vida som möjligt. Kravet på examina borde därför icke ställas

onödigt högt. Sålunda torde även forstmästare kunna besitta de kunskaper,

som fordras för att lämna den teoretiska undervisningen, och den tekniska

undervisningen borde kunna meddelas även av jägmästare och forstmästare

och icke enbart av ingenjörer. För egen del anser jag skäl tala för att de

formella kompetensbestämmelserna för lärarna icke fastlåsas utan att en

viss frihet medgives i detta avseende. Kravet på fullgod reell kompetens får

dock icke eftersättas. I likhet med utredningsmannen och de sakkunniga

anser jag det önskvärt, att en av huvudlärarna innehar teknisk utbildning,

om möjligt förenad med skoglig utbildning. Skulle det visa sig möjligt att

finna en för föreståndarbefattningen lämplig person, som har utbildning

på såväl det skogliga som det tekniska området, bör det för andre läraren

kunna räcka med enbart skoglig utbildning. Vid fastställandet av kompetensvillkoren,

vilket torde ankomma på Kungl. Majit, bör hänsyn i främsta

rummet tagas till önskvärdheten att förvärva de för skolan lämpligaste lärarkrafterna.

Vad beträffar lönegradsplaceringen har statskontoret under hänvisning

bland annat till att skogsskoleföreståndarna, som tillika äro revirförvaltare, äro

placerade i 26 lönegraden förordat samma lönegrad för högre skogsskolans

föreståndare. För andre läraren har ämbetsverket förordat 22 lönegraden under

framhållande av att de som biträdande lärare vid skogsskolorna tjänstgörande

assistenterna äro placerade i denna lönegrad. För övningslärartjänsten

föreslår statskontoret 13 lönegraden eller samma placering som motsvarande

tjänster vid skogsskolorna. I fråga om föreståndartjänsten anser jag mig

icke kunna tillstyrka högre lönegradsplacering än den av statskontoret förordade.

Med hänsyn till de extra kostnader, som otvivelaktigt komma att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.

11

vara förenade med en föreståndarbefattning av detta slag, anser jag dock

att befattningen bör förenas med ett särskilt arvode, vilket i enlighet med

utredningsmannens förslag torde böra bestämmas till 500 kronor för år. Beträffande

andrelärartjänsten vill jag förorda utredningsmannens förslag om

dess placering i 24 lönegraden. Jag vill erinra, att denna tjänst i vad angår

undervisningen är lika betydelsefull som föreståndartjänsten och att dess

innehavare icke får karaktären av biträdande lärare utan kommer att tjänstgöra

som självständig huvudlärare i sina ämnen. En jämförelse med assistenttjänsterna

vid skogsskolorna blir därför missvisande, så mycket mera som

undervisningen vid högre skogsskolan måste ligga på ett betydligt högre plan

än undervisningen vid skogsskolorna. Rörande övningslärartjänsterna vid

skogsskolorna har årets riksdag bifallit av Kungl. Maj:t framlagt förslag

om dessa tjänsters placering i 15 lönegraden samt om ändring av tjänstetiteln

lill yrkeslärare. Även övningsläraren vid statens högre skogsskola torde böra

placeras i 15 lönegraden. Befattningshavaren synes liksom motsvarande tjänstemän

vid skogsskolorna böra benämnas yrkeslärare. Samtliga tjänster vid

högre skogsskolan böra uppföras å extra ordinarie stat.

Då en avsevärd tid erfordras för organiserandet av skolverksamheten och

förberedandet av undervisningen vid den nya skolformen, bör befattningen

som föreståndare för skolan tillsättas redan från och med 1 oktober innevarande

år. Även andre läraren och övningsläraren torde behövas någon tid

före kursens början, bland annat för att biträda vid undervisningsprogrammets

uppgörande och för att medverka vid intagningen av elever. Det synes dock

vara tillräckligt, om dessa lärare anställas från och med 1 december.

Med föreslagna lönegradsplaceringar böra avlöningarna för lärarna under

nästa budgetår beräknas till ett belopp av 11 000 kronor samt rörligt tillägg

å dessa avlöningar till 1 900 kronor. För arvoden till lärare i specialämnen

torde för nästa budgetår ett belopp av 2 500 kronor vara tillräckligt. Emot

det föreslagna arvodet å 3 000 kronor till en befattning som vaktmästare och

gårdskarl har jag intet att erinra.

Avlöningsstaten för statens högre skogsskola skulle vid bifall till vad jag

i det föregående förordat komma att för budgetåret 1944/45 erhålla följande

utseende.

Under en anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, torde böra upptagas ett belopp av 3 000 kronor, därav 500

kronor till arvode åt föreståndaren vid skolan samt 2 500 kronor till arvoden

åt lärare i specialämnen. För avlöningar till icke-ordinarie personal synas

böra beräknas tillhopa 14 000 kronor. Av sistnämnda belopp avses 11000

kronor till avlöningar åt föreståndaren, andre läraren och yrkesläraren samt

3 000 kronor till avlöning åt en vaktmästare och gårdskarl. Posten rörligt

tillägg torde slutligen böra uppföras med 1 900 kronor.

Sammanlagt skulle sålunda för avlöningar vid statens högre skogsskola

behöva anvisas ett belopp av (3 000 + 14 000 + 1 900=) 18 900 kronor.

I anslutning till vad utredningsmannen föreslagit synes för bestridande av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

J ordbruksutskottets utlåtande m 63.

Utskottet.

skolans löpande omkostnader under nästa budgetår böra upptagas ett förslagsanslag

av 10 000 kronor. Sedan riksdagen fattat beslut i ärendet, torde

det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa omkostnadsstat för skolan.

Jag anser mig vidare böra biträda utredningsmannens förslag om anvisande

av ett anslag av 3 000 kronor till stipendier åt elever vid ifrågavarande

skola. Med hänsyn till de grunder som enligt vad jag förut förordat böra

tillämpas vid stipendiernas utdelande torde anslaget böra givas karaktär av

förslagsanslag.

Till anskaffande av möbler, instrument, redskap, åskådningsmaterial och

annan utrustning synes böra beräknas det av utredningsmannen föreslagna

beloppet, 20 000 kronor. Det härför erforderliga anslaget torde böra benämnas

Statens högre skogsskola: Utrustning samt uppföras såsom reservationsanslag.

Härjämte bör för verkställande av behövliga byggnads- och reparationsarbeten

vid skolan anvisas ett reservationsanslag av likaledes 20 000

kronor.

Såsom departementschefen och utredningsmannen framhållit synes på

skogsbrukets område erfordras förbättrade undervisnings- och utbildningsmöjligheter

för att behovet av yrkesmän skall kunna tillgodoses på bästa sätt.

En utbildningslinje, som ligger mellan skogsskolan och skogshögskolans,

anses sålunda få en viktig uppgift att fylla. Denna uppfattning vinner stöd

även uti de i ämnet väckta motionerna. Meningarna gå däremot isar när

det gäller att finna den lämpligaste skoltypen. Departementschefen har anslutit

sig till utredningsmannens förslag örn inrättande av en ettårig statens

högre skogsskola, som huvudsakligen bygger på skogsskolornas grund i det

att de bästa eleverna från dessa skolor skulle direkt kunna fortsätta sin

utbildning i den nya skolan. Dock skulle även andra kategorier studerande

kunna beredas tillträde till skolan, såsom elever med realexamen eller

motsvarande kunskaper jämte erforderlig skogspraktik ävensom elever med

föregående lantbruksutbildning och förberedande skogsutbildning. Enligt vad

som anföres i de likalydande motionerna 1:315 och 11:503 bör frågan örn

den skogliga utbildningens mellanform göras till föremål för fortsatt utredning

med syfte att införa en skoglig-teknisk utbildningslinje vid något i Norrland

befintligt tekniskt gymnasium. Förnyad utredning påkallas jämväl i de

likalydande motionerna 1:319 och 11:508, där inrättande av ett tvåårigt

skogligt gymnasium anses erbjuda den ändamålsenligaste mellanformen. I

motionen II: 473 föreslås genomgång av skogsskola såsom obligatoriskt villkor

för vinnande av inträde i den planerade högre skogsskolan samt att

denna skola måtte benämnas statens skogsmästarskola.

Ur de synpunkter på frågan, som departementschefen anlagt och som i

stort sett biträdas av utskottet, där dock skilda åsikter kommit till uttryck,

synes den i propositionen förordade skolformen vara den som i nuvarande

läge bäst tjänar det angivna utbildningsbehovet. Utskottet vill därför tillstyrka

att åtgärder vidtagas för inrättande av en skoglig skola av i huvudsak den

typ som föreslagits i propositionen. Såsom anförts i motionen II: 473 synes be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.

13

nämningen statens högre skogsskola knappast vara den bästa utan lämpligen

böra ändras till statens skogsmästarskola. Även om meningarna varit något

delade örn sådana detaljspörsmål som rörande inträdesfordringar oell kursplan,

synas dessa spörsmål utskottet vara av den beskaffenhet att de utan

olägenhet kunna omprövas framdeles efter skolverksamhetens igångsättande.

Vad beträffar de motionsvis framställda yrkandena om förnyade utredningar

i ämnet finner utskottet, med hänsyn till att utskottet här anslutit

sig till Kungl. Maj:ts förslag, lämpligt att någon tids erfarenhet av den sålunda

förordade nya undervisningsanstalten avvaktas, innan uppslag till

anordnande av ytterligare utbildningslinjer på området tagas under övervägande

för utredning.

Utskottet tillstyrker att medel för ändamålet anvisas i enlighet med de i

propositionen verkställda kostnadsberäkningarna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1. besluta, att en statens skogsmästarskola skall inrättas

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som i det

föregående angivits;

2. godkänna följande personalförteckning för statens

skogsmästarskola:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

1 föreståndare och rektor...................... Eg 26

1 andre lärare ................................ Eo 24;

3. godkänna följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,

att tillämpas lills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Maj:t............ kronor 3 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 14 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 1 900

Summa kronor 18 900;

4. under nionde huvudtiteln för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar ett förslagsanslag

av 18 900 kronor;

b) till Statens skogsmästarskola: Omkostnader ett förslagsanslag

av 10 000 kronor;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 63

c) till Statens skogsmästarskola: Stipendier ett förslagsanslag

av 3 000 kronor;

d) till Statens skogsmästarskola: Utrustning ett reservationsanslag

av 20 000 kronor;

e) till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten ett reservationsanslag

av 20 000 kronor;

B. att följande motioner, nämligen I: 315 och II: 503, likalydande,

I: 319 och II: 508, likalydande, samt II: 473 må anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 8 juni 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 62.

Reservationer:

av dels herrar Näslund och Jacobson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till de likalydande motionerna I: 315 och II: 503,

dels herr Anderberg,

dels herr Mäler,

och dels herr Jonsson i Fjäle.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens högre skogsskola. a1 i texten