Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av veterinärinrättningen i Skara m. m.

1944-06-08 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av veterinärinrättningen i Skara m. m.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande n-r 64.

15

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1944 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation

av veterinärinrättningen i Skara m. m.

(lia avd.)

I årets statsverksproposition (nionde huvudtiteln, punkt 62) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1944/45 beräkna ett anslag av

10 500 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 3 mars 1944 avlåten, till

jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 188, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

1) besluta, att verksamheten vid veterinärinrättningen i Skara skall från

och med den tidpunkt, som sedermera bestämmes, omorganiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med det av föredragande statsrådet tillstyrkta förslaget;
2)

bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av föredraganden förordade

riktlinjer låta igångsätta byggnadsarbeten för veterinärinrättningen samt anskaffa

inventarier till inrättningen;

3) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

föredraganden tillstyrkt till ett belopp av högst 500 000 kronor disponera de

till hästexportberedningen inflytande hästförsäljningsmedlen; samt

4) till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1944/45 under nionde

huvudtiteln anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

Till utskottet har från jordbruksdepartementet överlämnats en den 20 mars

1944 dagtecknad framställning från styrelsen för veterinärinrättningen i Skara.

Enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 3 oktober 1942 tillkallades den

16 samma månad såsom sakkunniga att i enlighet med angivna riktlinjer

verkställa utredning och avgiva förslag rörande veterinärinrättningens i Skara

framtida användning och i samband därmed stående frågor godsägaren G. A.

von Hofsten, Kilagården, tillika ordförande, rektorn vid veterinärhögskolan,

professorn C. E. G. Forssell, professorn K. J. Eriksson och sekreteraren bos

Skaraborgs läns hushållningssällskap P. E. Enderstein.

De sakkunniga, vilka antogo benämningen veterinärinrättningssakkunniga,

avgåvo den 20 oktober 1942 betänkande med förslag rörande veterinärinrättningens

i Skara framtida användning m. m. (stat. off. utr. 1942:43). Enligt

förslaget skulle till veterinärinrättningen förläggas dels en vetenskaplig forsk
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

nings- och försöksinstitution och dels en klinik för husdjurssjukvård. Över

betänkandet avgåvos efter remiss yttranden av statskontoret, justitiekanslersämbetet,

medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, riksräkenskapsverket,

chefen för armén, allmänna lönenämnden, styrelsen för

lantbrukshögskolan, styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för veterinärinrättningen

i Skara, länsstyrelserna och hushållningssällskapens förvaltningsutskott

i Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs

län, lantbruksakademien, stadsfullmäktige i Skara, styrelsen för institutet

för husdjursförädling, Svenska veterinärläkarföreningen, Sydvästra Sveriges

veterinärförening, Skaraborgs läns veterinärförening, Sveriges smides&

mekaniska verkstadsidkares riksförbund ävensom Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget.

Medicinalstyrelsen överlämnade utlåtanden från statens

veterinärbakteriologiska anstalts nämnd, Svenska länsveterinärföreningen och

Svenska distriktsveterinärföreningen. Chefen för armén åberopade utlåtande

från arméförvaltningens intendenturdepartement. Vid styrelsens för lantbrukshögskolan

yttrande fogades utlåtande från högskolans försöksnämnd.

Styrelsen för veterinärhögskolan överlämnade utlåtande från högskolans lärarkollegium.

Länsstyrelserna i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs

samt Skaraborgs län överlämnade utlåtanden från vederbörande länsveterinärer.

Sedermera inkom från Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget en den 3

mars 1943 dagtecknad skrivelse, enligt vilken bolaget, under förutsättning att

veterinärinrättningssakkunnigas förslag komme att i huvudsakliga delar genomföras,

förband sig att till statsverket överlämna dels för anläggandet av

den försöksavdelning, som de sakkunniga föreslagit, 233,600 kronor, dels för

driften vid avdelningen under de två första verksamhetsåren 48,675 kronor

årligen, varjämte bolaget meddelade, att beloppet örn 233,600 kronor komme

att av bolaget utbetalas successivt efter överenskommelse samt de årliga beloppen

i förskott vid vartdera verksamhetsårets början.

Med skrivelse den 30 oktober 1943 överlämnade medicinalstyrelsen en av

chefen för styrelsens veterinärbyrå, medicinalrådet Axel Alegren upprättad,

den 22 i samma månad dagtecknad promemoria angående behovet av forskningsanstalt

med försöksgård för utforskande och bekämpande av ofruktsamhet

och bristsjukdomar hos husdjur, i vars synpunkter medicinalstyrelsen

uttalade sitt instämmande. I promemorian framhölls, bland annat, det

önskvärda i att en kompletterande utredning verkställdes angående veterinärinrättningens

i Skara omorganisation, helst under medverkan av särskilda

sakkunniga. Utredningen borde avse dels inrättningens omorganisation till

en anstalt för forskning i första hand beträffande sterilitet men även i den

omfattning, som nämnda sakkunniga kunde anse lämplig, beträffande de

egentliga bristsjukdomarna, dels inrättandet av en klinikavdelning i Skara.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943 tillkallades

sistnämnda dag expeditionschefen i jordbruksdepartementet G. A. Bouveng

att verkställa överarbetning av veterinärinrättningssakkunnigas betänkande,

varjämte förordnande meddelades för professorerna vid veterinärhögskolan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

17

K. J. Eriksson och N. P. Lagerlöf, professorn vid lantbrukshögskolan A. K.

O. Svanberg och statskonsulenten B. H. Ryde att såsom sakkunniga biträda

vid överarbetningen.

Med skrivelse den 10 februari 1944 har utredningsmannen överlämnat en

promemoria angående verkställd överarbetning av veterinärinrättningssakkunnigas

betänkande. I skrivelsen har utredningsmannen anmält, att mellan

honom och de sakkunniga uppnåtts fullständig enighet i alla prövade frågor.

Över promemorian ha efter remiss utlåtanden avgivits av stalskontoret,

medicinalstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, styrelsen för lantbrukshögskolan,

styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för veterinärinrättningen

i Skara, institutet för husdjursförädling och Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget.

Historik m. m.

Veterinärinrättningen i Skara, vilken är den äldsta veterinärvetenskapliga

undervisningsanstalten i riket, grundades år 1774 av lektorn, sedermera professorn

Peter Hernqvist. Genom Kungl, brev den 8 maj 1775 uppläts hemmanet

Brogården invid Skara till lasarett för sjuka kreatur. Sedermera

lämnade Kungl. Majit anslag dels av engångskaraktär till byggnadshjälp för

uppförande av sjukstallar, apotek, anatomisal, smedja m. m. dels ock årligen

till löner åt en föreståndare och en adjunkt samt till inköp av medicin

och instrument.

Vid Hernqvists död år 1808 erhöll inrättningen på grund av fyra särskilda

testamentariska förordnanden större delen av Hernqvists efterlämnade egendom,

bland annat dennes fastigheter, bestående av Horshaga kvarn, 3/8 mantal

i rusthållet Forsen, åtskilliga tomter, stads- och domkyrkojordar samt

skogslotter. Av fastigheterna hade Hernqvist anslagit Horshaga kvarn såsom

löneförbättring åt föreståndaren, viss del av rusthållet Forsen med torp

och kvarn jämte en tomt i Skara åt adjunkten samt ytterligare särskilda

fastigheter åt vid inrättningen anställd smed och apoteksföreståndare. Ett

jordområde örn c:a 25 tunnland hade avsatts till underhåll med fri kost under

lästerminerna åt sju behövande bland inrättningens elever. Sedermera ha

jämväl andra, smärre donationer tillfallit veterinärinrättningen.

Under senare tid ha framkommit skilda förslag till omläggning av veterinärinrättningens

verksamhet. Sålunda framhöllo riksdagens år 1930 samlade

revisorer vikten av att utredning snarast möjligt verkställdes rörande inrättningens

upphörande såsom statlig institution.

Vid år 1933 beslutad omreglering av veterinärväsendet förutsattes emellertid,

att inrättningen skulle bibehållas, varvid föreståndaren ansågs böra åläggas

att tjänstgöra såsom distriktsveterinär i ett nybildat Skara veterinärinrättnings

distrikt, som skulle ersätta det till indragning föreslagna Axvalls veterinärdistrikt.

Anordningen ansågs dock icke lämpligen kunna genomföras

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 10 sand. Nr 63—64. ■>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

förrän såväl föreståndartjänsten vid inrättningen som berörda distriktsveterinärtjänst

bleve vakanta. Den nya anordningen har ännu icke genomförts och

befattningen som distriktsveterinär i Skara veterinärinrättnings (Axvalls)

distrikt uppehälles sedan år 1937 av vikarie.

I skrivelse den 2 juli 1941 har medicinalstyrelsen förordat, att veterinärinrättningen

i Skara bibehålies såsom statlig institution med hänsyn dels till

fördelen av att i trakten fortfarande funnes tillgång till en förstklassig husdjurssjukvård,

dels till angelägenheten av att möjligheterna till hovslagareutbildning

icke förminskades och dels till önskvärdheten att erhålla en anstalt

för veterinärvetenskaplig försöksverksamhet.

Veterinärinrättningssakkunnigas förslag.

Förslagets huvudsakliga innebörd. Veterinärinrättningen

i Skara skall framdeles ha till uppgift, dels att utgöra en för Skaraborgs och

kringliggande län central sjukvårdsanstalt för husdjur, dels att meddela fullständig

undervisning i hovbeslag samt i hov- och klövvård, dels ock att bedriva

på systematiska försök grundade vetenskapliga undersökningar rörande

husdjurssjukdomar och dessas samband med miljöbetingade förhållanden.

Härjämte bör, i den mån så prövas möjligt och lämpligt, vid inrättningen

anordnas kortare demonstrationskurser i djurvård för allmänheten. I sin

verksamhet bör veterinärinrättningen stå i livlig förbindelse med andra för

djursjukvården eller veterinärvetenskaplig forskning och undervisning verksamma

anstalter och institutioner.

Veterinärinrättningen, som är avsedd skola stå under ledning av en styrelse

om fem personer, skall bestå av två avdelningar, klinikavdelningen och

försöksavdelningen. Klinikavdelningen, vilken bör förestås av inrättningens

chef i lönegrad A 30, benämnd professor, skall omfatta den till kliniken anslutna

djursjukvården samt den till smedjan knutna undervisningen i hovbeslag

m. m. Försöksavdelningen, vilken bör förestås av en försöksledare i

lönegrad A 28 som föreståndare, skall omfatta den forskningsverksamhet,

som bedrives med utnyttjande av inrättningens försöksjordbruk. Forskningsverksamheten

skall företrädesvis ha till syfte att utforska husdjurssjukdomarna

med hänsyn till deras beroende av jordbrukets skötsel och fodrets

sammansättning.

Motiveringen till förslaget. Vid utformandet av förslaget ha

veterinärinrättningssakkunniga förklarat sig ha tagit största hänsyn till nödvändigheten

att i rådande läge söka begränsa statsverkets kostnader. Detta

innebure, att det framlagda förslaget utgjorde det minimum, som erfordrades

för planernas genomförande och för att veterinärinrättningen i framtiden

skulle bliva till den nytta och giva det ekonomiska utbyte, vartill åtgärderna

syftade. Därest de framlagda förslagen och därmed sammanhängande anslagsberäkningar

i väsentliga avseenden komme att nedskäras, bleve sannolikt

följden den att verksamheten vid inrättningen icke kunde få den omfatt
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

19

ning och den auktoritet hos allmänheten, som de sakkunnigas uppläggning

av frågorna syftade till. Läget vore alltså enligt de sakkunnigas mening det,

att veterinärinrättningens omorganisation, om den skulle bliva av värde,

måste göras grundlig. Såsom alternativ häremot stöde endast veterinärinrättningens

fullständiga nedläggande. Dess bibehållande i nuvarande skick syntes

icke motiverat ur sakliga synpunkter.

Utredningsmannens förslag.

Inledningsvis anför utredningsmannen, att han och de sakkunniga vid

sitt ställningstagande till frågan om veterinärinrättningens i Skara framtida

användning i första rummet observerat det allmänt vitsordade behovet

av förbättrade möjligheter att för kirurgiska åkommor bereda särskilt de

större husdjuren anstaltsvård. Väl hade på en del distriktsveterinärers stationsorter

upprättats sjukstallar, bland andra de av Föreningen Blå Stjärnan

inrättade, vilka säkerligen vore till gagn. Men dels vore de mycket små

— oftast för ett eller två djur — och dels kunde de icke, i avsaknad av tillräcklig

utrustning m. m., lämna erforderlig specialvård. Härför funnes för

närvarande blott en anstalt, veterinärhögskolans kirurgiska klinik. Att verksamheten

vid denna vore av mycket stort värde för husdjusskötseln vore

ställt utom allt tvivel, men densamma vidlådde en olägenhet, den vore icke

belägen i en del av riket, som utmärkte sig för vare sig rikedom på större

husdjur eller, med vissa undantag, särskilt värdefulla sådana, och dess avstånd

från rikets mera betydande husdjurstrakter vore stort. Det syntes

uppenbart, att en dylik centralisering av den kirurgiska specialvården icke

kunde anses motsvara tidens krav. När veterinärinrättningen i Skara på

sin tid inrättades torde avsikten bland annat ha varit att bereda traktens

djurägare tillfälle att för sina djur komma i åtnjutande av den tidens bästa

veterinära vård. Att inrättningen med sina nuvarande resurser icke fyllde

motsvarande uppgift i nutiden bestyrktes av erfarenheten. Utredningsmannen

och de sakkunniga hade emellertid kommit lill den uppfattningen, att veterinärinrättningen

efter en omorganisation, företagen i huvudsaklig överensstämmelse

med de av veterinärinrättningssakkunniga föreslagna riktlinjerna,

skulle få arbetsuppgifter och fylla behov på veterinärmedicinens och den veterinärvetenskapliga

forskningens områden, vilka hade betydelse icke allenast

för de husdjursrika trakterna i sydvästra Sverige ulan även för rikets husdjursskötsel

i dess helhet.

Utredningsmannen, som den 21 och 22 januari 1944 verkställt besiktning

av veterinärinrättningen i Skara, har vidare anfört.

Den av veterinärinrättningen nu disponerade jorden lämpar sig mycket

väl för det föreslagna ändamålet. Den är fritt belägen å en sida av staden,

åt vilken denna för närvarande icke visar tendens att utveckla sig. I omedelbart

grannskap ligga lokalerna för lantbrukskemiska kontrollstationen,

hushållningssällskapets tuberkuloslaboratorium och Sveriges utsädesförenjngs

filial, varjämte hemmanet Brogårdens ägor sträcka sig mot ägorna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64-

till den blivande lantmannaskolans i Skara skoljordbruk. Institutionsbyggnaderna

äro av ålderdomlig typ, till det yttre göra de ett i betraktande av

de ringa underhållsbidragen närmast överraskande gott intryck och vad det

inre beträffar kan åtminstone icke sägas, att de verka direkt förfallna. På

hemmanet Brogården äro såväl arrendatorsbostad som ladugårdsbyggnad

med tillhörande loge och lador i gott stånd. Arbetarbostäder saknas emellertid

helt. Jorden förefaller vara väl hävdad.

Föredragande statsrådet.

Den veterinärmedicinska vetenskapen har under de senaste årtiondena

gjort avsevärda landvinningar. Betydande upptäckter ha möjliggjort att på

ett helt annat sätt än tidigare förebygga eller bota svårartade kreaturssjukdomar.

Nya verkst imhetsfält för det vetenskapliga arbetet inom veterinärmedicinen

ha öppnats, som synas erbjuda rika möjligheter till ytterligare framsteg

för höjande och bevarande av landets kreatursstam. Mycket synes stå att

vinna i detta hänseende genom den forskning som inriktat sig på att närmare

utreda de olika förhållanden och faktorer, som i skilda avseenden påverka

kreaturens avkastningsförmåga och resistens. Kunde dessa förhållanden klarläggas,

skulle betydande värden kunna bevaras för den svenska lanthushållningen.

Såsom framgår av vad förut uttalats medföra bristsjukdomarna och

ämnesomsättningsrubbningar inom kreatursstammen årligen förluster, som

kunna uppskattas till betydande belopp. Särskilt allvarliga äro de förluster,

som föranledas av den sterilitet hos kreaturen, vilken ofta blir en följd av

nyssnämnda sjukdomstillstånd. Det skulle uppenbarligen i icke ringa grad

bidraga till att förbättra och stärka jordbrukets ställning i ekonomiskt hänseende,

därest berörda veterinärmedicinska problem kunde lösas. Härigenom

skulle kunna vinnas en icke oväsentlig rationalisering i jordbruket. De möjligheter

till vetenskaplig forskning som finnas på dessa områden av veterinärmedicinen

äro emellertid förhållandevis begränsade. Den enda institution,

som i dessa avseenden för närvarande erbjuder förutsättningar för vetenskaplig

forskning, torde i stort sett vara veterinärhögskolan i Stockholm. För

att ifrågavarande forskning skall kunna utvecklas och nå resultat, måste

densamma förenas med försöksverksamhet vid för ändamålet lämpligt jordbruk.

Förutsättningar härför finnas givetvis icke vid högskolan i Stockholm.

För bedrivande inom landet av den forskning varom här är fråga — vilket,

såsom framgår av vad förut anförts, är av stor ekonomisk betydelse för vårt

jordbruk — torde det därför vara ofrånkomligt, alt ett forskningsinstitut förlägges

i samband med ett lämpligt jordbruk, där forskningen intimt kan sammanknytas

med praktiska försök. Även för utrönandet av andra sjukdomar

än de nyss nämnda skulle en dylik institution bliva av värde och i hög grad

berika den veterinärmedicinska forskningen i landet. Under det senaste årtiondet

har insikten örn den vetenskapliga forskningens betydelse och de vinster,

som kunna ernås genom densammas utveckling inom skilda områden,

mer och mer vunnit allmänt beaktande. Statsmakterna lia även funnit an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64

21

ledning att i allt större utsträckning lämna forskningen sitt stöd. På olika

områden ha vetenskapliga institutioner kommit till stånd, som redan lämnat

betydande bidrag till förbättrandet av landets näringsliv. Det synes mindre

välbetänkt att icke i möjligaste mån tillvarataga även den veterinärmedicinska

forskningens möjligheter. Med hänsyn till det anförda anser jag, att statsmakterna

näppeligen längre kunna underlåta att vidtaga åtgärder för att i

den mån så låter sig göra undanröja de hinder för den veterinärmedicinska

forskningen, som enligt vad förut framhållits otvivelaktigt föreligga.

Ett annat område av husdjurssjukvården, som enligt min uppfattning även

behöver avsevärt utvecklas och förstärkas, är klinikvården. Det torde vara i

hög grad önskvärt, att större möjligheter förefinnas att vid välutrustade kliniker

bereda vård åt kreaturen vid svårare sjukdoms- eller olycksfall. För

närvarande finnas förutsättningar härför endast vid veterinärhögskolan. Såsom

den särskilt tillkallade utredningsmannen framhållit skulle, därest möjligheter

förelåge till sådan vård i de delar av landet, där en större och värdefullare

kreatursstam funnes uppdragen, säkerligen betydande värden kunna

räddas åt landets jordbrukare. Enligt de upplysningar utredningsmannen

meddelat torde årligen förekomma talrika sjukdomsfall, då tillgången på en

modern klinik inom rimligt avstånd otvivelaktigt skulle möjliggöra att rädda

djur från nedslaktning och avsevärt förkorta de tider djuren vore obrukbara.

En klinik av ifrågavarande slag bör givetvis vara utrustad på sådant sätt att

den kan för behandling mottaga såväl kirurgiska som medicinska fall. Emellertid

synes antagligt, alt kliniken i första hand kommer att anlitas för kirurgiska

fall under det att sjukdomar, som kräva endast medicinsk vård, liksom

hittills komma att behandlas av vederbörande distriktsveterinär.

I de avgivna yttrandena har även i allmänhet varmt tillstyrkts, att en försöksinstitution

och en klinik av förut angiven beskaffenhet inrättades. Behovet

av en sådan institution har allmänt vitsordats av hörda myndigheter

och organisationer. I yttrandena har understrukits den betydelse och de fördelar

som densamma skulle få för husdjursskötseln i landet.

Såsom jag i det föregående anfört kan en försöksinslitution av förevarande

slag icke förläggas till veterinärhögskolan i Stockholm. Enligt vad utredningsmannen

uttalat torde icke heller finnas någon egendom, som lämpar

sig för anläggande av en dylik försöksinslitution och som för en rimlig kostnad

kan förvärvas, så belägen att institutionen omedelbart kan anslutas till

veterinärhögskolan eller lantbrukshögskolan. Givet är, att stora fördelar

skulle stå att vinna, därest försöksinstitutionen och kliniken förlädes till

samma plats. Såväl byggnadskostnaderna som de löpande utgifterna för personalen

och driften i övrigt skulle därigenom kunna nedbringas. Vid övervägande

av spörsmålet örn ifrågavarande veterinäranstalts placering har jag

kommit till den uppfattningen, att den föreslagna förläggningen av densamma

till Skara erbjuder många fördelar ur de synpunkter, som härvid kunna

komma i betraktande. Skaraborgs län, liksom flera av de kringliggande länen,

innefattar några av de kreatursrikaste delarna av landet. Enligt de uppgifter

sorn lämnats i utredningsmannens promemoria finnas i de delar av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 61-

landet, som kunna lia fördel av ifrågavarande institution, cirka 27 procent

av landets nötkreaturs- och hästbestånd. Utredningsmannen har framhållit

att jordförhållandena i dessa trakter äro lämpade för försöksverksamhet

av den art varom här är fråga. Till Skara äro även förlagda flera institutioner,

med vilka den nu ifrågasatta veterinäranstalten kan etablera ett

fruktbringande samarbete. Sålunda finns där en statsunderstödd lantbrukskemisk

kontrollanstalt, som kan lämna bistånd vid vissa analysuppdrag.

Till Skara finns även förlagt ett tuberkuloslaboratorium, som drives av hushållningssällskapet.

Ett gagnande samarbete torde kunna komma till stånd

med hushållningssällskapets befattningshavare, liksom ock med den till Skara

förlagda lantmannaskolan. De farhågor, som i vissa yttranden uttalats

därom, att en till Skara förlagd institution för vetenskaplig forskning skulle

bliva alltför isolerad från övrig inom landet bedriven forskningsverksamhet

på ifrågavarande eller närliggande områden, synas mig i hög grad överdrivna.

Flerstädes ute i landet bedrives forskning under huvudsakligen liknande betingelser

som dem, vilka skulle råda vid en till Skara förlagd forskningsinstitution,

utan att detta inverkat menligt på resultatet av arbetet. I synnerhet

om institutionen i Skara på sätt utredningsmannen föreslagit anknötes till

veterinärhögskolan — till vilket förslag jag kan giva min anslutning — torde

institutionen kunna vinna ett intimt samarbete med högskolan och den där

bedrivna forskningen. Genom att ifrågavarande institution förlägges till

Skara kunna veterinärinrättningens byggnader användas för institutionens

behov, varigenom kostnaderna för densamma torde kunna nedbringas. I

samband med ett genomförande av nu ifrågasatta förslag skulle den vid

veterinärinrättningen i Skara bedrivna verksamheten kulina uppgå i den

tilltänkta nya vetenskapliga forskningsanstalten och kliniken.

I betraktande av det anförda finner jag mig böra tillstyz-ka, att åtgärder nu

vidtagas i syfte att få till stånd en till Skara förlagd institution för vetenskaplig

försöksverksamhet liksom ock för husdjurssjukvård. I anslutning till

omorganisationen synes även den föreslagna utvidgningen av undervisningen

i hovbeslag, vilken utvidgade undervisning torde vara synnerligen önskvärd,

böra genomföras. Jag skulle dock icke — oaktat de starka skäl som tala

härför — ha ansett mig böra förorda, att beslut i nuvarande läge fattades

om inrättande av ifrågavarande veterinära institution, därest samtliga kostnader

därför nu skulle drabbat statsverket. Emellertid torde såsom framgår

av vad förut anförts möjligheter finnas att i stor utsträckning finansiera

institutionens och klinikens anordnande liksom verksamhetens igångsättande

och uppehållande under de första verksamhetsåren utan anlitande av

statsmedel. Med hänsyn till nuvarande svårigheter att erhålla arbetskraft

och anskaffa byggnadsmaterial kan det vara ovisst när arbetena vid inrättningen

kunna igångsättas. Ett påbörjande av desamma torde dock böra ske

så snart en ändring av situationen gör det möjligt.

Engångskostnaderna för örn- och nybyggnadsarbeten, inredning samt utrustning

m. m. vid inrättningen ha av utredningsmannen beräknats draga en

kostnad av 622,100 kronor, därav 328,600 kronor avse klinikavdelningen och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

23

293,500 kronor försöksavdelningen. De årliga kostnaderna ha uppskattats

till i runt tal 94,600 kronor, av vilket belopp 37,000 kronor belöpa å klinikavdelningen

och 57,600 kronor å försöksavdelningen. Härvid har utredningsmannen

å omkostnaderna avräknat veterinärinrättningens inkomster.

Som förut angivits har Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget erbjudit

sig att, därest veterinärinrättningssakkunnigas förslag, i den form, som erhållits

efter utredningsmannens överarbetning, i huvudsakliga delar genomföres,

bekosta såväl engångskostnaderna för försöksavdelningen som driftkostnaderna

vid densamma under en tid av två år. Denna gåva, vilken kan

bliva till mycket stort gagn för landets djurskötsel, anser jag statsmakterna

böra mottaga.

Erinras må, att hästexportberedningen på sätt framgår av vad förut anförts

upptagit frågan om användningen av överskottsmedel, som uppkommit

vid export av hästar, och därvid förordat att ett belopp av 500,000 kronor

skulle disponeras för veterinärinrättningen i Skara och viss veterinärmedicinsk

forskning. Av detta belopp torde på sätt utredningsmannen föreslagit

omkring 300,000 kronor böra disponeras för gäldande av engångskostnaderna

för genomförande av den föreslagna moderniseringen och utbyggnaden

av kliniken vid veterinärinrättningen. Härutöver bör, på sätt utredningsmannen

funnit, ett belopp av 34,900 kronor, utgörande behållna försäljningsmedel

av vissa veterinärinrättningens fastigheter, tagas i anspråk

för samma ändamål.

Av hästexportmedlen torde vidare ett belopp av omkring 150,000 kronor

böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att användas till forskningar

rörande hästsjukdomar. I första hand synes det lämpligt att av dessa medel

bestrida kostnaderna för forskningar rörande hovsjukdomar hos hästar.

Såsom utredningsmannen framhållit föreligga nämligen betydande outforskade

problem beträffande dessa sjukdomar. Genom ifrågavarande sjukdomar

åsamkas hästägarna årligen avsevärda kostnader och förluster. Den mest

vanliga av här åsyftade åkommor torde vara hovbroskförbeningen, vilken

åkomma innebär, att hovbrosken undergå en sjuklig förändring med påföljd

att de förbenas samt därigenom helt eller delvis förlora sin elasticitet. Örn

förbeningen medför hölta och denna icke försvinner trots omsorgsfull behandling,

förefinnas som regel även andra sjukdomstillstånd i hoven än

förbening i brasket. Den vanligaste av dessa sjukdomar är s. k. strålbenshälta.

En annan åkomma, som ej sällan påträffas hos hästar med förbenade

hovbrosk, är inflammation av hovleden. Sambandet mellan nu nämnda sjukdomar

i hästens bov och de ärftliga dispositionerna för desamma synes enligt

mitt förmenande böra vetenskapligt klarläggas. Härför erfordras emellertid

omfattande undersökningar. Då nämnda åkommor lära vara mest

framträdande inom Skaraborgs län, torde det vara lämpligt att förlägga

dessa undersökningar till veterinärinrättningen i Skara, där nödigt laboratorieutrymme

kan ställas till förfogande. För undersökningarna bör som utredningsmannen

föreslagit under en tid av fem år anställas lämplig veterinär

med ett årsarvode av omkring 10,000 kronor. För veterinärens resor torde

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

böra beräknas ett årligt belopp av 10,000 kronor. Laboratorieutrustningen kan

beräknas draga en kostnad av 8,000 kronor. För den bearbetning av undersökningsmaterialet

ur ärftlighetssynpunkt, som bör äga rum vid veterinärhögskolans

avdelning för avelsbiologi och husdjurshygien, synes kunna beräknas

ett engångsbelopp av 20,000 kronor. Publikationen av arbetsresultaten

m. m. torde draga en kostnad av 12,000 kronor. Sammanlag! beräknas

alltså kostnaderna för nu avsedda undersökningar uppgå till 140,000 kronor,

vartill bör läggas ett belopp av 10,000 kronor för oförutsedda utgifter. Därest

riksdagen icke har något att erinra mot vad jag sålunda förordat, torde

det få ankomma på Kungl. Majit att, efter förslag från veterinärhögskolan och

lantbruksstyrelsen, fastställa arbetsplan och instruktion för undersökaren,

vilken lämpligen bör vara underställd veterinärhögskolan. Det synes även

böra tillkomma Kungl. Majit att bestämma tidpunkten för forskningsverksamhetens

igångsättande. Jag förutsätter härvid att för ändamålet icke komma

att användas mera medel än som äro absolut nödvändiga. Därest å förut

beräknade belopp uppkomma besparingar, torde de böra få avses till andra

forskningar rörande hästsjukdomar.

Vad angår dispositionen av återstoden av ifrågavarande överskottsmedel,

omkring 2,500,000 kronor, synes detta belopp i anslutning till vad hästexportberedningen

framhållit böra användas för hästavelns befrämjande. Då

det av hästexportberedningen framlagda förslaget örn medlens disposition

synes böra bliva föremål för ytterligare utredning och överväganden, torde

slutlig ståndpunkt icke nu kunna tagas till förslaget i denna del utan torde

detsamma framdeles ånyo få anmälas för Kungl. Majit.

Beti äflande veterinärinrättningens framtida organisation kan jag i allt väsentligt

ansluta mig till vad utredningsmannen föreslagit. Inrättningen bör

alltså organiseras på två avdelningar, nämligen en klinisk avdelning med

hovbeslagsskola samt en försöksavdelning. Då samina person knappast kan

beräknas besitta erforderlig kompetens både i egenskap av kliniker och som

försöksledare, har jag alltså icke, såsom i några yttranden ifrågasatts, ansett

det möjligt att sammanslå de båda föreslagna avdelningarna. I administrativt

hänseende synes inrättningen böra lyda under veterinärhögskolan och

dess styl else. Givet är emellertid, att ett samarbete även bör äga rum med

övriga forskningsinstitutioner på jordbruksnäringens område. Särskilt vid

uppgörandet av försöksplanerna bör ett dylikt samarbete komma till stånd,

varvid säkerligen den vid lantbrukshögskolan samlade erfarenheten kan bliva

till synnerligen stort gagn. Utövandet av den omedelbara ledningen av inrättningen

torde, pa sätt utredningsmannen föreslagit, böra tillkomma en

särskild nämnd, som bör tillsättas av Kungl. Majit. De i vissa yttranden uttalade

farhågorna för att anordningen med en nämnd av den sammansättning

som föreslagits skulle bliva tungrodd torde vara överdrivna. Att lägga

den omedelbara ledningen av inrättningen under högskolans styrelse förstärkt

med vissa lokala representanter, såsom från vissa håll ifrågasatts, synes

mig däremot komma att medföra onödig omgång och besvär. Vad ut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

25

redningsmannen föreslagit i fråga om nämndens sammansättning och dess

uppgifter samt gränsdragningen mellan nämndens och högskolestyrelsens

funktioner torde i huvudsak kunna godtagas. Det synes emellertid böra få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifterna om nämndens

sammansättning m. m.

Kliniken och försöksavdelningen synas böra organiseras i enlighet med

vad utredningsmannen föreslagit. Chefen för kliniken, som bör vara legitimerad

veterinär, bör placeras i lönegrad Eo 28. Det torde böra åligga denne

befattningshavare att inför nämnden föredraga de till hans avdelning hörande

ärendena. Till kliniken böra ytterligare knytas följande befattningshavare,

nämligen en instruktionssmed, en hovslagare, en fodermarsk och en

djurskötare, vilka befattningshavare böra hänföras till de av allmänna lönenämnden

föreslagna lönegraderna. Därjämte bör såsom utredningsmannen

föreslagit vid kliniken finnas ett kvinnligt tekniskt biträde (klinikbiträde).

Med hänsyn till de med sistnämnda befattning förenade arbetsuppgifterna

bör befattningen placeras i lönegrad Eo 6.

Försöksavdelningen bör förestås av en försöksledare, som har att föredraga

de till hans avdelning hörande ärendena inför nämnden. Meningarna

ha varit delade rörande såväl denne befattningshavares kompetens som hans

lönegradsplacering. Då den ifrågasatta forskningen är av utpräglat veterinärmedicinsk

natur, finner jag det i princip riktigt, att försöksledaren bör lia

avlagt veterinärexamen eller ådagalagt motsvarande kompetens å dithörande

områden. Kungl. Maj :t bör emellertid äga möjlighet att meddela dispens från

detta kompetenskrav. För att till befattningen kunna förvärva en person

med erforderliga kvalifikationer synes det mig icke möjligt att placera tjänsten

lägre än i lönegrad Eo 28. Vid försöksavdelningen böra, i enlighet med

vad utredningsmannen föreslagit, ytterligare anställas en assistent, en jordbruksassistent,

ett laboratoriebiträde, en ladugårdsförman, en djurskötare,

tillika vaktmästare, samt ett tekniskt biträde. Beträffande dessa befattningshavares

lönegradsplacering kan jag biträda vad utredningsmannen föreslagit.

Särskilt vill jag härvid framhålla angelägenheten av att assistentbefattningen

erhåller den förordade lönegradsplaceringen med hänsyn till vikten av att

för befattningen kunna erhålla en i allo kompetent kraft.

Personalstaterna för veterinärinrättningen skulle i anslutning till det anförda

få följande utseende.

Vid klinikavdelningen.

Lönegrad

1 klinikchef ................................................ Eo 28

1 instruktionssmed .......................................... Eo 12

1 fodermarsk ................................................ Eo 7

1 hovslagare ................................................ Eo 7

1 klinikbiträde .............................................. Eo 6

1 djurskötare ............................................... Eo 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

Vid försöksavdelningen.

Lönegrad

1 försöksledare .............................................. Eo 28

1 assistent .................................................. Eo 21

1 jordbruksassistent .......................................... Eo 16

1 laboratoriebiträde .......................................... Eo 9

1 djurskötare, tillika vaktmästare .............................. Eo 7

1 ladugårdsförman .......................................... Eo 7

1 tekniskt biträde ............................................ Eo 4.

Som de sakkunniga föreslagit böra såväl klinikchefen som försöksledaren

tillsättas efter sakkunnigförfarande.

I avlöningsstaten för veterinärinrättningen torde under en anslagspost för

avlöningar till icke-ordinarie personal i enlighet med vad jag förordat och under

beaktande av vad lönenämnden anfört beträffande befattningshavarnas löneklassplacering

böra uppföras för klinikavdelningen (8,424 + 3,324 + 2,652

+ 2,652 + 2,514 + 2,379=) i runt tal 22,000 kronor och för försöksavdelningen

(8,424 + 5,559 + 4,047 + 2,925 + 2,652 + 2,652 + 2,241 = 28,500

kronor. Härutöver bör för vikariatsersättningar och extra arbetskraft beräknas

ett belopp av 4,000 kronor. Ifrågavarande anslagspost bör följaktligen

upptagas med (22,000 + 28,500 + 4,000 =) 54,500 kronor. För rörligt tilllägg

torde böra beräknas 7,800 kronor. Avlöningsstaten skulle enligt nu angivna

beräkningar få följande utseende.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ...... kronor 54,500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 7,800

Summa kronor 62,300.

Den sålunda uppgjorda avlöningsstaten förutsätter, att de nuvarande ordinarie

tjänstemännen vid inrättningen kunna överföras å den nya personalstaten.

Där så icke kan ske, torde böra övervägas att uppföra ifrågavarande

tjänster å övergångsstat. För den händelse den nuvarande instruktionssmeden

kommer att överföras på den nya personalstaten, torde han böra erhålla

personlig lönefyllnad till förhindrande av att en minskning sker i hans nuvarande

löneinkomst. Härvid bör i lönetillägget inräknas hans andel i nettovinsten

av smedjan, vilken andel i samband härmed torde böra indragas.

Omkostnaderna för veterinärinrättningen torde i enlighet med vad utredningsmannen

förutsatt kunna beräknas till 45,800 kronor varav 38,000 kronor

synas böra avses till expenser, 4,200 kronor till reseersättningar, 1,000 kronor

till publikationstryck, 2,000 kronor till jord- och fodermedelsanalyser samt

600 kronor till diverse utgifter. Å omkostnadsstaten bör såsom särskilda uppbördsmedel

upptagas vad som kan inflyta i form av inkomster från inrättningens

fonder och dess rörelse.

Med hänsyn till önskvärdheten av att statens utgifter för driften i möj
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

27

ligaste mån hållas nere synes det, på sätt utredningsmannen föreslagit, lämpligt

att skäliga avgifter erläggas för djurvården och behandlingen å kliniken.

En strävan bör vara att klinikens omkostnader täckas av avgifterna. Genom

uttagande av lämpligt avvägda avgifter, vilket ej bör utesluta differentiering

och i särskilt ömmande fall nedsättning eller befrielse från avgift, torde, som

utredningsmannen funnit, inkomsterna från klinikrörelsen bliva betydligt

högre än de sakkunniga beräknat. Försiktigheten torde dock bjuda att till

en början räkna nied ganska låga inkomster, vilka efter hand kunna förväntas

stiga så att klinikavdelningen i möjligaste mån blir självförsörjande. Om

överskottet från kliniken beräknas till 15,000 kronor och anstaltens övriga inkomster,

inbegripet avkastningen av dess fonder, till 9,800 kronor, bör omkostnadsanslaget

upptagas till (45,800—-15,000 — 9,800=) 21,000 kronor.

Slutligen bör såsom de sakkunniga och utredningsmannen förutsatt, till

materiel m. m. beräknas ett årligt anslag av 10,000 kronor.

Utredningsmannens beräkningar av engångskostnaderna, sammanlagt

622,100 kronor, varav 476.900 kronor till byggnadsarbeten, ha icke föranlett

någon erinran från min sida.

Därest de av mig förut uppdragna riktlinjerna för finansieringen av ifrågavarande

förslag godtagas, torde medel icke behöva äskas för engångsutgifter

eller för de löpande utgifterna vid försöksavdelningen under två år. Bortsett

från utgifter för personalens pensionering och för kristillägg skulle medelsanvisningen

för ändamålet under verksamhetens två första år kunna

begränsas till omkring 36,000 kronor. Därefter kan det årliga medelsbehovet

beräknas till 93,300 kronor eller det lägre belopp, som erfordras efter det

avgifter enligt av mig föreslagna principer uttagits. Det synes mig naturligt,

att åtminstone en del av dessa utgifter bestridas av totalisatormedel, därest så

kan ske utan att inkräkta på de åtgärder för hästavelns främjande vartill

dylika medel nu användas.

Då den av mig nu förordade veterinärmedicinska institutionen icke kan

träda i verksamhet förrän erforderliga byggnadsarbeten utförts, torde för

nästa budgetår endast böra anvisas medel till veterinärinrättningen för den

hittillsvarande verksamheten. Det synes emellertid böra få ankomma på

Kungl. Majit att besluta örn igångsättande av förevarande byggnadsarbeten

samt anskaffande av inventarier, så snart det med hänsyn till omständigheterna

kan anses lämpligt. De för detta ändamål erforderliga medlen finnas,

därest riksdagen biträder vad jag förut förordat, tillgängliga utan särskild

medelsanvisning.

Under veterinärinrättningens förvaltning slå sedan gammalt flera donationsfonder.

Dessa torde jämväl efter omorganisationen böra bibehållas var

för sig under särskild bokföring. Den föreslagna omläggningen av verksamheten,

som bland annat innebär en utbyggnad av veterinärinrättningens

nuvarande arbetsuppgifter, torde kunna genomföras utan att detta kommer

all strida mot donationsbestämmelserna.

I samband med all veterinärinrättningens nyorganisation genomföres sy
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64

Utskottet.

nes inrättningens nuvarande skuld till statsverket om 28,000 kronor lämpligen

böra regleras på sätt utredningsmannen föreslagit. Frågan om förvaltningen

av de statsfastigheter, som ställts till inrättningens disposition, ävensom

frågan om försäljning av ett mindre område av Brogården till vattenfallsstyrelsen

torde böra upptagas till avgörande, då nyorganisationen skall

träda i kraft. Likaså bör beslut i dylikt sammanhang träffas angående erforderlig

omändring av Skara veterinärinrättnings (Axvalls) veterinärdistrikt.

I årets statsverksproposition har under nionde huvudtiteln till Veterinärinrättningen

i Skara för nästa budgetår beräknats ett anslag av 10,500 kronor.

Den av utredningsmannen förordade provisoriska löneförbättringen för

inrättningens fodermarsk, hovslagare och stalldräng synes enligt mitt förmenande

böra genomföras från och med nästa budgetår. Till nämnda befattningshavare

bör alltså från och med den 1 juli 1944 utgå provisoriskt lönetillägg

enligt av allmänna lönenämnden angivna grunder med 340 kronor

till fodermarsken, 360 kronor till hovslagaren och 790 kronor till stalldrängen,

allt för år räknat. Med hänsyn till vad jag nu förordat bör anslaget till

veterinärinrättningen för nästa budgetår uppföras med (10,500 + 340 + 360

+ 790 =) i runt tal 12,000 kronor.

De verkställda utredningarna rörande den framtida användningen av veterinärinrättningen

i Skara, vilken grundades år 1774 och är den äldsta veterinärvetenskapliga

undervisningsanstalten i riket, synas giva vid handen att

denna institution lämpligen kan utnyttjas och utbyggas för att handha vissa

veterinärmedicinska forskningsuppgifter. Närmast är det fråga örn förebyggande

eller botande av vissa bristsjukdomar och ämnesomsättningsrubbningar

hos kreaturen, vilka årligen förorsaka förluster till betydande belopp och numera

påkalla allt större uppmärksamhet. Med hänsyn till att ifrågavarande

forskning uppenbarligen är av största vikt för husdjursskötseln i landet, vill

utskottet tillstyrka att det av föredragande statsrådet föreslagna forskningsinstitutet

kommer till stånd. Då forskningen icke kan bedrivas utan att den

förenas med försöksverksamhet vid jordbruk, synes det vara lämpligt att

institutet förlägges till Skara, där veterinärinrättningen är förbunden med

jordbruk. Ur andra synpunkter — främst nödvändigheten av tillgång till

erforderliga vetenskapliga resurser — ha inom utskottet vissa betänkligheter

anförts mot denna placering. Utskottet utgår emellertid ifrån att ett intimt

samarbete upprätthålles med övriga institutioner, vilkas arbete kan komplettera

den speciella forskning det här gäller, såsom veterinärhögskolan, veterinärmedicinska

anstalten och lantbrukshögskolan. Att veterinärinrättningen i

fortsättningen administrativt underställes veterinärhögskolan och dess styrelse

är därför välbetänkt och torde vara ägnat att befordra en samordning

av forskningsarbetena på hithörande områden.

Enligt utredningarna föreligger jämväl ett annat område av husdjurssjukvården

som behöver avsevärt utvecklas och förstärkas, nämligen klinikvården

åt kreatur vid svårare sjukdoms- och olycksfall. Genom inrättande av

dylika kliniker i de delar av landet, där en större och värdefullare kreaturs
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

29

stam funnes uppdragen, skulle betydande värden kunna räddas åt landets

jordbrukare. Då stora fördelar anses stå att vinna, därest förutberörda försöksinstitution

och en klinik för nyssnämnda ändamål förläggas till samma

plats, har föredraganden tillstyrkt att åtgärder vidtagas i syfte att få till

stånd en till Skara förlagd inrättning för vetenskaplig försöksverksamhet liksom

ock för husdjurssjukvård. I anslutning till denna omorganisation har även

en utvidgning av undervisningen i hovbeslag ansetts böra genomföras. Inom

utskottet har förslaget att anordna sagda klinik icke vunnit odelad anslutning,

med hänsyn särskilt till att krav på inrättande av kliniker på andra

håll kunde tänkas framkomma och föranleda betydande kostnader, och det

för övrigt ansetts tveksamt örn klinikvården vore av praktiska krav tillräckligt

motiverad ur jordbrukarnas synpunkt. I propositionen har visserligen

räknats med att skäliga avgifter skola erläggas för djurvården och behandlingen

å kliniken, och att inkomsterna efter hand skola kunna förväntas stiga

så att klinikavdelningen i möjligaste mån blir självförsörjande.

Föredragandens beräkningar av engångskostnader för erforderliga om- och

nybyggnadsarbeten vid Skarainrättningen ävensom för inventarieanskaffning

samt av personalstat och omkostnadsstat ha icke föranlett erinran från

utskottets sida liksom ej heller finansieringsplanen, vilken förutsätter att till

bestridande av kostnader för byggnadsarbeten m. m. användas dels överskottsmedel

som uppkommit, vid export av hästar och dels gåvomedel från

Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget.

Slutligen innehåller propositionen förslag örn att till Kungl. Maj:ts förfogande

skall ställas ett visst belopp hästexportmedel för att under en femårsperiod

användas till forskningar rörande hästsjukdomar vid veterinärinrättningen

i Skara. Utskottet biträder även detta förslag.

Då den av föredraganden förordade omorganiserade verksamheten i Skara

icke kan påbörjas förrän erforderliga byggnadsarbeten utförts, har i propositionen

för nästa budgetår endast äskats medel till veterinärinrättningen

för den hittillsvarande verksamheten. På grund av tillstyrkta provisoriska löneförbättringar

för inrättningens fodermarsk, hovslagare och stalldräng har

emellertid anslaget för ändamålet uppräknats från 10 500 kronor för närvarande

till 12 000 kronor för nästa hudgetår.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1) besluta, att verksamheten vid veterinärinrättningen i

Skara skall från och med den tidpunkt, som sedermera bestämmes,

omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med

det av utskottet i det föregående tillstyrkta förslaget;

2) bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av utskottet

förordade riktlinjer låta igångsätta byggnadsarbeten för

veterinärinrättningen samt anskaffa inventarier till inrättningen;
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

J ordbruksutskottets utlåtande nr 64.

3) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet i det föregående tillstyrkt till ett

belopp av högst 500 000 kronor disponera de till hästexportberedningen

inflytande hästförsäljningsmedlen; samt

4) till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1944/45

under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 62.

Reservation:

av herrar Cari Edmund Eriksson, Granath, Näslund, Carlström och Jacobson,

vilka ansett, att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

»Ehuru utskottet i likhet med föredraganden kan finna det angeläget att

den veterinärvetenskapliga undervisningen här i landet utökas genom tillskapande

av anstalter för nya forskningsuppgifter, kan utskottet dock icke

anse att förhållandena på detta område nu äro så illa tillgodosedda att det i

denna för staten i finansiellt avseende bekymmersamma tid kan vara oundgängligen

nödvändigt att gå in för en nyorganisation av den omfattning som

det föreliggande förslaget innehåller. Den omständigheten att Skandinaviska

kreatursförsäkringsbolaget är villigt att med visst betydande belopp sörja för

starten och under de närmaste två åren därefter även för driftskostnaderna

kan icke få vara avgörande för statsmakternas ställningstagande till

denna fråfea. Såsom riksräkenskapsverket i sitt yttrande över förslaget anmärkt,

är visserligen bolagets erbjudande i och för sig ett vackert uttryck för

god samhällsanda, men då anstalten allt framdeles skall drivas av staten och

de årliga kostnaderna komma att belöpa sig på minst 100 000 kronor kan kapitalvärdet

av statens insats efter nuvarande långtidsränta uppskattas till över

3 000 000 kronor. Dessutom har riksräkenskapsverket anmärkt att fördyring

av kostnaderna för ombyggnadsarbetena jämte diverse andra kostnader beräknats

för lågt. Utskottet vill vidare erinra därom att, därest den nu föreslagna

klinikvården — inrättandet av kreaturslasarett — kommer till genomfö
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

31

rande i Skara, lär det icke kunna förhindras att krav på dylika kliniker

komma att anmäla sig från landets skilda bygder där behovet av sådan kan

vara lika motiverat som i skaratrakten.

Utskottet måste alltså finna, att konsekvenserna av det framlagda förslagets

genomförande nu icke kunna tillnärmelsevis beräknas.

I fråga örn den nuvarande verksamheten vid veterinärinrättningen i Skara

finner utskottet, liksom föredraganden, att denna i sin nuvarande form ej

längre har någon uppgift och att den sålunda bör avvecklas. Då denna avveckling

emellertid icke torde kunna ske under nästkommande budgetår, vill

utskottet tillstyrka anslag till densamma enligt föredragandens förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1) förklara sig icke kunna bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition i vad den avser omorganisation av veterinärinrättningen

i Skara;

2) till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1944/45

under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 12 000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens högre skogsskola. s. 15 i texten