Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av veterinärinrättningen i Skara m. m.
1944-06-08 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1944:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av veterinärinrättningen i Skara m. m.
Dokumentets text
J ordbruksutskottets utlåtande n-r 64.
15
Nr 64.
Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1944 kl. 11 fm.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation
av veterinärinrättningen i Skara m. m.
(lia avd.)
I årets statsverksproposition (nionde huvudtiteln, punkt 62) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1944/45 beräkna ett anslag av
10 500 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 3 mars 1944 avlåten, till
jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 188, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
1) besluta, att verksamheten vid veterinärinrättningen i Skara skall från
och med den tidpunkt, som sedermera bestämmes, omorganiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med det av föredragande statsrådet tillstyrkta förslaget;
2)
bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av föredraganden förordade
riktlinjer låta igångsätta byggnadsarbeten för veterinärinrättningen samt anskaffa
inventarier till inrättningen;
3) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
föredraganden tillstyrkt till ett belopp av högst 500 000 kronor disponera de
till hästexportberedningen inflytande hästförsäljningsmedlen; samt
4) till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1944/45 under nionde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 12 000 kronor.
Till utskottet har från jordbruksdepartementet överlämnats en den 20 mars
1944 dagtecknad framställning från styrelsen för veterinärinrättningen i Skara.
Enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 3 oktober 1942 tillkallades den
16 samma månad såsom sakkunniga att i enlighet med angivna riktlinjer
verkställa utredning och avgiva förslag rörande veterinärinrättningens i Skara
framtida användning och i samband därmed stående frågor godsägaren G. A.
von Hofsten, Kilagården, tillika ordförande, rektorn vid veterinärhögskolan,
professorn C. E. G. Forssell, professorn K. J. Eriksson och sekreteraren bos
Skaraborgs läns hushållningssällskap P. E. Enderstein.
De sakkunniga, vilka antogo benämningen veterinärinrättningssakkunniga,
avgåvo den 20 oktober 1942 betänkande med förslag rörande veterinärinrättningens
i Skara framtida användning m. m. (stat. off. utr. 1942:43). Enligt
förslaget skulle till veterinärinrättningen förläggas dels en vetenskaplig forsk
-
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
nings- och försöksinstitution och dels en klinik för husdjurssjukvård. Över
betänkandet avgåvos efter remiss yttranden av statskontoret, justitiekanslersämbetet,
medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, riksräkenskapsverket,
chefen för armén, allmänna lönenämnden, styrelsen för
lantbrukshögskolan, styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för veterinärinrättningen
i Skara, länsstyrelserna och hushållningssällskapens förvaltningsutskott
i Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs
län, lantbruksakademien, stadsfullmäktige i Skara, styrelsen för institutet
för husdjursförädling, Svenska veterinärläkarföreningen, Sydvästra Sveriges
veterinärförening, Skaraborgs läns veterinärförening, Sveriges smides&
mekaniska verkstadsidkares riksförbund ävensom Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget.
Medicinalstyrelsen överlämnade utlåtanden från statens
veterinärbakteriologiska anstalts nämnd, Svenska länsveterinärföreningen och
Svenska distriktsveterinärföreningen. Chefen för armén åberopade utlåtande
från arméförvaltningens intendenturdepartement. Vid styrelsens för lantbrukshögskolan
yttrande fogades utlåtande från högskolans försöksnämnd.
Styrelsen för veterinärhögskolan överlämnade utlåtande från högskolans lärarkollegium.
Länsstyrelserna i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs
samt Skaraborgs län överlämnade utlåtanden från vederbörande länsveterinärer.
Sedermera inkom från Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget en den 3
mars 1943 dagtecknad skrivelse, enligt vilken bolaget, under förutsättning att
veterinärinrättningssakkunnigas förslag komme att i huvudsakliga delar genomföras,
förband sig att till statsverket överlämna dels för anläggandet av
den försöksavdelning, som de sakkunniga föreslagit, 233,600 kronor, dels för
driften vid avdelningen under de två första verksamhetsåren 48,675 kronor
årligen, varjämte bolaget meddelade, att beloppet örn 233,600 kronor komme
att av bolaget utbetalas successivt efter överenskommelse samt de årliga beloppen
i förskott vid vartdera verksamhetsårets början.
Med skrivelse den 30 oktober 1943 överlämnade medicinalstyrelsen en av
chefen för styrelsens veterinärbyrå, medicinalrådet Axel Alegren upprättad,
den 22 i samma månad dagtecknad promemoria angående behovet av forskningsanstalt
med försöksgård för utforskande och bekämpande av ofruktsamhet
och bristsjukdomar hos husdjur, i vars synpunkter medicinalstyrelsen
uttalade sitt instämmande. I promemorian framhölls, bland annat, det
önskvärda i att en kompletterande utredning verkställdes angående veterinärinrättningens
i Skara omorganisation, helst under medverkan av särskilda
sakkunniga. Utredningen borde avse dels inrättningens omorganisation till
en anstalt för forskning i första hand beträffande sterilitet men även i den
omfattning, som nämnda sakkunniga kunde anse lämplig, beträffande de
egentliga bristsjukdomarna, dels inrättandet av en klinikavdelning i Skara.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943 tillkallades
sistnämnda dag expeditionschefen i jordbruksdepartementet G. A. Bouveng
att verkställa överarbetning av veterinärinrättningssakkunnigas betänkande,
varjämte förordnande meddelades för professorerna vid veterinärhögskolan
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
17
K. J. Eriksson och N. P. Lagerlöf, professorn vid lantbrukshögskolan A. K.
O. Svanberg och statskonsulenten B. H. Ryde att såsom sakkunniga biträda
vid överarbetningen.
Med skrivelse den 10 februari 1944 har utredningsmannen överlämnat en
promemoria angående verkställd överarbetning av veterinärinrättningssakkunnigas
betänkande. I skrivelsen har utredningsmannen anmält, att mellan
honom och de sakkunniga uppnåtts fullständig enighet i alla prövade frågor.
Över promemorian ha efter remiss utlåtanden avgivits av stalskontoret,
medicinalstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, styrelsen för lantbrukshögskolan,
styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för veterinärinrättningen
i Skara, institutet för husdjursförädling och Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget.
Historik m. m.
Veterinärinrättningen i Skara, vilken är den äldsta veterinärvetenskapliga
undervisningsanstalten i riket, grundades år 1774 av lektorn, sedermera professorn
Peter Hernqvist. Genom Kungl, brev den 8 maj 1775 uppläts hemmanet
Brogården invid Skara till lasarett för sjuka kreatur. Sedermera
lämnade Kungl. Majit anslag dels av engångskaraktär till byggnadshjälp för
uppförande av sjukstallar, apotek, anatomisal, smedja m. m. dels ock årligen
till löner åt en föreståndare och en adjunkt samt till inköp av medicin
och instrument.
Vid Hernqvists död år 1808 erhöll inrättningen på grund av fyra särskilda
testamentariska förordnanden större delen av Hernqvists efterlämnade egendom,
bland annat dennes fastigheter, bestående av Horshaga kvarn, 3/8 mantal
i rusthållet Forsen, åtskilliga tomter, stads- och domkyrkojordar samt
skogslotter. Av fastigheterna hade Hernqvist anslagit Horshaga kvarn såsom
löneförbättring åt föreståndaren, viss del av rusthållet Forsen med torp
och kvarn jämte en tomt i Skara åt adjunkten samt ytterligare särskilda
fastigheter åt vid inrättningen anställd smed och apoteksföreståndare. Ett
jordområde örn c:a 25 tunnland hade avsatts till underhåll med fri kost under
lästerminerna åt sju behövande bland inrättningens elever. Sedermera ha
jämväl andra, smärre donationer tillfallit veterinärinrättningen.
Under senare tid ha framkommit skilda förslag till omläggning av veterinärinrättningens
verksamhet. Sålunda framhöllo riksdagens år 1930 samlade
revisorer vikten av att utredning snarast möjligt verkställdes rörande inrättningens
upphörande såsom statlig institution.
Vid år 1933 beslutad omreglering av veterinärväsendet förutsattes emellertid,
att inrättningen skulle bibehållas, varvid föreståndaren ansågs böra åläggas
att tjänstgöra såsom distriktsveterinär i ett nybildat Skara veterinärinrättnings
distrikt, som skulle ersätta det till indragning föreslagna Axvalls veterinärdistrikt.
Anordningen ansågs dock icke lämpligen kunna genomföras
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 10 sand. Nr 63—64. ■>
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
förrän såväl föreståndartjänsten vid inrättningen som berörda distriktsveterinärtjänst
bleve vakanta. Den nya anordningen har ännu icke genomförts och
befattningen som distriktsveterinär i Skara veterinärinrättnings (Axvalls)
distrikt uppehälles sedan år 1937 av vikarie.
I skrivelse den 2 juli 1941 har medicinalstyrelsen förordat, att veterinärinrättningen
i Skara bibehålies såsom statlig institution med hänsyn dels till
fördelen av att i trakten fortfarande funnes tillgång till en förstklassig husdjurssjukvård,
dels till angelägenheten av att möjligheterna till hovslagareutbildning
icke förminskades och dels till önskvärdheten att erhålla en anstalt
för veterinärvetenskaplig försöksverksamhet.
Veterinärinrättningssakkunnigas förslag.
Förslagets huvudsakliga innebörd. Veterinärinrättningen
i Skara skall framdeles ha till uppgift, dels att utgöra en för Skaraborgs och
kringliggande län central sjukvårdsanstalt för husdjur, dels att meddela fullständig
undervisning i hovbeslag samt i hov- och klövvård, dels ock att bedriva
på systematiska försök grundade vetenskapliga undersökningar rörande
husdjurssjukdomar och dessas samband med miljöbetingade förhållanden.
Härjämte bör, i den mån så prövas möjligt och lämpligt, vid inrättningen
anordnas kortare demonstrationskurser i djurvård för allmänheten. I sin
verksamhet bör veterinärinrättningen stå i livlig förbindelse med andra för
djursjukvården eller veterinärvetenskaplig forskning och undervisning verksamma
anstalter och institutioner.
Veterinärinrättningen, som är avsedd skola stå under ledning av en styrelse
om fem personer, skall bestå av två avdelningar, klinikavdelningen och
försöksavdelningen. Klinikavdelningen, vilken bör förestås av inrättningens
chef i lönegrad A 30, benämnd professor, skall omfatta den till kliniken anslutna
djursjukvården samt den till smedjan knutna undervisningen i hovbeslag
m. m. Försöksavdelningen, vilken bör förestås av en försöksledare i
lönegrad A 28 som föreståndare, skall omfatta den forskningsverksamhet,
som bedrives med utnyttjande av inrättningens försöksjordbruk. Forskningsverksamheten
skall företrädesvis ha till syfte att utforska husdjurssjukdomarna
med hänsyn till deras beroende av jordbrukets skötsel och fodrets
sammansättning.
Motiveringen till förslaget. Vid utformandet av förslaget ha
veterinärinrättningssakkunniga förklarat sig ha tagit största hänsyn till nödvändigheten
att i rådande läge söka begränsa statsverkets kostnader. Detta
innebure, att det framlagda förslaget utgjorde det minimum, som erfordrades
för planernas genomförande och för att veterinärinrättningen i framtiden
skulle bliva till den nytta och giva det ekonomiska utbyte, vartill åtgärderna
syftade. Därest de framlagda förslagen och därmed sammanhängande anslagsberäkningar
i väsentliga avseenden komme att nedskäras, bleve sannolikt
följden den att verksamheten vid inrättningen icke kunde få den omfatt
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
19
ning och den auktoritet hos allmänheten, som de sakkunnigas uppläggning
av frågorna syftade till. Läget vore alltså enligt de sakkunnigas mening det,
att veterinärinrättningens omorganisation, om den skulle bliva av värde,
måste göras grundlig. Såsom alternativ häremot stöde endast veterinärinrättningens
fullständiga nedläggande. Dess bibehållande i nuvarande skick syntes
icke motiverat ur sakliga synpunkter.
Utredningsmannens förslag.
Inledningsvis anför utredningsmannen, att han och de sakkunniga vid
sitt ställningstagande till frågan om veterinärinrättningens i Skara framtida
användning i första rummet observerat det allmänt vitsordade behovet
av förbättrade möjligheter att för kirurgiska åkommor bereda särskilt de
större husdjuren anstaltsvård. Väl hade på en del distriktsveterinärers stationsorter
upprättats sjukstallar, bland andra de av Föreningen Blå Stjärnan
inrättade, vilka säkerligen vore till gagn. Men dels vore de mycket små
— oftast för ett eller två djur — och dels kunde de icke, i avsaknad av tillräcklig
utrustning m. m., lämna erforderlig specialvård. Härför funnes för
närvarande blott en anstalt, veterinärhögskolans kirurgiska klinik. Att verksamheten
vid denna vore av mycket stort värde för husdjusskötseln vore
ställt utom allt tvivel, men densamma vidlådde en olägenhet, den vore icke
belägen i en del av riket, som utmärkte sig för vare sig rikedom på större
husdjur eller, med vissa undantag, särskilt värdefulla sådana, och dess avstånd
från rikets mera betydande husdjurstrakter vore stort. Det syntes
uppenbart, att en dylik centralisering av den kirurgiska specialvården icke
kunde anses motsvara tidens krav. När veterinärinrättningen i Skara på
sin tid inrättades torde avsikten bland annat ha varit att bereda traktens
djurägare tillfälle att för sina djur komma i åtnjutande av den tidens bästa
veterinära vård. Att inrättningen med sina nuvarande resurser icke fyllde
motsvarande uppgift i nutiden bestyrktes av erfarenheten. Utredningsmannen
och de sakkunniga hade emellertid kommit lill den uppfattningen, att veterinärinrättningen
efter en omorganisation, företagen i huvudsaklig överensstämmelse
med de av veterinärinrättningssakkunniga föreslagna riktlinjerna,
skulle få arbetsuppgifter och fylla behov på veterinärmedicinens och den veterinärvetenskapliga
forskningens områden, vilka hade betydelse icke allenast
för de husdjursrika trakterna i sydvästra Sverige ulan även för rikets husdjursskötsel
i dess helhet.
Utredningsmannen, som den 21 och 22 januari 1944 verkställt besiktning
av veterinärinrättningen i Skara, har vidare anfört.
Den av veterinärinrättningen nu disponerade jorden lämpar sig mycket
väl för det föreslagna ändamålet. Den är fritt belägen å en sida av staden,
åt vilken denna för närvarande icke visar tendens att utveckla sig. I omedelbart
grannskap ligga lokalerna för lantbrukskemiska kontrollstationen,
hushållningssällskapets tuberkuloslaboratorium och Sveriges utsädesförenjngs
filial, varjämte hemmanet Brogårdens ägor sträcka sig mot ägorna
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64-
till den blivande lantmannaskolans i Skara skoljordbruk. Institutionsbyggnaderna
äro av ålderdomlig typ, till det yttre göra de ett i betraktande av
de ringa underhållsbidragen närmast överraskande gott intryck och vad det
inre beträffar kan åtminstone icke sägas, att de verka direkt förfallna. På
hemmanet Brogården äro såväl arrendatorsbostad som ladugårdsbyggnad
med tillhörande loge och lador i gott stånd. Arbetarbostäder saknas emellertid
helt. Jorden förefaller vara väl hävdad.
Föredragande statsrådet.
Den veterinärmedicinska vetenskapen har under de senaste årtiondena
gjort avsevärda landvinningar. Betydande upptäckter ha möjliggjort att på
ett helt annat sätt än tidigare förebygga eller bota svårartade kreaturssjukdomar.
Nya verkst imhetsfält för det vetenskapliga arbetet inom veterinärmedicinen
ha öppnats, som synas erbjuda rika möjligheter till ytterligare framsteg
för höjande och bevarande av landets kreatursstam. Mycket synes stå att
vinna i detta hänseende genom den forskning som inriktat sig på att närmare
utreda de olika förhållanden och faktorer, som i skilda avseenden påverka
kreaturens avkastningsförmåga och resistens. Kunde dessa förhållanden klarläggas,
skulle betydande värden kunna bevaras för den svenska lanthushållningen.
Såsom framgår av vad förut uttalats medföra bristsjukdomarna och
ämnesomsättningsrubbningar inom kreatursstammen årligen förluster, som
kunna uppskattas till betydande belopp. Särskilt allvarliga äro de förluster,
som föranledas av den sterilitet hos kreaturen, vilken ofta blir en följd av
nyssnämnda sjukdomstillstånd. Det skulle uppenbarligen i icke ringa grad
bidraga till att förbättra och stärka jordbrukets ställning i ekonomiskt hänseende,
därest berörda veterinärmedicinska problem kunde lösas. Härigenom
skulle kunna vinnas en icke oväsentlig rationalisering i jordbruket. De möjligheter
till vetenskaplig forskning som finnas på dessa områden av veterinärmedicinen
äro emellertid förhållandevis begränsade. Den enda institution,
som i dessa avseenden för närvarande erbjuder förutsättningar för vetenskaplig
forskning, torde i stort sett vara veterinärhögskolan i Stockholm. För
att ifrågavarande forskning skall kunna utvecklas och nå resultat, måste
densamma förenas med försöksverksamhet vid för ändamålet lämpligt jordbruk.
Förutsättningar härför finnas givetvis icke vid högskolan i Stockholm.
För bedrivande inom landet av den forskning varom här är fråga — vilket,
såsom framgår av vad förut anförts, är av stor ekonomisk betydelse för vårt
jordbruk — torde det därför vara ofrånkomligt, alt ett forskningsinstitut förlägges
i samband med ett lämpligt jordbruk, där forskningen intimt kan sammanknytas
med praktiska försök. Även för utrönandet av andra sjukdomar
än de nyss nämnda skulle en dylik institution bliva av värde och i hög grad
berika den veterinärmedicinska forskningen i landet. Under det senaste årtiondet
har insikten örn den vetenskapliga forskningens betydelse och de vinster,
som kunna ernås genom densammas utveckling inom skilda områden,
mer och mer vunnit allmänt beaktande. Statsmakterna lia även funnit an
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64
21
ledning att i allt större utsträckning lämna forskningen sitt stöd. På olika
områden ha vetenskapliga institutioner kommit till stånd, som redan lämnat
betydande bidrag till förbättrandet av landets näringsliv. Det synes mindre
välbetänkt att icke i möjligaste mån tillvarataga även den veterinärmedicinska
forskningens möjligheter. Med hänsyn till det anförda anser jag, att statsmakterna
näppeligen längre kunna underlåta att vidtaga åtgärder för att i
den mån så låter sig göra undanröja de hinder för den veterinärmedicinska
forskningen, som enligt vad förut framhållits otvivelaktigt föreligga.
Ett annat område av husdjurssjukvården, som enligt min uppfattning även
behöver avsevärt utvecklas och förstärkas, är klinikvården. Det torde vara i
hög grad önskvärt, att större möjligheter förefinnas att vid välutrustade kliniker
bereda vård åt kreaturen vid svårare sjukdoms- eller olycksfall. För
närvarande finnas förutsättningar härför endast vid veterinärhögskolan. Såsom
den särskilt tillkallade utredningsmannen framhållit skulle, därest möjligheter
förelåge till sådan vård i de delar av landet, där en större och värdefullare
kreatursstam funnes uppdragen, säkerligen betydande värden kunna
räddas åt landets jordbrukare. Enligt de upplysningar utredningsmannen
meddelat torde årligen förekomma talrika sjukdomsfall, då tillgången på en
modern klinik inom rimligt avstånd otvivelaktigt skulle möjliggöra att rädda
djur från nedslaktning och avsevärt förkorta de tider djuren vore obrukbara.
En klinik av ifrågavarande slag bör givetvis vara utrustad på sådant sätt att
den kan för behandling mottaga såväl kirurgiska som medicinska fall. Emellertid
synes antagligt, alt kliniken i första hand kommer att anlitas för kirurgiska
fall under det att sjukdomar, som kräva endast medicinsk vård, liksom
hittills komma att behandlas av vederbörande distriktsveterinär.
I de avgivna yttrandena har även i allmänhet varmt tillstyrkts, att en försöksinstitution
och en klinik av förut angiven beskaffenhet inrättades. Behovet
av en sådan institution har allmänt vitsordats av hörda myndigheter
och organisationer. I yttrandena har understrukits den betydelse och de fördelar
som densamma skulle få för husdjursskötseln i landet.
Såsom jag i det föregående anfört kan en försöksinslitution av förevarande
slag icke förläggas till veterinärhögskolan i Stockholm. Enligt vad utredningsmannen
uttalat torde icke heller finnas någon egendom, som lämpar
sig för anläggande av en dylik försöksinslitution och som för en rimlig kostnad
kan förvärvas, så belägen att institutionen omedelbart kan anslutas till
veterinärhögskolan eller lantbrukshögskolan. Givet är, att stora fördelar
skulle stå att vinna, därest försöksinstitutionen och kliniken förlädes till
samma plats. Såväl byggnadskostnaderna som de löpande utgifterna för personalen
och driften i övrigt skulle därigenom kunna nedbringas. Vid övervägande
av spörsmålet örn ifrågavarande veterinäranstalts placering har jag
kommit till den uppfattningen, att den föreslagna förläggningen av densamma
till Skara erbjuder många fördelar ur de synpunkter, som härvid kunna
komma i betraktande. Skaraborgs län, liksom flera av de kringliggande länen,
innefattar några av de kreatursrikaste delarna av landet. Enligt de uppgifter
sorn lämnats i utredningsmannens promemoria finnas i de delar av
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 61-
landet, som kunna lia fördel av ifrågavarande institution, cirka 27 procent
av landets nötkreaturs- och hästbestånd. Utredningsmannen har framhållit
att jordförhållandena i dessa trakter äro lämpade för försöksverksamhet
av den art varom här är fråga. Till Skara äro även förlagda flera institutioner,
med vilka den nu ifrågasatta veterinäranstalten kan etablera ett
fruktbringande samarbete. Sålunda finns där en statsunderstödd lantbrukskemisk
kontrollanstalt, som kan lämna bistånd vid vissa analysuppdrag.
Till Skara finns även förlagt ett tuberkuloslaboratorium, som drives av hushållningssällskapet.
Ett gagnande samarbete torde kunna komma till stånd
med hushållningssällskapets befattningshavare, liksom ock med den till Skara
förlagda lantmannaskolan. De farhågor, som i vissa yttranden uttalats
därom, att en till Skara förlagd institution för vetenskaplig forskning skulle
bliva alltför isolerad från övrig inom landet bedriven forskningsverksamhet
på ifrågavarande eller närliggande områden, synas mig i hög grad överdrivna.
Flerstädes ute i landet bedrives forskning under huvudsakligen liknande betingelser
som dem, vilka skulle råda vid en till Skara förlagd forskningsinstitution,
utan att detta inverkat menligt på resultatet av arbetet. I synnerhet
om institutionen i Skara på sätt utredningsmannen föreslagit anknötes till
veterinärhögskolan — till vilket förslag jag kan giva min anslutning — torde
institutionen kunna vinna ett intimt samarbete med högskolan och den där
bedrivna forskningen. Genom att ifrågavarande institution förlägges till
Skara kunna veterinärinrättningens byggnader användas för institutionens
behov, varigenom kostnaderna för densamma torde kunna nedbringas. I
samband med ett genomförande av nu ifrågasatta förslag skulle den vid
veterinärinrättningen i Skara bedrivna verksamheten kulina uppgå i den
tilltänkta nya vetenskapliga forskningsanstalten och kliniken.
I betraktande av det anförda finner jag mig böra tillstyz-ka, att åtgärder nu
vidtagas i syfte att få till stånd en till Skara förlagd institution för vetenskaplig
försöksverksamhet liksom ock för husdjurssjukvård. I anslutning till
omorganisationen synes även den föreslagna utvidgningen av undervisningen
i hovbeslag, vilken utvidgade undervisning torde vara synnerligen önskvärd,
böra genomföras. Jag skulle dock icke — oaktat de starka skäl som tala
härför — ha ansett mig böra förorda, att beslut i nuvarande läge fattades
om inrättande av ifrågavarande veterinära institution, därest samtliga kostnader
därför nu skulle drabbat statsverket. Emellertid torde såsom framgår
av vad förut anförts möjligheter finnas att i stor utsträckning finansiera
institutionens och klinikens anordnande liksom verksamhetens igångsättande
och uppehållande under de första verksamhetsåren utan anlitande av
statsmedel. Med hänsyn till nuvarande svårigheter att erhålla arbetskraft
och anskaffa byggnadsmaterial kan det vara ovisst när arbetena vid inrättningen
kunna igångsättas. Ett påbörjande av desamma torde dock böra ske
så snart en ändring av situationen gör det möjligt.
Engångskostnaderna för örn- och nybyggnadsarbeten, inredning samt utrustning
m. m. vid inrättningen ha av utredningsmannen beräknats draga en
kostnad av 622,100 kronor, därav 328,600 kronor avse klinikavdelningen och
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
23
293,500 kronor försöksavdelningen. De årliga kostnaderna ha uppskattats
till i runt tal 94,600 kronor, av vilket belopp 37,000 kronor belöpa å klinikavdelningen
och 57,600 kronor å försöksavdelningen. Härvid har utredningsmannen
å omkostnaderna avräknat veterinärinrättningens inkomster.
Som förut angivits har Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget erbjudit
sig att, därest veterinärinrättningssakkunnigas förslag, i den form, som erhållits
efter utredningsmannens överarbetning, i huvudsakliga delar genomföres,
bekosta såväl engångskostnaderna för försöksavdelningen som driftkostnaderna
vid densamma under en tid av två år. Denna gåva, vilken kan
bliva till mycket stort gagn för landets djurskötsel, anser jag statsmakterna
böra mottaga.
Erinras må, att hästexportberedningen på sätt framgår av vad förut anförts
upptagit frågan om användningen av överskottsmedel, som uppkommit
vid export av hästar, och därvid förordat att ett belopp av 500,000 kronor
skulle disponeras för veterinärinrättningen i Skara och viss veterinärmedicinsk
forskning. Av detta belopp torde på sätt utredningsmannen föreslagit
omkring 300,000 kronor böra disponeras för gäldande av engångskostnaderna
för genomförande av den föreslagna moderniseringen och utbyggnaden
av kliniken vid veterinärinrättningen. Härutöver bör, på sätt utredningsmannen
funnit, ett belopp av 34,900 kronor, utgörande behållna försäljningsmedel
av vissa veterinärinrättningens fastigheter, tagas i anspråk
för samma ändamål.
Av hästexportmedlen torde vidare ett belopp av omkring 150,000 kronor
böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att användas till forskningar
rörande hästsjukdomar. I första hand synes det lämpligt att av dessa medel
bestrida kostnaderna för forskningar rörande hovsjukdomar hos hästar.
Såsom utredningsmannen framhållit föreligga nämligen betydande outforskade
problem beträffande dessa sjukdomar. Genom ifrågavarande sjukdomar
åsamkas hästägarna årligen avsevärda kostnader och förluster. Den mest
vanliga av här åsyftade åkommor torde vara hovbroskförbeningen, vilken
åkomma innebär, att hovbrosken undergå en sjuklig förändring med påföljd
att de förbenas samt därigenom helt eller delvis förlora sin elasticitet. Örn
förbeningen medför hölta och denna icke försvinner trots omsorgsfull behandling,
förefinnas som regel även andra sjukdomstillstånd i hoven än
förbening i brasket. Den vanligaste av dessa sjukdomar är s. k. strålbenshälta.
En annan åkomma, som ej sällan påträffas hos hästar med förbenade
hovbrosk, är inflammation av hovleden. Sambandet mellan nu nämnda sjukdomar
i hästens bov och de ärftliga dispositionerna för desamma synes enligt
mitt förmenande böra vetenskapligt klarläggas. Härför erfordras emellertid
omfattande undersökningar. Då nämnda åkommor lära vara mest
framträdande inom Skaraborgs län, torde det vara lämpligt att förlägga
dessa undersökningar till veterinärinrättningen i Skara, där nödigt laboratorieutrymme
kan ställas till förfogande. För undersökningarna bör som utredningsmannen
föreslagit under en tid av fem år anställas lämplig veterinär
med ett årsarvode av omkring 10,000 kronor. För veterinärens resor torde
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
böra beräknas ett årligt belopp av 10,000 kronor. Laboratorieutrustningen kan
beräknas draga en kostnad av 8,000 kronor. För den bearbetning av undersökningsmaterialet
ur ärftlighetssynpunkt, som bör äga rum vid veterinärhögskolans
avdelning för avelsbiologi och husdjurshygien, synes kunna beräknas
ett engångsbelopp av 20,000 kronor. Publikationen av arbetsresultaten
m. m. torde draga en kostnad av 12,000 kronor. Sammanlag! beräknas
alltså kostnaderna för nu avsedda undersökningar uppgå till 140,000 kronor,
vartill bör läggas ett belopp av 10,000 kronor för oförutsedda utgifter. Därest
riksdagen icke har något att erinra mot vad jag sålunda förordat, torde
det få ankomma på Kungl. Majit att, efter förslag från veterinärhögskolan och
lantbruksstyrelsen, fastställa arbetsplan och instruktion för undersökaren,
vilken lämpligen bör vara underställd veterinärhögskolan. Det synes även
böra tillkomma Kungl. Majit att bestämma tidpunkten för forskningsverksamhetens
igångsättande. Jag förutsätter härvid att för ändamålet icke komma
att användas mera medel än som äro absolut nödvändiga. Därest å förut
beräknade belopp uppkomma besparingar, torde de böra få avses till andra
forskningar rörande hästsjukdomar.
Vad angår dispositionen av återstoden av ifrågavarande överskottsmedel,
omkring 2,500,000 kronor, synes detta belopp i anslutning till vad hästexportberedningen
framhållit böra användas för hästavelns befrämjande. Då
det av hästexportberedningen framlagda förslaget örn medlens disposition
synes böra bliva föremål för ytterligare utredning och överväganden, torde
slutlig ståndpunkt icke nu kunna tagas till förslaget i denna del utan torde
detsamma framdeles ånyo få anmälas för Kungl. Majit.
Beti äflande veterinärinrättningens framtida organisation kan jag i allt väsentligt
ansluta mig till vad utredningsmannen föreslagit. Inrättningen bör
alltså organiseras på två avdelningar, nämligen en klinisk avdelning med
hovbeslagsskola samt en försöksavdelning. Då samina person knappast kan
beräknas besitta erforderlig kompetens både i egenskap av kliniker och som
försöksledare, har jag alltså icke, såsom i några yttranden ifrågasatts, ansett
det möjligt att sammanslå de båda föreslagna avdelningarna. I administrativt
hänseende synes inrättningen böra lyda under veterinärhögskolan och
dess styl else. Givet är emellertid, att ett samarbete även bör äga rum med
övriga forskningsinstitutioner på jordbruksnäringens område. Särskilt vid
uppgörandet av försöksplanerna bör ett dylikt samarbete komma till stånd,
varvid säkerligen den vid lantbrukshögskolan samlade erfarenheten kan bliva
till synnerligen stort gagn. Utövandet av den omedelbara ledningen av inrättningen
torde, pa sätt utredningsmannen föreslagit, böra tillkomma en
särskild nämnd, som bör tillsättas av Kungl. Majit. De i vissa yttranden uttalade
farhågorna för att anordningen med en nämnd av den sammansättning
som föreslagits skulle bliva tungrodd torde vara överdrivna. Att lägga
den omedelbara ledningen av inrättningen under högskolans styrelse förstärkt
med vissa lokala representanter, såsom från vissa håll ifrågasatts, synes
mig däremot komma att medföra onödig omgång och besvär. Vad ut
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
25
redningsmannen föreslagit i fråga om nämndens sammansättning och dess
uppgifter samt gränsdragningen mellan nämndens och högskolestyrelsens
funktioner torde i huvudsak kunna godtagas. Det synes emellertid böra få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifterna om nämndens
sammansättning m. m.
Kliniken och försöksavdelningen synas böra organiseras i enlighet med
vad utredningsmannen föreslagit. Chefen för kliniken, som bör vara legitimerad
veterinär, bör placeras i lönegrad Eo 28. Det torde böra åligga denne
befattningshavare att inför nämnden föredraga de till hans avdelning hörande
ärendena. Till kliniken böra ytterligare knytas följande befattningshavare,
nämligen en instruktionssmed, en hovslagare, en fodermarsk och en
djurskötare, vilka befattningshavare böra hänföras till de av allmänna lönenämnden
föreslagna lönegraderna. Därjämte bör såsom utredningsmannen
föreslagit vid kliniken finnas ett kvinnligt tekniskt biträde (klinikbiträde).
Med hänsyn till de med sistnämnda befattning förenade arbetsuppgifterna
bör befattningen placeras i lönegrad Eo 6.
Försöksavdelningen bör förestås av en försöksledare, som har att föredraga
de till hans avdelning hörande ärendena inför nämnden. Meningarna
ha varit delade rörande såväl denne befattningshavares kompetens som hans
lönegradsplacering. Då den ifrågasatta forskningen är av utpräglat veterinärmedicinsk
natur, finner jag det i princip riktigt, att försöksledaren bör lia
avlagt veterinärexamen eller ådagalagt motsvarande kompetens å dithörande
områden. Kungl. Maj :t bör emellertid äga möjlighet att meddela dispens från
detta kompetenskrav. För att till befattningen kunna förvärva en person
med erforderliga kvalifikationer synes det mig icke möjligt att placera tjänsten
lägre än i lönegrad Eo 28. Vid försöksavdelningen böra, i enlighet med
vad utredningsmannen föreslagit, ytterligare anställas en assistent, en jordbruksassistent,
ett laboratoriebiträde, en ladugårdsförman, en djurskötare,
tillika vaktmästare, samt ett tekniskt biträde. Beträffande dessa befattningshavares
lönegradsplacering kan jag biträda vad utredningsmannen föreslagit.
Särskilt vill jag härvid framhålla angelägenheten av att assistentbefattningen
erhåller den förordade lönegradsplaceringen med hänsyn till vikten av att
för befattningen kunna erhålla en i allo kompetent kraft.
Personalstaterna för veterinärinrättningen skulle i anslutning till det anförda
få följande utseende.
Vid klinikavdelningen.
Lönegrad
1 klinikchef ................................................ Eo 28
1 instruktionssmed .......................................... Eo 12
1 fodermarsk ................................................ Eo 7
1 hovslagare ................................................ Eo 7
1 klinikbiträde .............................................. Eo 6
1 djurskötare ............................................... Eo 5.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2G
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
Vid försöksavdelningen.
Lönegrad
1 försöksledare .............................................. Eo 28
1 assistent .................................................. Eo 21
1 jordbruksassistent .......................................... Eo 16
1 laboratoriebiträde .......................................... Eo 9
1 djurskötare, tillika vaktmästare .............................. Eo 7
1 ladugårdsförman .......................................... Eo 7
1 tekniskt biträde ............................................ Eo 4.
Som de sakkunniga föreslagit böra såväl klinikchefen som försöksledaren
tillsättas efter sakkunnigförfarande.
I avlöningsstaten för veterinärinrättningen torde under en anslagspost för
avlöningar till icke-ordinarie personal i enlighet med vad jag förordat och under
beaktande av vad lönenämnden anfört beträffande befattningshavarnas löneklassplacering
böra uppföras för klinikavdelningen (8,424 + 3,324 + 2,652
+ 2,652 + 2,514 + 2,379=) i runt tal 22,000 kronor och för försöksavdelningen
(8,424 + 5,559 + 4,047 + 2,925 + 2,652 + 2,652 + 2,241 = 28,500
kronor. Härutöver bör för vikariatsersättningar och extra arbetskraft beräknas
ett belopp av 4,000 kronor. Ifrågavarande anslagspost bör följaktligen
upptagas med (22,000 + 28,500 + 4,000 =) 54,500 kronor. För rörligt tilllägg
torde böra beräknas 7,800 kronor. Avlöningsstaten skulle enligt nu angivna
beräkningar få följande utseende.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ...... kronor 54,500
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 7,800
Summa kronor 62,300.
Den sålunda uppgjorda avlöningsstaten förutsätter, att de nuvarande ordinarie
tjänstemännen vid inrättningen kunna överföras å den nya personalstaten.
Där så icke kan ske, torde böra övervägas att uppföra ifrågavarande
tjänster å övergångsstat. För den händelse den nuvarande instruktionssmeden
kommer att överföras på den nya personalstaten, torde han böra erhålla
personlig lönefyllnad till förhindrande av att en minskning sker i hans nuvarande
löneinkomst. Härvid bör i lönetillägget inräknas hans andel i nettovinsten
av smedjan, vilken andel i samband härmed torde böra indragas.
Omkostnaderna för veterinärinrättningen torde i enlighet med vad utredningsmannen
förutsatt kunna beräknas till 45,800 kronor varav 38,000 kronor
synas böra avses till expenser, 4,200 kronor till reseersättningar, 1,000 kronor
till publikationstryck, 2,000 kronor till jord- och fodermedelsanalyser samt
600 kronor till diverse utgifter. Å omkostnadsstaten bör såsom särskilda uppbördsmedel
upptagas vad som kan inflyta i form av inkomster från inrättningens
fonder och dess rörelse.
Med hänsyn till önskvärdheten av att statens utgifter för driften i möj
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
27
ligaste mån hållas nere synes det, på sätt utredningsmannen föreslagit, lämpligt
att skäliga avgifter erläggas för djurvården och behandlingen å kliniken.
En strävan bör vara att klinikens omkostnader täckas av avgifterna. Genom
uttagande av lämpligt avvägda avgifter, vilket ej bör utesluta differentiering
och i särskilt ömmande fall nedsättning eller befrielse från avgift, torde, som
utredningsmannen funnit, inkomsterna från klinikrörelsen bliva betydligt
högre än de sakkunniga beräknat. Försiktigheten torde dock bjuda att till
en början räkna nied ganska låga inkomster, vilka efter hand kunna förväntas
stiga så att klinikavdelningen i möjligaste mån blir självförsörjande. Om
överskottet från kliniken beräknas till 15,000 kronor och anstaltens övriga inkomster,
inbegripet avkastningen av dess fonder, till 9,800 kronor, bör omkostnadsanslaget
upptagas till (45,800—-15,000 — 9,800=) 21,000 kronor.
Slutligen bör såsom de sakkunniga och utredningsmannen förutsatt, till
materiel m. m. beräknas ett årligt anslag av 10,000 kronor.
Utredningsmannens beräkningar av engångskostnaderna, sammanlagt
622,100 kronor, varav 476.900 kronor till byggnadsarbeten, ha icke föranlett
någon erinran från min sida.
Därest de av mig förut uppdragna riktlinjerna för finansieringen av ifrågavarande
förslag godtagas, torde medel icke behöva äskas för engångsutgifter
eller för de löpande utgifterna vid försöksavdelningen under två år. Bortsett
från utgifter för personalens pensionering och för kristillägg skulle medelsanvisningen
för ändamålet under verksamhetens två första år kunna
begränsas till omkring 36,000 kronor. Därefter kan det årliga medelsbehovet
beräknas till 93,300 kronor eller det lägre belopp, som erfordras efter det
avgifter enligt av mig föreslagna principer uttagits. Det synes mig naturligt,
att åtminstone en del av dessa utgifter bestridas av totalisatormedel, därest så
kan ske utan att inkräkta på de åtgärder för hästavelns främjande vartill
dylika medel nu användas.
Då den av mig nu förordade veterinärmedicinska institutionen icke kan
träda i verksamhet förrän erforderliga byggnadsarbeten utförts, torde för
nästa budgetår endast böra anvisas medel till veterinärinrättningen för den
hittillsvarande verksamheten. Det synes emellertid böra få ankomma på
Kungl. Majit att besluta örn igångsättande av förevarande byggnadsarbeten
samt anskaffande av inventarier, så snart det med hänsyn till omständigheterna
kan anses lämpligt. De för detta ändamål erforderliga medlen finnas,
därest riksdagen biträder vad jag förut förordat, tillgängliga utan särskild
medelsanvisning.
Under veterinärinrättningens förvaltning slå sedan gammalt flera donationsfonder.
Dessa torde jämväl efter omorganisationen böra bibehållas var
för sig under särskild bokföring. Den föreslagna omläggningen av verksamheten,
som bland annat innebär en utbyggnad av veterinärinrättningens
nuvarande arbetsuppgifter, torde kunna genomföras utan att detta kommer
all strida mot donationsbestämmelserna.
I samband med all veterinärinrättningens nyorganisation genomföres sy
-
28
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64
Utskottet.
nes inrättningens nuvarande skuld till statsverket om 28,000 kronor lämpligen
böra regleras på sätt utredningsmannen föreslagit. Frågan om förvaltningen
av de statsfastigheter, som ställts till inrättningens disposition, ävensom
frågan om försäljning av ett mindre område av Brogården till vattenfallsstyrelsen
torde böra upptagas till avgörande, då nyorganisationen skall
träda i kraft. Likaså bör beslut i dylikt sammanhang träffas angående erforderlig
omändring av Skara veterinärinrättnings (Axvalls) veterinärdistrikt.
I årets statsverksproposition har under nionde huvudtiteln till Veterinärinrättningen
i Skara för nästa budgetår beräknats ett anslag av 10,500 kronor.
Den av utredningsmannen förordade provisoriska löneförbättringen för
inrättningens fodermarsk, hovslagare och stalldräng synes enligt mitt förmenande
böra genomföras från och med nästa budgetår. Till nämnda befattningshavare
bör alltså från och med den 1 juli 1944 utgå provisoriskt lönetillägg
enligt av allmänna lönenämnden angivna grunder med 340 kronor
till fodermarsken, 360 kronor till hovslagaren och 790 kronor till stalldrängen,
allt för år räknat. Med hänsyn till vad jag nu förordat bör anslaget till
veterinärinrättningen för nästa budgetår uppföras med (10,500 + 340 + 360
+ 790 =) i runt tal 12,000 kronor.
De verkställda utredningarna rörande den framtida användningen av veterinärinrättningen
i Skara, vilken grundades år 1774 och är den äldsta veterinärvetenskapliga
undervisningsanstalten i riket, synas giva vid handen att
denna institution lämpligen kan utnyttjas och utbyggas för att handha vissa
veterinärmedicinska forskningsuppgifter. Närmast är det fråga örn förebyggande
eller botande av vissa bristsjukdomar och ämnesomsättningsrubbningar
hos kreaturen, vilka årligen förorsaka förluster till betydande belopp och numera
påkalla allt större uppmärksamhet. Med hänsyn till att ifrågavarande
forskning uppenbarligen är av största vikt för husdjursskötseln i landet, vill
utskottet tillstyrka att det av föredragande statsrådet föreslagna forskningsinstitutet
kommer till stånd. Då forskningen icke kan bedrivas utan att den
förenas med försöksverksamhet vid jordbruk, synes det vara lämpligt att
institutet förlägges till Skara, där veterinärinrättningen är förbunden med
jordbruk. Ur andra synpunkter — främst nödvändigheten av tillgång till
erforderliga vetenskapliga resurser — ha inom utskottet vissa betänkligheter
anförts mot denna placering. Utskottet utgår emellertid ifrån att ett intimt
samarbete upprätthålles med övriga institutioner, vilkas arbete kan komplettera
den speciella forskning det här gäller, såsom veterinärhögskolan, veterinärmedicinska
anstalten och lantbrukshögskolan. Att veterinärinrättningen i
fortsättningen administrativt underställes veterinärhögskolan och dess styrelse
är därför välbetänkt och torde vara ägnat att befordra en samordning
av forskningsarbetena på hithörande områden.
Enligt utredningarna föreligger jämväl ett annat område av husdjurssjukvården
som behöver avsevärt utvecklas och förstärkas, nämligen klinikvården
åt kreatur vid svårare sjukdoms- och olycksfall. Genom inrättande av
dylika kliniker i de delar av landet, där en större och värdefullare kreaturs
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
29
stam funnes uppdragen, skulle betydande värden kunna räddas åt landets
jordbrukare. Då stora fördelar anses stå att vinna, därest förutberörda försöksinstitution
och en klinik för nyssnämnda ändamål förläggas till samma
plats, har föredraganden tillstyrkt att åtgärder vidtagas i syfte att få till
stånd en till Skara förlagd inrättning för vetenskaplig försöksverksamhet liksom
ock för husdjurssjukvård. I anslutning till denna omorganisation har även
en utvidgning av undervisningen i hovbeslag ansetts böra genomföras. Inom
utskottet har förslaget att anordna sagda klinik icke vunnit odelad anslutning,
med hänsyn särskilt till att krav på inrättande av kliniker på andra
håll kunde tänkas framkomma och föranleda betydande kostnader, och det
för övrigt ansetts tveksamt örn klinikvården vore av praktiska krav tillräckligt
motiverad ur jordbrukarnas synpunkt. I propositionen har visserligen
räknats med att skäliga avgifter skola erläggas för djurvården och behandlingen
å kliniken, och att inkomsterna efter hand skola kunna förväntas stiga
så att klinikavdelningen i möjligaste mån blir självförsörjande.
Föredragandens beräkningar av engångskostnader för erforderliga om- och
nybyggnadsarbeten vid Skarainrättningen ävensom för inventarieanskaffning
samt av personalstat och omkostnadsstat ha icke föranlett erinran från
utskottets sida liksom ej heller finansieringsplanen, vilken förutsätter att till
bestridande av kostnader för byggnadsarbeten m. m. användas dels överskottsmedel
som uppkommit, vid export av hästar och dels gåvomedel från
Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget.
Slutligen innehåller propositionen förslag örn att till Kungl. Maj:ts förfogande
skall ställas ett visst belopp hästexportmedel för att under en femårsperiod
användas till forskningar rörande hästsjukdomar vid veterinärinrättningen
i Skara. Utskottet biträder även detta förslag.
Då den av föredraganden förordade omorganiserade verksamheten i Skara
icke kan påbörjas förrän erforderliga byggnadsarbeten utförts, har i propositionen
för nästa budgetår endast äskats medel till veterinärinrättningen
för den hittillsvarande verksamheten. På grund av tillstyrkta provisoriska löneförbättringar
för inrättningens fodermarsk, hovslagare och stalldräng har
emellertid anslaget för ändamålet uppräknats från 10 500 kronor för närvarande
till 12 000 kronor för nästa hudgetår.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
1) besluta, att verksamheten vid veterinärinrättningen i
Skara skall från och med den tidpunkt, som sedermera bestämmes,
omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med
det av utskottet i det föregående tillstyrkta förslaget;
2) bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av utskottet
förordade riktlinjer låta igångsätta byggnadsarbeten för
veterinärinrättningen samt anskaffa inventarier till inrättningen;
-
30
J ordbruksutskottets utlåtande nr 64.
3) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad utskottet i det föregående tillstyrkt till ett
belopp av högst 500 000 kronor disponera de till hästexportberedningen
inflytande hästförsäljningsmedlen; samt
4) till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1944/45
under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 12 000 kronor.
Stockholm den 8 juni 1944.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se utlåtande nr 62.
Reservation:
av herrar Cari Edmund Eriksson, Granath, Näslund, Carlström och Jacobson,
vilka ansett, att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:
»Ehuru utskottet i likhet med föredraganden kan finna det angeläget att
den veterinärvetenskapliga undervisningen här i landet utökas genom tillskapande
av anstalter för nya forskningsuppgifter, kan utskottet dock icke
anse att förhållandena på detta område nu äro så illa tillgodosedda att det i
denna för staten i finansiellt avseende bekymmersamma tid kan vara oundgängligen
nödvändigt att gå in för en nyorganisation av den omfattning som
det föreliggande förslaget innehåller. Den omständigheten att Skandinaviska
kreatursförsäkringsbolaget är villigt att med visst betydande belopp sörja för
starten och under de närmaste två åren därefter även för driftskostnaderna
kan icke få vara avgörande för statsmakternas ställningstagande till
denna fråfea. Såsom riksräkenskapsverket i sitt yttrande över förslaget anmärkt,
är visserligen bolagets erbjudande i och för sig ett vackert uttryck för
god samhällsanda, men då anstalten allt framdeles skall drivas av staten och
de årliga kostnaderna komma att belöpa sig på minst 100 000 kronor kan kapitalvärdet
av statens insats efter nuvarande långtidsränta uppskattas till över
3 000 000 kronor. Dessutom har riksräkenskapsverket anmärkt att fördyring
av kostnaderna för ombyggnadsarbetena jämte diverse andra kostnader beräknats
för lågt. Utskottet vill vidare erinra därom att, därest den nu föreslagna
klinikvården — inrättandet av kreaturslasarett — kommer till genomfö
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
31
rande i Skara, lär det icke kunna förhindras att krav på dylika kliniker
komma att anmäla sig från landets skilda bygder där behovet av sådan kan
vara lika motiverat som i skaratrakten.
Utskottet måste alltså finna, att konsekvenserna av det framlagda förslagets
genomförande nu icke kunna tillnärmelsevis beräknas.
I fråga örn den nuvarande verksamheten vid veterinärinrättningen i Skara
finner utskottet, liksom föredraganden, att denna i sin nuvarande form ej
längre har någon uppgift och att den sålunda bör avvecklas. Då denna avveckling
emellertid icke torde kunna ske under nästkommande budgetår, vill
utskottet tillstyrka anslag till densamma enligt föredragandens förslag.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
1) förklara sig icke kunna bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition i vad den avser omorganisation av veterinärinrättningen
i Skara;
2) till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1944/45
under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 12 000 kronor.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens högre skogsskola. s. 15 i texten