Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anläggande av ett större jordbruk å de s. k. Ragundabottnarna.

1944-06-09 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:65, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anläggande av ett större jordbruk å de s. k. Ragundabottnarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anläggande av ett

större jordbruk å de s. k. Ragundabottnarna.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 159 av herr Olsson, Nils, och 11:223 av herr Hedlund

i Östersund m. fl., har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit måtte anhålla om utredning örn statsmakternas medverkan att realisera

ett i motionerna framfört förslag om anläggande av ett jordbruk å Ragun

da bottnar.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande hänvisas till

motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden i ärendet av

länsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen. Länsstyrelsen har

vid sitt utlåtande fogat yttrande av hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Egnahemsstyrelsen har överlämnat yttrande av egnahemsnämnden i

Jämtlands län.

Det område, varom är fråga i motionerna, ligger omedelbart söder om

Näsets by i den vinkel, som bildas vid Singsåns utflöde i Indalsälven. Området

har en areal av cirka 350 hektar. Med undantag för ett mindre område

söder örn Singsån utgör området ett sammanhängande komplex. Området är

delvis odlat. Genom dålig skötsel ha vissa arealer vuxit igen med al. Jorden

utgöres av svämjord. Väg över området saknas.

Av de hörda myndigheterna lia de lokala organen ställt sig välvilliga till

motionerna. Länsstyrelsen har sålunda tillstyrkt statens medverkan till en

utredning i ämnet enligt något i utlåtandet angivet alternativ. Jämväl hushållningssällskapets

förvaltningsutskott och egnahemsnämnden lia tillstyrkt

utredning. Lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen lia däremot avstyrkt

bifall till motionerna. I övrigt lia de hörda myndigheterna anfört i huvudsak

följande.

Länsstyrelsen: Sorn av utredningen framgår består det område örn ungefär

350 hektar, som avses i motionerna, av en stor mängd små lotter, i flertalet

fall belägna på ett betydande avstånd från stamhemmanen. Nu berörda

förhållande har medfört, att området icke blivit rationellt brukat. Ur såväl

ortsbefolkningens som det allmännas synpunkt är det en angelägenhet av

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 10 sami. Nr 05. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

J ordbruksutskottets utlåtande nr Gö
-

star betydelse att jordens goda naturliga förutsättningar på bättre sätt tillvaratagas

och att området blir föremål för effektiv jordbruksdrift. Olika möjligheter

synas härvid kunna komma i fråga. Emellertid är det uppenbart

att, så länge den nuvarande splittringen av brukningsenheterna består, någon

mera väsentlig förbättring i berörda hänseende ej kan ernås. Ej heller torde

det vara möjligt att vinna en tillfredsställande lösning av föreliggande fråga

utan statens medverkan i en eller annan form. Under sådana förhållanden

synes det väl motiverat att staten jämväl medverkar vid en utredning av frågan,

därvid olika alternativ för dess lösning allsidigt belysas. Utredningen,

vartill medel inom länet saknas, synes lämpligen kunna ske genom ett statligt

organ, förslagsvis lantbruksstyrelsen eller egnahemsstyrelsen, som med

sig adjungerar den lokala sakkunskapen inom länet, eller också genom en

statlig kommitté, representerande såväl den centrala som den lokala sakkunskapen

på området. Skulle ej något av dessa alternativ kunna godtagas,

vill länsstyrelsen föreslå, att medel ställas till länsstyrelsens förfogande för

verkställande av erforderlig utredning med biträde av tillkallad sakkunskap.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott: Förvaltningsutskottet delar

motionärernas mening därom, att möjligheterna att på ett bättre sätt än

som nu sker utnyttja ifrågavarande område böra tillvaratagas. Frågan om

på vilket sätt detta lämpligast skall ske, synes emellertid böra närmare prövas,

och utskottet förutsätter, att den av motionärerna föreslagna utredningen,

därest densamma kommer tili stånd, kommer att omfatta jämväl detta

spörsmål. Det är önskvärt att vid en eventuell utredning även den lokala sakkunskapen

inom länet blir representerad.

Egnahemsnämnden: Med hänsyn till jordens beskaffenhet utgöra ifrågavarande

bottnar en värdefull produktionsreserv, och önskvärt vore, att denna

bleve till fullo utnyttjad.

Egnahemsnämnden har således intet att erinra mot att frågan om bottnarnas

utnyttjande blir föremål för allsidig prövning, varvid icke enbart möjligheterna

att här tillskapa ett större jordbruk bör undersökas utan även andra

vägar för ett rationellt och ekonomiskt utnyttjande av odlingstillgångarna.

Första förutsättningen för alt å bottnarna bilda ett större jordbruk efter

de riktlinjer, som i motionerna uppdragits, är emellertid att hela arealen eller

största delen av densamma kan arrenderas i ett sammanhängande skifte.

Enskilda brukningsdelar, insprängda i komplexet, kunna icke tolereras, då

en dylik splittring kan medföra försvårad brukning och dessutom vålla oenighet.

Då produktionen kan förväntas bliva ensidig — såvitt kan bedömas i huvudsak

endast mjölk — och någon skog i detta fall icke finnes att falla tillbaka

på, måste de grundläggande kalkylerna göras med högsta omsorg. Anläggningskostnaderna

komma att ställa sig höga icke enbart beroende på byggnadskostnaderna

för ekonomibyggnaden. Man torde få räkna med betydande

belopp för uppförande av förvaltare- och arbetarbostäder. Kostnaderna för

iordningställandet av åkerjorden genom dikning, planering och andra erforderliga

kutiveringsåtgärder komma att representera betydande belopp. Härtill

kommer, att markvägar måste anläggas, för att transportförhållandena

skola bliva så gynnsamma som möjligt. Driftskostnaderna måste bliva föremål

för en noggrann analys. Då driftsresultatet är till övervägande del beroende

del beroende på mjölkproduktionen och det mjölkpris, som i en framtid

kan erhållas, är det skäl i att icke kalkylera med toppriser på mjölken.

Försäljningen av slaktdjur torde icke få samma betydelse för det ekonomiska

utbytet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

;$

Jordbruksutskottets utlåtande nr 65

förutom den av motionärerna föreslagna utredningen lior jämsides nied

denna aven göras undersökningar om andra vägar att på rationellt sätt utnyttja

bottnarna. Då Ragundabottnarna utgöra fristående fastigheter med

egen registerbeteckning är en omskiftning av de byalag, vilka såsom fyllnadsjord

hava skiften pa bottnarna, icke genomförbar och därför är denna väg

till nybildning av fastigheter genom utflyttning lili bottnarna stängd.

Emellertid skulle man kunna tänka sig, att egnahemsorganisationen förvarvade

området ifråga, örn nu detta låter sig göras lill rimliga jordpriser.

Men aven da mäste första förutsättningen vara, att det område, som förvärvas,

kommer att ligga i ett sammanhängande skifte. Vad som talar emot en sådan

lösning är, att bottnarna icke äro tilldelade någon skog. Skola familjejordbruk

nybildas, kan detta icke ske med mindre stödskog tilldelas de nytillkomna

fastigheterna. Då emellertid domänverket innehar åtminstone en kronopark,

som med hänsyn till läge skulle kunna sambrukas med fastigheter å

bottnarna, böra möjligheterna till överlåtelse av sådan skogsmark till egnahemsorganet

undersökas. Denna skogsareal borde då lämpligen förvaltas såsom

gemensamhetsskog dels för undvikande av onödig uppdelning av jorden

dels för vinnande av mera rationell skogsdrift.

Med stöd av vad ovan anförts vill egnahemsnämnden tillstyrka föreliggande

motioner om utredning rörande möjligheterna att på Ragundabottnarna

tillskapa ett större jordbruk men önskar som sin mening också framhålla

önskvärdheten av att jämsides med denna utredning även undersökning göres

örn förutsättningarna att genom egnahemsorganisationen lösa frågan örn tillvaratagandet

av den produktionsreserv, som ifrågavarande bottnar represen
torö

1

Lantbruksstyrelsen: Såsom framgår av förevarande motioner lämnar jordbruksdriften

inom ifrågavarande område åtskilligt övrigt att önska. Enligt

Iantbruksstyrelsens förmenande får det därför anses vara synnerligen angeläget,

att jordbruket där snarast bringas till en ståndpunkt, som mera motsvarar

de för området gällande goda naturliga förutsättningarna. Det torde

emellertid böra ankomma på vederbörande lokala myndigheter att närmare

utreda frågan angående de åtgärder, som i detta syfte böra vidtagas. Först

därest en dylik utredning skulle utvisa, att statsmakternas medverkan skulle

vara motiverad och erforderlig för frågans lösning, torde det ankomma på

Kungl. Maj:t och riksdagen att taga ställning till eventuella förslag om

vidtagande av särskilda statliga åtgärder.

Vidare får lantbruksstyrelsen uttala, att styrelsen för sin del finnér det

i motionerna framförda förslaget att utarrendera ifrågavarande område till

en på angivet sätt bildad förening och därigenom möjliggöra skapandet av

ett storjordbruk mindre lämpligt. De stora anläggningskostnader, som ett

dylikt jordbruk skulle draga, synas nämligen förutsätta ett mera stadigvarande

jordinnehav än vad arrende av ett flertal jordlotter erbjuder Enligt

Iantbruksstyrelsens förmenande torde det för den skull vara mera ändamålsenligt

att genom sammanläggning av lill olika brukningsdelar börande

skiften bär söka åstadkomma bärkraftiga så kallade familjejordbruk

Det uppgives emellertid, alt ägarna (ill dessa skiften icke skulle ''

att genom försäljning medverka lil! sådan nybildnin

I så fall bör utrönas huruvida icke deli

utredningen om expropriation och

ofullständiga jordbruk kan komma ali

vara villiga

av familjejordbruk,

inora egnahemsstyrelsen pågående

örköpsrätt av jord tor komplettering av

skapa förutsätlniin

, ..................igar för bildande

av dylika Jordbruk, innan tanken på familjejordbruksbildning å här ifrågavarande

område övergives. Lantbruksstyrelsen får slutligen erinra, att,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

.1 ordbriiksutskottets utlåtande m 65.

Utskottet.

därest jorden inom området skulle vara eller senare visa sig bliva så vanskött,

att dess avkastningsförmåga äventyras, möjlighet torde finnas att

vidtaga sådana åtgärder, varom stadgas i lagen den 30 juni 1942 (nr 515)

om åtgärder mot vanhävd av jordbruk.

Egnahemsstyrelsen: Styrelsen ställer sig mycket tveksam till projektet om

inrättande av ett större jordbruk på ifrågavarande markområde. Enligt styrelsens

erfarenhet vill det synas som örn större jordbruk icke riktigt lämpade

sig för Norrland och den norrländska befolkningen. I vart fall ha

dylika jordbruk mycket svårt att finna köpare, och av det tåtal större jordbruk,

som där finnas, ha en del förvärvats av egnahemsorganisationen för

att användas bl. a. för bildande av familjejordbruk. Ett större jordbruk utbjudes

f. n. till egnahemsstyrelsen att användas för samma ändamål. Det i

motionerna föreslagna storjordbruket synes därför icke böra komma till

stånd genom statens medverkan.

Emellertid synas Ragunda bottnar böra bättre än nu är fallet utnyttjas

för jordbruksdrift. Egnahemsstyrelsen har också för avsikt att — därest

förevarande motioner ej skulle föranleda åtgärd — efter verkställande av

undersökningar rörande möjligheterna att å området anlägga familjejordbruk

och att förvärva skogsmark till dessa, undersöka huruvida det må låta

sig göra att till rimligt pris inköpa området ifråga för att utnyttja det såsom

jordanskaffningsföretag liknande dem som finnas i Norrbotten och Västerbotten.

Örn ett sådant utnyttjande visar sig möjligt och ändamålsenligt,

skulle å området anläggas huvudsakligen familjejordbruk. Möjlighet skulle

därvid beredas Ragundabor, som så önskade, att få förvärva sådana jordbruk,

varvid för skapande av bärkraftiga jordbruk sammanläggning med

äldre brukningsdelar kunde komma till stånd.

Enligt vad som framgår av utredningen i ärendet är jordmånen inom ifrågavarande

område merendels god, vilket utskottet även haft tillfälle att förvissa

sig örn vid besök på platsen. Naturliga förutsättningar förefinnas därför

enligt utskottets uppfattning för en lönande jordbruksdrift på området.

Ett effektivt utnyttjande av marken hindras dock av den nu rådande ägosplittringen

i cirka 110 skiften, vilka i åtskilliga fall ägas av personer bosatta

på avsevärt avstånd från lotterna. I likhet med motionärerna anser utskottet

därför ''lämpligt, att frågan örn vilka möjligheter som kunna tänkas för att

området bättre än hittills må kunna utnyttjas för jordbruksändamål blir

föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning, därvid även det i motionerna

framlagda förslaget att områdets brukande skulle överlåtas på en

av lottägarna bildad förening bör prövas.

Den av utskottet förordade utredningen synes lämpligen kunna anförtros

åt de sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december

1943 tillkallats av chefen för jordbruksdepartementet för att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande åtgärder för det norrländska näringslivets

förkovran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:159 och 11:223 må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

s. 5 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutsk.ottets utlåtande nr 65-

5

att Kungl. Maj:t ville överlämna motionerna till ovan angivna

norrlandsutredning för att tagas under övervägande vid

fullgörandet av utredningens uppdrag.

Stockholm den 9 juni 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Gabrielsson, Alfred

Andersson, Jacob Hansson, friherre Beck-Friis, Näslund och Anderberg samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i

Sörsjön, Mäler, Lundbom, Andersson i Surahammar, Svensson i Ljungskile och Larsson

i Karlstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:405 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anläggande av ett större jordbruk å de s. k. Ragundabottnarna. a1 i texten