Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner.

1944-06-20 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

Jfr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 20 juni 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder

för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden

vid arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I en lill riksdagen den 12 maj 1944 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 264, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen angivna riktlinjer för budgetåret 1944/45 fastställa

grunder för utlämnande av statsunderstöd vid arbetslöshet till vissa förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) 1:347 av herrar Nilsson, Bror, och Hagman, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att fastställa sådana grunder för utlämnande av ifrågavarande

statsunderstöd, att bidraget til! ladugårdsförbättringar skall handhavas

av egnahemsorganen; samt

2) lii 542 av herr Staxäng m. fl., vari hemställts, alt riksdagen vid behandling

av förevarande proposition måtte besluta att till utförande av skogsodlingsföretag

må utöver statsbidrag även kunna utlämnas lån.

Angående de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till dessa.

I särskilda skrivelser den 27 maj 1943 har chefen för finansdepartementet

med stöd av Kungl. Majits beslut den 19 maj 1943 angående utredningar av

de ekonomiska problem, som möta vid omställningen efter ett vapenstillestånd,

uppdragit åt 1942 års jordbrukskommitté och skogsstyrelsen att verkställa

inventering av sådana för sysselsättning av arbetslösa lämpade anläggningsarbeten

inom jordbruket respektive skogsbruket, som vore ägnade att

öka jordbrukets och skogsbrukets produktivitet eller landets förmåga av

självförsörjning och som kunde beräknas bliva under viss kortare tid utförda,

dels under förutsättning att nuvarande regler för bidrag av allmänna

medel då skulle gälla, och dels med ersättning därutöver för merkostnaden

på grund av de särskilda omständigheter, varunder arbetet utförts.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

9

I anledning härav har 1942 års jordbrukskommitté med skrivelse den 22

september 1943 överlämnat promemoria angående beredande av sysselsättning

inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut.

över promemorian ha yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

egnahemsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, samtliga hushållningssällskaps

förvaltningsutskott — med undantag för förvaltningsutskottet

i Skaraborgs län — ävensom av hushållningssällskapets täckdikningsnämnd

i sistnämnda län.

Skogsstyrelsen har med skrivelse den 17 januari 1944 överlämnat promemoria

angående beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande

arbetslöshet efter krigets slut. över sistnämnda promemoria ha yttranden

avgivits av statskontoret, statens arbetsmarknadskommission, investeringsutredningen

ävensom samtliga skogsvårdsstyrelser.

I promemoriorna lia bland annat lämnats redogörelser för inom jordbruket

och skogsbruket befintliga arbetsobjekt och deras omfattning samt förslag

rörande planläggning av desamma och statsunderstöd för arbetenas utförande.

I skrivelse den 24 januari 1944 ha skogsstyrelsen och statens arbetsmarknadskommission

hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att statsbidrag till

skogliga beredskapsarbeten finge anvisas av skogsstyrelsen.

Jordbrukskommitténs promemoria.

Inledning.

Jordbrukskommittén har i sin promemoria framhållit, att sysselsättning

i större utsträckning för arbetslösa inom den egentliga jordbruksdriften —

skogen ej inräknad — icke torde kunna påräknas annat än tillfälligtvis under

särskilt arbetskrävande perioder. Under sådana förhållanden återstode

enligt kommitténs uppfattning att undersöka möjligheterna att för sysselsättning

åt arbetslösa igångsätta speciella anläggningsarbeten inom jordbruket

utanför den egentliga jordbruksdriften.

Som lämpliga arbetsobjekt inom jordbrukets område utanför den egentliga

jordbruksdriften har jordbrukskommittén angivit förbättring av bostäder

och ekonomibyggnader, anläggningar av brunnar och vattenledningar,

elektrifieringsanläggningar, gödselvårdsanlaggningar, avdikningsföretag, täckdikningsföretag,

betesförbättring, nyodling, stenröjning, avloppsförbättring

och jordkörning samt jordanskaffningsföretag i Norrland. Kommittén har

emellertid icke till närmare behandling upptagit frågorna örn anslag till avdikningsföretag

under lantbruksingenjör ledning samt till åtgärder till vattenförsörjningens

ordnande på landsbygden oell till elektrifieringsarbelen.

Utredning rörande de med avdikningsföretagen sammanhängande spörsmålen

påginge nämligen inom arbetsmarknadskommissionen. Frågan om statsunderstödda

åtgärder för vattenförsörjningens ordnande hade nyligen behandlats

av egnahemsstyrelsen i en till Kungl. Majit överlämnad utredning. Vad an
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

ginge elektrifieringsarbeten å landsbygden hade kommittén icke för närvarande

ansett sig kunna framlägga förslag till dylika arbeten för arbetslöshetens

bekämpande.

Vid ett bedömande av frågan, huruvida arbetsobjekt kunde vara lämpliga

för motverkande av en arbetslöshet av större omfattning, har jordbrukskommittén

ansett tre spörsmål i första hand vara av betydelse, nämligen

arbetets omfattning under olika årstider, arbetsobjektets storlek å de enskilda

arbetsplatserna samt slutligen det arbetslösa klientelets beskaffenhet.

Hänsyn borde därjämte tagas till materialbehovet.

Gällande grunder för statsunderstöd till vissa anläggningsarbeten

å jordbrukets område.

Redogörelse för de i ämnet gällande bestämmelserna återfinnes på s. 5—8

i propositionen.

Jordbrukskommitténs förslag.

Jordbrukskommittén har föreslagit att de av hushållningssällskapen förmedlade

understöden skulle bliva av den storlek, som framgår av följande

tabell, i vilken som jämförelse angivits även nu gällande och av hushållningssällskapsutredningen

i dess betänkande (SOU 32/1942) föreslagna bestämmelser.

Jordbrukskommittén har i övrigt föréslagit att följande bestämmelser skola

tillämpas.

Jordbrukskommitténs förslag

Arbetsobjekt

Nu gällande

maximibelopp

Hushållnings- sällskapsutred- ningens förslag

Maximibelopp för företag vid

jordbruk örn högst 20 ha åker

Maximibelopp

för företag vid

till maximi- belopp

örn företaget

utföres under

längre tid än

ett år

om företaget

utföres inom

högst ett år

jordbruk örn

över 20 ha åker.

Utförda inom

högst ett år

Nyodling......

60 %, 400 kr/ha

60 %, 400 kr/ha

80 %, 530 kr/ha

_

Stenröjning____

60 %, 350 kr/ha

60 %, 350 kr/ha

80 %, 470 kr/ha

50 X, 350 kr/ha

Jordkörning ...

Täckdikning

60 %, 2c

0 kr/ha *

60 %, 250 kr/ha

80 %, 330 kr/ha

—

(med rör) ....

Avloppsförbätt-

25 *

25 %, 200 kr/ha

40 %, 350 kr/ha

40 %, 350 kr/ha

40 %, 350 kr/ha

ring..........

60 %,

fört

250 kr/

Tåg

60 X

80 %

40 %

Betesförbättring

Gödselvårdsan-

60 %, 350 kr/ha

60 %, 250 kr/ha

60 %, 350 kr ha

80 %, 470 kr/ha

30 %, 175 kr/ha

läggning......

Ladugårdsdr-

25 %, 200 kr/

företag

25 X, 250 kr/

företag

40 %

50 %

40 %

bättring......

200 kr. per nöt- kreatursenhet

25 %, 1 500 kr

företag

40 *

50 %

40 %

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

11

1. Lån utöver bidrag bör kunna utgå till samtliga ifrågavarande arbetsobjekt

intill 80 procent av anläggningskostnaden. Vidare böra följande högsta

lånebelopp gälla, för nyodling 500 kronor för hektar, för stenröjning 400

kronor för hektar, för jordkörning 300 kronor för hektar, för täckdikning

med rör 600 kronor för hektar, för täckdikning med annat material 350 kronor

för hektar, för betesförbättring 300 kronor för hektar och 2 000 kronor

för företag samt för ladugårdsförbättring 600 kronor för nötkreatursenhet.

2. Lån och bidrag böra utgå utan tillämpning av behovsprincipen.

3. Tiden för företagets fullbordande fastställes i fråga om jordbruk örn

högst 20 hektar åker, då högre bidrag tilldelas vederbörande, samt i fråga

om jordbruk med över 20 hektar åker till högst ett år. Uppskov medgives

icke.

Tiden för företagets fullbordande fastställes i fråga om jordbruk under

20 hektar, då lägre bidrag tilldelas vederbörande, till högst två år med möjlighet

till högst ett års uppskov, där särskilda förhållanden därtill föranleda.

4. Jordbrukare som önskar begagna sig av lejd arbetskraft bör få välja

mellan att själv skaffa sig denna arbetskraft eller vända sig till arbetsmarknadsorgan

för anvisning å dylik.

Bidrag böra utgå ur ett anslag och lån ur en fond. Till förmedlarens förfogande

ställda understödsbelopp böra icke uppdelas på skilda ändamål utan

förmedlaren bör givas fria händer att disponera desamma för avsedda ändamål

på sätt som befinnes erforderligt för att få i gång så många företag

som möjligt med hjälp av arbetslösa.

Beträffande av egnahemsnämnderna förmedlade understöd har jordbrukskommittén

angivit sin ståndpunkt sålunda, att någon ändring av nu gällande

bestämmelser för egnahemslån och premielån knappast syntes vara påkallad

i nu förevarande sammanhang. Ej heller erfordrades enligt kommitténs mening

någon ändring av bestämmelserna för statsunderstöd till jordanskaffningsföretag.

Enligt jordbrukskommitténs mening vore den nuvarande splittringen av

den lokala ledningen för den statsunderstödda verksamheten till främjande

av jordbrukets rationalisering till nackdel och framstode såsom mindre ändamålsenlig,

därest de statsunderstödda åtgärderna i denna riktning utvidgades

och forcerades. Kommittén har med hänsyn härtill icke velat underlåta att

påpeka vikten av att denna organisationsfråga snarast upptoges till behandling

i syfte att samordna den lokala ledningen av ifrågavarande åtgärder. Då

emellertid kommittén icke ansett sig kunna i detta sammanhang framlägga

något förslag härutinnan, har kommittén såsom ett provisorium utgått ifrån

den hittillsvarande arbetsfördelningen mellan hushållningssällskapen och

egnahemsnämnderna, samt i vad gällde planläggningen av byggnadsåtgärder

även lantbruksförbundets byggnadsförening (L. B. F.).

I fråga om förmedling av statsunderstöd till upprustning av ekonomibyggnader

ha sex av jordbrukskommitténs ledamöter anmält avvikande

mening samt förordat att, därest förslaget i denna del konnne att genomföras,

förmedlingen skulle uppdragas åt egnahemsorganisationen.

Beträffande jordbrukskommitténs motivering i övrigt lill förslagen samt

kommitténs anslagsberäkningar hänvisas till s. 10—16 i propositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

Yttrandena.

Jordbrukskommitténs förslag har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan

erinran i de avgivna yttrandena. Erinringar och ändringsförslag ha emellertid

framförts i vissa yttranden. Beträffande de föreslagna bidragsgrunderna

har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Styrelsen, som ansett de av jordbrukskommittén föreslagna bidragsgrunderna

alltför invecklade och därigenom tyngande vid den praktiska tillämpningen,

har i stället förordat, att statsbidragens storlek skulle bestämmas i

enlighet nied vad som framgår av följande sammanställning, i vilken till jämförelse

även angivits nu gällande bestämmelser.

Lantbruksstyrelsens förslag,

under förutsättning att arbetet

utföres inom

högst ett år

Arbetsobjekt

Nu gällande maximibelopp

Maximibelopp för företag

vid jordbruk

om högst 20

om över 20

ha åker

ha åker

Nyodling.................

60 «, 400 kr./ha

80%

40%

Stenröjning...............

60 %, 350 kr./ha

80%

40%

Jordkörning..............

60 %, 250 kr./ha

80%

40%

Betestörbättring ..........

60%, 350 kr./ha

80%

40%

Avloppsförbättring........

60 %, 250 kr./företag

80%

40%

Täckdikning .............

25 %, 125 kr./ha

50 %

25 %

Gödselvårdsanläggning ....

25 %, 200 kr./företag

50 %

25%

Ladugårdsförbättring .....

200 kr. per nötkreatursenhet

50%

25%

Lantbruksstyrelsen har i övrigt föreslagit att följande bestämmelser böra

gälla.

1. Någon arealbegränsning för erhållande av bidrag till föreslagna högre

bidragsbelopp bör icke föreskrivas men väl tidsbegränsning.

2. Hushållningssällskapen eller andra bidragsförmedlare skola vid fördelningen

av bidrag tillse, att mindre jordbruk vid brist på anslag givas företräde

framför större jordbruk. Vidare skola vederbörande förmedlingsorgan

pröva arbetsobjektens skälighet ur ekonomisk synpunkt och endast bevilja

bidrag till ekonomiskt välbetänkta företag. Vid fördelning av ladugårdsförbättringsbidrag

må sådant beviljas endast å brukningsdel, som har berättigande

som självständig brukningsdel i framtiden.

3. Amorteringslån utöver bidrag till samtliga ifrågavarande arbetsobjekt

böra kunna utgå i enlighet med jordbrukskommitténs förslag.

4. Lån och bidrag böra utgå utan tillämpning av behovsprincipen; dock

att mindre jordbruk böra äga företräde framför större.

5. Tiden för företags fullbordande, då förut angivna högre bidrag tilldelas

vederbörande, fastställes till högst ett år. Uppskov medgives icke. Fullbordas

företaget icke inom sålunda fastställd tid må i vanlig ordning prövas, huruvida

bidrag kan åtnjutas enligt gällande äldre bestämmelser.

6. Jordbrukare, som önskar begagna sig av lejd arbetskraft för visst företags

utförande, må själv skaffa sig denna på sätt vederbörande finner lämpligast.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

13

I fråga om bidragsprocentens storlek torde det, enligt vad lantbruksstyrelsen

uttalat, endast vara synpunkten i vilken grad man genom procentuellt högre

bidrag ville påskynda företagens igångsättande och slutförande, som borde

vara vägledande. Angeläget syntes vara, att arbeten avsedda att minska arbetslösheten

igångsattes snarast möjligt. Lantbruksstyrelsen har härom anfört

följande.

Föreslagna högsta procentsatser synas, med undantag för bidraget vid täckdikning,

vara lämpligt avvägda för att verksamheten må komma raskt i gång.

Bidrag vid täckdikning böra höjas till 50 procent, så att de mindre jordbrukarna

skola kunna upptaga dessa arbeten. För de större jordbruken synes

däremot en sänkning kunna ifrågakomma. Vid storjordbruken har täckdikningen

redan visat sig så betydelsefull, att även ett lägre bidrag torde stimulera

till åtgärd, blott medel finnas tillgängliga jämväl för denna kategori.

Kommittén har också föreslagit en lägre bidragsprocent för företag vid jordbruk

om över 20 hektars åkerareal. De mindre jordbruken böra äga företräde

vid fördelningen av de disponibla medlen. En sålunda mera godtyckligt

vald gräns synes därför kunna godtagas. Lantbruksstyrelsen vill föreslå,

att bidragsprocenten vid de större jordbruken principiellt bestämmes till hälften

av den för de mindre jordbruken utgående bidragsprocenten. Någon variation

i detta hänseende för olika arbetsobjekt förefaller obehövlig, då det

ur allmän synpunkt knappast finns anledning att mera ingående pröva angelägenhetsgraden

för de större jordbruken utöver vad som redan skett beträffande

de mindre.

Beträffande innehållet i övrigt i de över jordbrukskommitténs förslag avgivna

yttrandena får utskottet hänvisa till s. 18—23 i propositionen.

Skogsstyrelsens promemoria.

Inledning.

Skogsstyrelsen har låtit verkställa en inventering av dels redan planlagda

arbetsföretag inom skogsbruket och dels företag som snabbt kunde igångsättas.

Då denna inventering utvisat, att befintlig reserv av redan planlagda

arbetsobjekt icke motsvarade en tillräcklig beredskapsställning, har styrelsen

dessutom utarbetat förslag till åtgärder för åstadkommande av ytterligare

planläggning av arbeten inom skogarna. Förslag har även utarbetats

till åtgärder för tryggande av erforderlig arbetskraft till planering o. d. samt

till åtgärder för anskaffning av skogsodlingsmateriel. Därjämte har upprättats

förslag till grunder för ett statligt stöd ål skogsvårds- och andra företag,

som igångsattes för motverkande av arbetslöshet. Enligt vad skogsstyrelsen

framhållit funnos inom skogsbruket rika möjligheter att skapa arbetstillfällen

för arbetslösa vid produktiva och samhällsgagnande företag.

De olika arbeten, som — bortsett från avverkningsarbeten — i första

hand kunde ifrågakomma för sysselsättning av arbetslösa, vore följande.

1. Skogsvägbyggnader.

2. Skogsdikning och bäckrensning.

3. Återväxtåtgärder av grundförbättrande natur.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

4. Röjning i stavaskog och vissa slag av ungskog.

5. Betesvallsanläggningar för skogens fredande mot bete.

6. Flottledsbyggnader.

Skogsstyrelsen har beräknat sysselsättningsmöjligheterna beträffande dessa

arbeten inom enskilda och domänfondens skogar till omkring 49 000 000

dagsverken.

Beträffande skogsstyrelsens uppfattning rörande de olika arbetenas lämplighet

för sysselsättning av arbetslösa hänvisas till s. 24 och 25 i propositionen.

Skogsstyrelsen har beräknat, att den nu tillgängliga arbetsreserven

beträffande ifrågavarande slag av arbeten hade följande omfattning.

Dagsverksåtgång

Enskilda skogar.......................................... 1 800 000

Domänfondens skogar .................................... 3 100 000

Ecklesiastika skogar ...................................... 300 000

Häradsallmänningar och besparingsskogar .................. 100 000

Summa 5 300 000.

Denna reserv vore enligt skogsstyrelsens uppfattning uppenbarligen otillräcklig.

Det gällde därför att inom så kort tid som möjligt planlägga nya

företag, till dess arbetsreserven nått erforderlig storlek. Planläggningen måste

ske beträffande såväl enskilda som det allmänna tillhöriga skogar. En ytterligare

planläggning av arbetsföretag å enskilda skogar kunde emellertid

icke åvägabringas utan att skogsvårdsstyrelsema erhöllo hjälp med anskaffande

av personal och deras avlöning. Skogsstyrelsen funne det ändamålsenligt,

att avlöningar för personalökningen utginge direkt från medel, som

ställdes till skogsstyrelsens förfogande. För underlättande av kontrollen över

dessa tjänstemäns arbete funne skogsstyrelsen vidare lämpligt, att styrelsen

direkt finge anställa ett antal förrättningsmän, vilka efter samråd med arbetsmarknadskommissionen

beordrades att tjänstgöra hos olika skogsvårdsstyrelser.

Gällande grunder för statsunderstöd till utförande av skogsvårdsåtgärder

å enskilda skogar.

Beträffande de närmare villkoren för erhållande av statsbidrag för ifrågavarande

ändamål hänvisas till den å s. 16—17 i detta utlåtande intagna

tabellen. I övrigt hänvisas till s. 28—29 i propositionen.

Skogsstyrelsens förslag.

För understödjande av arbeten inom skogsbruket vid en kommande arbetslöshetskris

har skogsstyrelsen föreslagit, att statsmedel anvisades från

ett enda anslag, benämnt beredskapsanslaget. Statsbidrag från detta anslag

borde utgå under tider då arbetslöshet rådde från och med den tidpunkt och

i den omfattning som Kungl. Majit bestämde. Från beredskapsanslaget borde

understöd utgå för utförande av samma slags åtgärder, till vilka statsbidrag

utgått från anslaget till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder och som för närvarande

understöddes från anslaget till väg- och flottledsbyggnader, eller dels

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

15

skogsodling och annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion

å vissa marker med otillfredsställande skogstillstånd samt, beträffande

Norrland och Kopparbergs län, röjningsgallring i tätväxande, till s. k. stavaskog

ej hänförlig skog, som äger dålig skiktningsförmåga, dels torrläggningsföretag,

dels ock väg- och flottledsbyggnader. Enligt skogsstyrelsens förslag

skulle röjningsgallringen vara bidragsberättigad inom hela landet. Bidrag

från beredskapsanslaget borde kunna utgå till åtgärder å samtliga skogar —

alltså även bolagsskogar — med undantag dels för kronan tillhöriga skogar

som tillförts domänfonden, dels ock ecklesiastika skogar. — Såsom villkor

för erhållande av bidrag från beredskapsanslaget borde gälla att bidragstagaren

skulle vara skyldig

att, sedan statsbidrag till företaget beviljats, vid äventyr att bidragsrätten

må kunna förklaras förverkad, igångsätta företaget å tid, som genom skogsvårdsstyrelsen

meddelas,

att lämna de uppgifter rörande företagets utförande, som i särskild ordning

må föreskrivas,

att inom bestämd tid fullborda i företaget ingående arbete i överenstämmelse

med den upprättade planen, samt

att, därest arbetet ej kan fullbordas inom sålunda bestämd tid, för arbetets

slutförande anlita av vederbörande länsarbetsnämnd anvisad arbetskraft.

I fråga örn bidragsprocenten har skogsstyrelsen utarbetat två alternativa

förslag.

Enligt alternativ I skulle bidragen från beredskapsanslaget erhålla

följande storlek.

Bidrag i

procent av

godkänd

kostnad

För torrläggningsåtgärd, skogsodling och röjning, byggande av annan

skogsväg än stamväg och flottledsbyggnader .................. 50

För byggande av stamväg .................................... 60

Tilläggsbelopp................................................ 15

Tilläggsbelopp må, utöver grundbeloppet, beviljas enskild person, vilken

för sin och sitt husfolks bärgning är beroende av arbetsinkomster

vid sidan av sitt jordbruk, och under förutsättning, att

han kan antagas icke vara i stånd att utan tilläggsbelopp utföra i

företaget ingående arbete.

Jämlikt alternativ II skulle bidrag av följande storlek utgå från beredskapsanslaget.

Bidrag i

procent av

godkänd

kostnad

För torrläggningsåtgärd, skogsodling och röjning, byggande av annan

skogsväg än stamväg och flottledsbyggnader .................. 60

För byggande av stamväg .................................... 70

Tilläggsbelopp till vissa skogsägare under i alternativ I angivna förutsättningar

................................................ 15

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

Tabell angivande villkoren m. m. lör nu utgående anslag och för

Tillämpningsområde

Anslag

Bidraget utgår tili

följande åtgärder

Skogar

under all- männa

skogsvårds- lagen

Skogar

under 1932

års lapp- markslag

Skogar un- der lagen

örn allmän- ningsskogar

i Norrland

och Dalarna

Skogar

under

lagen om

härads- allmän- ningar

Statens skogsutdik- ningsanslag

Torrläggningsföretag, vilka

avse höjande av alst- ringsförmågan hos mar- ker med hänsyn till dess

utnyttjande för skogs- börd

1

dock ej ak- tiebolags- skogar

1

dock ej ak- tiebolags- skogar

1

Statens skogsodlings- anslag

Skogsodling eller annan

åtgärd för vinnande av

ändamålsenlig skogspro- duktion å vissa marker

med otillfredsställande

skogstillstånd

>

>

1

Norrländska skogspro- duktionsanslaget

Främjande av skogsåter- växten, beståndsvård,

skogsutdikning, betesan- läggning, anläggning av

väg för utforsling av

skogsprodukter

1

endast å

skyddssko- gar inom

Koppar- bergs och

Jämtlands

län

1

1

Anslaget till väg- och

flottledsbyggnader

Nybyggnad av skogsväg

eller ock sådan omlägg- ning eller förbättring av

förut befintlig skogsväg

eller annan enskild väg,

att denna först genom

sagda åtgärd kommer i

det skick, att utforsling

av skogsprodukter kan

ske

1

1

1

1

Anslaget till under- stödjande av vissa

tillfälliga skogs- vårdsåtgärder å en- skildas skogar

= statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag

samt inom fem nordli- gaste län till röjning o.

gallring i tätväxande

ungskog med dålig skikt- ningsförmåga

1

1

1

1

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

17

anslaget till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder & enskilda skogar.

Procent av

Statsbidragets storlek

godkänd

kostnad

Särskilda villkor

Inom de 4 nordligaste länen

högst 50

Nyttan av torrläggningen skall minst mot-

I landet i övrigt

Då läget å arbetsmarknaden därtill

» 40

svara kostnaden därför

giver anledning, må i Norrland och

vissa delar av Dalarna och Väst- manland bidrag utgå med

» 60

» 50

Nyttan av företaget skall minst motsvara

kostnaden därför. Statsbidrag må ej ut- gå till åtgärd, som någon är skyldig ut- föra enligt gällande eller äldre skogslag.

Vissa undantag härför finnas beträffande

vanhävdad skogsmark och skogsmark,

bevuxen med stavaskog, ävensom vissa

åtgärder å skogar under 1932 års lapp- markslag

Grundbelopp

60

Nyttan av åtgärderna skall stå i skäligt

Tilläggsbelopp

20

förhållande till kostnaderna därför

Dessutom fri

skogsodlings-

Till vägföretag:

materiei

Grundbelopp

40

Tilläggsbelopp

Tilläggsbelopp utgår i vissa fall till

30

enskild person, som själv brukar

sin fastighet

Stamväg

50

Nyttan av företagen måste minst motsvara

Annan skogsväg

Då synnerliga skäl därtill äro, må

högst 40

kostnaderna därför

efter Kungl. Maj:ts prövning i varje

särskilt fall byggnadsbidrag utgå

med

> 75

Nyttan av åtgärderna skola minst motsvara

kostnaderna samt bl. a. följande:

§ 2 p 4. Att statsbidrag allenast må utgå

under förutsättning att vid företaget hu- vudsakligen användes annan arbetskraft

än hos delägare i företaget fast anställd

personal samt att arbete därvid i största

= statens skogsutdiknings- och skogs-

möjliga utsträckning beredes arbetslösa

odlingsanslag. Bidrag till röjning

personer eller personer, som hotas av ar-

= statens skogsodlingsanslag

betslöshet

Bidrag till torrläggningsarbeten å

§ 2 p 5. Att företag, som i högre grad än

orter, där stor arbetslöshet råder,

annat är ägnat att lindra eller motverka

må i särskilt fall efter Kungl. Maj:ts

medgivande utgå med

» CO

arbetslöshet inom orten, äger företräde

till erhållande av statsbidrag

§ 2 p 7. Att innan statsbidrag beviljas till

visst företag, vederbörande arbetslöshets- kommitté eller motsvarande organ bör

beredas tillfälle att avgiva yttrande i

ärendet, därvid tiden för yttrandes avgi- vande skall så bestämmas, att företagets

igångsättande ej fördröjes

§ 2 p 8. Att bidragstagare skall vara skyl-

dig att, sedan statsbidrag till vissa före- tag beviljas, vid äventyr att bidragsrätten

må kunna förklaras förverkad, utan upp- skov igångsätta företaget

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 10 sami. Nr 67—6i).

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

Vidare har skogsstyrelsen föreslagit, att statsbidrag i vissa fall skulle kunna

utgå till skogsodlingsåtgärder å marker, där reproduktionsskyldighet ej ansetts

kunna utkrävas med hänsyn till den nuvarande ägarens ekonomiska

ställning. Sådant bidrag borde sålunda utgå å enskilda skogar med undantag

för bolagsskogar inom de fyra nordligaste länen, där 1932 års lappmarkslag

icke ägde tillämpning. Härigenom skulle nämnda enskilda skogar i förevarande

hänseende jämställas med lappmarksskogarna, där möjlighet till

begränsning av reproduktionsplikten redan förelåge. Frågan om bidrag borde

avgöras efter noggrann behovsprövning i varje särskilt fall och enligt de

närmare direktiv, som komme att utfärdas av skogsstyrelsen. Statsbidrag

skulle utgå med högst de belopp, som komme att fastställas för understödjande

av skogsodlingsåtgärder å icke reproduktionsskyldiga marker.

Enligt skogsstyrelsens förslag skulle medel upptagas för anordnande genom

skogsvårdsstyrelserna av kurser för utbildning av skogsarbetare samt

i skogsvård för ägare av mindre skogsfastigheter och deras söner.

Bestämmelserna avseende skogsväglånefonden borde ändras därhän att

statsbidrag till skogsvägföretag jämte lån från denna fond i vissa undantagsfall

sammanlagt finge uppgå till hela kostnaden för företaget.

Vad angår statsbidragets storlek enligt alternativ II har

skogsstyrelsen framhållit följande.

För att stimulera den planläggning i förväg av beredskapsarbeten, som är

önskvärd för att en tillräcklig sysselsättningsreserv skall kunna skapas, bär

det ansetts skäligt, att villkoren för statsbidrag från beredskapsanslaget borde

vara något gynnsammare än de villkor, som gälla för de ordinarie anslagen.

Skogsägarna lia eljest ej samma intresse av att låta planlägga beredskapsarbeten.

De enligt alternativ I föreslagna villkoren äro i vissa fall gynnsammare än

vad som gäller, då motsvarande åtgärder utföras med bidrag från de ordinarie

anslagen. Beträffande torrläggnings- och skogsvägföretag,__ vilka utföras av

sådana enskilda skogsägare, som ej äro berättigade att erhålla tilläggsbelopp,

äro emellertid de föreslagna bidragen till och med lägre än vad som under

vissa omständigheter normalt kan utgå enligt nu gällande bestämmelser. Enligt

alternativ I skulle nämligen bidraget för torrläggningsatgärd utgå till dessa

skogsägare med 50 procent. Bidraget från statens skogsutdikningsanslag kan

emellertid, då läget å arbetsmarknaden därtill giver anledning, efter Kungl.

Maj:ts medgivande beviljas till högst 60 procent av den godkända kostnaden.

Förutsättning för detta högre bidrag är dessutom, att torrläggningsföretagen

äro belägna i Norrland eller i vissa socknar inom Kopparbergs och Värmlands

län. Från anslaget till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder kan vidare bidraget

till torrläggningsåtgärd utgå med 60 procent å orter, där stor arbetslöshet

räder. Här förekommer ej någon geografisk begränsning till de nordligare

delarna av landet. Likaså kan, då synnerliga skäl därtill äro, bidrag

till skogsvägbyggnad utgå med högst 75 procent av den godkända kostnaden.

För att tillgodose sysselsättningsmöjligheterna för de arbetslösa böra vissa

villkor föreskrivas angående anställande av sadan arbetskraft m. m. Med de

bidrag, som föreslagits enligt alternativ I, torde några sådana speciella villkor

knappast kunna uppställas utan hämmande verkan på företagens omfattning.

Med en förhöjning av bidragen skulle däremot kunna förknippas

skyldighet för markägarna att anlita anvisad arbetskraft ävensom skyldighet

för bidragstagarna att slutföra företagen inom viss bestämd tid.

Förut relaterade förhållanden böra kunna motivera en höjning av löre
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

19

slagna bidragsprocenter för beredskapsanslaget. Även andra skäl härför

kunna åberopas, nämligen den omständigheten, att en höjning även kan vara

erforderlig för att planläggningen i förväg över huvud taget skall komma till

stånd i önskvärd omfattning. I detta sammanhang må omnämnas, att skogsägarna

under lågkonjunktur oftast ha svag ekonomi och därför kunna vara

i behov av högre statsbidrag än vad som föreslagits enligt alternativ I.

Beträffande motiveringen i övrigt till skogsstyrelsens förslag hänvisas till

s, 31—36 i propositionen.

Yttrandena.

Redogörelse för innehållet i de över skogsstyrelsens förslag avgivna yttrandena

återfinnes på s. 37—39 i propositionen, vartill hänvisas. Förslagen ha i

allmänhet i princip tillstyrkts. Endast investeringsutredningen och skogsvårdsstyrelsen

i Kopparbergs län ha framfört erinringar av mera principiell

betydelse.

Departementschefen.

Av de utredningar som verkställts av 1942 års jordhrukskommitté och

skogsstyrelsen framgår, att inom såväl jordbruket som skogsbruket i betydande

omfattning finnas arbetsobjekt, som äro lämpade för sysselsättning av

arbetslösa. Såsom dylika arbetsobjekt inom jordbrukets område har jordbrukskommittén

angivit bland annat arbeten avseende förbättring av bostäder

och ekonomibyggnader, gödselvårdsanläggningar, avdikningar, täckdikningar,

betesförbättringar, nyodlingar, stenröjningar, avloppsförbättringar

och jordkörningar samt jordanskaffningsföretag i Norrland. Skogsstyrelsen

har som lämpliga arbetsobjekt inom skogsbrukets område framhållit torrläggningsåtgärder,

skogsodlingar och röjningar ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader.

Samtliga nu nämnda arbeten äro av sådan karaktär, att ett

utförande av desamma medför en ökning av jordbrukets eller skogsbrukets

produktivitet.

Vid medelstora och större brukningsdelar torde i icke obetydlig utsträckning

förefinnas arbetsmöjligheter i form av förbättringsarbeten, som kunna

sysselsätta ett avsevärt antal arbetslösa. Vid sidan härav finnes emellertid ett

flertal brukningsdelar av den ringa storlek, att de förbättringsarbeten som

där kunna komma i fråga huvudsakligen endast erbjuda arbetstillfällen åt

brukaren och medlemmar av dennes hushåll. I den mån innehavare av dessa

mindre jordbruk förlora de arbetstillfällen utanför den egna gården som

äro nödvändiga för deras försörjning, bereda ifrågavarande förbättringsarbeten

sysselsättning i hemorten.

De förut berörda förbättringsarbetena på jordbrukets och skogsbrukets områden

synas alltså erbjuda en betydande arbetsreserv, vilken lämpligen kan

komma till användning för arbetslöshetens bekämpande. Med hänsyn härtill

har jag för avsikt att förorda att å den allmänna beredskapsstat, som är av
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

sedd att framläggas för innevarande års riksdag, upptagas anslag dels till

förbättringsarbeten på jordbrukets område och dels till förbättringsarbeten

på skogsbrukets område. För förstnämnda ändamål ämnar jag förorda ett

belopp av 24 000 000 kronor och för sistnämnda ändamål ett belopp av

7 000 000 kronor. Därjämte har jag för avsikt att föreslå att ett belopp av

1 000 000 kronor upptages å beredskapsstaten för bidrag till byggande av

cykelstigar. Från anslaget till förbättringsarbeten på jordbrukets område

synas böra bland annat utgå bidrag till förbättring av ekonomibyggnader,

gödselvårdsanläggningar, avdikningsföretag, täckdikningsföretag, betesförbättringar,

nyodlingar, stenröjningar, jordkörningar och avloppsförbättringar.

Från skogsanslaget torde böra beviljas bidrag till torrläggningsåtgärder,

skogsodlingar och röjningar ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader.

Härvid synes även lämpligt, att den av skogsstyrelsen ifrågasatta utsträckningen

av bidragsverksamheten för åstadkommande av snabbare reproduktion

i Norrland kan genomföras. Hinder torde icke heller böra möta

att anordna den av skogsstyrelsen angivna kursverksamheten. Emellertid

bör härvid beaktas vad arbetsmarknadskommissionen i sitt yttrande uttalat.

Såsom framgår av det förut anförda stöder staten för närvarande i viss

utsträckning utförandet av förbättringsarbeten av nyssberört slag dels genom

lån på förmånliga villkor och dels genom bidrag utan återbetalningsskyldighet.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för nu tillämpade bidragsgrunder

ger vid handen att beträffande åtgärder å jordbrukets område, bidrag

i allmänhet endast utgår till det mindre jordbruket och att tillgängliga

anslagsmedel i första hand fördelas efter behovsprincipen. I fråga örn

vissa åtgärder å skogsbrukets område har föreskrivits, att bidrag icke må

utgå till aktiebolag. Givet är att bidragsgrunderna icke utformats med särskild

tanke på att arbetena skola användas för arbetslöshetens bekämpande.

Vid ett utnyttjande av dessa arbeten för arbetslöshetens bekämpande kan

det tänkas komma att visa sig lämpligt att vissa ändringar vidtagas med avseende

å bidragstilldelningen. En viss-fördyring liksom ock andra olägenheter

torde nämligen understundom kunna komma att uppstå för fastighetsinnehavaren,

om arbetena skola igångsättas i större skala inom kortare tidrymd.

För att vid behov snabbt få i gång arbetena böra bidragsvillkoren vara sådana

att vederbörande fastighetsinnehavare finner det ändamålsenligt alt just vid

den önskade tidpunkten utföra arbetena. Vid övervägandet av bidragstilldelningen

kan det jämväl visa sig påkallat att taga hänsyn till det förhållandet,

att bidragen till innehavarna av de mindre brukningsdelarna, vilka vid

en arbetslöshetskris bliva partiellt arbetslösa, måste i viss utsträckning ersätta

den arbetsförtjänst, som de tidigare erhållit genom arbetet utom det egna jordbruket.

De av skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län uttalade farhågorna att

en förbättring av bidragsgrunderna kunde medföra att den nu pågående verksamheten

med stöd av de nuvarande bidragen skulle hämmas finner jag

överdrivna. Såsom jag förut framhållit avses med de förmånligare bidragen

att i huvudsak täcka merkostnaderna för arbetenas utförande. Därest en

viss återhållsamhet i verksamheten skulle uppkomma, torde detta i varje läll

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69-

21

i nuvarande läge icke medföra någon egentlig olägenhet. Jag vill här framhålla

att, därest en höjning av bidragen skulle visa sig nödvändig, denna är

av extraordinär natur och betingad av en krissituation. I ett gynnsamt sysselsättningsläge

bör åter en sänkning av bidragen ske. Investeringsutredningen

har i sitt yttrande ifrågasatt, huruvida icke den höjning av bidragsbeloppen

som kunde finnas erforderlig borde utgå från ett särskilt anslag och således

någon ändring icke skulle vidtagas i gällande bidragsgrunder. Ehuru vissa

skäl tala för en dylik anordning, torde densamma emellertid ur administrativa

synpunkter komma att föranleda så stora olägenheter och sådan omgång

vid ifrågavarande ärendes behandling, att jag icke är böjd för att i första

hand beträda denna väg. Med hänsyn till det anförda anser jag möjlighet

böra finnas att i vissa lägen företaga jämkningar i bidragsgrunderna. Därest

det skulle visa sig nödvändigt att ändra bidragsgrunderna, torde i princip

kunna godtagas den lösning av bidragsfrågan, som 1942 års jordbrukskommitté

och skogsstyrelsen framlagt.

Beträffande storleken av bidragen och den närmare utformningen av bidragsbestämmelserna

i övrigt torde stora svårigheter föreligga att nu annat

än i huvuddrag taga slutlig ståndpunkt till dessa spörsmål. Ett flertal olika

faktorer, vilka för närvarande icke kunna överblickas, inverka på ett dylikt

ståndpunktstagande. Det är sålunda icke möjligt att med någon större säkerhet

bedöma den befarade arbetslöshetskrisens storlek eller den tidpunkt, vid

vilken densamma kommer att sätta in. Omfattningen av åtgärderna måste

uppenbarligen bliva olika allt efter krisens styrka. I betraktande härav anser

jag mest ändamålsenligt att i nuvarande läge endast uppdraga de allmänna

riktlinjerna för dessa frågors lösning samt därvid angiva den ram, inom vilken

bidragstilldelningen bör ske.

I fråga örn bidragens storlek torde en differentiering av bidragen på sätt

1942 års jordbrukskommitté föreslagit måhända giva möjligheter till en smidigare

anpassning efter förhållandena i de särskilda fallen, men å andra sidan

torde tillämpningen av dessa mera invecklade bidragsgrunder komma

att verka tyngande för de bidragsbeviljande organen samt föranleda en icke

obetydlig omgång vid ärendenas behandling. En förenkling av bidragsgrunderna

i anslutning till vad lantbruksstyrelsen ifrågasatt synes därför önskvärd.

Att redan nu bestämma efter vilken procentsats bidragen böra utgå

synes såsom jag förut antytt knappast ändamålsenligt. Emellertid torde de

av lantbruksstyrelsen och av skogsstyrelsen i dess alternativ II angivna procentsatserna

kunna angivas såsom den ram, inom vilken bidragen böra beviljas.

Det torde i övrigt böra få ankomma på Kungl. Majit att, under beaktande

av de särskilda förhållanden som föreligga vid det tillfälle då arbetslöshet

uppträder, bestämma grunderna för bidragstilldelningen. Frågan om

vid bidragsbeviljandet behovsprövning bör förekomma eller icke torde få avgöras

under hänsynstagande till krisens omfattning och övriga omständigheter.

Såsom lantbruksstyrelsen framhållit torde emellertid, i den mån så är

möjligt, vid beviljandet av bidrag de innehavare av jordbruk, som äro mest

i behov av bidrag, i första hand komma i fråga till erhållande därav. Den

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69-

Utskottet.

skillnad, som för närvarande i bidragshänseende npprätthålles mellan bolag

och enskilda skogsägare, torde vid arbetslöshet kunna bortfalla. Med hänsyn

till ändamålen med ifrågavarande bidrag torde såsom regel böra gälla

att de arbeten, till vilkas utförande bidragen lämnas, verkställas inom viss

icke alltför lång tid; i allmänhet synas de böra vara slutförda inom ett år från

bidragets beviljande. Möjlighet att meddela dispens bör emellertid förefinnas

för vederbörande bidragsbeviljande myndighet.

Beträffande bidragsverksamhetens handhavande synes enligt min mening

en viss decentralisation böra eftersträvas. Att förlägga beslutanderätten i förevarande

fråga till arbetsmarknadskommissionen, vilket ur principiella synpunkter

måhända skulle te sig naturligt, låter sig av praktiska skäl icke göra.

Samråd bör emellertid äga rum med arbetsmarknadskommissionen och de

lokala arbetsmarknadsorganen. Såvitt angår verksamheten på jordbrukets

område synes hushållningssällskapens medverkan nödvändig. I likhet med

jordbrukskommitténs majoritet och lantbruksstyrelsen anser jag med hänsyn

till de stora arbetsuppgifter som för närvarande åvila egnahemsorganen i

fråga om inventeringar och kompletteringar av ofullständiga jordbruk lämpligast

att även understödsverksamheten med avseende å förbättring av ekonomibyggnader

tills vidare alltjämt handhaves av hushållningssällskapen. I

den mån så finnes påkallat bör även samarbete komma till stånd med egnahemsorganen.

Att ett dylikt samarbete upprätthålles är av stor betydelse för

att undvika att sådana förbättringsåtgärder vidtagas, som framdeles vid en

rationalisering av det mindre jordbruket kunna finnas mindre lämpliga. Det

torde kunna övervägas, att beträffande skogsvårdsåtgärder överlämna beslutanderätten,

vilken för närvarande åvilar Kungl. Maj:t, till skogsstyrelsen.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga föreskrifter

i nu berörda hänseenden.

Som jordbrukskommittén föreslagit bör till ifrågavarande arbeten på jordbrukets

område kumla beviljas jämväl lån. Därvid synas böra gälla i huvudsak

de av jordbrukskommittén föreslagna villkoren. Det torde även härutinnan

få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med fastställandet av

bidragsgrunderna meddela närmare föreskrifter i ämnet. För ändamålet synes

emellertid icke böra inrättas en särskild lånefond, utan lånen torde

böra utgå från redan förefintliga lånefonder, därvid lån för förbättring av

ekonomibyggnader lämpligen kunna beviljas från gödselvårdslånefonden.

Liksom skogsstyrelsen anser jag, att statsbidrag till skogsvägsföretag och

lån från skogsväglånefonden under en arbetslöshetskris i vissa fall böra tillsammans

kunna uppgå till hela kostnaden för företaget.

I enlighet nied vad jag sålunda förordat torde bemyndigande böra inhämtas

för Kungl. Majit att fastställa grunder rörande statsunderstöd för utförande

av förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden, att

vid arbetslöshet gälla under nästa budgetår.

I propositionen hemställes om bemyndigande för Kungl. Maj :t att i huvudsaklig

överensstämmelse med vissa av departementschefen uppdragna riktlinjer

för nästkommande budgetår fastställa grunder för utlämnande av stats
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

23

understöd i händelse av mera omfattande arbetslöshet till åtskilliga förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden. De ifrågasatta grunderna

skulle göra det möjligt för Kungl. Majit att utlämna bidrag till dylika

arbeten på förmånligare villkor och efter högre procentsatser än vad som nu

i allmänhet är fallet.

Vad först angår de allmänna riktlinjerna för de understödjande åtgärderna

på jordbrukets område kan utskottet i allt väsentligt giva sin anslutning till

de synpunkter i ämnet som anförts av departementschefen. Beträffande den

lokala administrationen av nämnda verksamhet har i motionen I: 347 hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att de ifrågasatta bidragen till ladugårdsförbättringar

skulle handhavas av egnahemsorganen. I detta sammanhang

vill utskottet erinra om att utskottet i ett tidigare vid innevarande års riksdag

avgivet utlåtande, nr 60, i anledning av Kungl. Majits proposition med förslag

till hushållningssällskapens organisation och verksamhet jämte i ämnet

väckta motioner uttalat sig för alt förmedlingen av statsunderstöd till förbättring

av brukningsdels byggnader borde — i den mån nya organ icke skapades

för ändamålet — handhavas av egnahemsnämnderna. Då utskottet

utgår från att en i anslutning till utskottets sålunda uttalade uppfattning

företagen förändring i fråga om det lokala handhavandet av bidragstilldelningen

för förbättring av jordbrukets byggnader, däribland givetvis även

ladugårdar, kommer att tillämpas jämväl i avseende å den i förevarande

proposition ifrågasatta bidragsverksamheten, synes något uttalande i anslutning

till motionen icke erforderligt.

Vidkommande härefter den föreslagna verksamheten till stöd för skogsbruket

ansluta sig de av departementschefen uppdragna riktlinjerna för omfattningen

av nämnda verksamhet i allt väsentligt till ett av skogsstyrelsen i

ämnet under benämningen alternativ II framlagt förslag. Detta förslag synes

väl avvägt och ägnat att motverka följderna av en eventuell kris på arbetsmarknaden,

varför utskottet kan tillstyrka detsamma.

I fråga om statsbidrag till skogsodlingsföretag hemställes i motionen II: 542

att riksdagen måtte besluta, att utöver dylikt statsbidrag jämväl skulle kunna

utgå lån från skogsväglånefonden så att bidraget och lånet tillsammans

skulle täcka hela odlingskostnaden. Vid övervägande av de synpunkter som

framlagts i motionen har utskottet stannat för att även i detta avseende tillstyrka

Kungl. Majits förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må bifalla Kungl. Majits ifrågavarande

proposition;

B. att motionerna I: 347 och lii 542, i den mån de ej kunna

anses besvarade genom vad utskottet anfört, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 juni 1044.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Granath, Gabrielsson, Alfred Andersson,

Jaeob Hansson, friherre Beck-Friis, Svedberg och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Vimmerby, Mäler, Carlström, Lundbom,

Gustafson i Dädesjö, Johansson i Öckerö, Hansson i Vännäsby och Jonsson i Fjäle.

448069. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:435 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets a1 i texten