Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets utlåtande nr 71

1944-11-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:71, Jordbruksutskottets utlåtande nr 71

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 22 november 1944 kl. 10 fm.

Utlåtande i anledning ao Kungl. Maj:ts proposition angående räntan

å ogulden köpeskilling för viss kronoegendom.

I en till riksdagen den 20 oktober 1944 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition nr 290, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att i avseende å köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet eller

byggnad å åbolägenhet, som år 1920 eller senare år försålts eller kommer att

försäljas från kronoegendom, räntan må, i den mån köpeskillingen förräntas

enligt enahanda grunder som gällt eller gälla för den stående delen av

före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenheter, under åren

1945 och 1946 utgå efter 3,0 procent.

Enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. skall köpeskillingen för fastighet, som försäljes

enligt 9 § eller 13 § a) i förordningen, liksom även köpeskillingen för kronan

tillhöriga, å åbolägenhet befintliga byggnader, allt i den mån köpeskillingen

erlägges genom avbetalningar på sätt i 22 § A) i förordningen sägs,

betalas och förräntas enligt i huvudsak samma grunder, som jämlikt kungörelserna

nr 217 och 218/1928 tillämpas beträffande egnahemslån för jordbrukslägenheter.

I samband med att räntan ändrats för egnahemslån ha motsvarande

ändringar genom förordningarna nr 127/1934 och 55/1935 vidta

gits i nyssnämnda 1929 års förordning. Denna förordning, som trädde i kraft

den 1 juli 1929, ersatte en tidigare förordning i ämnet den 17 december

1926 (nr 509), vilken i sin tur trädde i stället för en kungörelse den 17 oktober

1913 (nr 271). Sistnämnda kungörelse ändrades i avseende å räntebestämmelserna

och betalningsvillkoren genom kungörelserna nr 728/1919 och

131/1923. Den år 1926 utfärdade förordningen erhöll i fråga om räntebestämmelserna

och betalningsvillkoren ändrad lydelse genom kungörelsen nr

240/1927. För de jämlikt 1913 och 1926 års författningar upplåtna lägenhe_

terna tillämpas ränte- och betalningsbestämmelser, som i allt väsentligt äro

av samma innebörd som de vid tiden för respektive upplåtelser gällande

egnahemslånebestämmelserna.

Med anledning av propositionen nr 265 medgav 1937 års riksdag, att i

avseende å köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet eller byggnad å åbolägenhet,

som år 1920 eller senare år försålts eller försåldes från kronoegendom,

räntan finge, i de fall där köpeskillingen förräntades enligt enahanda

grunder, som gällt eller gällde för den stående delen av egnahemslån för

jordbrukslägenheter, under tiden 1937—1939 ulgå efter 3,0 procent. Härefter

har 1940 års lagtima riksdag, med bifall till propositionen nr 133,

Bihang lill riksdagens protokoll 19H. 10 sami. Nr 71—7S.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 71.

Utskottet.

medgivit, att i avseende å dylik köpeskilling räntan finge, i den mån köpeskillingen

förräntades enligt enahanda grunder, som gällt eller gälla för den

stående delen av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenheter,

under åren 1940 och 1941 utgå efter 3,6 procent. På förslag av

Kungl. Majit har riksdagen lämnat motsvarande medgivande beträffande

åren 1942—1944 (prop. nr 200/1941 och 207/1942). De räntenedsättningar,

som sålunda medgivits, ha anslutit sig till motsvarande medgivanden beträffande

egnahemslån. Kungörelser i ämnet ha utfärdats den 30 juni 1937 (nr

575), den 14 juni 1940 (nr 571), den 13 juni 1941 (nr 499) och den 30 juni

1942 (nr 580).

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Efter beslut av innevarande års riksdag (kapitalbudgeten, bil. 7, p. 17;

r.skr. nr 310) har Kungl. Majit den 2 juni 1944 (Sv. författa.sami. nr 324)

förordnat, att den årliga räntan å den stående delen av lån från egnahemslånefonden,

som beviljats efter ingången av år 1920 men före den 1 juli 1940

och för vilka amorteringsskyldighet inträtt, skall för åren 1945 och 1946

nedsättas till tre och sex tiondels procent.

Då den av 1942 års riksdag beslutade nedsättningen av räntan å ogulden

köpeskilling för kronoegendom upphör att gälla med utgången av år 1944,

torde frågan om fortsatt sådan räntenedsättning nu böra underställas riksdagen.

Enligt min mening bör, i anslutning till vad som beslutats beträffande

före den 1 juli 1940 beviljade egnahemslån, den nuvarande räntenedsättningen

provisoriskt förlängas för åren 1945 och 1946. Detta medgivande

torde böra gälla vare sig kronoegendom försålts före eller efter den 1 juli

1940.»

Liksom för vissa egnahemslån medgivits förlängd räntenedsättning för

åren 1945 och 1946 anser utskottet, att även den provisoriska räntelättnaden

beträffande ogulden köpeskilling för viss kronoegendom bör utsträckas

att gälla samma år på sätt departementschefen föreslagit. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må medgiva, att i avseende å köpeskilling för

sådan jordbrukslägenhet eller byggnad å åbolägenhet, som

år 1920 eller senare år försålts eller kommer att försäljas från

kronoegendom, räntan må, i den mån köpeskillingen förräntas

enligt enahanda grunder som gällt eller gälla för den stående

delen av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenhet,

under åren 1945 och 1946 utgå efter 3,6 procent.

Stockholm den 21 november 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 73.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:494 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående räntan å ogulden köpeskilling för viss kronoegendom. a1 i texten