Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning av visst i flottledsjonden ingående fordringsbelopp.

1944-11-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1944:73, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning av visst i flottledsjonden ingående fordringsbelopp.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 73.

5

Nr 73.

Ankom till riksdagens kansli den 22 november 1944 kl. 10 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning

av visst i flottledsjonden ingående fordringsbelopp.

I en till riksdagen den 20 oktober 1944 avlåten, lill .jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 292, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må äga besluta örn avskrivning

av ett belopp av 25 374 kronor 80 öre jämte ränta, utgörande kronans fordring

i Häggåns flottled.

Vid flera tillfällen före 1919 anvisades av riksdagen medel till domänstyrelsens

förfogande för flottledsbyggnader. De från statens sida i anslutning

härtill vidtagna åtgärderna för vattendrags flottbargörande avsågo i vissa

fall vattendrags reglering och upplåtande i enlighet med vederbörande författningar

till allmän flottning, men hänförde sig i andra fall till flottleder,

vilka på grund av särskilda förhållanden icke reglerats i dylik ordning (kronans

enskilda flöttleder). I de förstnämnda fallen tillerkändes kronan i vederbörande

regleringsutslag rätt att av de flottande såsom ersättning för

havda regleringskostnader utfå vissa årliga amorterings- och räntebelopp.

Jämväl i de senare fallen ha av de flottande för användande av kronans

flottleder uttagits vissa avgifter; detta huvudsakligen i samband med försäljning

av virke, avverkat invid sådana flottleder. De i såväl ena som andra

fallet inflytande avgifterna för flottningen fingo disponeras för samma ändamål

som de av riksdagen anvisade flottledsanslagen.

I fråga om domänstyrelsens räkenskaper m. m. över till flottleders inrättande

anvisade medel och till statsverket inflytande avgifter för flottledei

förklarade Kungl. Majit den 30 augusti 1912, bland annat, att det skulle

åligga domänstyrelsen att underställa Kungl. Maj :ts prövning frågor såväl

örn avskrivning av i styrelsens räkenskaper uppförda kostnader för reglering

av flottleder, som ock — i förekommande fall och för särskilda vattendrag

— om befrielse för flottande att erlägga amorteringsavgift för från kronans

skogar inköpt virke, som framflottades i vattendrag, vilkas flottbargörande

bekostats av statsmedel, utan att reglering av desamma efter syn jämlikt

gällande flottningsstadga kommit till stånd.

I proposition den 9 januari 1919, nr 62, angående driftkostnader under

1920 för statens domäners fond föreslog Kungl. Majit, att riksdagen måtte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 73.

besluta, att det belopp av kronans fordringar för anläggningskostnader för

flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket efter närmare utredning funnes

kunna med säkerhet väntas bliva inbetalat, skulle vid 1920 års ingång

överföras till statens domäners fond såsom tillgång i denna fond. I skrivelse

den 11 juni 1919, nr 323, biföll riksdagen det i nämnda proposition framställda

förslaget, varefter Kungl. Majit — sedan domänstyrelsen inkommit

med utredning om det belopp av kronans fordringar den 31 december 1919

för anläggningskostnader för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket

kunde väntas med säkerhet bliva inbetalat (flottledsfonden) — den 19 juni

1919 förklarade, bland annat, att kronans kostnader för nybyggnad och underhåll

av flottleder skulle från och med 1920 bestridas av domänfondens

medel.

Den 13 april 1922 föreskrev Kungl. Majit dels att flottledsfonden vid utgången

av år 1919 skulle fastställas lill ett belopp av 2 794 915 kronor 33 öre,

dels ock att för de kronans enskilda flottleder, vilkas värden inginge i flottledsfonden,

skulle av domänstyrelsen fastställas amorteringsplaner och utgå

amorteringsavgifter.

Sedermera har i anledning av framställningar i ämnet från domänstyrelsen

vid ett flertal tillfällen under åren 1923—1937 medgivits, att nedskrivningar

med vissa belopp finge företagas av i flottledsfonden ingående fordringar.

I enlighet med de uttalanden i avskrivningsfrågan, som gjordes av

1919 års riksdag, har därvid beslut om avskrivning meddelats av Kungl.

Majit utan riksdagens hörande, såvitt angår fordringar, uppkomna före

flottledsfondens inrättande. I fråga om sådana fordringar däremot, som

uppstått efter sagda tidpunkt och sålunda icke uttryckligen omfattas av

nämnda riksdagsuttalande, har Kungl. Maj :t innan avskrivningsbeslut meddelats

inhämtat medgivande därtill av riksdagen i varje särskilt fall. Riksdagen

har nämligen — sedan Kungl. Majit i proposition nr 28 till 1932 års

riksdag hemställt om medgivande för Kungl. Majit att besluta om avskrivning

jämväl i avseende å fordringar av sistnämnda slag — i skrivelse den

2 mars 1932, nr 64, förklarat sig icke vilja för framtiden frånhända sig beslutanderätten

i fråga örn avskrivningar av flottledsfonden efter dess uppläggning

tillgodokomna fordringar.

I skrivelse den 11 april 1944 har domänstyrelsen hemställt örn avskrivning

av ett i flottledsfonden ingående fordringsbelopp av 25 374 kronor 80

öre, avseende Häggans flottled. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

På ansökan av domänstyrelsen förordnade länsstyrelsen i Jämtlands län

genom utslag den 31 december 1919 om inrättande av allmän flottlecT i Häggan,

ett inom Ovikens och Myssjö socknar beläget tillflöde till Storsjön i Indalsälvens

vattensystem. Flottleden, som byggts i domänstyrelsens regi, anmäldes

den 31 december 1926 till avsyning. Sedan denna år 1927 kommit

till stånd, förklarade länsstyrelsen genom utslag den 29 oktober 1928 Häggans

allmänna flottled öppen för allmänt begagnande och tillerkände domänstyrelsen

såsom anläggare rätt att av de flottande uppbära ersättning med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 73.

7

ett belopp av tillsammans 31 299 kronor 6 öre, motsvarande anläggningskostnaden,

35 600 kronor, minskad med influtna amorteringsavgälder för åi

1927 interimsflottat virke, 4 300 kronor 94 öre. Amorteringstiden fastställdes

till 15 år och räntefoten till 5 procent.

Virkestillförseln till Häggåns flottled har emellertid i verkligheten blivit avsevärt

mindre än vad som vid flottledens anläggning och amorteringsplanens

upprättande beräknats och kunnat beräknas. Anledningen till detta förhållande

är i främsta rummet tillkomsten av nya vägar samt den starka utvecklingen

i denna trakt av virkestransporter med lastbil. Det har nämligen

för virkesköparna i många fall ställt sig ekonomiskt fördelaktigare att forsla

virket med bil direkt till vid Storsjön belägna förädlingsverk än att anlita

flottleden. Denna har härigenom kommit till användning i huvudsak endast

för de virkespartier och sortiment, som ej funnit köpare bland ägarna till

dylika närbelägna förädlingsverk. Följden har blivit, att efter den i avsyningsutslaget

bestämda amorteringstidens utgång i flottleden kvarstår en

oamorterad kronans fordran, som med upplupna räntor den 31/i2 1943 uppgick

till ej mindre än 25 374 kronor 80 öre. Då de inflytande amorteringsavgifterna

för de sex senaste åren i genomsnitt icke ens täckt räntan, innebär

detta, att fordringen ökats i stället för minskats.

Värdet av byggnaderna i ifrågavarande flottled kan på grund av dessas

ålder numera endast utgöra en mindre del av flottledens kvarstående skuld

till kronan. Avskrivning av en betydande del av denna är således ofrånkomlig.

Med hänsyn till den på senare år starkt minskade virkestillförseln, och

då någon ökning av denna inom överskådlig framtid ej kan förväntas, måste

kronans utsikter att genom inflytande amorteringsavgälder under en av länsstyrelsen

eventuellt beviljad utsträckt amorteringstid återfå det vid syn uppskattade

nuvärdet av byggnaderna jämte synekostnader betecknas som mycket

små. På grund härav och sedan en av vederbörande jägmästare med sakkunnigt

biträde företagen besiktning av fiol lieden bekräftat byggnadernas

numera bristfälliga beskaffenhet, har domänstyrelsen ansett sig icke böra

ansöka om utsträckt amorteringstid och härför erforderlig syn.

Enligt styrelsens förmenande är i förevarande fall en fullständig avskrivning

av ifrågavarande fordran väl motiverad. En dylik åtgärd kan nämligen

förväntas medföra en mot de bortfallande amorteringsavgifterna svarande

höjning av rotvärdet på virket från övriga kronomärke^ som ligga inom

Häggåns tillförselområde. Bortfallandet av nämnda avgifter kan uppenbarligen

vidare medföra, att flottleden fortsättningsvis kommer att anlitas mera

än som på senare tider skett. Flottleden är nämligen fortfarande användbar

om ock i behov av översyn och reparationer. Dessa torde emellertid kunna

utföras av flottningsföreningen i samband med ordnandet för de närmaste

årens flottningar och kostnaderna läggas på flottningen.

Statskontoret har i infordrat utlåtande den 25 april 1944 förklarat sig

intet ha att erinra mot förevarande framställning.

Departementschefen har anfört följande i ärendet:

»Såsom domänstyrelsen framhållit torde ringa utsikt föreligga till alt flottledsfondens

ifrågavarande fordring skall bliva infriad, även örn amorteringstiden

förlänges. På grund härav samt med hänsyn till vad domänstyrelsen i

övrigt anfört i ärendet finner jag mig böra tillstyrka, att fordringen jämte

ränta avskrives. Då fråga är om en fordring, som uppkommit efter flotlledsfondens

inrättande, torde ärendet böra underställas riksdagens prövning.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 73.

Utskottet.

Vad domänstyrelsen i ärendet anfört synes utskottet giva vid handen, att

föga utsikt torde föreligga till att flottledsfondens ifrågavarande fordran

skall bliva infriad men att å andra sidan fordringens avskrivande kan tänkas

medföra viss fördel även för kronan.

Utskottet kan sålunda ansluta sig till förevarande framställning och hemställer,

att riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t må äga besluta

om avskrivning av ett belopp av 25 374 kronor 80 öre

jämte ränta, utgörande kronans fordring i Häggåns flottled.

Stockholm den 21 november 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Gabrielsson, Alfred

Andersson, friherre Beck-Friis, Näslund, Anderberg och Nils Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Gustafson i

Vimmerby, Mäler, Carlström, Lundbom, Andersson i Surahammar och Hansson i Vännäsby.

448843. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.