Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet för kommuner att anslå medel till hjälp och stöd åt nödlidande människor ävensom till stipendier m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 38 av herr Hage samt nr 228 av herr Holmström.
1944-04-14 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1944:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet för kommuner att anslå medel till hjälp och stöd åt nödlidande människor ävensom till stipendier m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 38 av herr Hage samt nr 228 av herr Holmström.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16.
3
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1944 kl. 12 m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om beredande av möjlighet för kommuner att anslå
medel till hjälp och stöd åt nödlidande människor
ävensom till stipendier m. m.
Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de
inom första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 38 av
herr Hage samt nr 228 av herr Holmström.
I motionen I: 38 hemställes, »att riksdagen måtte vidtaga en sådan justering
av resp. kommunallagar, att borgerlig kommun måtte beredas möjlighet
att — då synnerliga skäl härför kunna anföras — giva anslag för stödjande
och hjälpande av nödlidande människor, främst barnen, även i de fall, då
enligt nu gällande kommunallagar sådan befogenhet ej finnes».
I motionen 1:228 hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
anhåller om utredning och förslag till sådana ändringar i gällande kommunallagar,
att kommun beredes möjlighet att anslå medel för stipendier
eller lån åt yrkesbegåvad ungdom, som önskar undergå utbildning i hantverk».
Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får
utskottet hänvisa till vederbörande motioner.
Enligt nu gällande kommunallagar, vilka i förevarande hänseende nära
ansluta sig till de äldre kommunalförordningarna, äger kommun själv vårda
sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet
därav enligt gällande författningar tillkommer annan.
I samband med antagandet av 1930 års kommunallagar behandlades två
inom riksdagen väckta motioner (I: 287 och II: 446) med förslag, att till
uttrycket ordnings- och hushållningsangelägenheter skulle fogas ordet välfärdsangelägenlieter.
Konstitutionsutskottet (utlåtande nr 30, s. 9) avstyrkte
förslaget. Något behov av sådan väsentlig utvidgning av kommunernas
uppgifter ansåg utskottet icke föreligga. Örn den föreslagna, synnerligen vaga
formuleringen beslutades, skulle enligt utskottets mening följden sannolikt
bliva, att åtminstone till en början stor osäkerhet rörande omfattningen av
kommunernas befogenheter uppstode. Gällande kompetensbestämmelser, som
enligt utskottets förslag skulle bibehållas i huvudsak oförändrade, hade genom
den i praxis givna tolkningen fått en jämförelsevis klar och bestämd
betydelse. Förslaget avslogs också av riksdagen.
4
Konstitutionsutsi ottets utlåtande nr 16.
Vid 1939 års lagtima riksdag väcktes inom andra kammaren en motion (nr
75), vari hemställdes om sådant tillägg dll vederbörande kommunallagar, att
till gemensamma ordnings- och hushållnmgsangelägenheter måtte hänföras
även anstalter för lokalt luftskydd. Konstitutionsutskottet avstyrkte motionen
(utlåtande nr 19). Till stöd härför framhöll utskottet bland annat, att den
kommunala verksamhetens omfång och begränsning genom formuleringen i
kommunallagarna angivits i en i viss utsträckning elastisk regel. I följd härav
kunde tvekan understundom uppstå örn den kommunala kompetensens
gränser. Men de olägenheter, som voro förbundna därmed, uppvägdes mer än
väl av den fördel, som läge däri, att området för kommunernas behörighet
med samhällslivets utveckling i praxis kunnat komma att omfatta allt flera
uppgifter utan att kommunallagarna därför behövt ändras. Under förarbetena
till 1862 års kommunalförordningar avvisades också tanken på att däri uppräkna
de kommunala angelägenheterna — en uppräkning som för övrigt icke
ansågs kunna göras fullständig. Det skulle alltså icke stå i god överensstämmelse
med grunderna för kommunallagstiftningen att i kommunallagarna angiva
någon viss verksamhet, om vars natur tvekan rådde, såsom hänförlig till
kommunernas gemensamma angelägenheter. Vore en bestämmelse därom för
visst fall erforderlig, borde den införas i vederbörande specialförfattning.
Motionen avslogs av riksdagen.
Åren 1940 och 1942 väcktes motioner (1:55, 1:115 och 11:8, 11:158
respektive I: 77 och II: 99), som i vissa hänseenden berörde den kommunala
verksamhetens omfattning. Det förstnämnda året tillstyrkte sammansatta konstitutions-
och första lagutskottet (utlåtande nr 1) ett förslag till särskild lag
örn rätt för kommun att anslå medel till luftvärn m. m., vilket förslag dock
förföll till följd av kamrarnas skiljaktiga beslut. År 1942 föranledde berörda
motioner att riksdagen i skrivelse (nr 233) hemställde om utredning av frågan
om kommuns möjlighet att anslå medel till hemvärnets verksamhet.
I en år 1943 inom andra kammaren väckt motion (nr 225) hemställdes, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om utredning rörande ändrade
grunder för kommuner att anslå medel till bestridande av viss del i inackorderingskostnaderna
för mindre bemedlade och obemedlade elever vid
högre folkskola och kommunal mellanskola. I sitt utlåtande (nr 6) över motionen
framhöll konstitutionsutskottet, att enligt kommunallagarna vore vården
av folk- och fortsättningsskoleväsendet en den kyrkliga eller borgerliga
kommunens angelägenhet. Härjämte ägde enligt särskilda författningar skolområden,
bestående av ett eller flera skoldistrikt, eller efter Kungl. Maj:ts
beprövande andra kommunala samfälligheter eller föreningar av flera sådana
inrätta bl. a. kommunala mellanskolor och högre folkskolor, varvid fråga om
skolas erkännande såsom dylik läroanstalt prövades av Kungl. Maj:t. Utskottet
anförde vidare: Med stöd av kungl, kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 448)
angående statsbidrag för inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor
eller enskilda hem ägde skoldistrikt lämna bidrag till bestridande av kostnaderna
för sådan inackordering av elever i folk- och fortsättningsskolor inom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16. 0
distriktet, då föräldrarna bodde avlägset från skolan. Enligt inom utskottet
lämnade upplysningar hade kommunala samfälligheter vidare i vissa tall
genom anslag bidragit till bestridande av inackorderingskostnaderna för lärjungar
vid kommunala mellanskolor, högre folkskolor, yrkesskolor och liknande
läroanstalter. I ett utslag hade emellertid regeringsrätten (Årsboken
1942 not. S. 356) upphävt kommunalfullmäktiges i Vilhelmina beslut att anslå
vissa medel till bestridande av kostnader för inackordering av obemedlade
och mindre bemedlade lärjungar vid den kommunala mellanskolan därstädes,
enär beslutet därom innebure, att understöd av kommunens medel skulle beredas
vissa kommunmedlemmar i annan ordning än gällande fattigvårdslag
stadgade eller eljest enligt särskild lag eller författning vore medgivet samt
kommunalfullmäktige därigenom överskridit sin befogenhet. Utskottet framhöll
därjämte att förhållanden liknande dem, som föranlett regeringsrättens
nyssnämnda utslag, kunde uppträda även vid andra skolformer. Det funnes
därför skäl att vid en eventuell utredning beakta även dessa. Detta spörsmål
folie emellertid utom ramen för den föreliggande motionen. Utskottet, som
saknade initiativrätt på området, nödgades alltså avstyrka bifall till den föreslagna
utredningen med dess mera begränsade syftemål. — I en vid utlåtandet
fogad reservation hade fem av utskottets ledamöter framhållit, att utskottet
bort föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl. Hajd hemställa örn utredning
och förslag i ämnet. — Vid frågans behandling i kamrarna biföllo dessa det
i reservationen framställda yrkandet (riksdagens skrivelse nr 192). Den sålunda
begärda utredningen har enligt vad utskottet inhämtat överlämnats till
1940 års skolutredning för att tagas i övervägande vid fullgörandet av dess
uppdrag.
Vid innevarande års riksdag har inom andra kammaren även väckts en till
syftet med motionen 1:228 likartad motion (nr 1). 1 denna har yrkats, »att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa örn skyndsam utredning
om kommuns rätt att bevilja stipendier eller i annan form ge bidrag (exempelvis
inackorderingsbidrag o. d.) för underlättande av fortsatt utbildning vid
högre läroanstalter, och för deltagande i studiekurser». Motionen i fråga, som
hänvisats till andra kammarens tillfälliga utskott nr 1, har enligt vad konstitutionsutskottet
inhämtat tillstyrkts av förstnämnda utskott.
Utskottet. Kommunernas verksamhetsområde angives i kommunallagarna
icke genom en uppräkning av de olika kommunala angelägenheterna utan
genom en allmän, i viss utsträckning elastisk regel. Detta är enligt utskottets
mening också välbetänkt. Utskottet vidhåller alltså sin i utlåtandet nr 19 till
1939 års lagtima riksdag uttalade uppfattning, att del icke skulle stå i god
överensstämmelse med grunderna för kommunallagstiftningen, att, då ett nytt
verksamhetsområde anses böra underläggas kommunerna, genom bestämmelser
i kommunallagarna angiva ifrågavarande verksamhet såsom hänförlig
lill kommunernas gemensamma angelägenheter. 1 stället böra de av utvecklingen
betingade nya arbetsuppgifterna för kommunerna regleras i special
-
6 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16.
lagstiftning. Dylik lagstiftning ankommer emellertid icke på konstitutionsutskottets
handläggning. På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att motionen I: 38 samt
2) att motionen 1:228
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 april 1944.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: herrar Hallén, Sandegård, Herlitz, Källman, Karl August Johanson, John
Gustavson, Anders Andersson, Sven Hansson, Albertsson*, Albert Andersson,
Arrhén*, Thorell, Gardell, Fast*, Nordström, Nolin, Hällgren, Fält, Norén och
Nilsson i Norrlångträsk.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Karl August Johanson och Hällgren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.