Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet för kommuner att anslå medel till hjälp och stöd åt nödlidande människor ävensom till stipendier m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 38 av herr Hage samt nr 228 av herr Holmström.

1944-04-14 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1944:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet för kommuner att anslå medel till hjälp och stöd åt nödlidande människor ävensom till stipendier m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 38 av herr Hage samt nr 228 av herr Holmström.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16.

3

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1944 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om beredande av möjlighet för kommuner att anslå

medel till hjälp och stöd åt nödlidande människor

ävensom till stipendier m. m.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de

inom första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 38 av

herr Hage samt nr 228 av herr Holmström.

I motionen I: 38 hemställes, »att riksdagen måtte vidtaga en sådan justering

av resp. kommunallagar, att borgerlig kommun måtte beredas möjlighet

att — då synnerliga skäl härför kunna anföras — giva anslag för stödjande

och hjälpande av nödlidande människor, främst barnen, även i de fall, då

enligt nu gällande kommunallagar sådan befogenhet ej finnes».

I motionen 1:228 hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

anhåller om utredning och förslag till sådana ändringar i gällande kommunallagar,

att kommun beredes möjlighet att anslå medel för stipendier

eller lån åt yrkesbegåvad ungdom, som önskar undergå utbildning i hantverk».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får

utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Enligt nu gällande kommunallagar, vilka i förevarande hänseende nära

ansluta sig till de äldre kommunalförordningarna, äger kommun själv vårda

sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet

därav enligt gällande författningar tillkommer annan.

I samband med antagandet av 1930 års kommunallagar behandlades två

inom riksdagen väckta motioner (I: 287 och II: 446) med förslag, att till

uttrycket ordnings- och hushållningsangelägenheter skulle fogas ordet välfärdsangelägenlieter.

Konstitutionsutskottet (utlåtande nr 30, s. 9) avstyrkte

förslaget. Något behov av sådan väsentlig utvidgning av kommunernas

uppgifter ansåg utskottet icke föreligga. Örn den föreslagna, synnerligen vaga

formuleringen beslutades, skulle enligt utskottets mening följden sannolikt

bliva, att åtminstone till en början stor osäkerhet rörande omfattningen av

kommunernas befogenheter uppstode. Gällande kompetensbestämmelser, som

enligt utskottets förslag skulle bibehållas i huvudsak oförändrade, hade genom

den i praxis givna tolkningen fått en jämförelsevis klar och bestämd

betydelse. Förslaget avslogs också av riksdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutsi ottets utlåtande nr 16.

Vid 1939 års lagtima riksdag väcktes inom andra kammaren en motion (nr

75), vari hemställdes om sådant tillägg dll vederbörande kommunallagar, att

till gemensamma ordnings- och hushållnmgsangelägenheter måtte hänföras

även anstalter för lokalt luftskydd. Konstitutionsutskottet avstyrkte motionen

(utlåtande nr 19). Till stöd härför framhöll utskottet bland annat, att den

kommunala verksamhetens omfång och begränsning genom formuleringen i

kommunallagarna angivits i en i viss utsträckning elastisk regel. I följd härav

kunde tvekan understundom uppstå örn den kommunala kompetensens

gränser. Men de olägenheter, som voro förbundna därmed, uppvägdes mer än

väl av den fördel, som läge däri, att området för kommunernas behörighet

med samhällslivets utveckling i praxis kunnat komma att omfatta allt flera

uppgifter utan att kommunallagarna därför behövt ändras. Under förarbetena

till 1862 års kommunalförordningar avvisades också tanken på att däri uppräkna

de kommunala angelägenheterna — en uppräkning som för övrigt icke

ansågs kunna göras fullständig. Det skulle alltså icke stå i god överensstämmelse

med grunderna för kommunallagstiftningen att i kommunallagarna angiva

någon viss verksamhet, om vars natur tvekan rådde, såsom hänförlig till

kommunernas gemensamma angelägenheter. Vore en bestämmelse därom för

visst fall erforderlig, borde den införas i vederbörande specialförfattning.

Motionen avslogs av riksdagen.

Åren 1940 och 1942 väcktes motioner (1:55, 1:115 och 11:8, 11:158

respektive I: 77 och II: 99), som i vissa hänseenden berörde den kommunala

verksamhetens omfattning. Det förstnämnda året tillstyrkte sammansatta konstitutions-

och första lagutskottet (utlåtande nr 1) ett förslag till särskild lag

örn rätt för kommun att anslå medel till luftvärn m. m., vilket förslag dock

förföll till följd av kamrarnas skiljaktiga beslut. År 1942 föranledde berörda

motioner att riksdagen i skrivelse (nr 233) hemställde om utredning av frågan

om kommuns möjlighet att anslå medel till hemvärnets verksamhet.

I en år 1943 inom andra kammaren väckt motion (nr 225) hemställdes, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om utredning rörande ändrade

grunder för kommuner att anslå medel till bestridande av viss del i inackorderingskostnaderna

för mindre bemedlade och obemedlade elever vid

högre folkskola och kommunal mellanskola. I sitt utlåtande (nr 6) över motionen

framhöll konstitutionsutskottet, att enligt kommunallagarna vore vården

av folk- och fortsättningsskoleväsendet en den kyrkliga eller borgerliga

kommunens angelägenhet. Härjämte ägde enligt särskilda författningar skolområden,

bestående av ett eller flera skoldistrikt, eller efter Kungl. Maj:ts

beprövande andra kommunala samfälligheter eller föreningar av flera sådana

inrätta bl. a. kommunala mellanskolor och högre folkskolor, varvid fråga om

skolas erkännande såsom dylik läroanstalt prövades av Kungl. Maj:t. Utskottet

anförde vidare: Med stöd av kungl, kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 448)

angående statsbidrag för inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor

eller enskilda hem ägde skoldistrikt lämna bidrag till bestridande av kostnaderna

för sådan inackordering av elever i folk- och fortsättningsskolor inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16. 0

distriktet, då föräldrarna bodde avlägset från skolan. Enligt inom utskottet

lämnade upplysningar hade kommunala samfälligheter vidare i vissa tall

genom anslag bidragit till bestridande av inackorderingskostnaderna för lärjungar

vid kommunala mellanskolor, högre folkskolor, yrkesskolor och liknande

läroanstalter. I ett utslag hade emellertid regeringsrätten (Årsboken

1942 not. S. 356) upphävt kommunalfullmäktiges i Vilhelmina beslut att anslå

vissa medel till bestridande av kostnader för inackordering av obemedlade

och mindre bemedlade lärjungar vid den kommunala mellanskolan därstädes,

enär beslutet därom innebure, att understöd av kommunens medel skulle beredas

vissa kommunmedlemmar i annan ordning än gällande fattigvårdslag

stadgade eller eljest enligt särskild lag eller författning vore medgivet samt

kommunalfullmäktige därigenom överskridit sin befogenhet. Utskottet framhöll

därjämte att förhållanden liknande dem, som föranlett regeringsrättens

nyssnämnda utslag, kunde uppträda även vid andra skolformer. Det funnes

därför skäl att vid en eventuell utredning beakta även dessa. Detta spörsmål

folie emellertid utom ramen för den föreliggande motionen. Utskottet, som

saknade initiativrätt på området, nödgades alltså avstyrka bifall till den föreslagna

utredningen med dess mera begränsade syftemål. — I en vid utlåtandet

fogad reservation hade fem av utskottets ledamöter framhållit, att utskottet

bort föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl. Hajd hemställa örn utredning

och förslag i ämnet. — Vid frågans behandling i kamrarna biföllo dessa det

i reservationen framställda yrkandet (riksdagens skrivelse nr 192). Den sålunda

begärda utredningen har enligt vad utskottet inhämtat överlämnats till

1940 års skolutredning för att tagas i övervägande vid fullgörandet av dess

uppdrag.

Vid innevarande års riksdag har inom andra kammaren även väckts en till

syftet med motionen 1:228 likartad motion (nr 1). 1 denna har yrkats, »att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa örn skyndsam utredning

om kommuns rätt att bevilja stipendier eller i annan form ge bidrag (exempelvis

inackorderingsbidrag o. d.) för underlättande av fortsatt utbildning vid

högre läroanstalter, och för deltagande i studiekurser». Motionen i fråga, som

hänvisats till andra kammarens tillfälliga utskott nr 1, har enligt vad konstitutionsutskottet

inhämtat tillstyrkts av förstnämnda utskott.

Utskottet. Kommunernas verksamhetsområde angives i kommunallagarna

icke genom en uppräkning av de olika kommunala angelägenheterna utan

genom en allmän, i viss utsträckning elastisk regel. Detta är enligt utskottets

mening också välbetänkt. Utskottet vidhåller alltså sin i utlåtandet nr 19 till

1939 års lagtima riksdag uttalade uppfattning, att del icke skulle stå i god

överensstämmelse med grunderna för kommunallagstiftningen, att, då ett nytt

verksamhetsområde anses böra underläggas kommunerna, genom bestämmelser

i kommunallagarna angiva ifrågavarande verksamhet såsom hänförlig

lill kommunernas gemensamma angelägenheter. 1 stället böra de av utvecklingen

betingade nya arbetsuppgifterna för kommunerna regleras i special
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16.

lagstiftning. Dylik lagstiftning ankommer emellertid icke på konstitutionsutskottets

handläggning. På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att motionen I: 38 samt

2) att motionen 1:228

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 april 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Sandegård, Herlitz, Källman, Karl August Johanson, John

Gustavson, Anders Andersson, Sven Hansson, Albertsson*, Albert Andersson,

Arrhén*, Thorell, Gardell, Fast*, Nordström, Nolin, Hällgren, Fält, Norén och

Nilsson i Norrlångträsk.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Karl August Johanson och Hällgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.