Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om införande i kommunallagarna av interpellationsrätt.

1944-04-14 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1944:17, Utlåtande i anledning av väckt motion om införande i kommunallagarna av interpellationsrätt.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1944 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

införande i kommunallagarna av interpellationsrätt.

Uti en inom andra kammaren väckt, lill konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 350, av herrar Severin i Gävle och Persson i Växjö hemställes,

»att riksdagen för sin del måtte besluta införande i kommunallagarna av interpellationsrätten,

samt att konstitutionsutskottet måtte utarbeta erforderlig

lagtext».

Beräffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Kommunallagarna innehålla icke några föreskrifter om interpellationsinstitutet.

Under de senaste årtiondena ha emellertid — enligt vad utskottet

inhämtat — sextiotre städer infört stadganden om interpellationsrätt i fullmäktiges

arbetsordningar. Men även där interpellationsinstitutet icke är reglerat

i vederbörande representations arbetsordning pläga frågor framställas

till kommunala förtroendemän i kommunala angelägenheter.

Stadgandena om interpellationsrätten i arbetsordningarna för stadsfullmäktige

i de städer, där institutet är reglerat, förete åtskilliga olikheter framför

allt beträffande spörsmålen, till vilka interpellationer kunna riktas, samt

i vilka ämnen interpellationer få framställas. Den vidaste krets av personer,

till vilken interpellationer överhuvudtaget kunna framställas, utgöres av dem,

som lia yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden. I de förenämnda arbetsordningarna

är emellertid kretsen begränsad på olika sätt. I Stockholm,

varest interpellationsinstitutet år 1921 uttryckligen reglerades, kan interpellation

sålunda endast riktas till borgarråd. Enligt arbetsordningarna för stadsfullmäktige

i ett flertal städer får interpellation framställas till stadsfullmäktig

i dennes egenskap av ledamot i någon stadens styrelse, nämnd eller beredning.

Åtskilliga arbetsordningar angiva, att interpellation skall röra förhållanden

i stadens förvaltning eller stadens angelägenheter, under det att

andra uttryckligen begränsa interpellationsämnena till frågor, som tillhöra

stadsfullmäktiges handläggning, eller förbjuda interpellationer örn enskildas

personliga angelägenheter.

I Stockholm åligger det enligt uttrycklig bestämmelse borgarråden att besvara

interpellationer. Någon motsvarande skyldighet synes icke ha föreskrivits

i andra städers arbetsordningar. I regel förutsättes dock, att interpellation

kommer att besvaras. På många håll åligger det sålunda stadsfullmäktiges

ordförande att tillse, att svar lämnas å nästkommande samman
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17.

träde eller så snart ske kan. Enligt arbetsordningen för stadsfullmäktige i en

stad kan, om den interpellerade icke besvarar framställd interpellation, genom

beredningsutskottets försorg infordras svar från den styrelse, nämnd

eller beredning, som har att handlägga det ärende, spörsmålet gäller.

Utskottet. Den föreliggande motionen åsyftar reglering av interpellationsrätten

genom bestämmelser i kommunallagarna. Något behov härav har

emellertid icke påvisats av motionärerna och är enligt utskottets mening ej

heller för handen. Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen

förekomma, ehuru interpellalionsrätten icke är reglerad i kommunallagarna,

interpellationer inom kommunernas beslutande organ antingen med

stöd av dessas arbetsordningar eller oberoende härav. I båda fallen finnes

möjlighet att ta hänsyn till de skiftande förhållanden och behov, som kunna

föreligga inom olika kommuner. En fri utveckling efter dessa riktlinjer finner

utskottet vara att föredraga framför en reglering genom lagstiftning. Utskottet

kan alltså ej tillstyrka bifall till motionärernas förslag och hemställer

därför,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åt

gärd föranleda.

Stockholm den 14 april 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson, Sandegård, Herlitz, Källman, Ström, Karl

August Johanson, Anders Andersson, Albertsson*, Ragnar Bergh, Thorell, Gardell,

Fast*, Nordström, Nilsson i Göteborg, Hällgren, Fält, Nilsson d Norrlångträsk

och Nilsson i Göingegården*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

441S59

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.