Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förenkling av i lagen om kommunal fondbildning meddelade bestämmelser örn allmän fond m. m.

1944-04-20 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1944:18, Utlåtande i anledning av väckt motion angående förenkling av i lagen om kommunal fondbildning meddelade bestämmelser örn allmän fond m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1944 kl. 1 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

förenkling av i lagen om kommunal fondbildning

meddelade bestämmelser örn allmän fond m. m.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 247, av herrar Andersson i Falkenberg och Andersson i Göteborg,

hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

rörande möjligheten att åstadkomma en förenkling av bestämmelserna

om allmän fond i 1936 års lag om kommunal fondbildning samt angående

möjligheten för kommun att erhålla större frihet beträffande avsättning

till och användning av allmän fond».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har berett svenska landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet

och svenska landstingsförbundet tillfälle att avgiva yttrande över

motionen. Yttrandena äro såsom bilagor (Bil. 1—3) fogade till förevarande

utlåtande.

Före tillkomsten av 1936 års lag om kommunal fondbildning var omfattningen

av fondbildningsrätten oklar. Uttryckliga bestämmelser om fondbildning

saknades såväl i de äldre som i de år 1930 antagna kommunalförfattningarna.

Ledning för bedömande av frågan örn tillåtligheten eller otillåtligheten

av dylik fondbildning erhölls företrädesvis i kommunalförfattningarnas

budgetbestämmelser, vilka i sin äldre lydelse bl. a. innehöllo föreskriften,

att utgiftsstaten skulle upptaga utgifter, vilka kunde »av kommunens

behov för det nästföljande året påkallas», och i den lydelse de fingo år 1930

i huvudsak begränsa utgifterna till anslag för nästföljande år. Ur dessa bestämmelser

utläste man ett förbud mot att i allmänhet anslå medel för utgifter

avseende ett senare år än det nästföljande, d. v. s. mot kommunal fondbildning,

vilken innebär avsättande av penningmedel för framtida behov,

avseende liden efter det nästkommande budgetåret. Fondbildning var emellertid

enligt vedertagen uppfattning i vissa fall tillåten, i några fall t. o. m.

påbjuden enligt speciallagstiftning, t. ex. enligt 1928 års lag örn skogsaccis.

Vid utformningen av 1936 års lagstiftning oan kommunal fondbildning ansågo

statsmakterna att det icke borde vara tillåtet att fondera medel utan

tanke på visst ändamål endast i syfte att konsolidera kommunens ställning

eller att skapa tillgångar, vilka kunna tagas i anspråk i framtiden, när behov

av ett eller annat slag yppar sig. Fondbildningsrätten är inskränkt till de

fall, där en sådan är verkligt behövlig och nödvändig. Den avser därför i

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 5 sami. 2 avd. Nr 18.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

första hand uppläggande av fonder för särskilda bestämda ändamål, som

kunna förutses skola bli aktuella. Därjämte gives möjlighet till fondbildning

för utjämning av skattetrycket. Slutligen skapar lagen utväg för kommun

att, om kapital, som varit bundet i tillgångar för stadigvarande bruk, frigöres

eller om kommun eljest erhåller inkomster, som enligt god hushållning ej

böra omedelbart förbrukas, tillsvidare fondera medlen.

De enligt lagen tillåtna fonderna äro av tre slag: särskild fond, allmän

fond och tillfällig fond. Beträffande särskild fond göres i 2 § en uppräkning

av vissa slags fonder, vilka fritt må bildas genom beslut i enlighet med kommunallagarnas

allmänna bestämmelser och användas för vissa ändamål. Sådana

särskilda fonder äro pensionsfond, försäkringsfond, förnyelsefond, kassaförlagsfond

samt fond till bestridande av kostnaderna för förvärvande av

viss ägodel, genomförande av visst företag eller upprättande av viss anstalt.

Då denna fria fondbildningsrätt icke ansetts kunna täcka kommunernas

hela behov av särskilda fonder, ger lagen även möjlighet för kommun

att avsätta medel för tillgodoseende av annat uttryckligen angivet kommunalt

behov än de ovan uppräknade. För dylikt beslut fordras dock kvalificerad

majoritet samt Konungens medgivande. På samma villkor äger kommun

disponera fonderade medel för annat ändamål än vid avsättningen bestämts.

Konungens medgivande kan lämnas genom fastställelse å reglemente eller

andra föreskrifter rörande fonden.

I diskussionen om den kommunala fondbildningen var ett av de främsta

argumenten för dennas utsträckning, att utdebiteringen borde hållas något

så när jämn. Avsättningar som under goda tider gjorts till särskilda fonder

kunde visserligen vara ägnade att främja utdebiteringens jämnhet, men de

möjligheter som därigenom erbjödos ansågos icke tillräckliga. Behov ansågs

därför föreligga av en fond med speciellt syfte att utjämna skattetrycket mellan

olika år. Detta behov skall enligt lagen fyllas av allmän fond. Underställning

av beslut örn avsättning till och förbrukning av allmän fond såsom normal

anordning har ansetts skola föranleda stora praktiska svårigheter. Lagbestämmelserna

äro därför så avfattade, att underställning endast undantagsvis

skall ifrågakomma. I samband med fastställande av utgifts- och inkomststat

äger kommun alltså enligt 4 § 1 morn. utan särskilt medgivande av

myndighet besluta örn avsättning av visst belopp till allmän fond eller tagande

i anspråk av visst belopp ur fonden. Avsättning till fonden får dock

ske endast under förutsättning, att den utdebitering av allmän kommunalskatt

för varje skattekrona, som utan avsättning till fonden erfordras för

det följande året, understiger medeltalet av vad som under de närmast föregående

fem åren utdebiterats för varje skattekrona. Genom avsättningen får

utebiteringen av allmän kommunalskatt ökas med högst hälften av vad som

skulle hava erfordrats för att uppbringa utdebiteringen till nämnda medeltal.

Till förhindrande av att allmän fond blir större än förhållandena kräva föreskrives,

att fonden icke får genom underställningsfri avsättning bringas att

överstiga hälften av det belopp, som enligt den för löpande året gällande ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

3

gifts- och inkomststaten skolat täckas med allmän kommunalskatt. Medel ur

fonden får tagas i anspråk för kommunens allmänna utgifter, därest den

utdebitering av allmän kommunalskatt för varje skattekrona, som utan användning

av fondens medel erfordras för det nästföljande året, överstiger

medeltalet av vad som under de närmast föregående fem åren utdebiterats

för varje skattekrona. Genom användning av fondens medel får utdebiteringen

av allmän kommunalskatt minskas med högst hälften av vad som skulle hava

erfordrats för att nedbringa utdebiteringen till nämnda medeltal. Till förebyggande

av att hela fonden förbrukas redan under det första eller andra året

av en nedgångsperiod föreskrives att ur fonden under ett år icke får tagas i

anspråk mer än en tredjedel av det högsta belopp, vartill fonden uppgått vid

slutet av något av de tre närmast föregående kalenderåren. Dessa regler äro

icke alltid utan vidare tillämpliga. Förhållandet mellan femårsmedeltalet och

den eljest nödiga uttaxeringen kan ha förskjutits genom att kommunens

uppgifter ökats exempelvis genom skolväsendets överflyttning från församlingen

till den borgerliga kommunen. En nybildad kommun saknar jämförelsetal.

Lagen stadgar därför i 4 § 2 mom. att om på grund av föreskrift i

lag överflyttning av uppgifter skett mellan kommun och samfällighet såsom

församling, särskilt skoldistrikt, municipalsamhälle, visst fattigvårdssamhälle

samt landsting, eller ändring i den kommunala indelningen ägt rum,

Konungen äger meddela därav betingade föreskrifter rörande tillämpningen

av de i 1 mom. givna reglerna.

Det kan även tänkas förekomma, att en kommun har berättigad önskan

att göra avsättning till allmän fond eller taga sådan fonds medel i anspråk

i större utsträckning, än som enligt de angivna reglerna är tillåtet utan underställning.

Så kan större avsättning vara önskvärd exempelvis när ett mycket

stort tillfälligt beskattningsföremål finnes eller när fara föreligger för

en stol skatterestitution. Extraordinär förbrukning kan ifrågakomma när

kommun skall restituera ett stort skattebelopp. En förskjutning av kornmunnens

utgifter kan ha ägt rum genom att dess uppgifter ökats eller en kommun

har nybildats. Enligt lagens 5 § 1 mom. får därför, där särskilda skäl därtill

föranleda, med Konungens tillstånd, utöver vad i 4 § utan underställning är

medgivet, avsättning ske till allmän fond eller sådan fonds medel tagas i

anspråk. Vid meddelande av tillstånd till avsättning äger Konungen föreskriva

villkor för disponerandet av de fonderade medlen. Tillstånd kan meddelas

genom Konungens fastställelse å reglemente eller andra föreskrifter rörande

fonden. För beslut enligt 5 § 1 mom fordras två tredjedelars majoritet.

Även frågan örn i vad mån kommun skall lia möjlighet eller skyldighet

att till fond avsätta medel, som äro alt hänföra till kommunens bestående

kapital, behandlas > förevarande lag. Enligt G § skola i avvaktan på beslut

örn tagande i anspråk för visst ändamål tills vidare till tillfällig fond avsättas

medel, som influtit vid avyttring av tillgång för stadigvarande bruk eller

såsom ersättning pa grund av försäkring av dylik tillgång och som icke

finner omedelbar användning. Detsamma gäller om överskottsmedel å lån.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

som av kommun upptagits med Konungens tillstånd och som ej i sin helhet

åtgått för det med lånet avsedda ändamålet. Även andra medel, som ej äro

att hänföra till löpande inkomster, kunna tillfalla kommun. Kommun kan

erhålla medel genom gåva eller testamente utan föreskrift att dessa skola utgöra

särskild fond. Enligt lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklestiastik indelning kan kommun under vissa förutsättningar

erhålla engångsersättning. Kommun kan i rättegång bliva tillerkänd större

belopp. Beträffande dylika och därmed jämförliga medel är fondering icke

föreskriven. Lagen ger endast kommun rätt att om den erhåller dylika belopp,

vilka ej äro att hänföra till de löpande inkomsterna, avsätta dem till

tillfällig fond.

I fråga örn disponerandet av tillfällig fonds medel stadgas i 7 § att, i den

mån fonden bildats av överskottsmedel å lån upptaget med Konungens tillstånd,

medlen ej få tagas i anspråk utan Konungens medgivande. Andra till

tillfällig fond avsatta medel må, försåvitt ej särskilda villkor eljest blivit

stadgade för deras disponerande, genom beslut i vanlig ordning tagas i anspråk

för anskaffande av tillgång för stadigvarande bruk. Skola dylika medel

tagas i anspråk för annat ändamål måste beslutet för att vinna bindande

kraft underställas Konungens prövning och fastställelse. Slutligen ger lagen

vissa föreskrifter om placering av fonds medel m. m.

Utskottet. En väl avvägd kommunal fondbildning är ägnad att främja

god hushållning och särskilt att minska kommunernas svårigheter under kristid.

De möjligheter till fondbildning som gällande lagstiftning i ämnet erbjuder

ha emellertid såsom framgår av de av svenska stadsförbundet och

svenska landstingsförbundet i ärendet avgivna yttrandena ej på långt när

kunnat utnyttjas. Såväl det senare förbundet som svenska landskommunernas

förbund har vidare framhållit, att vid sidan av lagen en betydande fondbildning

ägt rum. Enligt de erfarenheter, som vunnits om ifrågavarande lagstiftning,

motsvarar denna ej kommunernas behov, något som ock bestyrkes

av stadsförbundets och landstingsförbundets uttalanden. Den kommunala

fondibildningslagens bestämmelser ha särskilt visat sig bristfälliga i vad de

avse allmän fond. Reglerna härom äro, såsom framhållits i samtliga yttranden

över motionen, alltför komplicerade och lia genom sin restriktiva utformning

visat sig leda till betydande svårigheter i tillämpningen. Utskottet

anser därför i likhet med motionärerna en utredning påkallad i syfte att bereda

kommunerna större rörelsefrihet i fråga om rätten såväl att avsätta medel

till allmän fond som att disponera medel ur sådan fond. Vid en dylik utredning

bör helt naturligt också ändamålsenligheten av fondbildningslagens

övriga bestämmelser tagas under omprövning. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen med bifall till motionen II: 247 i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning rörande möjligheten

att åstadkomma en förenkling av bestämmelserna

om allmän fond i 1936 års lag om kommunal fondbildning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18. 5

samt angående möjligheten för kommun att erhålla större

frihet beträffande avsättning till och användning av allmän

fond.

Stockholm den 20 april 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson, Källman, Karl August

Johanson, Sandström, Björck, Anders Andersson, Oskar Mattsson, Lennart

Johansson*, Arrhén, Thorell, Gardell, Fast, Mosesson, Nilsson i Göteborg,

Nolin*, Fält, Norén och Spångberg.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

Bil. 1.

Till riksdagens konstitutionsutskott.

Sedan Svenska landskommunernas förbund beretts tillfälle avgiva yttrande

över den vid 1944 års riksdag väckta motionen 11:247 angående förenkling

av i lagen örn kommunal fondbildning meddelade bestämmelser örn allmän

fond m. m., får förbundets styrelse vördsamt anföra följande.

Under den rådande högkonjunkturen har i landskommunerna fondbildning

kommit till stånd i mycket betydande omfattning. Förbundets centralbyrå

har emellertid, framför allt vid rådgivningen beträffande bokföring och

revision, erfarit, att denna fondbildning långtifrån alltid ägt rum med iakttagande

av fondbildningslagens bestämmelser. I många fall synes detta bottna

i att man förbisett, att den kommunala fondbildningsrätten numera blivit i

detalj reglerad. Därtill kommer, att fondbildningslagens text ur lekmannens

synpunkt måhända är alltför koncentrerad och därmed svårförståelig. Centralbyrån

har i varje fall haft tillfälle att tillrättalägga många missförstånd,

som berott på ren misstolkning. Olika avsnitt av fondbildningslagen lia vid

skilda tillfällen kommenterats i förbundets tidskrift, och vid de under senare

år hållna kommunalkurserna har alltid den kommunala fondbildningen upptagits

såsom överläggningsämne. Med förbundets nu under utbyggnad varande

konsulentorganisation torde inom en ej alltför avlägsen framtid fondbildningen

i landskommunerna kunna komma att bringas i överensstämmelse

med de formella föreskrifterna.

Den kommunala fondbildningens syfte är att utjämna de kommunala skattebördorna

mellan goda och dåliga år. Den allmänna fonden syftar till en

direkt utjämning av skattetrycket olika år emellan, men i stort sett kan samma

resultat uppenbarligen indirekt ernås genom avsättning till särskilda fonder.

Möjligheterna att genom tillskapande av allmän fond hålla den kommunala

utdbiteringen vid jämn nivå torde icke böra överskattas. Utdebiteringsbehovet

under en ekonomisk kris är avhängigt av alltför många faktorer,

vilka kommunerna icke kunna påverka, och endast inom vissa rimliga gränser

torde kommunerna under en högkonjunktur böra fondera medel för att

söka ernå en direkt skatteutjämning. Åren närmast efter fondbildningslagens

tillkomst avsattes i många större landskommuner medel till allmän fond. I

åtskilliga av dessa kommuner synes man icke under den fortsatta högkonjunkturen

ha fullföljt denna fondbildning. I stället har man upplagt särskilda

fonder, främst då byggnads- och anläggningsfonder av olika slag enligt

fondbildningslagens 2 § e). Anledningen härtill kan givetvis vara, att rätten

till avsättning till allmän fond befunnits vara så snäv, att man insett,

att man på denna väg icke skulle kunna ernå någon verkligt effektiv skatteutjämning.

Men anledningen är säkerligen också, att man, med den senaste

ekonomiska krisen i minne, medelst fondbildning i annan form, genom avsättning

till särskilda fonder, i stället vill försöka gardera sig mot påfrestningarna

under de första krisåren. Ur olika synpunkter kan också en sådan

kommunal fondbildning vara att föredraga framför avsättning till allmän

fond, och den utgör i varje fall ett mycket viktigt komplement till sistnämnda

fondbildning. Fondbildningsrätten enligt 2 § e) kan också i realiteten sägas

vara tämligen obegränsad. En kommun, som till fullo utnyttjat möjligheten

att avsätta medel till allmän fond, torde endast i undantagsfall sakna möjlighet

att i laga ordning bilda särskilda fonder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18. "

Såvitt styrelsen har sig bekant är det endast i ett fåtal starkt industrialiserade

kommuner, där rätten till avsättning till allmän fond till fullo utnyttjats.

I dessa kommuner (bl. a. Grangärde i Kopparbergs län och Hofors i

Gävleborgs län) har man icke utnyttjat den möjlighet, som ber edes i fondbildningslagens

5 §, att begära Konungens tillstånd till ytterligare avsättning.

I stället har man där som på andra håll bildat särskilda byggnads- och anläggningsfonder,

som utan större omgång kunna disponeras vid ett inträffat

krisläge.

Överhuvud taget torde kunna sägas, att fondbildningslagen bereder kommunerna

goda möjligheter att under en högkonjunktur avsätta medel till täckande

av framtida behov. Denna möjlighet har också under nu rådande förhållanden

i betydande omfattning utnyttjats i landskommunerna.

Med hänvisning till det ovan anförda och med understrykande särskilt av

att fondbildningslagens bestämmelser örn allmän fond böra tillämpas med

hänsyn till möjligheterna att bilda särskilda fonder med ungefär samma

verkan som allmän fond, anser sig styrelsen icke kunna tillstyrka den väckta

motionen.

Stockholm den 26 februari 1944.

Styrelsen för Svenska landskommunernas förbund

ISRAEL LAGERFELT.

Sixten Larsson.

Bil 2.

Till riksdagen konstitutionsutskott.

Sedan Svenska stadsförbundets styrelse beretts tillfälle att avge yttrande

över motion nr 247 i andra kammaren angående förenkling av i lagen om

kommunal fondbildning meddelade bestämmelser örn allmän fond m. m.,

får styrelsen härmed anföra följande.

Motionen har varit föremål för överläggning vid sammanträde med Svenska

stadsförbundets finansråd den 19 nästlidna februari och rådet har därefter

inkommit till styrelsen med en skrivelse i ärendet, som här bilägges i avskrift

(Bil. A).

Att den ifrågavarande skatteregleringsmöjligheten icke kommit till större

användning har icke varit styrelsen främmande.

För att emellertid få något siffermässigt belägg för, i vilken omfattning

städerna utnyatjat den medgivna möjligheten att göra avsättningar till allmän

fond, har förbundsbyrån hos ett 25-tal främst större städer begärt upplysningar

i detta avseende. En sammanställning av det inkomna materialet bifogas

här (Bil. B).

De föreliggande uppgifterna torde tillräckligt visa, att lagstiftningens syfte

med stadgandet om allmän fond icke realiserats. Om den avsedda effekten

skall uppnås, torde det vara ofrånkomligt att andra och mindre snäva bestämmelser

utformas. Att så sker och kommunerna få tillfälle att på ett smidigt

sätt i görligaste mån säkra sig mot starka svängningar i skattesatserna

synes icke minst i nuvarande tid i hög grad önskvärt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

Styrelsen vill därför livligt tillstyrka motionens förslag om utredning och

skyndsam utredning i föreliggande ärende.

Svenska stadsförbundets styrelse

OSCAR LARSSON.

Stockholm den 4 mars 1944.

Henning Karlson.

Bil. A.

(bil. till bil. 2)

Till Svenska stadsförbundets styrelse.

1 motion i andra kammaren (nr 247) vid årets riksdag ha herrar Andersson.

i Falkenberg och Andersson i Göteborg hemställt örn utredning rörande

möjligheten att åstadkomma en förenkling av bestämmelserna om allmän

fond i 1936 års lag om kommunal fondbildning samt angående möjligheten

för kommun att erhålla större frihet beträffande avsättning till och användning

av allmän fond.

Sedan vederbörande riksdagsutskott berett Svenska stadsförbundets styrelse

tillfälle att avgiva utlåtande i detta ärende, får finansrådet efter därom

skedd hemställan yttra sig i ärendet och anföra följande.

Till en början må i korthet erinras om den nu gällande lagstiftningens förhistoria.

I det förslag till lag om kommunal fondbildning, som avgavs år 1919 av

särskilt tillkallad sakkunnig, föreslog den sakkunnige, att kommun skulle

tillerkännas rätt att med enkel röstmajoritet avsätta medel till — förutom

vissa i förslaget angivna särskilda fonder — en fond, benämnd allmän fond,

utan angivande av visst ändamål för medlens användning. Rätten till denna

fondavsättning begränsades allenast sålunda, att högst en tiondel av årliga

medeltalet av de summor, som för de sistförflutna fem åren beslutits skola

i kommunen anskaffas genom uttaxering, fingo årligen tillföras fonden. Fondens

medel fingo tågås i anspråk endast för anskaffande av tillgångar med

lång varaktighet eller vissa därmed jämförliga ändamål. Kommunerna lämnades

salunda enligt detta förslag frihet att inom den angivna gränsen avsätta

medel till fonden, då de funno sådant lämpligt, och likaledes frihet att taga

i anspråk fondmedlen, vilket dock skulle ske i form av lån med återbetalningsskyldighet

till fonden enligt viss av kommunen beslutad avskrivningsplan.

Genom en sådan fondbildning skulle i praktiken kunna ernås viss utjämning

av skattetrycket mellan olika år. Den sakkunnige ställde sig däremot

avvisande mot upprättande av fond, som allenast skulle ha skatteutjämnande

syfte.

Över den sakkunniges förslag inhämtades yttranden. Stadsförbundets styrelse,

som ansåg att förslagen syntes väl ägnade att läggas till grund för lagstiftning

i ärendet, framställde anmärkningar mot förslagen i vissa detaljer.

Vidkommande den allmänna fonden ställde sig styrelsen på angivna skäl

betänksam. I vissa andra yttranden uttalades, att fond för skatteutjämning

mellan skilda år vore önskvärd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr IS.

9

Frågan om lagstiftning rörande kommunal fondbildning fick sedan vila

under en lång följd av år.

Sedan 1934 års riksdag anhållit, att Kungl. Maj:t ville föranstalta örn

skyndsam utredning av frågan örn kommunal fondbildning, avgåvo enligt

finansministerns uppdrag särskilda utredningsmän en den 9 januari 1936

dagtecknad promemoria jämte förslag till lagstiftning, vilket med vissa ändringar

lades till grund för den kungl, proposition, som avgavs den 6 mars

1936. Under mellantiden hade yttranden införskaffats från, bl. a. finansrådet,

som i fråga örn det i promemorian avgivna förslaget om allmän fond

fann anledning till erinran endast i en punkt, nämligen beträffande kravet

å kvalificerad majoritet för beslut om avsättning av medel till fonden. Sådan

fordran ansåg finansrådet icke böra uppställas. 1 propositionen ströks

kravet å kvalificerad majoritet för beslut om såväl avsättning som ianspråkstagande

av medel. Konstitutionsutskottet hemställde om bifall till propositionen,

vilken jämväl bifölls av riksdagen.

Enligt den sålunda antagna, alltjämt gällande lagen om kommunal fondbildning

har den allmänna fonden avsetts allenast såsom en skatteutjämningsfond.

Kommuns rätt att avsätta medel till fonden eller disponera fondens

medel är emellertid kringgärdad av snäva gränser, vilka visserligen

med Kungl. Maj:ts tillstånd och under förutsättning av dubbelt flertal inom

den beslutande församlingen kunna överskridas. Erfarenheten har emellertid

visat, att fondbildningslagens bestämmelser om allmän fond på grund

av de detaljerade och stränga restriktionerna av den kommunala beslutanderätten

ingalunda fått den praktiska betydelse, som med lagstiftningen avsetts.

Kommunerna böra enligt finansrådets mening beredas större rörelsefrihet

i fråga om rätten att såväl avsätta medel till allmän fond som disponera

medel ur sådan fond. Finansrådet tillstyrker därför motionärernas hemställan

om utredning rörande revision av fondbildningslagen i denna del.

Härvid bör givetvis fullständiga uppgifter införskaffas i fråga om omfattningen

av hittills skedd fondering för skatteutjämningsändamål ävensom

om de kommunala erfarenheterna vid här ifrågavarande lagbestämmelsers

tillämpning.

Stockholm den 19 februari 1944.

A finansrådets vägnar

YNGVE LARSSON.-

Gunnar Fant.

Bil. B.

(bil. till bil. 2)

Sammanställning av inkomna svar i fråga örn allmän fond.

Till drätselkamrarna i ett 25-tal städer har riktats en fråga, i vilken omfattning

»allmän fond» enligt fondbildningslagen kommit till användning.

Svar lia inkommit från 22 städer.

Det må först noteras att avsättning till allmän fond överhuvud icke förekommit

i städerna: Malmö, Borås, Linköping, Karlskrona, Halmstad, Karlskoga,

Kristianstad och Landskrona. I liera av dessa har frågan diskuterats

under hand, men bestämmelserna lia ansetts för restriktiva.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

Från städer, där avsättningar skett, meddelas följande.

Stockholm. Se uppgifter nedan.

Göteborg. Härifrån har lämnats en P. M. angående skatteutjämningsfon
den.

1) Hur mycket hade vi kunnat avsätta med hänsyn till fondens bestämmelser?
Svar:

Till fonden hade kunnat avsättas kr. 8 050 000, sedan sedvanligt

anslag å 1 000 000 kronor avsatts för oförutsedda behov. Utdebiteringen

skulle då ha uppgått till 9:08. Uttaxeringen bestämdes till

8: 82.

2) Hur mycket avsattes till fonden?

Svar: Kr. 3 750 000. Stadsfullmäktige ökade i stället anslaget för oförutsedda

behov med 2 750 000 kronor, vilket anslag lättare kan tagas

i anspråk för ett kommande år.

3) Varför avsattes ej mera?

Svar: Enär möjligheterna att disponera medel ur fonden äro starkt kringskurna

genom lagens bestämmelser.

4) Under vilka förhållanden kan fonden tagas i anspråk i 1945 års budget?

Svar: Utdebiteringen för varje skattekrona har under de närmast föregående

fem åren utgjort:

1940 .................. kr. 9:39

1941 .................. » 12:27

1942 .................. » 12:55

1943 .................. » 9: 91

1944 .................. » 8: 82

52: 94 eller i medeltal kr. 10: 59.

För år 1945 kan alltså medel ur fonden tagas i anspråk först sedan utdebiteringen

överstiger nämnda medeltal. Även för år 1946 måste man räkna

med en avsevärd förhöjning i utdebiteringen, innan fonden kan tagas i anspråk

i nämnvärd utsträckning.

Norrköping. Till allmän fond avsattes här i 1938 års budget 200 000 kr.

och i 1939 och 1940 års budgeter togos ur fonden i anspråk resp. 65 000 och

65 000 kr.

Någon meningsskiljaktighet har icke förekommit vid dessa ärendens avgörande,

men i förberedande instanser har flera gånger påtalats, att gällande

bestämmelser för allmän fond icke uppmuntra till utnyttjande av fonden

i skatteregleringssyfte. I stället ha andra utvägar sökts såsom t. ex. i

1944 års budget, då i utgiftsstaten upptogs c:a 600 000 för betalning av

korttidslån.

Hälsingborg. I 1944 års budget avsattes till allmän fond 500 000 kronor.

Förslaget mötte motstånd och beslutet fattades med 36 röster mot 11 för

avslag.

Örebro. Före ifrågavarande lags ikraftträdande, den 1 juli 1936, hade

Örebro stad avsatt medel till en fond, benämnd skatteregleringsfonden, som

genom av stadsfullmäktige beslutade avsättningar tillförts år 1917 kronor

80 000, 1918 kronor 124 000, 1921 kronor 125 000, 1922 kronor 225 000 och

1923 kronor 303 527: 69 eller tillhopa kronor 857 527: 69. Från fonden hade

genom stadsfullmäktiges beslut ianspråktagits uti budgeten för år 1924 kronor

339 527:83, 1928 kronor 130 000 och 1934 kronor 110 000 eller tillhopa

kronor 579 560: 83. Den 1 juli 1936 återstod sålunda kronor 277 959: 86.

Vid fondbildningslagens ikraftträdande hänfördes nämnda fond till allmän

fond enligt 4 § i lagen och benämnes numera skatteutjämningsfonden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

11

Efter lagens ikraftträdande har medel icke avsatts till fonden eller tagits i

anspråk från densamma, varför fonden alltså kvarstår med samma belopp

som den 1 juli 1936 eller kronor 277 959: 86.

Eskilstuna. I staden har avsatts till allmän fond

år 1939 ...................................... kronor 200 000

» 1940 ...................................... » 62 000

eller sammanlagt kronor 262 000.

Någon ytterligare avsättning till fonden har på grund av gällande bestämmelser

i fondbildningslagen icke kunnat ske. Ej heller hava några medel

ur fonden tagits i anspråk.

»Bestämmelserna äro synnerligen invecklade och besvärliga att tillämpa.»

Västerås. Västerås stad har alltsedan fondbildningslagens tillkomst vid

olika tillfällen avsatt medel till allmän fond i sådan utsträckning, att fonden

för närvarande uppgår till 700 000 kronor. Medel ur fonden hava hittills icke

tagits i anspråk.

Gävle. Till svar å Eder skrivelse av den 22 ds få vi härmed meddela, att

avsättning till allmän fond för första gången verkställts i 1944 års stat, med

135 000 kr. Några meningsskiljaktigheter uppkommo ej vid behandlingen av

detta ärende i stadsfullmäktige.

Uppsala. I enlighet med stadsfullmäktiges den 17 dec. 1937 fattade beslut

ha kr. 20 000 avsatts till en allmän fond kallad »skatteutjämningsfonden».

Någon ytterligare avsättning till denna fond har senare ej gjorts och någon

disposition av fondmedlen har ej heller förekommit.

Karlstad. I statförslaget för år 1938 upptogs ett anslag på 165 000 kronor

för avsättning till skatteregleringsfond enligt 4 § i lagen örn kommunal fondbildning.

Avsättningen beslöts utan meningsskiljaktighet. I 1942 års stat disponerades

55 000 kronor ur fonden. I skatteregleringsfonden finnes sålunda

110 000 kronor.

Drätselkammaren önskade avsätta ytterligare medel till fonden i 1944 års

stat. Trots det förhållandet att utdebiteringen sänktes med kronor 1: 30 per

skattekrona, kunde avsättningen lagligen icke göras.

Lund. Stadsfullmäktige i Lund lia i samband med budgetsbehandlingen i

dec. 1943 beslutat avsättning till allmän fond av 150 000 kr. Detta beslut var

enhälligt.

Kalmar. Först i 1944 års stat avsattes 90 000 kr.

Falun. Stadsfullmäktige i Falun hava i samband med budgetens fastställande

beslutat följande avsättningar till allmän fond:

1937 års stat ................................ 95 000

1938 » » 105 000

1939 » » 185 000

1940 » » 25 000

1944 » » 9 900

Summa 419 900 kronor.

Ingen del av de avsatta medlen bär tagits i anspråk.

På grund av gällande bestämmelser kunde staden i 1943 års budget ej

verkställa någon avsättning, ehuru önskemål därom förelåg, och i 1944 års

stat måste avsättningen begränsas till 9 900 kronor. Därest hinder ej mött,

hade denna avsättning blivit väsentligt större.

Det vore önskligt, om jämkning kunde vidtagas beträffande bestämmelserna

i 4 § 1 mom. andra stycket och första delen av tredje stycket. Begränsningen

enligt sista delen av samma stycke synes kunna kvarstå.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

Likaså synes det böra övervägas, huruvida möjlighet kan beredas kommun

att verkställa avsättning till fonden direkt av uppkomna budgetöverskott.

Visby. Staden har avsatt medel till allmän fond i samband med 1944

års stat.

Skara. Staden har till allmän fond avsatt 35 000 kr. som senare icke tagits

i anspråk.

Sammanställning

utvisande avsättningar till och uttag ur skatteutjämningsfonden (allmän fond) hos

Stockholms stad åren 1937—1944.

Avsättning.

År

Antal

skatte-

kronor

Medeltal av

skattesat- serna för de

senaste fem

åren

Skatte- sats före

fond- avsätt- ning

Avsättning till fonden

Uttaxering

Skatte-

sats

Beräknas

inflyta1

Skatte-

sats

Beräknas inflyta

%

Belopp

%

Belopp

1937....

11''50 milj.

7: 09

5: 60

0: 745

88

7 600 000

6: 35

88

64 046 634

1938....

12-28 »

7:21

5:80

0: 55

91

6 140 000

6:35

91

70 592 553

1939....

13-31 »

6: 86

5:80

0:55 2

91

6 650 000

6:35

91

76 851 445

1944....

1836 >

7:88

7: 48

0: 15

88

2 424 000

7:65

88

123 285 509

Uttag.

År

Antal

skatte-

kronor

Medel- tal av

skatte- satserna

för de

senaste

fem åren

Skat-

tesats

före

uttag

Inne-

stående

hos

fonden

1h av

fondens

högsta

belopp

under

något

av de

senaste

tre åren

Uttag ur fonden

Uttaxering

Skatte-

sats

Belopp

Skatte-

Beräknas

inflyta

sats

%

Belopp

1940

14-07 milj.

6: 51

7: 56

20 290 000 4''54 milj.

0: 25

3 000 000 (87 %)

7:30

87

88 737 013

1941

14’89 >

6: 58

9: 13

17 290 000 6-76 >

0: 53

6 760 000 (85 %)

8: 60

85

108 374 508

1942

14-92 >

6: 99

9:46

10 530 000,6-76 > |

0:53

6 760 000 (85*)

8: 95

85

113 095 004

Bilaga 3.

Till konstitutionsutskottet.

Genom remiss den 8 februari har konstitutionsutskottet berett Svenska

landstingsförbundet tillfälle att avgiva yttrande över en av herrar Andersson

i Falkenberg och Andersson i Göteborg i andra kammaren väckt motion nr

247 angående förenkling av i lagen om kommunal fondbildning meddelade

bestämmelser om allmän fond. Med anledning härav får förbundets styrelse

anföra följande.

1 Avsättning till fonden har skett med det i staten beräknade beloppet.

2 Beslutet om avsättningens avrundning från 0''53 till 0.55 per skattekrona underställdes

Kungl. Maja för fastställelse.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

13

Den fondbildning, som kommunallagarna före år 1936 tillät, var synnerligen

inskränkt och motsvarade ingalunda det behov, som härutinnan förefanns.

Följden blev också, att kommunerna blevo tvungna att förverkliga

sina önskemål i detta hänseende vid sidan av då gällande lagstiftning. En

reglering av dessa förhållanden skedde genom tillkomsten av 1936 års lagstiftning

örn kommunal fondbildning.

Redan vid förarbetena lill denna lagstiftning uttalade förbundsstyrelsen,

att ur landstingens synpunkt erinringar mot de föreslagna stadgandena kunde

göras. Framför allt fann styrelsen de uppstälda garantierna mot missbruk

av fonderingsrätten vara allt för omständliga och rigorösa. Den erfarenhet,

som nu vunnits rörande fondbildningslagen, giver belägg för denna kritik. Det

har nämligen visat sig, att landstingen — och detsamma torde gälla även

primärkommunerna — endast i ringa mån utnyttjat de fonderingsmöjligheter,

som lagen erbjuder. Däremot bär vid sidan av lagen en ej obetydlig fondbildning,

särskilt under krigsåren, ägt rum. Denna utveckling måste av skilda

anledningar anses mindre lycklig och tyder på att fondbildningslagen icke

motsvarat kommunernas behov. Orsakerna härtill äro flera. Den viktigaste

torde vara, att lagen är alltför restriktivt utformad.

Vad särskilt angår den av motionärerna önskade förenklingen av bestämmelserna

om allmän fond synes denna även enligt styrelsens mening påkallad.

Reglerna för avsättning till fonden och för ianspråktagande av medel

ur densamma äro sålunda alltför komplicerade och hava i praktiken lett till

svårigheter i tillämpningen. Men även det materiella innehållet synes vara

i behov av en uppmjukning.

Förutsättning för avsättning till fonden är generellt, att utdebiteringen per

skattekrona, oavsett avsättning till fonden, skall understiga medeltalet för de

senast förflutna fem åren. Detta stadgande är så utformat, att avsättningen enlig

denna regel i allmänhet icke kan göras av landstingen. Orsaken härtill är

givetvis, att med den synnerligen kraftiga expansion av landstingens verksamhet,

som under senare år skett — och att döma av förefintliga reformförslag

i en framtid kommer att ske — den situationen icke förelegat för ett

landsting, att utdebiteringen ett år understigit medeltalet under den närmast

förflutna femårsperioden. Den enda möjligheten för landstingen att avsätta

medel till allmän fond har sålunda varit att söka Kungl. Majlis tillstånd till

avsättning. Denna väg har, såvitt för styrelsen är känt, endast beträtts av

två landsting. Alla övriga landsting hava funnit den alltför omständlig och

sökt att utom den gällande lagstiftningens ram tillgodose den ekonomiska

beredskap, som i nuvarande läge befunnits påkallad med hänsyn till en väntad

fredskris.

Det måste under sådana förhållanden anses påkallat, alt en revision av

lagstiftningen kommer till stånd, så alt denna bättre motsvarar kommunernas

legitima önskemål. Icke minst med hänsyn till den aktuella frågan om en

konjunkturanpassning av den kommunala anläggningsverksamheten och

önskvärdheten, att kommuner i goda tider avsätta medel för en utvidgad anläggningsverksamhet

under lågkonjunkturer, ter sig en uppmjukning av gällande

fonderingsbestämmelser motiverad.

Ulan att i vidare mån ingå på det föreliggande spörsmålet vill styrelsen

under åberopande av vad ovan anförts tillstyrka, att en utredning rörande

revision av gällande lag örn kommunal fondbildning kommer till stånd.

Slockholm den 8 mars 1944.

För Svenska landstingsförbundets styrelse:

ERIK FAST.

Ivar Dahli/ren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:219 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angåds förenkling av i lagen om kommunal fondbildning meddelade bestämmelser örn allmän fond m. m. a1 i texten