Sök i Ratio Lex

Utlåtande över väckta motioner om vissa grundlagsändringar i syfte att effektivisera gällande beredskapslag stiftning angående stats fientlig a sammanslutningar.

1944-04-14 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1944:19, Utlåtande över väckta motioner om vissa grundlagsändringar i syfte att effektivisera gällande beredskapslag stiftning angående stats fientlig a sammanslutningar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1944 kl. 1 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande över väckta motioner om vissa

grundlagsändringar i syfte att effektivisera gällande

beredskapslag stiftning angående stats fientlig a sammanslutningar.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr lil

i första kammaren av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl., och nr 175 i

andra kammaren av herr Skoglund i Doverstorp m. fl. hemställes, »att riksdagen

— efter konstitutionsutskottets utredning och förslag — måtte antaga

sådana grundlagsändringar såsom vilande, vilka erfordras för att komplettera

beredskapslagstiftningen angående statsfientliga sammanslutningar i syfte att

göra denna lagstiftning effektiv».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt § 26 riksdagsordningen skall vad i allmän eller särskild lag stadgas

därom att i vissa fall den som dömes till straff skall dömas förlustig allmän

befattning eller vara obehörig att inträda i sådan befattning även äga tillämpning

å riksdagsmannabefattning. Stadgandet hänsyftar i första hand på bestämmelsen

i 2 kap. 18 § strafflagen, enligt vilken innehavare av ämbete,

tjänst eller annan allmän befattning, evad den beror av förordnande eller

val, som dömes till straffarbete eller svårare straff, i regel skall dömas förlustig

befattningen. Denna regel är tillämplig även å den, som blivit utsedd

till innehavare av allmän befattning men ännu icke tillträtt densamma. Har

någon blivit förvunnen till straff, som nyss sagts, må han icke på grund av

senare företagen röstsammanräkning efter val, vilket ägt rum före domen,

inträda i allmän befattning. Enligt 8 kap. 31 § strafflagen skall vidare vad i

2 kap. 18 § stadgas om förlust av allmän befattning och örn obehörighet

därtill ock gälla, där någon dömes till fängelse för brott, som avses i 8 kap.,

vilket handlar om förräderi och andra för rikets säkerhet menliga brott.

I § 6 tryckfrihetsförordningen föreskrives, att enligt stadganden i särskild

av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag må, då riket befinner sig i

krig eller krigsfara, föreskrift meddelas om förhandsgranskning av tryckta

skrifter och förbud mot införande i riket av sådana skrifter samt, då riket

befinner sig i krig, också meddelas förbud mot utgivande av periodisk skrift.

De närmare bestämmelserna i ämnet återfinnas i 1941 års lag med vissa bestämmelser

örn tryckta skrifter vid krig eller krigsfara.

Frågan örn lagstiftning i enahanda syfte som de nu föreliggande motionernas

har motionsvis framförts inom riksdagen åren 1940, 1942 och 1943.

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. .5 sami. 2 avd. Nr 79. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.

Förslagen ha vid alla tre tillfällena avstyrkts av konstitutionsutskottet (uti.

nr 31 resp. nr 17 och nr 15). Vid 1940 års riksdag förföll frågan på grund

av kamrarnas skiljaktiga heslut. Vid följande tillfällen avslogos motionerna

av bägge kamrarna.

Utskottet. Förevarande motioner syfta till komplettering av gällande

beredskapslagstiftning mot statsfientliga sammanslutningar. Förslaget bygger

alitsa på förutsättningen av fortsatt giltighet av 1940 års provisoriska lag

om upplösning av vissa sammanslutningar m. m., vars giltighetstid utlöper

den 30 juni 1944. Någon proposition om prolongering av denna lag har i år

icke framlagts före den ordinarie propositionstidens utgång och är ej att förvänta

till innevarande riksdag. Däremot ha inom riksdagen väckts motioner

om fortsatt giltighet av en på visst sätt kompletterad upplösningslag. Dessa

motioner, som hänvisats till lagutskott och tilldelats första lagutskottet, ha

enligt vad konstitutionsutskottet inhämtat avstyrkts av detta. Utskottet hemställer

därför,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 april 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson, Herlitz, Källman, Karl August Johanson,

Sandström, Björck, John Gustavson, Anders Andersson, Sven Hansson,

Oskar Mattsson, Gardell, Fast*, Mosesson*, Nilsson i Göteborg, Nolin, Hällgren,

Fält, Nyling och Edberg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herrar Jones Erik Andersson, John Gustavson och Gardell;

2) av herrar Herlitz, Sandström, Nolin och Ryling, som ansett att konstitutionsutskottet

i enlighet med därom inom utskottet framställt yrkande bort

låta utarbeta förslag till sådana grundlagsändringar, vilka erfordras för att

komplettera beredskapslagstiftningen angående statsfientliga sammanslutningar

i syfte att göra denna lagstiftning effektiv.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

441970

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.