Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i stadgan örn ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande, m. m.

1944-05-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1944:21, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i stadgan örn ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1944 kl. 2 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

viss ändring i stadgan örn ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande, m. m.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 64r av herr von Friesen hemställes, att skyndsam utredning företages

i syfte att bereda riksdagens ledamöter möjligheten att under pågående riksdag

utan kostnad företaga resor lill och från hemorten, att riksdagen redan

nu ville medverka, till en förenkling av kontrollen över hemresorna m. m.

samt att konstitutionsutskottet måtte med anledning härav föreslå sådan

ändring av lagtexten som eventuellt befinnes erforderlig.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt 1866 års riksdagsordning i dess ursprungliga lydelse var endast ledamot

av andra kammaren berättigad till ersättning för resekostnad till och

från riksdagen. Första kammarens medlemmar erhöllo först år 1909 motsvarande

förmån. Rätten till fria resor utvidgades härefter år 1914 på så sätt,

att riksdagsman, som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besökte

hemorten, av statsmedel ägde utfå ersättning för därav föranledd resekostnad,

dock högst för två resor fram och åter. Sedermera utsträcktes år 1933

rätten till fria hemresor från två till fem. I samband med att de materiella

reglerna angående riksdagsmännens arvoden m. m. år 1941 helt utbrötos ur

grundlag och överfördes till en stadga utökades ånyo, rätten till fria hemresor

till att omfatta i genomsnitt en resa var femtonde dag under såväl lagtima

sorn urtima riksdags samman trä destider.

Enligt utskottets mening böra bestämmelserna om riksdagsmännens fria

resor underkastas revision. Vid prövningen av frågan, på vilket sätt detta

lämpligen bör ske, har inom utskottet framförts tanken att riksdagsmännen,

i likhet med vad som gäller i vissa främmande länder, under mandatperioden

borde erhålla rätt till fria resor över hela landet. Ehuru utskottet ingalunda

vill bestrida, att införandet av en sådan rätt ur vissa synpunkter skulle kunna

vara till gagn bl. a. genom den ökade möjlighet riksdagsmännen härigenom

skulle erhålla att i studiesyfte besöka olika delar av vårt vidsträckta land,

har utskottet dock ansett sig böra stanna vid att nu endast vilja förorda upphävande

av den begränsning i riksdagsmännens rätt till fria resor under riksdagstiden

mellan riksdagsorten och hemorten, som för närvarande föreligger.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 5 sand 2 avd. Nr 21.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

Införande i arvodesstadgan av en bestämmelse om rätt till hemresor på det

allmännas bekostnad i den omfattning vederbörande riksdagsmän själva finna

behövlig, synes utskottet väl motiverat. De detaljbestämmelser, som erfordras

till komplettering av en sådan huvudregel, torde icke böra lämnas i

själva arvodesstadgan utan i tillämpningsföreskrifter, som det bör ankomma

på riksgäldskontoret att utfärda efter samråd med kamrarnas talmän. Utskottet

vill i detta sammanhang endast framhålla, att sådana anordningar enligt

utskottets förmenande böra träffas, att riksdagsmännen framdeles icke skola

vara nödsakade förskottera den huvudsakliga delen av sina resekostnader,

d. v. s. i allmänhet kostnaderna för resa med järnväg eller (och) båt, utan

att de skola kunna tillhandahållas t. ex. frikort eller biljetthäften gällande

för resor mellan riksdagsorten och hemorten under föreskriven tid. En konsekvens

härav är att nu gällande bestämmelse i arvodesstadgan om att reseersättning

endast utgår vid besök i hemorten, som företages efter beviljad

ledighet, upphäves. Ett uteslutande ur stadgan av denna regel innebär emellertid

icke, att riksdagsmännen befrias från skyldigheten att för bortovaro

från riksdagsarbetet begära ledighet eller att anmäla laga förfall. En allmän

skyldighet härtill föreligger oberoende av örn bortovaron sammanhänger med

hemresa eller ej.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen för sin del ville antaga följande

Förslag

till

Lag angående ändrad lydelse av 3 och 7 §§ stadgan den 21 februari 1941

(nr 98) om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

3 §.

Riksdagsman, som är bosatt å annan ort än där riksdagen hålles, äger under

tid, då arvode till honom utgår, på det allmännas bekostnad företaga resor

mellan hemorten och riksdagsorten. Enahanda rättighet tillkommer honom

beträffande resa till och från riksdagen.

7 §•

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga, efter samråd med kamramas talmän,

meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras för tillämpningen av

denna stadga.

Utbetalningar med stöd av denna stadga, ombesörjas av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1944.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21. 3

2) att motionen II: 64 måtte anses besvarad genom vad utskottet

ovan under 1) hemställt.

Stockholm den 5 maj 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Sandegård, Källman, Ström, Karl August Johanson, Sandström,

Björck, Bror Nilsson*, Oskar Mattsson, Albert Andersson*, Arrhén, Thorell,

Gardell*, Fast*, Nilsson i Göteborg, Spångberg*, Nilsson i Norrlångträsk,

Sefve, fru Björck och herr Edberg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:290 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn viss ändring i stadgan örn ersättning för r i ks dags mann auppdragets fullgörande, m. m. s. 9 i texten