Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i stadgan örn ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande, m. m.
1944-05-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1944:21, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i stadgan örn ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande, m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.
1
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1944 kl. 2 em.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
viss ändring i stadgan örn ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande, m. m.
Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,
nr 64r av herr von Friesen hemställes, att skyndsam utredning företages
i syfte att bereda riksdagens ledamöter möjligheten att under pågående riksdag
utan kostnad företaga resor lill och från hemorten, att riksdagen redan
nu ville medverka, till en förenkling av kontrollen över hemresorna m. m.
samt att konstitutionsutskottet måtte med anledning härav föreslå sådan
ändring av lagtexten som eventuellt befinnes erforderlig.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt 1866 års riksdagsordning i dess ursprungliga lydelse var endast ledamot
av andra kammaren berättigad till ersättning för resekostnad till och
från riksdagen. Första kammarens medlemmar erhöllo först år 1909 motsvarande
förmån. Rätten till fria resor utvidgades härefter år 1914 på så sätt,
att riksdagsman, som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besökte
hemorten, av statsmedel ägde utfå ersättning för därav föranledd resekostnad,
dock högst för två resor fram och åter. Sedermera utsträcktes år 1933
rätten till fria hemresor från två till fem. I samband med att de materiella
reglerna angående riksdagsmännens arvoden m. m. år 1941 helt utbrötos ur
grundlag och överfördes till en stadga utökades ånyo, rätten till fria hemresor
till att omfatta i genomsnitt en resa var femtonde dag under såväl lagtima
sorn urtima riksdags samman trä destider.
Enligt utskottets mening böra bestämmelserna om riksdagsmännens fria
resor underkastas revision. Vid prövningen av frågan, på vilket sätt detta
lämpligen bör ske, har inom utskottet framförts tanken att riksdagsmännen,
i likhet med vad som gäller i vissa främmande länder, under mandatperioden
borde erhålla rätt till fria resor över hela landet. Ehuru utskottet ingalunda
vill bestrida, att införandet av en sådan rätt ur vissa synpunkter skulle kunna
vara till gagn bl. a. genom den ökade möjlighet riksdagsmännen härigenom
skulle erhålla att i studiesyfte besöka olika delar av vårt vidsträckta land,
har utskottet dock ansett sig böra stanna vid att nu endast vilja förorda upphävande
av den begränsning i riksdagsmännens rätt till fria resor under riksdagstiden
mellan riksdagsorten och hemorten, som för närvarande föreligger.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 5 sand 2 avd. Nr 21.
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.
Införande i arvodesstadgan av en bestämmelse om rätt till hemresor på det
allmännas bekostnad i den omfattning vederbörande riksdagsmän själva finna
behövlig, synes utskottet väl motiverat. De detaljbestämmelser, som erfordras
till komplettering av en sådan huvudregel, torde icke böra lämnas i
själva arvodesstadgan utan i tillämpningsföreskrifter, som det bör ankomma
på riksgäldskontoret att utfärda efter samråd med kamrarnas talmän. Utskottet
vill i detta sammanhang endast framhålla, att sådana anordningar enligt
utskottets förmenande böra träffas, att riksdagsmännen framdeles icke skola
vara nödsakade förskottera den huvudsakliga delen av sina resekostnader,
d. v. s. i allmänhet kostnaderna för resa med järnväg eller (och) båt, utan
att de skola kunna tillhandahållas t. ex. frikort eller biljetthäften gällande
för resor mellan riksdagsorten och hemorten under föreskriven tid. En konsekvens
härav är att nu gällande bestämmelse i arvodesstadgan om att reseersättning
endast utgår vid besök i hemorten, som företages efter beviljad
ledighet, upphäves. Ett uteslutande ur stadgan av denna regel innebär emellertid
icke, att riksdagsmännen befrias från skyldigheten att för bortovaro
från riksdagsarbetet begära ledighet eller att anmäla laga förfall. En allmän
skyldighet härtill föreligger oberoende av örn bortovaron sammanhänger med
hemresa eller ej.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen för sin del ville antaga följande
Förslag
till
Lag angående ändrad lydelse av 3 och 7 §§ stadgan den 21 februari 1941
(nr 98) om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande.
3 §.
Riksdagsman, som är bosatt å annan ort än där riksdagen hålles, äger under
tid, då arvode till honom utgår, på det allmännas bekostnad företaga resor
mellan hemorten och riksdagsorten. Enahanda rättighet tillkommer honom
beträffande resa till och från riksdagen.
7 §•
Fullmäktige i riksgäldskontoret äga, efter samråd med kamramas talmän,
meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras för tillämpningen av
denna stadga.
Utbetalningar med stöd av denna stadga, ombesörjas av fullmäktige i riksgäldskontoret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1944.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21. 3
2) att motionen II: 64 måtte anses besvarad genom vad utskottet
ovan under 1) hemställt.
Stockholm den 5 maj 1944.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: herrar Hallén, Sandegård, Källman, Ström, Karl August Johanson, Sandström,
Björck, Bror Nilsson*, Oskar Mattsson, Albert Andersson*, Arrhén, Thorell,
Gardell*, Fast*, Nilsson i Göteborg, Spångberg*, Nilsson i Norrlångträsk,
Sefve, fru Björck och herr Edberg*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:290 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn viss ändring i stadgan örn ersättning för r i ks dags mann auppdragets fullgörande, m. m. s. 9 i texten