Utlåtande i anledning av väckt motion angående förtydligande av gällande bestämmelser örn besvärs anhängiggörande i kommunala mål.
1944-05-25 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1944:25, Utlåtande i anledning av väckt motion angående förtydligande av gällande bestämmelser örn besvärs anhängiggörande i kommunala mål.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
1
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1944 kl. 11 fm.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående
förtydligande av gällande bestämmelser örn
besvärs anhängiggörande i kommunala mål.
Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 35, av herr Wiberg hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla örn utredning med förslag lill sådana ändringar i gällande
lagstiftning, att bestämmelserna om besvärs anhängiggörande i kommunala
mål bliva klarare och lättare att tillämpa samt såvitt möjligt större
enhetlighet blir rådande på området».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
I fråga örn besvär över beslut, fattade av kommunens beslutande organ,
föreskrives i lagen örn kommunalstyrelse på landet (81 §) en klagotid av
trettio dagar efter tillkännagivandet om beslutets justering; besvärsmyndighet
är länsstyrelsen, dit besvärsskriften jämte det överklagade beslutet skall
ingivas. Motsvarande bestämmelser innehållas i lagarna om kommunalstyrelse
i stad (76 §) och i Stockholm (66 §), dock att klagotiden där är satt till tjugo
respektive fjorton dagar räknat från den dag då stadsfullmäktiges protokoll
över beslutet i fråga offentligen upplästes. Reglerna i lagarna om församlingsstyrelse
(68 §) och om församlingsstyrelse i Stockholm (71 §) angående talan
mot beslut av den kyrkliga kommunens beslutande organ överensstämma
likaledes med motsvarande bestämmelser i lagen örn kommunalstyrelse på
landet med det undantaget, att domkapitlet är besvärsmyndighet i vissa mål
samt att i Stockholm klagotiden blott är fjorton dagar.
Ifrågavarande regler äga i princip motsvarande tillämpning på beslut av
icke rent förberedande eller verkställande art av kommunalnämnd, drätselkammare
i stad utan magistrat samt kyrkoråd och skolråd, ävensom skolstyrelse.
För besvärs anförande mot dessa organs beslut i sådana mål och
ärenden, som de på grund av föreskrifter i särskilda författningar ha att handlägga,
gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.
Angående besvär över kommunernas övriga administrativa organs beslut
finnas — med undantag för Stockholm — ej andra bestämmelser än de som
för vissa speciella fall innehållas i författningarna angående kommunerna
särskilt anförtrodda uppgifter såsom hälsovård, fattigvård, barnavård etc.
I släder med magistrat har emellertid, med stöd av bestämmelsen i lagen om
kommunalstyrelse i stad (47 §) örn magistratens överinseende över alla av
staden tillsatta styrelser, magistraten i praxis tillerkänts rätt att upptaga besvär
över beslut av stadskommunala förvaltningsorgan. I vissa städer inne
Bihang
till riksdagens protokoll IOWi. 5 sami. 2 avd. Nr 25—20.
1
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
hålla dock drätselkammarreglementena särskilda besvärsregler, vilka enligt
uttryckligt stadgande i nyssnämnda lag (79 §) skola lända till efterrättelse.
1 den utredning, som låg till grund för de vid 1930 års riksdag antagna
nya kommunallagarna, uttalades, att en genomgående omarbetning av föreskrifterna
om besvär visserligen kunde synas önskvärd, men att den i avseende
på besvärsproceduren, för att bestämmelserna skulle bliva lika fullständiga
som rättegångsbalkens, skulle leda till rätt stor vidlyftighet; med hänsyn till
långvarig praxis torde den icke heller vara nödvändig. I proposition i ämnet
till 1930 års riksdag anslöt sig föredragande departementschefen till denna
uppfattning samt tilläde, att spörsmålet läge utom ramen för kommunallagsrevisionen.
Frågan blev icke föremål för något uttalande från riksdagens sida.
Utskottet finner syftemålet i nu förevarande motion beaktansvärt. Särskilt
har utskottet uppmärksammat, att regler om besvär över beslut av kommuns
administrativa organ i många fall helt saknas. I vad det förevarande spörsmålet
avser stad med magistrat, faller det emellertid inom ramen för en av
riksdagen år 1943 hos Kungl. Majit begärd utredning av frågan huruvida
magistratens kommunala funktioner kunde upphöra eller överflyttas å andra
organ (skrivelse nr 351). Den i motionen väckta frågan innefattas vidare i
sin helhet i en av riksdagen år 1942 begärd utredning angående en mera enhetlig,
fullständig och i övrigt ur rättssäkerhetens synpunkt tillfredsställande
lagstiftning angående förfarandet hos förvaltningsdomstolar och hos övriga
förvaltningsmyndigheter (skrivelse nr 236). Ingendera av dessa begärda utredningar
har ännu påbörjats. Utskottet förutsätter emellertid, att de komma
att igångsättas inom en snar framtid. Härvid lärer det av motionären upptagna
spörsmålet örn klarare, fullständigare och mera enhetliga bestämmelser
rörande det kommunala besvärsförfarandet icke kunna förbigås. Utskottet
anser sig därför sakna anledning tillstyrka en särskild utredning i motionens
syfte.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 25 maj 1944.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: herrar Hallén, Sandegård, Ström*, Sandström*, Björck, Sven Hansson*,
Bror Nilsson*, Oskar Mattsson, Ragnar Bergh*, Thorell, Gardell*, Fast, Ryling*, Norén,
Spångberg, Jonsson i Haverö, Larsson i Julita*, fru Björck* och herr Nilsson i Göingegården*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.