Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förtydligande av gällande bestämmelser örn besvärs anhängiggörande i kommunala mål.

1944-05-25 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1944:25, Utlåtande i anledning av väckt motion angående förtydligande av gällande bestämmelser örn besvärs anhängiggörande i kommunala mål.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1944 kl. 11 fm.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

förtydligande av gällande bestämmelser örn

besvärs anhängiggörande i kommunala mål.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 35, av herr Wiberg hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla örn utredning med förslag lill sådana ändringar i gällande

lagstiftning, att bestämmelserna om besvärs anhängiggörande i kommunala

mål bliva klarare och lättare att tillämpa samt såvitt möjligt större

enhetlighet blir rådande på området».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I fråga örn besvär över beslut, fattade av kommunens beslutande organ,

föreskrives i lagen örn kommunalstyrelse på landet (81 §) en klagotid av

trettio dagar efter tillkännagivandet om beslutets justering; besvärsmyndighet

är länsstyrelsen, dit besvärsskriften jämte det överklagade beslutet skall

ingivas. Motsvarande bestämmelser innehållas i lagarna om kommunalstyrelse

i stad (76 §) och i Stockholm (66 §), dock att klagotiden där är satt till tjugo

respektive fjorton dagar räknat från den dag då stadsfullmäktiges protokoll

över beslutet i fråga offentligen upplästes. Reglerna i lagarna om församlingsstyrelse

(68 §) och om församlingsstyrelse i Stockholm (71 §) angående talan

mot beslut av den kyrkliga kommunens beslutande organ överensstämma

likaledes med motsvarande bestämmelser i lagen örn kommunalstyrelse på

landet med det undantaget, att domkapitlet är besvärsmyndighet i vissa mål

samt att i Stockholm klagotiden blott är fjorton dagar.

Ifrågavarande regler äga i princip motsvarande tillämpning på beslut av

icke rent förberedande eller verkställande art av kommunalnämnd, drätselkammare

i stad utan magistrat samt kyrkoråd och skolråd, ävensom skolstyrelse.

För besvärs anförande mot dessa organs beslut i sådana mål och

ärenden, som de på grund av föreskrifter i särskilda författningar ha att handlägga,

gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

Angående besvär över kommunernas övriga administrativa organs beslut

finnas — med undantag för Stockholm — ej andra bestämmelser än de som

för vissa speciella fall innehållas i författningarna angående kommunerna

särskilt anförtrodda uppgifter såsom hälsovård, fattigvård, barnavård etc.

I släder med magistrat har emellertid, med stöd av bestämmelsen i lagen om

kommunalstyrelse i stad (47 §) örn magistratens överinseende över alla av

staden tillsatta styrelser, magistraten i praxis tillerkänts rätt att upptaga besvär

över beslut av stadskommunala förvaltningsorgan. I vissa städer inne
Bihang

till riksdagens protokoll IOWi. 5 sami. 2 avd. Nr 25—20.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

hålla dock drätselkammarreglementena särskilda besvärsregler, vilka enligt

uttryckligt stadgande i nyssnämnda lag (79 §) skola lända till efterrättelse.

1 den utredning, som låg till grund för de vid 1930 års riksdag antagna

nya kommunallagarna, uttalades, att en genomgående omarbetning av föreskrifterna

om besvär visserligen kunde synas önskvärd, men att den i avseende

på besvärsproceduren, för att bestämmelserna skulle bliva lika fullständiga

som rättegångsbalkens, skulle leda till rätt stor vidlyftighet; med hänsyn till

långvarig praxis torde den icke heller vara nödvändig. I proposition i ämnet

till 1930 års riksdag anslöt sig föredragande departementschefen till denna

uppfattning samt tilläde, att spörsmålet läge utom ramen för kommunallagsrevisionen.

Frågan blev icke föremål för något uttalande från riksdagens sida.

Utskottet finner syftemålet i nu förevarande motion beaktansvärt. Särskilt

har utskottet uppmärksammat, att regler om besvär över beslut av kommuns

administrativa organ i många fall helt saknas. I vad det förevarande spörsmålet

avser stad med magistrat, faller det emellertid inom ramen för en av

riksdagen år 1943 hos Kungl. Majit begärd utredning av frågan huruvida

magistratens kommunala funktioner kunde upphöra eller överflyttas å andra

organ (skrivelse nr 351). Den i motionen väckta frågan innefattas vidare i

sin helhet i en av riksdagen år 1942 begärd utredning angående en mera enhetlig,

fullständig och i övrigt ur rättssäkerhetens synpunkt tillfredsställande

lagstiftning angående förfarandet hos förvaltningsdomstolar och hos övriga

förvaltningsmyndigheter (skrivelse nr 236). Ingendera av dessa begärda utredningar

har ännu påbörjats. Utskottet förutsätter emellertid, att de komma

att igångsättas inom en snar framtid. Härvid lärer det av motionären upptagna

spörsmålet örn klarare, fullständigare och mera enhetliga bestämmelser

rörande det kommunala besvärsförfarandet icke kunna förbigås. Utskottet

anser sig därför sakna anledning tillstyrka en särskild utredning i motionens

syfte.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 25 maj 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Sandegård, Ström*, Sandström*, Björck, Sven Hansson*,

Bror Nilsson*, Oskar Mattsson, Ragnar Bergh*, Thorell, Gardell*, Fast, Ryling*, Norén,

Spångberg, Jonsson i Haverö, Larsson i Julita*, fru Björck* och herr Nilsson i Göingegården*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.