Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i gällande bestämmelser örn besvär enligt kommunallagarna.

1944-05-25 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1944:26, Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i gällande bestämmelser örn besvär enligt kommunallagarna.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

3

Nr 26.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1944 kl. 11 fm.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

viss ändring i gällande bestämmelser örn besvär

enligt kommunallagarna.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 34, av herr Wiberg hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t ville anhålla om utredning med förslag till bestämmelser, som undanröja

nuvarande, i motionen påtalade olägenheter i den kommunala besvärsprocessen,

bestående i att i disciplinmål mot flertalet kommunala befattningshavare

besvärsmyndighetema sakna möjlighet att själva ådöma bestraffning

utan endast kunna fastställa eller undanröja vederbörande kommunala organs

beslut.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Vissa kommunala befattningshavare, såsom skol- och polispersonal, lia sina

anställningsförhållanden reglerade i lag eller författning, varigenom de i väsentliga

avseenden likställts med statliga befattningshavare. I disciplinärt

hänseende äro de i regel underställda ett kommunalt organ, men klagan över

beslut av detta organ om disciplinär bestraffning anföres hos statlig myndighet,

som allsidigt prövar det överklagade beslutet ur synpunkten såväl av

dess laglighet som av dess lämplighet. Besvärsmyndigheten kan ej endast häva

beslutet utan även sätta annat straff i stället för det av vederbörande kommunala

organ ådömda.

Det stora flertalet kommunalt anställda befattningshavare ha däremot i

regel sina anställningsförhållanden bestämda i av vederbörande kommun utfärdade

tjänstereglementen. I sådana reglementen lia mångenstädes under

senare tid, efter förebild av motsvarande föreskrifter inom statsförvaltningen,

även intagits bestämmelser om disciplinär bestraffning för tjänstefel,

varvid som de allmännaste straffarterna upptagits varning, suspension och

avskedande. I praxis lia besvär över beslut örn åläggande av dylik bestraffning

ansetts skola förås på kommunal grund nied tillämpning av kommunallagarnas

allmänna besvärsregler. Enligt dessa äger vederbörande statliga

besvärsmyndigbet blott företaga prövning av det överklagade utslagets laglighet,

d. v. s. av frågan örn den kommunala myndigheten varit behörig att

fatta beslutet och örn detta tillkommit på formellt riktigt sätt. Den sakliga

prövningen däremot förbehålles respektive kommunala organ.

Den avvisande ståndpunkt, som kommunallagarna intaga till frågan örn en

allsidig materiell prövning av överklagade kommunala beslut, bar sin grund

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

i den uppfattningen att de kommunala organen böra äga frihet att efter eget

skön, ur synpunkten av kommunens nytta eller skada, bedöma spörsmål,

som ligga inom ramen för den kommunala självbestämmanderätten. Denna

synpunkt gör sig även gällande vid behandlingen av frågor rörande den i

kommunernas tjänst anställda personalen. Att medgiva lämplighetsprövning

vid besvär till statligt organ i kommunala disciplinmål i allmänhet skulle innebära

ett viktigt avsteg från en av huvudprinciperna i den kommunala förvaltningen

och ett djupt ingrepp i den kommunala självstyrelsen, något som

utskottet för sin del icke kan tillstyrka. En i senare regeringsrättspraxis märkbar

tendens att i motiveringen till utslagen angiva vilken disciplinär åtgärd

vederbörande kommunala organ borde lia vidtagit visar dessutom, att de av

motionären angivna olägenheterna med nu gällande ordning kunna bemästras

utan lagändring. Utskottet finner sålunda ej skäl tillstyrka den i motionen

begärda utredningen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 25 maj 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Sandegård, Ström*, Sandström*, Björck, Sven Hansson*,

Bror Nilsson*, Oskar Mattsson, Ragnar Bergh*, Thorell, Gardell*, Fast, Ryling*, Norén,

Spångberg, Jonsson i Haverö, Larsson i Julita*, fru Björck* och herr Nilsson i Göingegården*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

442502

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.