Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om åstadkommande av centraliserad medelsförvaltning i lavidskommunerna.
1944-03-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1944:4, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om åstadkommande av centraliserad medelsförvaltning i lavidskommunerna.
Dokumentets text
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1941 kl. 12 in.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående
utredning om åstadkommande av centraliserad
medelsförvaltning i lavidskommunerna.
Uti en inom andra kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 11, av herrar Severin i Gävle och Persson i Växjö hemställes, »alt
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om skyndsam utredning
angående åtgärder i syfte att påskynda en mera allmän övergång till centraliserad
medelsförvaltning i landskommunerna».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
I städerna kunde redan före 1930 års kommunallagsrevision en tämligen
långtgående centralisering av medelsförvaltningen genomföras med stöd av
de reglementen som utfärdades för respektive drätselkammare. För landskommunernas
del öppnades först i samband med antagandet av den nya lagen
om kommunalstyrelse på landet motsvarande möjlighet till rationalisering.
Enligt 44 § äger härefter kommun, där fullmäktige finnas, därest det
med hänsyn till särskilda omständigheter prövas lämpligt, besluta, att den
medelsförvaltning, som åligger kommunalnämnden, skall under nämndens
inseende handhas i annan ordning. Sådant beslut -— för vars fattande erfordras
kvalificerad majoritet — skall underställas Konungen, som äger fastställa
reglemente för förvaltningen. Paragrafen kompletterades år 1931 med
en bestämmelse om sammanförande, under samma förutsättningar som nyss
sagts, av sålunda ordnad medelsförvaltning och medelsförvaltning som enligt
lag eller författning tillkom andra kommunala nämnder eller styrelser. En
liknande bestämmelse infördes i lagen örn kommunalstyrelse i stad.
Av uppgifter, som utskottet inhämtat, framgår, att en centralisering av medelsförvaltningen
genomförts i jämförelsevis få landskommuner. En med enstaka
undantag fullständig centralisering enligt 44 § i lagen om kommunalstyrelse
på landet har sålunda för närvarande skett i 34 köpingar, 12 municipalsamhällen
och 149 egentliga landskommuner, av vilka ingen äger mindre
än 1 000 och ytterst få mindre än 2 000 invånare.
I anledning av motionsvis framförda önskemål örn reform av det kommunala
kontrollväsendet anhöll 1937 års riksdag (skrivelse nr 266) hos Kungl.
Majit om utredning angående bl. a. en förbättrad organisation av den kommunala
medelsförvaltningen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 18)
i ämnet berörde konstitutionsutskottet även centraliseringsproblemet. Utskottet
erinrade härvid om att mindre landskommuner utan fullmäktige icke
ägde rätt att genomföra den för en effektiv kassakontroll betydelsefulla cen
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4. 5
tralisering av medelsförvaltningen, som möjliggjorts genom 1930 och 1931
års lagstiftning. Det stöde dock öppet för dessa kommuner att frivilligt införa
fullmäktige, och en utveckling i denna riktning kunde bl. a. främjas
genom en sänkning av det invånarantal, vid vilket fullmäktige i den borgerliga
kommunen obligatoriskt införas. Påföljande år beslöts en sänkning av
nämnda befolkningstal från 1 500 till 700. I sitt till grund för riksdagens
beslut i frågan liggande utlåtande (nr 9) erinrade konstitutionsutskottet om
sitt nyssnämnda uttalande vid 1937 års riksdag angående en sådan lagändrings
återverkningar på möjligheterna i mindre kommuner att centralisera
medelsförvaltningen.
Såväl 1939 som 1942 års riksdagar hemställde i anledning av väckta motioner
i skrivelser (nr 387 resp. nr 121) hos Kungl. Majit örn utredning angående
ändrad lagstiftning i syfte alt åstadkomma en rationell kommunal
indelning. I anledning härav tillsatte Kungl. Majit genom beslut den 30 juni
1943 den s. k. kommunindelningskommittén med uppgift att verkställa berörda
utredning och framlägga därav föranledda förslag. Av direktiven
framgår att kommitténs verksamhet är avsedd att utmynna i förslag till förändrad
lagstiftning angående ordning och villkor för ändring i kommunal
indelning med sammanslagning av mindre kommuner såsom en ledande synpunkt.
Enligt vad utskottet inhämtat har kommunindelningskommittén under
omprövning jämväl frågan angående lämpligheten av en allmän centralisering
av medelsförvaltningen i de större kommuner, som torde framgå som
resultat av den planerade nyindelningen av kommunerna. Med hänsyn härtill
anser sig utskottet, som erkänner det beaktansvärda i syftemålet med
motionen, för närvarande sakna anledning att föreslå skrivelse till Kungl.
Majit med anhållan om utredning i ämnet. Utskottet hemställer alltså,
alt förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 3 mars 1944.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.
Närvarande: herrar Jones Erik Andersson, Sandegård, Källman''*, Karl August Johanson,
Björck, Jolm Gustavson*, Sven Hansson*, Lennart Johansson*, Söderdahl,
Ragnar Bergh*, Thorell, Fast, Nolin*, Fält, Norén*, Pettersson i Norregård*,
Spångberg, Jonsson i Haverö*, Sefve* och Larsson i Julita*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.