Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om åstadkommande av centraliserad medelsförvaltning i lavidskommunerna.

1944-03-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1944:4, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om åstadkommande av centraliserad medelsförvaltning i lavidskommunerna.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1941 kl. 12 in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

utredning om åstadkommande av centraliserad

medelsförvaltning i lavidskommunerna.

Uti en inom andra kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 11, av herrar Severin i Gävle och Persson i Växjö hemställes, »alt

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om skyndsam utredning

angående åtgärder i syfte att påskynda en mera allmän övergång till centraliserad

medelsförvaltning i landskommunerna».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I städerna kunde redan före 1930 års kommunallagsrevision en tämligen

långtgående centralisering av medelsförvaltningen genomföras med stöd av

de reglementen som utfärdades för respektive drätselkammare. För landskommunernas

del öppnades först i samband med antagandet av den nya lagen

om kommunalstyrelse på landet motsvarande möjlighet till rationalisering.

Enligt 44 § äger härefter kommun, där fullmäktige finnas, därest det

med hänsyn till särskilda omständigheter prövas lämpligt, besluta, att den

medelsförvaltning, som åligger kommunalnämnden, skall under nämndens

inseende handhas i annan ordning. Sådant beslut -— för vars fattande erfordras

kvalificerad majoritet — skall underställas Konungen, som äger fastställa

reglemente för förvaltningen. Paragrafen kompletterades år 1931 med

en bestämmelse om sammanförande, under samma förutsättningar som nyss

sagts, av sålunda ordnad medelsförvaltning och medelsförvaltning som enligt

lag eller författning tillkom andra kommunala nämnder eller styrelser. En

liknande bestämmelse infördes i lagen örn kommunalstyrelse i stad.

Av uppgifter, som utskottet inhämtat, framgår, att en centralisering av medelsförvaltningen

genomförts i jämförelsevis få landskommuner. En med enstaka

undantag fullständig centralisering enligt 44 § i lagen om kommunalstyrelse

på landet har sålunda för närvarande skett i 34 köpingar, 12 municipalsamhällen

och 149 egentliga landskommuner, av vilka ingen äger mindre

än 1 000 och ytterst få mindre än 2 000 invånare.

I anledning av motionsvis framförda önskemål örn reform av det kommunala

kontrollväsendet anhöll 1937 års riksdag (skrivelse nr 266) hos Kungl.

Majit om utredning angående bl. a. en förbättrad organisation av den kommunala

medelsförvaltningen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 18)

i ämnet berörde konstitutionsutskottet även centraliseringsproblemet. Utskottet

erinrade härvid om att mindre landskommuner utan fullmäktige icke

ägde rätt att genomföra den för en effektiv kassakontroll betydelsefulla cen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4. 5

tralisering av medelsförvaltningen, som möjliggjorts genom 1930 och 1931

års lagstiftning. Det stöde dock öppet för dessa kommuner att frivilligt införa

fullmäktige, och en utveckling i denna riktning kunde bl. a. främjas

genom en sänkning av det invånarantal, vid vilket fullmäktige i den borgerliga

kommunen obligatoriskt införas. Påföljande år beslöts en sänkning av

nämnda befolkningstal från 1 500 till 700. I sitt till grund för riksdagens

beslut i frågan liggande utlåtande (nr 9) erinrade konstitutionsutskottet om

sitt nyssnämnda uttalande vid 1937 års riksdag angående en sådan lagändrings

återverkningar på möjligheterna i mindre kommuner att centralisera

medelsförvaltningen.

Såväl 1939 som 1942 års riksdagar hemställde i anledning av väckta motioner

i skrivelser (nr 387 resp. nr 121) hos Kungl. Majit örn utredning angående

ändrad lagstiftning i syfte alt åstadkomma en rationell kommunal

indelning. I anledning härav tillsatte Kungl. Majit genom beslut den 30 juni

1943 den s. k. kommunindelningskommittén med uppgift att verkställa berörda

utredning och framlägga därav föranledda förslag. Av direktiven

framgår att kommitténs verksamhet är avsedd att utmynna i förslag till förändrad

lagstiftning angående ordning och villkor för ändring i kommunal

indelning med sammanslagning av mindre kommuner såsom en ledande synpunkt.

Enligt vad utskottet inhämtat har kommunindelningskommittén under

omprövning jämväl frågan angående lämpligheten av en allmän centralisering

av medelsförvaltningen i de större kommuner, som torde framgå som

resultat av den planerade nyindelningen av kommunerna. Med hänsyn härtill

anser sig utskottet, som erkänner det beaktansvärda i syftemålet med

motionen, för närvarande sakna anledning att föreslå skrivelse till Kungl.

Majit med anhållan om utredning i ämnet. Utskottet hemställer alltså,

alt förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 3 mars 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande: herrar Jones Erik Andersson, Sandegård, Källman''*, Karl August Johanson,

Björck, Jolm Gustavson*, Sven Hansson*, Lennart Johansson*, Söderdahl,

Ragnar Bergh*, Thorell, Fast, Nolin*, Fält, Norén*, Pettersson i Norregård*,

Spångberg, Jonsson i Haverö*, Sefve* och Larsson i Julita*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.