Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner med förslag till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.

1944-02-29 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1944:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner med förslag till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr G.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1944 kl. 3 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

med förslag till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 35

i första kammaren av herr Elmgren m. fl. och nr 83 i andra kammaren av herr

Hall m. fl. hemställes, att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling måtte antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.

§ 16.

»Valrätt tillkommer envar man och kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår uppnått 21 års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av den, som står under förmynderskap.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall på sätt som i vallagen

finnes närmare bestämt, valrätten grundas på förhållandet vid tiden

för röstlängdens tillkomst, ändå att förändringen före valet inträffat.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt § 16 riksdagsordningen får rösträtt vid val till riksdagens andra

kammare ej utövas av bl. a. den som är i konkurstillstånd, eller den som

är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning. Enligt

kommunallagarna gälla dessa streck jämväl som diskvalifikationsgrunder för

rösträtt vid kommunalval.

Yrkanden om avskaffande av fattigvårds- och konkursstrecken lia vid flera

tillfällen framställts i riksdagen. Sålunda föreslogs i en år 1921 väckt motion

(I: 174) bl. a. upphävande av de båda förevarande rösträttsstrecken beträffande

andrakammarvalen. I dessa delar avstyrktes motionen av konstitutionsutskottet

(uti. nr 30) samt avslogs av riksdagen.

Härefter väcktes år 1933 en motion (II: 110) örn uteslutande ur riksdagsordningen

och kommunallagarna av bl. a. bestämmelserna örn att rösträtt

ej tillkom den som vore i konkurstillstånd. Förslaget avstyrktes av konstitutionsutskottet

(uti. nr 12) under hänvisning till att den som vore i konkurs
Bihang

till riksdagens protokoll 19M. 5 sami. 2 avd. Nr 6. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.

tillstånd icke befunne sig i den självständiga ställning, som borde vara en

av förutsättningarna för utövande av rösträtt. Tio av utskottets ledamöter

hemställde i reservation till utskottets betänkande, att riksdagen i anledning

av motionen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla örn utredning och

förslag till sådan ändring i gällande rösträttsbestämmelser för politiska och

kommunala val, att rösträtt även måtte tillkomma den som vore i konkurstillstånd.

Utskottets hemställan bifölls av första kammaren, reservanternas

av andra kammaren. Frågan hade därmed förfallit.

Aid 1939 ars lagtima riksdag föreslogs i en motion (11: 69) upphävande av

gällande bestämmelser rörande fattigvårds inverkan på rösträtten vid politiska

och kommunala val. I sitt i anledning av motionen avgivna utlåtande

lidi. nr 8) framhöll konstitutionsutskottet, att gällande bestämmelse örn fattigvårdsstreck

icke ägde samma tydlighet i sin utformning som den äldre

lör andrakammarvalen gällande strängare bestämmelsen i ämnet. Den oenhetlighet

vid fattigvårdsstreckets tillämpning, som kunde iakttagas, sammanhängde

emellertid enligt utskottets uppfattning även därmed alt under senare

tid vid sidan av fattigvården andra former av socialvårdande verksamhel

lillkommit utan att en klar gränsdragning mellan den förra och de senare

alltid åstadkommits. En sådan kunde icke förväntas bliva gjord förrän den

år 1937 tillsatta socialvårdskommittén slutfört sitt arbete. Dessförinnan borde

enligt utskottets mening slutgiltig ställning icke tagas till frågan om fattigvårdsstreckets

avskaffande eller till frågan örn revision av detta streck.

Inom utskottet hade som en mening framhållits, att slopandet av strecket säkerligen

skulle te sig främmande för rättsuppfattningen inom vida kretsar

av vårt folk nied hänsyn till den påtagligt beroende ställning, i vilken de

personer, varom det här vore fråga, befunne sig. Häremot hade emellertid

gjorts gällande att vägande skäl visserligen i och för sig kunde anföras fölen

omprövning av frågan örn fattigvårdsstreckets bibehållande eller avskaffande,

men att detta spörsmål icke borde ses isolerat utan i samband med

frågan örn eventuellt avskaffande av även andra diskvalifikationsgrunder

för rösträttens utövande. Utskottet stannade därför vid att icke för det dåvarande

tillstyrka bifall till förslaget örn fattigvårdsstreckets slopande. Tre

medlemmar av utskottet hade reserverat sig till förmån för ett förslag örn

skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan örn utredning och förslag i frågan

örn fattigvårdsstreckets slopande såsom diskvalifikationsgrund för rösträtt

vid allmänna val. Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet hemställt.

Även föregående år bragtes frågan om upphävande av bl. a. konkurs- och

fattigvårdsstrecken såsom diskvalifikationsgrunder för rösträtt vid allmänna

val genom motioner (II: 91, II: 154 och II: 155) under riksdagens prövning.

Konstitutionsutskottet framhöll i sitt i anledning av motionerna avgivna utlåtande

(nr 11), vad först konkursstrecket beträffar, att det syntes kunna

ifrågasättas, örn grunderna för detta streck verkligen vore bärande. Det vore

visserligen obestridligt, att lagen på visst sätt begränsade handlingsfriheten

för den som försatts i konkurs. Detta förhållande torde emellertid i och

för sig icke berättiga till slutsatsen, att den i konkurs försatte skulle sakna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.

3

den oberoende ställning, som borde finnas hos don som skulle få utöva politisk

eller kommunal rösträtt. Mot upprätthållandet av ett konkursstreck

kunde vidare anföras, alt det måste anses föga tillfredsställande, att en persons

förlust av rösträtt på denna grund skulle kunna vara avhängig av åtgärder

från hans borgenärers sida i syfte att trygga privata ekonomiska intressen.

Såsom en ytterligare svaghet hos konkursstrecket kunde framhållas,

att det i tillämpningen visat sig konjunkturkänsligt; dess verkningar bleve i

tider av ekonomisk kris mera vittgående än under normala tider. Enligt utskottets

mening saknades alltså bärande skäl för detta strecks bibehållande.

Vad härefter fattigvårdsstrecket beträffar framhöll utskottet, att man vid

dess utformning icke beaktat, att det funnes grupper av medborgare, t. ex.

de som uppnått hög ålder eller vore kroniskt sjuka, vilka utan att därför berövas

sin rösträtt befunne sig i en minst lika osjälvständig ställning som de,

vilka vore omhändertagna av allmänna fattigvården för varaktig försörjning

och på den grund diskvalificerades för rösträtt. Mot bakgrunden av den

utveckling mot nya hjälpformer i fattigvårdens ställe, som på socialvårdens

område ägt rum i vårt land under det senaste decenniet och ännu fortginge,

hade detta streck också alltmera kommit att framstå såsom mindre väl

grundat. Härtill komme, att fattigvårdsstrecket, såsom utskottet redan år

1939 framhållit, i praxis blivit föremål för olika tolkningar. Utsikterna för

att härutinnan vinna en ändring syntes icke stora. Någon säkerhet för att

ens sedan socialvårdskommittén slutfört sitt arbete en fullt enhetlig tillämpning

av strecket skulle kunna erhållas, funnes enligt utskottets mening icke.

Utskottet hemställde därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville

anhålla örn förslag till 1944 års riksdag angående avskaffande av bl. a. fattigvårds-

och konkursstrecken såsom diskvalifikationsgrunder för rösträtt

vid politiska och kommunala val. Mot utskottets beslut hade nio medlemmar

av utskottet anmält reservation. Under hänvisning till samlingsregeringens

programförklaring av den 13 december 1939 och med särskilt understrykande

av uttalandet i denna örn att en förutsättning för samlingsregeringens

arbete vore, att inre politiska meningsskiljaktigheter undanskötes,

hemställde reservanterna, att de förevarande motionerna icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd. Båda kamrarna biföllo utskottets hemställan om

skrivelse till Kungl. Majit i ärendet (riksdagens skrivelse nr 274).

Då någon proposition med förslag till upphävande av bl. a. fattigvårdsoch

konkursstrecken såsom diskvalifikationsgrunder för rösträtt vid allmänna

val ej kan förväntas till innevarande riksdag, får konstitutionsutskottet, som

saknar anledning frångå sin föregående år uttalade mening i ämnet, under

hänvisning till vad utskottet då anförde i sitt ovan berörda, av riksdagen godkända

utlåtande nr 11, hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner såsom

vilande för vidare grundlagsenlig behandling ville antaga följande
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.1

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

8 16.

Valrätt tillkommer---års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av: Valrätt må dock ej utövas av den

a) den som står under förmynder- som står under förmynderskap,

skap eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig

försörjning.

Till efterrättelse-------valet inträffar.

Stockholm den 29 februari 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson, Herlitz, Källman, Karl August Johanson*,

Sandström, Björck, John Gustavson, Anders Andersson, Elmgren, Lindén,

Thorell*, Fast, Mosesson, Nilsson i Göteborg, Fält, Norén, Pettersson i Norregård*,

Spängberg och Sefve.

* Ej närvarande vid justeringen.

1 Vid 1941 års lagtima riksdag antogs såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

(följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och kvinna,

som är svensk undersåte och senast under

nästföregående kalenderår uppnått tjugutre

års ålder.

Valrätt må — ----

Till efterrättelse--

Valrätt tillkommer en var man och kvinna,

som är svensk undersåte och senast under

nästföregående kalenderår uppnått tjuguett

års ålder-,

varaktig försörjning.

- — valet inträffar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6-

5

Reservation

av herrar Jones Erik Andersson, Herlitz, Sandström, Björck, John Gustavson,

Thorell, Mosesson, Pettersson i Norregård och Sefve, som ansett, att

utskottets utlåtande bort lia följande lydelse:

»I den programförklaring, som statsminister Hansson och statsrådet Bagge

å samlingsregeringens vägnar avgåvo i riksdagen den 13 december 1939 anfördes

bl. a.:

''Med hänsyn till det internationella läget och de påfrestningar detta medför

även för vårt folk har tidpunkten ansetts vara inne att förverkliga den

redan tidigare dryftade tanken på en samling, genom vilken representanter

för alla betydande meningsriktningar taga andel och ansvar i rikets styrelse.

Denna handling utgör en manifestation av den nationella enigheten kring de

nu väsentliga uppgifterna för svensk politik utåt och inåt.---En förut
sättning

för samlingsregeringens arbete är att inre politiska meningsskiljaktigheter

undanskjutas.---’

Under erinran om denna programförklaring yttrade nio reservanter vid

konstitutionsutskottets i fjol avgivna utlåtande över motioner om avskaffande

av utskylds-, fattigvårds- och konkursstrecken såsom diskvalifikationsgrunder

för rösträtt vid allmänna val, att det i dessa motioner till behandling

upptagna spörsmålet vore en utpräglat politisk fråga, i vilken meningarna

i de olika politiska lägren ginge starkt isär, varför reservanterna hemställde,

att motionerna icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Vid kamrarnas överläggning i anledning av nämnda utlåtande av konstitutionsutskottet

förklarade också statsministern, att det icke kunde komma

ifråga, att regeringen som svar på riksdagens begäran därom skulle framlägga

förslag i den föreliggande frågan, såvida man icke inom regeringen

kunde bliva enig i saken. Det vore på det sättet man enligt hans mening

måste upprätthålla överenskommelsen örn undanskjutande av de inrepolitiska

meningsskiljaktigheterna, att man icke inom regeringen under motstånd

av en minoritet dreve fram ett regeringsförslag av denna art. Det vore därför

mycket troligt, att en skrivelse från riksdagen i detta avseende helt enkelt

icke kunde effektueras av samlingsregeringen. Riksdagens i ärendet avlåtna

skrivelse har icke heller föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

De skäl som sålunda talat emot ifrågavarande spörsmåls upptagande i

form av ett skrivelseförslag äga fullt ut giltighet med avseende på nu föreliggande

förslag, att riksdagen omedelbart skulle fatta beslut örn grundlagsändring.

Statsministern yttrade också vid ovanberörda kammardebatter, att

när det vid samlingsregeringens tillträde hette, att inrepolitiska tvistefrågor

skulle undanskjutas, detta i först hand hade avseende på regeringens arbete,

men att man naturligtvis också utgått ifrån att partierna i riksdagen skulle

vara beredda att bära upp den grundval, som regeringen hade angivit för

sitt arbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6-

Under åberopande av vad nu anförts och av de skäl konstitutionsutskottet

vid föregående tillfällen anfört mot förslag om rösträttsstreckens avskaffande,

får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.»

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

441040

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.