Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän jämte i ämnet väckta motioner.

1944-04-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:107, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107.

1

Nr 107.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1944/45 till Häradsrätterna: Reseersättningar

till nämndemän jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under andra huvudtiteln (punkt 21)

föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Häradsrätterna:

Reseersättningar till nämndemän m. m. för budgetåret 1944/45 beräkna

ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 27, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 4

februari 1944, föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Reseersättningar

till nämndemän för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 635 000

kronor.

Till Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän m. m. är för innevarande

budgetår anvisat ett anslag av 275 000 kronor.

I häradsnämnd skola enligt gällande bestämmelser sitta minst 7 och högst

12 nämndemän. Örn i tingslag erfordras flera än tolv nämndemän, bestämmer

Konungen deras antal, varjämte häradshövdingen efter samråd med nämnden

fördelar tjänstgöringen dem emellan.

I varje tingslag hållas årligen två lagtima ting, ett vårting och ett höstting.

Under de lagtima tingen håller häradsrätten enligt Kungl. Maj:ts närmare

bestämmande allmänna sammanträden till ett antal av 24, 12, 6 eller 3 under

vårtinget resp. 16, 8, 4 eller 2 under hösttinget. För varje ting hålles därjämte

i allmänhet särskilt så kallat slutsammanträde. Erfordras vid allmänt sammanträde

mera än en rättegångsdag, fortgår sammanträdet det antal helgfria

dagar i följd som visar sig nödigt. I ett stort antal tingslag håller häradsrätten

under eller mellan de lagtima tingen sammanträden med tremansnämnd, så

kallade tremansting. Slutligen sammanträder häradsrätt till urtima ling eller

å extra rättegångsdag under lagtima ting, bland annat för rannsakning med

häktad.

Nya rättegångsbalken innehåller i nu angivna hänseenden åtskilliga betydelsefulla

ändringar. Högsta antalet samtidigt i häradsrätt tjänstgörande

nämndemän skall sålunda minskas till 9. I tingslag skola regelmässigt finnas

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 107—114.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 107.

18 nämndemän. Allmänna sammanträden för huvudförhandling med nämnd

skola i regel hållas varje vecka.

Som regel äger nämndeman åtnjuta resekostnadsersättning av statsmedel

enligt allmänna resereglementet vid resa för tjänstgöring vid domstolssammanträde.

Endast i vissa undantagsfall utgår vid sådan tjänstgöring även dagtraktamente.

Såsom en kvarleva från äldre tid och numera utan nämnvärd

betydelse utgå av allmänna medel till nämndemän jämväl så kallade tingsgästningspenningar,

i medeltal för domsaga omkring 160 kronor (se statsliggaren

s. 26 ff.).

Frågan örn nämndemäns rätt till ersättning för inställelse vid allmänna

tingssammanträden har sedan lång tid tillbaka stått på dagordningen. I skrivelse

den 15 juni 1943, nr 291, har riksdagen anhållit, att Kungl. Majit ville

låta verkställa utredning och för 1944 års riksdag framlägga förslag om traktamentsersättning

till nämndemän för tjänstgöring vid tingssammanträden.

Utredning har numera införskaffats dels rörande nämndemännens antal,

tjänstgöringsförhållanden, ekonomiska förmåner m. m., dels ock rörande de

kostnader, som skulle uppkomma för statsverket, därest nämndemännen tillerkändes

traktamentsersättning.

Enligt vad utredningen visat är antalet nämndemän i de skilda tingslagen

mycket olika och växlar från 12 till 54. I det stora flertalet domsagor tjänstgör

regelmässigt fulltalig eller i det närmaste fulltalig nämnd. Då nämndens

sammansättning ofta växlar under samma sammanträde, förekommer i stor

utsträckning att flera än 12 nämndemän tjänstgöra vid ett sammanträde. I

den mån behov fortfarande föreligger erhålla nämndemännen i regel kostnadsfritt

nattlogi, i tingshuset eller annorstädes. I ett tiotal fall utgår i stället för

kostnadsfri inkvartering kontant ersättning. I 59 tingslag ha vederbörande

kommuner tillerkänt nämndemännen viss ersättning härutöver.

Med ledning av uppgifter från länsstyrelserna ha de årliga kostnaderna för

dagtraktamenten till nämndemän uppskattats till i runt tal 379 000 kronor. Av

detta belopp skulle ca 20 000 kronor utgöra kostnader för enbart resedagar.

Därest även nattraktamenten skulle utgå av statsmedel, skulle utgifterna ökas

med i runt tal 26 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Bestämmelserna i gällande kungörelse den 21 maj 1931 angående reseersättning

till nämndemän grunda sig på en av 1928 års riksdag begärd utredning

i ämnet. Denna riksdag godkände en i första lagutskottet avgiven reservation,

vari uttalats, bland annat, att spörsmålet om ersättning till nämndemän

utöver resekostnaderna utan större olägenhet syntes kunna vila i avvaktan

på lösningen av frågan om en mera omfattande omläggning av domstolsorganisationen

och processväsendet i övrigt. I propositionen nr 49/1931, vari

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet framlades, anslöt sig föredragande departementschefen

till den av riksdagen sålunda godkända uppfattningen (s. 17).

Ny rättegångsbalk har numera antagits och domsagoförvaltningen har jämväl

varit föremål för en genomgripande omorganisation. Utvecklingen har

därtill under .senare år skärpt behovet av ytterligare ersättning för de med

nämndemansuppdraget förenade kostnaderna. Härtill har särskilt bidragit, att

antalet tingssammanträden avsevärt ökat. På grund av de relativt betydande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107.

3

kostnader som skulle uppkomma för statsverket, därest nämndemännen tillerkändes

traktamentsersättning, har emellertid det statsfinansiella läget hittills

ansetts utgöra hinder för framläggande av förslag om sådan ersättning. Såsom

framhållits i den motion, som legat till grund för den senaste riksdagsskrivelsen

i ämnet, lia emellertid olägenheterna stegrats under rådande krisförhållanden.

Av denna anledning bör, i enlighet med den av 1943 års riksdag

intagna ståndpunkten, icke längre anstå med en lösning av frågan. Då traktamentsersättning

icke utgör någon ersättning för själva uppdraget utan endast

innebär en gottgörelse för de med delta förenade kostnaderna, kommer

nämndemansuppdraget icke genom att rätt till sådan ersättning tillerkännes

nämndemännen att mista sin karaktär av att vara ett på medborgarnas

förtroende grundat hedersuppdrag. Det nuvarande systemet, vilket

ofta förorsakar nämndemännen ekonomiska uppoffringar, medför däremot

svårigheter att för uppdraget förvärva den i varje fall lämpligaste.

Traktamentsersättning torde i likhet med resekostnadsersättning böra utgå

för inställelse vid alla tingssammanträden, d. v. s. allmänna sammanträden,

särskilda sammanträden för tings avslutande, urtima ting, särskilda rättegångsdagar

under lagtima ting samt tremansting. Liksom resekostnadsersättning

bör traktamentsersättning utgå helt av statsmedel, försåvitt kostnaden

ej enligt gällande bestämmelser skall gäldas av enskild part. Därvid är emellertid

av betydelse, att i tingshusbyggnadsbesväret ingår skyldighet för de

tingshusbyggnadsskyldige att hålla kostnadsfritt nattkvarter för nämndemännen

å tingsstället. Enligt 18 § resereglemente utgår icke traktamente för

natt då förrättningsman på grund av gällande bestämmelser erhåller kostnadsfri

inkvartering. Även örn generell rätt till traktamentsersättning tiller-,

kännes nämndemännen, kommer med hänsyn härtill nät tråk lämen te till

nämndeman att utgå endast i undantagsfall, nämligen då övernattning måste

ske på annan ort än tingsstället (t. ex. vid rannsakning).

Såsom av den föregående redogörelsen framgår ha nämndemännen i ett

stort antal tingslag tillerkänts bidrag av kommunala medel, vilka bidrag icke

avse gottgörelse för nattkvarter. Någon rättslig grund för dylika beslut finnes

ej. Det synes därför lämpligt, alt vederbörande kommunala myndigheter i

samband med att traktametsersättning tillerkännes nämndemännen taga under

övervägande att upphäva sådana ersättningsbeslut.

I fråga örn det antal nämndemän, som må åtnjuta traktamentsersättning,

torde, i principiell överensstämmelse med nu gällande ersättningsbestämmelser,

någon begränsning ej böra ske i vidare mån än att traktamentsersättning

för inställelse vid tremansting samt vid urtima ting för upptagande av

sjöförklaring eller sjöförhör ej bär utgå till flera än fyra nämndemän för

varje ting.

Traktamentsersättning torde böra utgå enligt bestämmelserna i allmänna

resereglemente!. Anledning synes icke föreligga att göra ändring beträffande

den nu för nämndeman gällande traktamentsklassen E. Enligt denna Iraktamentsklass

utgår dagtraktamente nied 10 kronor och nattraktamente nied 6

kronor. Med nuvarande tjänstgöringsförhållanden vid häradsrätterna skulle,

som redan nämnts, de årliga kostnaderna för dagtraktamenten lill nämndemän

kunna beräknas lill 379 000 kronor. Nattraktamente torde av förut angivna

skäl endasl komma alt utgå i undantagsfall. Något särskilt belopp

torde därför icke behöva beräknas för detta ändamål.

I samband med att resereglementets bestämmelser göras tillämpliga å

nämndemännen, torde den i lagen den 7 maj 1918, nr 294, intagna bestämmelsen

örn ersättning för inställelse vid tremansting höra upphävas. Denna

fråga torde få anmälas särskilt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 107

Utskottet.

Om förslaget att bereda nämndemännen rätt till traktamentsersättning genomföres,

torde tingsgästningspenningarna kunna indragas. Då dessa uppgå

till sammanlagt 18 211 kronor, synes det ökade anslagsbehovet kunna bestämmas

till (379 000 — 18 211=360 789) i avjämnat tal 360 000 kronor.

Anslaget skulle alltså för nästa budgetår uppföras med (275 000 + 360 000)

635 000 kronor.

I samband med Kungl. Majlis förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren av herr Einar Persson m. fl. (I: 278) och den andra inom andra

kammaren av herr F Sundström i Vikmanshyttan m. fl. (II: 442), vari hemställts,

att riksdagen måne besluta, att dagtraktamente till nämndemännen

måtte utgå med resp. 10 kronor till dem, som bo på tingsplatsen, och 15 kronor

till övriga, och med hänsyn därtill för traktamenten anvisa ett förslagsanslag

av 500 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen II: 442.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att traktamentsersättning

bör på samma sätt som resekostnadsersättning utgå till nämndeman för inställelse

vid alla tingssammanträden. Såsom departementschefen framhållit

har det nuvarande systemet med enbart resekostnadsersättning ofta förorsakat

nämndemännen ekonomiska uppoffringar och medfört svårigheter att för

uppdraget förvärva den i varje fall lämpligaste.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall traktamentsersättningen bestämmas enligt

traktamentsklassen E allmänna resereglementet och följaktligen bestå

av ett dagtraktamente örn 10 kronor och ett nattraktamente om 6 kronor.

Då emellertid tingshusbyggnadsskyldige ha att hålla kostnadsfritt nattkvarter

för nämndemännen å tingsstället, kommer nattraktamente att utgå endast i

undantagsfall, nämligen då övernattning måste ske på annan ort än tingsstället.

I motionerna framhålles, att rätten till traktamente enligt resereglementet

är beroende av vederbörandes bostadsort. Sålunda må traktamentsersättning

enligt 17 § 1 mom. nämnda reglemente icke åtnjutas för förrättning, som utföres

å förrättningsmannens bostads- eller tjänstgöringsort eller på avstånd

ej överstigande 3 kilometer därifrån eller — beträffande stad, köping eller

därmed jämförligt samhälle — från gränsen för det planlagda område, inom

vilken förrättningsmannen har sin bostad eller tjänstgöring. Motionärerna

anse däremot, att alla nämndemän oavsett bostadsorten böra erhålla skäligt

traktamente och föreslå dagtraktamenten om 10 kronor till dem, som bo på

tingsplatsen, och 15 kronor till övriga.

Utskottet ansluter sig i huvudsak till Kungl. Maj:ts förslag. Sålunda tillstyrker

utskottet, att traktamentsersättning till nämndeman skall utgå enligt

bestämmelserna i allmänna resereglementet. Med anledning av vad motionärerna

anfört har utskottet emellertid ansett sig böra förorda den jämkningen

däri, att reglementets 17 § 1 mom. icke skall vinna tillämpning vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107.

5

bedömande av nämndemans rätt till dagtraktamente. Medan alltså dagtraktamente

i enlighet med detta förslag bör tillkomma jämväl å tingsstället bosatt

nämndeman, förutsätter utskottet, att reglementets bestämmelser skola beträffande

rätten till nätti aktamente gälla utan motsvarande jämkning.

Även i fråga om traktamentsbeloppen och tingsgästningspenningarnas avskaffande

tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

I avvaktan på erfarenhet om medelsåtgången torde Kungl. Maj:ts anslagsberäkning

kunna läggas till grund för medelsanvisningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom

motionerna 1:278 och 11:442 till Häradsrätterna: Reseersättningar

till nämndemän för budgetåret 1944/45 under

andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 635 000 kronor.

Stockholm den 25 april 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Oisson, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström, Heiding,

Gustaf Karlsson, Gustav Emil Andersson och Rosenberg: samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Bergström, Andersson i Prästbol, Ward, Olsson i Kullenbergstorp,

Nilsson i Steneberg, fru Alvén, herrar Åkerström och Eriksson i Frägsta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän jäm s. 1 i texten