Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.

1944-04-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:109, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 109.

Nr 109.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1944/45 till Krigsrätterna: Avlöningar,

m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln (punkterna

26 och 27) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1944/45 såsom förslagsanslag under rubriken Krigsrätterna

beräkna till Avlöningar 326 500 kronor samt till Omkostnader 30 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 165, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den

25 februari 1944, under punkterna 1 och 2 föreslagit riksdagen att dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1944/45, dels ock under rubriken Krigsrätterna

för samma budgetår såsom förslagsanslag anvisa till Avlöningar 363 600

kronor samt till Omkostnader 30 000 kronor.

Krigsrätterna: Avlöningar. I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag

lämnades å s. 2—9 en kortfattad redogörelse för de ifrågavarande krigsrätternas

organisation samt den civila personalens tjänsteåligganden och dåvarande

avlöningsförhållanden. Vid samma riksdag genomfördes en förbättring

av den civila krigsrättspersonalens löneförmåner. En sammanfattande redogörelse

härför återfinnes i propositionen nr 218/1943. För innevarande budgetår

medgav riksdagen vissa ändringar i organisationen och allenast mindre

jämkningar i utgående arvoden (skrivelse nr 253/1943). Det förutsattes, att

.till 1944 års riksdag skulle ske en förnyad omprövning av arvodena med

ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunde vinnas.

Till komplettering av det rättsstatistiska material, som redovisats i propositionerna

nr 269/1942 och 218/1943, har genom justitiedepartementets försorg

införskaffats viss ytterligare utredning rörande arbetsbördan vid

krigsrätterna. En sammanställning av materialet har såsom bilaga fogats

vid propositionen. Antalet mål och ärenden från ordinarie förband —

till vilka man har att taga hänsyn vid bedömandet av skäligheten av ifrågavarande

arvoden — har, enligt vad av utredningen framgår, ökat från omkring

7 300 år 1942 till omkring 9 200 år 1943, eller således med omkring

26 procent, ökningen har drabbat olika krigsrätter i mycket olika grad. I

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109.

9

några fall har icke inträffat någon ökning, utan har antalet mål och ärenden

i stället minskats, dock ej i någon mera avsevärd mån.

I skrivelse den 11 november 1943 har styrelsen för Föreningen Sveriges

krigsdomare och auditörer ånyo framfört ett tidigare vid flera tillfällen väckt

förslag, att de civila befattningshavarna vid krigsrätterna måtte beredas kostnadsfri

semester under en månad årligen.

Departementschefen har beträffande arvodenas belopp och krigsrättsorganisationen

ävensom i semesterfrågan anfört följande.

De uppgifter, som införskaffats rörande arbetsbördan för den civila personalen

vid regements- och stationskrigsrätterna under år 1943, utvisa att den

alltsedan krigsutbrottet 1939 konstaterade stegringen av antalet mål och ärenden

alltjämt fortgår. Huruvida denna stegring kommer att fortsätta även under

kommande budgetår, är givetvis omöjligt att nu bedöma. Uti ett innevarande

dag på min hemställan till lagrådet remitterat förslag till lag angående

behörighet för militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet ha upptagits

bestämmelser, som torde komma att inverka på krigsdomstolarnas arbetsuppgifter.

Enligt förslaget skola nämligen ärenden angående ersättningsskyldighet

för skadad eller förkommen egendom i viss omfattning överlämnas

till avgörande av vederbörande militäre befälhavare i stället för av

krigsrätt. Den militäre befälhavaren skall därvid i regel samråda med auditören.

Då emellertid ifrågavarande ärenden för närvarande i allmänhet må

handläggas av krigsrätterna under ordförandeskap av auditör och sålunda

utan krigsdomarens medverkan samt auditör jämväl enligt förslaget skall

deltaga i avgörandet av dylika mål och ärenden, torde ett genomförande av

detta förslag icke, så vitt nu kan bedömas, komma att medföra någon väsentlig

minskning av den arbetsbörda som vid de fasta arvodenas bestämmande

förutsatts åvila krigsrätternas civila personal. Med hänsyn till vad

sålunda anförts torde det icke kunna ifrågakomma att minska nämnda

arvoden. Å andra sidan synes den konstaterade ökningen av arbetsbördan

i övrigt ej heller böra medföra en mera allmän förhöjning av arvodesbeloppen.

Med hänsyn till att arvodena så sent som år 1942 väsentligt förbättrats

för samtliga befattningshavare och år 1943 i fråga örn vissa krigsdomare

ytterligare förhöjts (jfr prop. nr 218/1943 s. 15), synes en ökning

av arvode icke nu böra ifrågakomma under annan förutsättning än att arvodesbeloppet

på grund av arbetsbördans fortsatta ökning framstår som uppenbart

för lågt. Enligt min mening kan den ytterligare stegringen av arbetsbördan

knappast anses bava i allmänhet lett till ett sådant resultat. Därvidlag

är att märka bland annat, att även örn de fasta arvodena kunna anses

väl knappt utmätta, befattningshavarna i betydande utsträckning torde

lia kompenserats därigenom att särskild ersättning för mål från underställt

förband utgår jämväl för det fall att vid regements- eller stationskrigsrätt

handlagts mål från såväl det ordinarie som det underställda förbandet och

även för den händelse antalet mål från underställt förband inskränker sig

till ett enda eller ett fåtal.

På grund av den ökning av arbetsbördan som inträtt under år 1943 anser

jag det emellertid ofrånkomligt att taga under omprövning en förhöjning

av arvodena till personalen vid vissa krigsrätter. Vad därvid först

angår krigsdomarna synas följande böra ifrågakomma till arvodesförbättring,

nämligen de som tjänstgöra i krigsrätterna vid 1) Stockholms luftvärnsregemente,

Roslagens flygflottilj och Svea flygflottilj, 2) Södermanlands pansarregemente,

3) Smålands artilleriregemente, 4) Jönköpings-Kalmar rege
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande m 109.

melite och Göta ingenjörkår, 5) Karlskrona örlogsstation och Karlskrona kustartilleriregemente,

6) Hallands regemente, 7) Göta artilleriregemente och Göta

flygflottilj, 8) Livregementets grenadjärer, 9) Hälsinge regemente samt 10)

Västerbottens regemente och Norrlands dragonregemente. I fråga om den

under 6) omnämnda krigsrätten kommer jag emellertid att i det följande

föreslå viss ändring i krigsdomarindelningen, vilken sammanhänger med den

utvidgning av krigsrättsorganisationen som föranledes av tillkomsten av nya

truppförband. Till frågan örn vilket arvode som bör utgå till krigsdomaren i

denna krigsrätt skall jag därvid återkomma. För vardera av övriga förenämnda

krigsdomare synes arvodet böra höjas med 300 kronor, vilket innebär en

sammanlagd ökning av arvodessumman åt krigsdomare med 2 700 kronor.

Någon ändring i gällande krigsdomarindelning utan sammanhang med tillkomsten

av nya truppförband anser jag mig icke böra nu föreslå. Väl skulle

arbetsbördan för de krigsdomare, en å vardera orten, som äro anställda

vid de i Linköping, Skövde—Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden,

kunna motivera en uppdelning av befattningarna på flera innehavare,

men då vederbörande befattningshavare hittills visat sig kunna medhinna

sina göramål, saknar jag tills vidare anledning ifrågasätta någon ändring

i nuvarande indelning. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t, därest

uppdelning av någon av dessa tjänster skulle visa sig under kommande budgetår

nödvändig, skall vara oförhindrad att vidtaga erforderliga organisationsändringar.

I detta sammanhang får jag vidare anmäla, att Kungl. Maj:t

den 29 juli 1943 bestämt att Göteborgs örlogsdepås stationssektion skulle

från och med den 1 oktober 1943 utgöra örlogsstation. Då i följd härav jämlikt

5 § lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes stationskrigsrätt

skall finnas vid örlogsstationen, har Kungl. Maj:t genom beslut den 18 september

1943 förordnat, att för sagda krigsrätt samt för krigsrätterna vid Göteborgs

luftvärnskår och Älvsborgs kustartilleriregemente skall finnas gemensam

civil personal, samt fastställt härav betingad ändring i specialstaterna

för krigsdomare, auditörer och krigsfiskal!’. A andra sidan har den i propositionen

nr 218/1943 (s. 17) omnämnda nyuppsättningen av Göta pansarlivgarde

ännu icke kommit till stånd, vilket sammanhänger med statsmakternas

beslut om att regementet skall förläggas till Enköping i stället för till

Stockholm. Någon ändring i krigsdomarindelningen för de till Stockholm

förlagda truppförbanden kommer därför icke, såsom angivits i nyssnämnda

proposition, att behöva vidtagas. Jag återkommer längre fram till frågan örn

arvode åt krigsdomaren i krigsrätten vid pansarlivgardet, vars uppsättning

torde komma att äga rum under instundande budgetår.

I fråga örn auditörs- och krigsfiskalsbefattningarna finner jag nied hänsyn

till arbetsbördans ökning icke anledning föreslå höjning av arvodena

till andra auditörer och krigsfiskal'' än dem vid 1) Södermanlands pansarregementes

samt 2) Jönköpings-Kalmar regementes och Göta ingenjörkårs

krigsrätter. Arvodesökningen torde böra utgöra, i fråga örn förstnämnda

krigsrätt, för auditören 600 kronor och för krigsfiskalen 300 kronor samt, i

fråga om sistnämnda krigsrätt, för såväl auditören som krigsfiskalen 300 kronor,

sålunda sammanlagt 1 500 kronor. I övrigt synas tillräckliga skäl ej föreligga

att föreslå någon arvodesökning för auditörer och krigsfiskaler i vidare

mån än sådan föranledes av den utbyggnad av krigsrättsorganisationen, för

vilken jag i det följande kommer att redogöra. Nu förefintlig möjlighet till

partiell ledighet med bibehållen avlöning, helt eller delvis, bör emellertid

alltjämt hållas öppen. — Någon ändring i auditörs- och krigsfiskalsindelningarna

utan samband nied nyuppsättning av truppförband har jag ej att

föreslå. Väl ifrågasattes vid arvodesregleringen år 1942 ändrad organisation

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109.

11

av auditörstjänsten i Boden, innebärande densammas uppdelning å två befattningar,

och i propositionen nr 269/1942 framhölls att denna fråga borde

bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet. Saken berördes även i propositionen

nr 218/1943, därvid .jag framhöll att med en eventuell uppdelning syntes

böra anstå i avvaktan på utvecklingen under ytterligare ett år och de erfarenheter

som därunder kunde vinnas. Auditören i Boden har visserligen under

år 1943, i likhet med under år 1942, åtnjutit ledighet från inemot hälften

av de göromål, som eljest skulle åvilat honom, med särskild vikarie för samma

göromåls förrättande. Men då ledigheten får anses hava varit betingad

av rådande särskilda förhållanden samt arbetsbördan vid dessa krigsrätter,

såsom framgår av de statistiska uppgifterna, under året icke undergått någon

större ökning, synes mig alltjämt böra anstå med definitivt ställningstagande

till ifrågavarande organisationsfråga.

Under budgetåret 1944/45 avses tre nya truppförband skola uppsättas,

nämligen Göta pansarlivgarde i Enköping, Blekinge flygflottilj invid Bonneby

och Hallands flygflottilj invid Halmstad. Vid vart och ett av dessa förband

skall finnas regementskrigsrätt. För regementskrigsrätterna i Enköping och

Ronneby synas böra avses särskilda befattningar såsom krigsdomare, auditör

och krigsfiskal, varemot i fråga örn Hallands flygflottiljs krigsrätt motsvarande

befattningar lämpligen böra förenas med dem vid regementskrigsrätten

vid Hallands regemente. Enligt de grunder, som vid senaste arvodesregleringen

för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler tillämpats, torde till

krigsdomaren, auditören och krigsfiskalen vid Göta pansarlivgardes krigsrätt

böra utgå arvoden med resp. 1 500, 2 700 och 1 200 kronor samt till motsvarande

befattningshavare vid Blekinge flygflottiljs krigsrätt med resp. 720,

1 680 och 660 kronor. Krigsdomaren i Hallands regementes krigsrätt uppbär

för närvarande ett arvode av 1 200 kronor. I det föregående har jag framhållit,

att han oberoende av organisationsändringen borde komma i åtnjutande

av någon förhöjning i arvodet. Denna ökning anser jag hava bort utgöra

300 kronor. Med utgångspunkt häxåfrån föreslår jag att för krigsdomaren

i Hallands regementes och Hallands flygflottiljs krigsrätter beräknas ett

arvode av 2 100 kronor. För auditören och krigsfiskalen vid sistnämnda

krigsrätter synas de nya arvodena böra bestämmas till 3 600 resp. 1 500 kronor,

vilket innebär en förhöjning i nu utgående arvoden av 900 resp. 300

kronor. Vad sålunda föreslagits skulle medföra en ökning av arvodessummorna

åt krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler med resp. 3 120, 5 280

och 2 160 kronor.

Till nästkommande års riksdag bör ske en förnyad omprövning av arvodena

med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunna vinnas.

De ifrågasatta arvodesbeloppen äro att betrakta såsom endast förslagsvis

angivna. I enlighet med vad även tidigare ansetts lärer Kungl. Majit vid fastställande

av nya specialstater (jfr statsliggaren s. 33 ff.) för krigsdomare,

auditörer och krigsfiskaler äga att inom ramen för anslaget vidtaga de jämkningar

som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.

Det av styrelsen för Föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer nu

ånyo framförda kravet på rätt till semester för krigsrätternas civila personal

anser jag mig alltjämt icke kunna understödja. Rörande skälen till denna

min avvisande ståndpunkt åberopar jag mitt i det föregående (s. 6) återgivna

yttrande i ämnet i propositionen nr 218 till 1943 års riksdag.

A gällande riksstat är krigsrätternas avlöningsanslag uppfört med ett belopp

av 326 500 kronor.

I den för nästa budgetår föreslagna avlöningsslaten lia de särskilda posterna

upptagits med de ändringar i fråga örn beloppen, som påkallas dels av för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 109.

Utskottet.

slagen om jämkningar i nu utgående arvoden och ändringar i organisationen

och dels av hänsyn till anslagsbelastningen. Den föreslagna anslagsökningen

uppgår till 37 100 kronor.

Krigsrätterna: Omkostnader. Före den 1 juli 1942 gällde, att ersättning för

expenser tillkom endast auditörerna och allenast med visst för var och en av

dem fastställt årligt belopp. Från och med sistnämnda dag äga såväl auditörerna

som krigsfiskalerna erhålla full gottgörelse för sina expenskostnader.

Departementschefen har framhållit, att erfarenheterna under den tid rätten

till full ersättning för expenser gällt — enligt vad som framginge av budgetredovisningen

för budgetåret 1942/43 -— få hittills anses ha varit gynnsamma.

Gällande bestämmelser i ämnet ha därför ansetts böra bibehållas. Anslaget

föreslås utgå med samma belopp som för innevarande budgetår eller 30 000

kronor, varav 10 000 kronor beräknas för resekostnads- och traktamentsersättningar

till den civila personalen vid fredskrigsrätterna och 20 000 kronor

för ersättningar för auditörernas och krigsfiskalernas expenser.

Departementschefen har funnit, att den ytterligare stegringen av arbetsbördan

vid krigsrätterna icke i allmänhet lett till ett sådant resultat, att nu

utgående arvodesbelopp framstå såsom uppenbart för låga. Av denna anledning

föreslås icke någon allmän ökning av nämnda belopp. Däremot föreslås

en ökning av arvodena till personalen vid vissa krigsrätter, varjämte nya

befattningar tillkomma med anledning av uppsättandet av nya truppförband.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

härutinnan och i övrigt anfört beträffande krigsrätternas organisation

och vid dem utgående arvoden.

Då jämväl Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar torde böra godtagas, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

1) fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis. . . . kronor 70 000

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis........ » 148 600

c) Arvoden åt krigsfiskal, förslagsvis..... » 61 800

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 30 000

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal

vid regements- och stationskrigsrätterna,

förslagsvis ......................... » 3 200

f) Ersättning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., förslagsvis.......... » 50 000

Summa kronor 363 600;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109.

13

2) för budgetåret 1944/45 under andra huvudtiteln såsom

förslagsanslag anvisa

a) till Krigsrätterna: Avlöningar 363 600 kronor,

b) till Krigsrätterna: Omkostnader 30 000 kronor.

Stockholm den 25 april 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 107.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m. s. 3 i texten