Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom folkhushållning sdepartementets verksamhetsområde.

1944-04-25 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom folkhushållning sdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln, avseende

anslagen inom folkhushållning sdepartementets

verksamhetsområde.

(2:a avd.)

Inledning.

I det vid propositionen nr 1 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

folkhushållningsärenden för den 4 januari 1944 har chefen för folkhushållningsdepartementet

såsom inledning lill elfte huvudtiteln lämnat en redogörelse

för de förändringar inom krisförvaltningen, som ägt rum sedan närmast

föregående redogörelse lämnats riksdagen, och därvid anfört följande.

Några mera väsentliga förändringar av den centrala krisförvaltningens

organisation ha ej skett under det gångna året. Inom vissa områden

ha dock utbyggnader och förändringar kommit till stånd. Sålunda

må nämnas, att statens bränslekommission under år 1943 genomfört vissa

förändringar i organisationen av kommissionens planläggnings-, ved- och

oljeavdelningar. Förändringarna med avseende på avdelningarnas arbetsuppgifter

innebära i huvudsak, att handläggningen av vissa ärenden rörandf

produktion av tjära överflyttats från oljeavdelningen till planläggningsavdelningen

samt att i övrigt vissa uppgifter, som ålegat andra avdelningar

och byråer, centraliserats till planläggningsavdelningen. Inom sistnämnda

avdelning har nyinrättats en planeringsbyrå, på vilken bl. a. ankommer att

handhava den centrala ledningen för planläggningen av all bränsleförsörjning

samt att upprätta försörjningsplaner för fasta bränslen och medverka

vid fullföljandet av dessa planer. Den hittillsvarande byrån för industribränsle

har ersatts av en byrå för licensärenden, vilken bl. a. har till uppgift

att handlägga ärenden rörande förbrukning för industri- och Iralikändamål

av fasta bränslen utom gengasbränsle samt att handhava vissa

delar av kommissionens licensgivning beträffande fasta bränslen. — Inom

statens trafikkommission har den förutvarande sektionen för ärenden för

motorfordonsbeståndets utnyttjande i kristiden (biltrafiksektionen) uppdelats

i två sektioner, nämligen en för personbiltrafiken och en för godsbiltrafiken.

— Statens priskontrollnämnd har övertagit den tidigare inom statens

informationsstyrelse organiserade propagandaverksamheten för konsumtionsanpassning.

För att inom nämnden omhänderhava denna verksamhet

har från och med den 1 oktober 1943 inrättats en särskild sektion

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 11.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 11.

för aktiv hushållning. — En icke obetydlig ökning av personalen inom flertalet

av de olika krisorganen har vidare icke kunnat undvikas. Stegringen

under de olika åren från och med slutet av år 1940 av antalet befattningshavare

hos de centrala krisorgan, inom vilka avlöningarna utgå enligt av

Kungl. Majit fastställd löneplan, framgår av följande tablåer.

K

i

S 0

r g

a n 1

Industri-

Bränsle-

Livsmedels

-

kommissionen

kommissionen

kommissionen

15/

/12

15/

/12

15/

lii

15/

lil

15/

lii

15/

lii

15/

/12

15/

/12

15/

/12

15/

lii

15/

lii

15/

111

1940

1941

1942

1943

1940

1941

1942

1943

1940

1941

1942

1943

Lönegrupp i av Kungl.

Majit fastställd löneplan

I (175—325 kr./mån.)

48

129

164

204

13

33

55

61

83

131

148

158

II (225—375 kr./mån.)

29

35

58

78

41

44

47

23

32

31

36

61

lil (275—425 kr./mån.)

6

17

28

49

20

26

35

40

11

25

31

36

IV (325—575 kr./mån.)

7

34

66

80

3

13

29

52

12

11

19

27

V (400—750 kr./mån.)

36

38

53

78

26

35

56

49

17

40

45

60

VI (550—900 kr./mån.)

12

16

18

23

14

17

22

17

10

13

19

24

VII (700—1100 kr./mån.)

Befattningshavare med av

10

13

14

15

3

5

7

9

9

15

20

21

Kungl. Majit fastställda

arvoden..............

12

17

19

18

14

29

31

30

12

16

16

19

Summa befattningshavare2

160

299

420

545

134

202

282

281

186

282

334

406

K

r i

S 0

r g

a n 1

Han dels- kommissionen

Trafik-

kommissionen

Priskontroll-

nämnden

15/

lii

15/u

15/

lil

15/

lii

15/

lii

15/

/12

15/

lii

15/

lil

15/

lil

15/

lil

15/

lil

15/

lil

1940

1941

1942

1943

1940

1941

1942

1943

1940

1941

1942

1943

Lönegrupp i av Kungl.

Majit fastställd löneplan

I (175—325 kr./mån.)

48

59

56

46

7

9

18

17

2

10

9

12

II (225—375 kr./mån.)

11

15

14

18

4

7

5

6

1

13

31

35

III (275—425 kr./mån.)

8

8

11

14

—

—

2

1

2

4

9

15

IV (325—575 kr./mån.)

3

5

5

8

2

1

3

4

1

4

5

2

V (400—750 kr./mån.)

10

17

18

16

5

5

12

18

7

16

38

58

VI (550—900 kr./mån.)

4

4

5

5

1

2

—

2

1

2

3

6

VII (700—1100 kr./mån.)

6

6

7

7

—

—

1

1

1

2

7

10

Befattningshavare med av

Kungl. Majit fastställda

arvoden..............

3

4

5

4

6

7

7

10

1

6

17

18

Summa befattningshavare2

93

118

121

118

25

31

48

59

16

57

119

156

1 För rikskoramissionen för ekonomisk försvarsberedskap gäller civila avlöningsreglementet.

För reservförrådsnämnden och krigsförsäkringsnämnden har särskild löneplan ej fastställts.

2 Tillfälliga befattningshavare icke inräknade.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr II.

3

Ej heller beträffande den lokala kris förvalt ningen lia under

år 1943 några mera väsentliga förändringar av organisatorisk art genomförts.

På grund av en avsevärt ökad arbetsbelastning har emellertid en icke

obetydlig utbyggnad av flertalet av kristidsstyrelsemas olika avdelningar

blivit nödvändig. Till den ökade arbetsbelastningen har särskilt bidragit en

successivt genomförd strängare kontroll av granskningen av kristidsnämndernas

kortredovisningar ävensom den skärpta prisövervakningen. Antalet

anställda inom styrelserna bar under det gångna året visat en betydande

stegring. Denna framgår av följande uppgifter örn den hos kristidsstyrelserna

fast anställda och av styrelserna direkt avlönade personalen under

åren 1940—1943.

15/12 1940 ............................ 235

15/12 1941 ............................ 367

15/12 1942 ............................. 842

15/12 1943 ............................ 1 0251

Departementschefen har därefter ingått på frågan om medelsbehovet för

nästa budgetår och därvid anfört bland annat följande.

Såvitt nu kan förutses torde även under budgetåret 1944/45 de under folkhushållningsdepartementet

lydande myndigheterna böra fortbestå för handläggning

av i samband med krisen uppkomna frågor. I anledning härav hemställes

i det följande, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att anvisa

anslag till ifrågavarande organs verksamhet. Jag förutsätter nu liksom föregående

år, att, därest förändringar av en eller annan art i krisorganisationen

bliva genomförda, de anslag för olika ändamål rörande vilka förslag nu

framläggas få tagas i anspråk för nära liggande ändamål.

Under de tre senaste åren har man vid beräkningarna av anslagen till

krisförvaltningen följt den principen att anslagen i regel upptagits till de

belopp som vid bedömningstillfället faktiskt utgått. Detta förfaringssätt har,

såsom också var förutsett, lett till att anslagen väsentligen överskridits. I

syfte att hålla utgifterna så låga som möjligt ha anslagen icke ställts till

förfogande för hela året på en gång, utan endast för ett halvt år i sänder,

i samband varmed medel sbehovet — efter krisrevisionens hörande — underkastats

granskning.

Att döma av de föreliggande medelsäskandena från de olika krisorganen

torde kostnaderna för flera av dem under nästkommande budgetår komma

att avsevärt överstiga de för innevarande budgetår beräknade. Att med något

större mått av säkerhet beräkna ifrågavarande kostnader för budgetåret

1944/45 är dock icke möjligt på grund av ovissheten örn det allmänna lägets

utveckling. De förut tillämpade grunderna för beräkningen av anslagen torde

alltjämt böra gälla. Man måste därför räkna med möjligheten att även under

nästkommande budgetår anslagsöverskridanden kunna komma att uppstå.

I inledningen till utgifterna under elfte huvudtiteln för innevarande budgetår

uttalade jag, att jag hade för avsikt alt låta verkställa en allmän översyn

över krisförvaltningens organisation i syfte att hålla kostnaderna för förvaltningen

i möjligaste mån nere. En dylik översyn har också påbörjats genom

statens krisrevision. Denna har sålunda genom särskilda sakkunniga

1 Utöver här angiven personal tjänstgör inom lcristidsstyrelserna ett stort antal befattningshavare,

vilka i första hand avlönas av vederbörande systembolag. Därtill komma

tillfälliga befattningshavare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

■Statsutskottets utlåtande nr 11.

och i nara samarbete med vederbörande krisorgans egna tjänstemän låtit

igångsätta brett upplagda undersökningar av krisorganens verksamhet, omfattande

såväl organisatoriska spörsmål som sältet för fullgörandet av arbetsuppgifterna

i allmänhet. Dessa undersökningar äro vad angår bränslekommissionen

avslutade niell pågå för närvarande i fråga om livsmedelskommissionen,

handel skommissionen och trafikkommissionen. Granskningen av

bränslekommissionen bär givit vid handen, att kommissionens organisation i

stort sett mäste anses planmässig och tillfredsställande, och att, sedan mindre

justeringar företagits, någon överorganisation icke torde föreligga. Utredningsmännen

lia ock konstaterat, att kommissionens närmast verkställande

organ, bränslekontoren, på ett tillfredsställande sätt synas lia fyllt sina uppgå

tor och att samarbetet nied kristidsstyrelserna, skogsvårdsstyrelsema och

länsarbetsnämnderna på det hela taget förefaller lia varit gott/

1 fråga om krisorganens personal- och avlöningsförhållanden må nämnas,

att påpekanden rörande lönesättningen i vissa fall gjorts av krisrevisionen.

köi att erna en enhetlig lönesättning hos de olika krisorganen —

särskilt i fråga örn rutinpersonal — äger visst samarbete rum mellan de

större kommissionernas personalchefer. Lönesättningen torde enligt vad revisionen

meddelat också i stort sett ske efter enhetliga principer. Såvitt framgår

av krisrevisionens undersökningar synas skäl icke föreligga att befara,

att personalökningen vid kommissionerna varit större än som varit betingat

av de ökade arbetsuppgifterna. Krisorganens expens- och tryckningskostnader

ha också undersökts av krisrevisionen. Undersökningarna ha bland annat

lett till en centralisering av upphandlingen av möbler och kontorsmateriel

för krisorganen och rationalisering av annonseringen. De undersökningar

som hittills skett i fråga örn den kontorstekniska organisationen lia i åtskilliga

fall lett till ett nedbringande av kostnaderna.

Jag anser det angeläget, att ifrågavarande utredningar slutföras enligt de

uppgjorda planerna. 1 detta sammanhang vill jag vidare nämna, att jag i

anslutning till Kungl. Maj:ts proposition, nr 366, angående inrättande av en

statens organisationsnämnd, m. m. och riksdagens i anledning därav gjorda

uttalanden har för avsikt att i det följande föreslå, att under elfte huvudtiteln

anslag för nästa budgetår anvisas till bestridande av kostnaderna för

överrevisionen för krisförvaltningen, vilken jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

31 december 1943 inrättats från oell med den 1 januari 1944. Denna överrevision

bär till uppgift, bland annat, att beträffande de organ, vilka inrättats

för tillgodoseende av behov sammanhängande med krisläget framlägga

de förslag till organisatoriska eller andra åtgärder, vilka kunna befinnas

påkallade för att personal, medel eller materiel skola bliva utnyttjade på ett

ekonomiskt lämpligt sätt.

Slutligen bör bär erinras, att på föredragning av chefen för finansdepartementet

Kungl. Maj:t den 24 september 1943 förordnat, att verksamheten

inom konjunkturinstitutet skulle återupptagas från och med den 1 oktober

1943. Anslag för institutets verksamhet under nästa budgetår ha tidigare i

dag anmälts av chefen för finansdepartementet i samband med behandlingen

av utgifterna under sjunde huvudtiteln.

Även beräkningen av andra utgifter under elfte liuvdtiteln än krisförvaltningens

avlöningar och omkostnader är i åtskilliga fall vansklig. Till denna

grupp av utgifter räknas sådana, vilkas storlek på grund av olika faktorer

kan bliva mycket växlande. Bland dessa kunna nämnas vissa förluster å

varor, som under rådande förhållanden inköpts av staten eller under dess

medverkan. I likhet med vad nu är fallet synas dessa kostnader icke böra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

5

beräknas å riksstaten utan medel lill deras bestridande torde liksom innevarande

budgetår få utgå från förskottsstat.

I anslutning härtill må nämnas att vid sidan av de statliga utgifterna för

krisförvaltningen och därmed sammanhängande åtgärder kommunerna

åsamkats betydande utgifter för fullgörande av de uppgifter som på grund

av krisförhållandena ålagts dem. Dessa kostnader uppgå, enligt beräkningar

som utförts inom statens livsmedelskommission, till följande belopp, nämligen
för

1940 ...................... kronor 7 071 000

» 1941 ...................... » 9 415 000

» 1942 ...................... » 13 500 000

» 1943 ...................... » 15 000 000.

För att erhålla en riktig uppfattning örn kommunernas totalkostnader

bör man emellertid i samband härmed beakta, att här angivna kostnader

från och med 1941 böra minskas med de statsbidrag som enligt gällande

föreskrifter utgått eller komma att utgå till kommunerna för kristidsnämndernas

verksamhet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen inledningsvis

bland annat framhållit, att det icke vore möjligt att med något

större mått av säkerhet beräkna kostnaderna för krisförvaltningen för

budgetåret 1944/45 på grund av ovissheten örn det allmänna lägets utveckling.

De förut tillämpade grunderna för beräkningen av anslagen till de

olika krisorganen syntes departementschefen alltjämt böra gälla och man

måste enligt departementschefens uppfattning räkna med möjligheten av att

även under nästa budgetår anslagsöverskridanden kunde komma att uppstå.

Departementschefen har emellertid upplyst, att en allmän översyn över krisförvaltningens

organisation i syfte att hålla kostnaderna i möjligaste mån

nere påbörjats genom statens krisrevision. Undersökningarna vore vad anginge

bränslekommissionen avslutade men påginge för närvarande i fråga

örn livsmedelskommissionen, handelskommissionen och trafikkommissionen.

Departementschefen, som funnit det angeläget, att ifrågavarande utredningar

slutfördes enligt de uppgjorda planerna, har i detta sammanhang och med

hänvisning till vad departementschefen under punkten 22 i elfte huvudtiteln

anfört erinrat, att krisrevisionen den 31 december 1943 jämlikt därom av

Kungl. Maj:t meddelat beslut upphört med sin verksamhet och att i stället

från och med den 1 januari 1944 inrättats en överrevision för krisförvaltningen.

Denna överrevision hade till uppgift, bland annat, att beträffande

krisorganen framlägga de förslag till organisatoriska och andra åtgärder,

vilka kunde befinnas påkallade för att personal, medel och materiel .skulle

bliva utnyttjade på ett ekonomiskt lämpligt sätt.

Kostnaderna för krisadministrationen uppgå för närvarande till förhållandevis

mycket höga belopp och de för nästa budgetår äskade anslagen för

ifrågavarande ändamål överstiga i allmänhet väsentligt de å innevarande

budgetårs riksstat uppförda. Utskottet, som ansett sig böra framhålla, att

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 11.

krisorganen enligt utskottets mening i allt väsentligt på ett tillfredsställande

sätt fullgjort de dem anförtrodda uppgifterna, vill likväl understryka angelägenheten

av att de igångsatta undersökningarna beträffande krisadministrationen

fullföljas och att överrevisionens verksamhet inriktas på att alla

möjligheter till de besparingar, som kunna äga rum utan ett eftersättande

av krisorganens effektivitet, tillvaratagas. En av överrevisionens viktigaste

uppgifter synes utskottet böra vara att i god tid planlägga krisorganens successiva

avveckling, så att åtgärder i nämnda avseende kunna vidtagas så

skyndsamt förhållandena det medgiva. Det samarbete, som enligt vad

departementschefen upplyst nu äger rum mellan de större kommissionernas

personalchefer, i syfte att ernå en enhetlig lönesättning hos de olika krisorganen

— särskilt i fråga om rutinpersonal — anser utskottet alltjämt böra

upprätthållas.

Enligt vad utskottet har sig bekant lära ordförandena för ett par av de

största och mest arbetstyngda kristidskommissionerna i fortsättningen icke

helt komma att ägna sig åt dessa uppdrag utan torde avsikten vara, att de

skola fullgöra desamma jämsides med sina maktpåliggande statliga befattningar.

Utskottet vill förutsätta, att berörda förhållande icke kommer att

medföra några olägenheter för de ifrågavarande kommissionernas ledning

och verksamhet.

Departementschefens inledningsvis gjorda uttalanden föranleda i övrigt

icke någon erinran eller något yttrande från utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit

giva tillkänna vad utskottet här ovan anfört.

F olkhushållningsdepartementet.

l:o) Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 1, s. 8 och 9), vilket innebär en anslagsökning med

6 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1944/45:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen ............ 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ........................... 27 200

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

7

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 55 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 19 800

Summa kronor 196 600;

b) till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 196 600

kronor.

2:o) Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 9 och 10), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 17 600 kronor.

Krisförvaltningen.

3:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 3 och 4, s. 10 och 11), vilket

innebär anvisande av formella anslag till ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar ett förslagsanslag av 100 kronor;

b) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader ett förslagsanslag av 100 kronor.

4:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. Statens reservförrådsniimml:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 5

och 6, s. 11—13), vilket innebär höjningar av ifrågavarande anslag med

respektive 30 000 kronor och 20 000 kronor, föranledda av de ökade arbetsuppgifterna

för statens reservförrådsnämnd främst på grund av det omfattande

beslaget å bil gummi, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 360 000 kronor;

b) till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 85 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 11.

5:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

7, s. 13—21) föreslagit riksdagen att till Statens industrikommission: Avlöningar

för budgetåret 194-1/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 525 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsökning med 1 025 000 kronor.

Departementschefen har i fråga om beräkningen av ifrågavarande anslags

storlek för nästa budgetår anfört huvudsakligen följande.

Inom åtskilliga grenar av industrikommissionens verksamhetsområde bar

utvecklingen under år 1943 medfört ökade försörjningssvårigheter. Detta

bär haft till oundviklig följd, att kommissionens organisation måst utvidgas

icke obetydligt. Årskostnaderna för kommissionens avlöningskostnader, beräknade

med hänsynstagande till rådande förhållanden hösten 1943, hade

med över 1 000 000 kronor överstigit de i 1943 års statsverksproposition beräknade.

Till de största utgiftsökningarna lia bidragit byggnads- och läderavdelningarna

samt gummi- och smörjoljebyråerna. Den förstnämnda avdelningens

arbetsuppgifter lia ökat i huvudsak till följd av införandet av beslag

och handelsreglering i fråga örn sprängämnen samt handelsreglering

med avseende å radiatorer och värmeelement. Läderavdelningens kraftiga

expansion — i kostnader innebärande en ökning från 46 000 kronor till

omkring 300 000 kronor — sammanhänger givetvis med den våren 1943

införda sko- och läderregleringen. Det kan här nämnas, att avdelningen

hösten 1943, då den i stort sett var färdigorganiserad, omfattade en personal

av 74 personer. Gummi- och smörjoljebyråerna, som tidigare ingått i den

kemiska avdelningen, uthrötos hösten 1942 ur avdelningen och bildade självständiga

byråer. Att gummibyrån numera svällt ut till den största av kommissionens

avdelningar och byråer — personalkostnaderna äro beräknade

till 510 000 kronor — beror på den ytterligt skärpta situationen på gummiförsörjningens

område, vilken medfört, att synnerligen ingående och personalkrävande

regleringsåtgärder befunnits nödvändiga. Till belysning av

organisationens omfattning kan erinras, att personalen å byrån vid ingången

av september månad 1943 uppgick till ej mindre än 152 personer. Det bör

emellertid här nämnas, att personalkostnaderna för den kemiska avdelningen

nedgått med omkring 160 000 kronor sedan gummi- och smörjoljebyråerna

utbrutits ur avdelningen.

Vid bedömandet av kostnadsstegringen bör även hänsyn tagas till att utgifterna

för sakkunniga visat sig uppgå till omkring 200 000 kronor för år

i stället för i 1943 års statsverksproposition beräknade 100 000 kronor, ökningen

sammanhänger bland annat med att ett antal resande kontrollanter

behövt anställas mot sakkunnigarvoden. Slutligen bör erinras, att i anslaget

för innevarande budgetår icke inräknats något belopp för övertidsersättningar.

För sistnämnda ändamål ha nu äskats 84 000 kronor, motsvarande

7 000 kronor i månaden eller det belopp, vartill dessa ersättningar genomsnittligt

uppgått under månaderna januari—augusti 1943.

Kommissionens anslagsäskanden — uppgående till ett belopp av 3 648 000

kronor — grunda sig i stort sett på de vid tiden för äskandenas framställande

rådande förhållandena inom kommissionen. Kommissionen bär emellertid

därjämte med hänsyn till att inom vissa avdelningar en framtida personalökning

torde bliva erforderlig räknat med härav föranledda ökningar

i avlöningsbeloppen. För egen del har jag funnit de av kommissionen beräknade

beloppen i stort sett böra godtagas. På några punkter har jag emellertid

ansett en justering nedåt böra ske. I fråga örn byggnadsavdelningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

9

har kommissionen räknat med att vissa förutsebara regleringsåtgärder inom

avdelningens område skulle preliminärt draga en årskostnad av omkring

60 000 kronor utöver avdelningens faktiska årskostnader hösten 1943. Då

enligt vad jag inhämtat den förutsedda ökningen av personalen ännu icke

kommit till stånd, anser jag hänsyn i förevarande sammanhang ej böra tagas

till den eventuella utökningen, ökningen från våren 1943 till hösten samma

år av personalkostnaderna för den kemiska avdelningen är delvis av säsongbetonad

natur. Kostnaderna vid sistnämnda tidpunkt synas därför vid beräkningen

av avdelningens kostnader under nästa budgetår kunna jämkas

nedåt med 23 700 kronor. Även beträffande gummibyrån, vars höga kostnader

hösten 1943 i viss mån kunna tillskrivas en säsongmässig ökning av

personalbehovet, torde en minskning av det för byrån uppgivna medelsbehovet

kunna ske. Jag förutsätter nämligen att genom vissa organisatoriska

ändringar särskilt i vad avser avdelningen för cykelgummiransoneringen en

viss personalbesparing skall kunna ske. Kostnaderna böra i enlighet härmed

nedräknas med förslagsvis 40 000 kronor.

Med hänsynstagande till de av mig sålunda förordade justeringarna skulle

alltså industrikommissionens avlöningsanslag för nästa budgetår kunna

beräknas till (3 648 000 — 60 000 — 23 700 — 40 000 =) avrundat 3 525 000

kronor.

Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens industrikommission: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

3 525 000 kronor.

6:o) Statens industrikommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 21—24), vilket innebär en anslagsökning med

125 000 kronor, föranledd huvudsakligen av sko- och läderransoneringen

samt av ökat behov av kontroll över ransoneringsbestämmelserna, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens industrikommission: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

7:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Statens bränslekommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 9

och 10, s. 24—31), vilket innebär minskningar av ifrågavarande anslag med

respektive 150 000 kronor och 130 000 kronor, föranledda bland annat av

att gengasbyråns avlöningar och omkostnader icke beräknas under dessa

anslag utan upptagas under anslaget till Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat,

hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 11.

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens bränslekommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 750 000 kronor;

b) till Statens bränslekommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 710 000 kronor.

8:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

11, s. 31—35) föreslagit riksdagen att till Statens livsmedelskommission:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 377 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 492 000 kronor.

Departementschefen har i fråga om beräkningen av detta anslags storlek

för nästa budgetår anfört bland annat följande.

Ehuru någon skärpning i försörjningsläget i vad avser livsmedelskommissionens

verksamhetsområde icke inträffat under år 1943 ha utgifterna för

kommissionen blivit avsevärt större än som beräknats. För första hälften

av innevarande budgetår lia sålunda till kommissionens förfogande för bestridande

av avlöningskostnaderna måst ställas ett belopp av 1 690 000

kronor av det för budgetåret anvisade anslaget å 2 885 000 kronor. Med

utgående från nu rådande förhållanden beräknar kommissionen medelsbehovet

för avlöningar för nästa budgetår till 3 377 000 kronor, innebärande i

jämförelse med anslaget för innevarande budgetår en ökning nied närmare

500 000 kronor. Det ökade medelsbehovet sammanhänger emellertid i viss

mån med åtgärder, som befunnits nödvändiga att vidtaga redan under budgetåret

1942/43. Kommissionens avlöningskostnader för sistnämnda budgetår

uppgingo nämligen lill i runt tal 3 000 000 kronor. Vidare må framhållas,

att erfarenheten visat, att nya regleringsåtgärder ofta återverka på personalbehovet

först någon tid efter regleringarnas genomförande.

I syfte att i möjligaste mån begränsa antalet nya anställningar har kommissionen

enligt vad jag inhämtat sedan länge tillämpat den regeln, att nyanställning

å viss avdelning icke får ske, förrän personalchefen konstaterat

att det nya personalbehovet icke kan fyllas genom överflyttning från annan

avdelning, där personalen finnes kunna minskas.

ökningen av avlöningsanslaget har i huvudsak föranletts av att kommissionens

kanslipersonal måst utökas, att kommissionen på grund av den alltmer

markanta bristen på kvalificerad biträdespersonal varit nödsakad att

i vissa fall böja förut utgående löneförmåner såväl för att få behålla redan

anställd personal som för att möjliggöra nyanställning samt att kommissionen

i ökad utsträckning varit nödsakad att anlita reseombud och kontrollanter

för att upprätthålla en tillfredsställande kontroll över efterlevnaden

av gällande regleringsföreskrifter.

Det av kommissionen för nästa budgetår beräknade medelsbehovet grundar

sig i allt väsentligt på kommissionens nuvarande kostnader. Endast i

vad avser kostnaderna för avlöningar till kommissionens reseombud och

kontrollanter har kommissionen räknat med en mindre utökning av befattningshavarnas

antal.

Såvitt nu kan bedömas påfordra rådande förhållanden i vad avser försörjningen

med livsmedel samt med textil- och tobaksvaror, att nuvarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

11

regleringar i huvudsak upprätthållas. Vid dylikt förhållande synes någon

beskärning av det av kommissionen äskade medelsbeloppet icke tillrådlig.

Jag anser mig därför icke böra resa någon invändning mot att anslaget till

kommissionens avlöningskostnader beräknas till det av kommissionen föreslagna

beloppet av 3 377 000 kronor.

Utskottet, som hyser den förhoppningen, att utvecklingen beträffande utskottet.

försörjningsläget skall kunna under nästa budgetår medföra en viss reduktion

av kommissionens personal, vill understryka angelägenheten av att den

nu tillämpade regeln med avseende å nyanställning å viss avdelning inom

kommissionen alltjämt upprätthålles.

Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag har utskottet ansett sig böra biträda,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

3 377 000 kronor.

9:o) Statens livsmedelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12, s. 35—38), vilket innebär en höjning av förevarande

anslag nied 1 010 000 kronor, föranledd av ökade arbetsuppgifter

för kommissionen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 5 050 000 kronor.

10:o) Kristidsstyrclserna m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 13,

s. 38—44) föreslagit riksdagen att till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 120 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning av förevarande anslag med

1 640 000 kronor.

Departementschefen har —• under erinran om att livsmedelskommissionen

beräknat medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår till 6 163 000

kronor — anfört bland annat följande.

Avlöningskostnaderna för kristidsstyrelsernas personal under budgetåret

1942/43 uppgingo till i runt tal 5 460 000 kronor. Detta belopp översteg

med omkring 980 000 kronor de kostnader, med vilka räknades i 1943 års

statsverksproposition. Större delen av den nu äskade anslagshöjningen är

således att hänföra lill förhållanden, som inträffat redan under budgetåret

1942/43.

Av de särskilda utgiftsposterna ha framför allt de för arvoden till övrig

personal å styrelsernas kanslier och för arvoden till övrig personal å bränslekontoren

undergått de största ökningarna. Anledningen härtill är i huvudsak

alt söka i den utökning av antalet befattningshavare inom dessa personalgrupper,

som ägt rum sedan hösten 1942, men i viss mån även i höjningar

av utgående avlöningar. Vad angår kanslipersonalen har densamma måst

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet.

okas på grund av den under ifrågavarande tidsperiod alltjämt fortgående

ökningen av kansliernas arbetsuppgifter, vartill bidragit bland annat en

strängare kontroll av granskningen av kristidsnämndernas kortredovisningar

och därmed sammanhängande arbetsuppgifter. Ökningen av personalen

å bränslekontoren är i huvudsak att tillskriva det från och med

hösten 1942 alltmer intensifierade arbetet beträffande bränsleanskaffningen

och därmed sammanhängande kontrolluppgifter, vilket bland

annat föranlett, att den tidigare säsongmässiga inskränkningen av personalen

å bränslekontoren icke blivit av samma storleksordning som tidigare.

Beträffande avlöningshöjningarna bero dessa främst på den

alltmer framträdande bristen på kvalificerade skrivbiträden. Denna brist

har medfört, att kristidsstyrelserna för att erhålla ny personal eller

kunna behålla sin tidigare personal i vissa fall varit nödsakade att medgiva

något högre löneförmåner än de förut tillämpade. Det är ej blott

de inom andra arbetsområden, såväl statliga som privata, erbjudna högre

löneförmånerna, som medfört svårigheter för kristidsstyrelserna att lösa

sina personalfrågor, utan härtill har även bidragit det förhållandet, att befattningshavare

i åtskilliga fall önskat utbyta sina anställningar hos kristidsstyrelserna

mot befattningar av mera varaktig karaktär, även om dessa

senare icke varit förenade med bättre löneförmåner.

Ehuru kostnaderna för kristidsstyrelsernas verksamhet måste anses höga,

har jag funnit mig nödsakad att i stort sett godtaga livsmedelskommissionens

beräkningar rörande medelsbehovet för kristidsstyrelsema under nästa budgetår.

I fråga örn några poster torde emellertid en mindre jämkning nedåt

böra ske. Sålunda synes posten för arvoden till sekreterare och kansliföreståndare

böra nedsättas med i runt tal 10 000 kronor. Jag förutsätter nämligen,

att såväl i fråga om ersättningarna till dessa befattningshavare som

beträffande avlöningar överhuvud till kristidsstyrelsernas högre personal

några avlöningsförbättringar icke komma att medgivas annat än i enstaka

undantagsfall, därest särskilda skäl kunna åberopas härför. Jag räknar

vidare med, att en viss minskning i fråga om bränslekontorens utgifter

så småningom skall kunna ske och förordar därför här en anslagsminskning

med 25 000 kronor. På grund av en felräkning i livsmedelskommissionens

beräkning rörande kostnaderna för priskontorens föreståndare kan

en kostnadsminskning äga rum med 10 000 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle anslaget för nästa budgetår

till kristidsstyrelsernas avlöningar beräknas till (6 163 000—■ 10 000 — 25 000

— 10 0000=) avrundat 6 120 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I likhet med departementschefen förutsätter utskottet, att såväl i fråga

örn arvoden till sekreterare och kansliföreståndare som beträffande avlöningar

överhuvud taget till kristidsstyrelsernas högre personal några avlöningsförbättringar

icke komma att medgivas annat än i enstaka undantagsfall,

därest särskilda skäl kunna åberopas därför.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 120 000

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

13

ll:o) Kristidsstyrclserna m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 44—46), vilket innebär en anslagshöjning med

410 000 kronor, betingad av ökade arbetsuppgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kristidsstyrelserna: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000

kronor.

12:o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. Beträffande vad Kungl.

Maj:t (punkt 15) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål kommer utskottet senare under riksdagen att avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

13:o) Statens handelskommission: Avlöningar. Statens handclskommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 16

och 17, s. 48—50), vilket innebär höjning av förstnämnda anslag med

45 000 kronor och minskning av sistnämnda anslag med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45

a) till Statens handelskommission: Avlöningar anvisa ett

förslagsanslag av 700 000 kronor;

b) till Statens handelskommission: Omkostnader anvisa

ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

14:o) Statens traf ^kommission: Avlöningar. Statens trafikkommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 18 och 19,

s. 50—53), vilket innebär höjningar av förevarande anslag med respektive

90 000 kronor och 45 000 kronor, föranledda av att långt gående regleringsåtgärder

måst vidtagas på grund av att å motorfordonstrafikens område under

det gångna året försörjningssvårigheterna särskilt i fråga om automobilgummi

ytterligare ökats, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens trafikkommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 450 000 kronor;

b) till Statens trafikkommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 125 000 kronor.

15:o) Statenspriskontrollnämnd: Avlöningar. Statenspriskontrollnämnd:

Omkostnader. I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 20 och 21,

s. 53—55) — vilket beträffande förstnämnda anslag innebär en ökning med

140 000 kronor, föranledd dels av att nämndens verksamhet under år 1943

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 11.

fortsatt att öka till följd av att prisreglerande åtgärder befunnits erforderliga

inom allt flera områden av näringslivet, dels ock av att nämnden från och

med den 1 juli 1943 övertagit den tidigare inom statens informationsstyrelse

organiserade propagandaverksamheten för konsumtionsanpassning, för

vilket ändamål från och med den 1 oktober 1943 inom nämnden inrättats

en särskild sektion för aktiv hushållning, samt i fråga om sistnämnda anslag

en minskning med 50 000 kronor, beroende i huvudsak på minskat

behov av medel för anskaffning av möbler samt skriv- och räknemaskiner

— hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens pri skönt roll nämnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 040 000 kronor;

b) till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 610 000 kronor.

16:o) Överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar. Överrevisionen

för krisförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna 22 och

23, s. 55—57) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 dels till överrevisionen

för krisförvaltningen: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av

70 000 kronor, dels ock till överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader

anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor.

Departementschefen har i fråga om dessa anslag anfört följande.

I skrivelse den 8 december 1943, nr 514, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,

nr 366, angående inrättande av en statens organisationsnämnd,

m. m. har riksdagen uttalat, bland annat, att de två olika huvuduppgifter,

som ankomme på statens krisrevision, nämligen å ena sidan den allmänt

ekonomiska granskningen av försvarsmyndigheternas förvaltning och å

andra sidan revisionen av krisorganen, ägde mycket ringa samband med

varandra. Inom krisrevisionen hade också en särskild avdelning inrättats

för den rent kamerala revisionen av krisorganen, vartill motsvarighet saknades

för försvarsväsendets del. Experter och sakkunniga, som krisrevisionen

i stor utsträckning anlitat, hade varit olika för de båda grenarna av

revisionens verksamhet. Med hänsyn härtill och då inrättandet av den i

nämnda proposition föreslagna organisationsnämnden jämväl för sakrevisionens

del torde föranleda en avlastning av vissa detaljuppgifter, hade en

sammanslagning av krisrevisionen med sakrevisionen redan nu tett sig möjlig

att genomföra. En förutsättning för sammanslagningen torde dock vara,

att revisionen av krisinstitutionerna förlädes till ett annat organ. Denna

revision torde numera kunna begränsas och — i samband med en viss förskjutning

av verksamheten även mot mera generella organisationsuppgifter

— närmare anslutas till den till folkhushållningsdepartementet koncentrerade

ledningen av krisförvaltningen.

I anslutning härtill uttalade riksdagen, att det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att överväga frågan om en avveckling av krisrevisionen såsom

särskilt organ redan vid början av sakrevisionens verksamhet.

Genom särskilda beslut den 10 december 1943 har Kungl. Maj:t på före
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

15

dragning av chefen för finansdepartementet förordnat, alt från och med den

1 januari 194-1 skulle inrättas dels statens sakrevision och dels statens organisationsnämnd.

Vidare har Kungl. Majit den 31 december 1943 förklarat,

att statens krisrevision skulle från och med sistnämnda dag upphöra med sin

verksamhet.

På min föredragning bär sedermera Kungl. Majit den 31 december 1943

förordnat, att en överrevision för krisförvaltningen skulle inrättas från och

med den 1 januari 1944 samt i samband därmed utfärdat instruktion för

överrevisionen och utsett ordförande och ledamöter i densamma.

överrevisionen har till uppgift, bland annat, att utöva revision och kontroll

över statsutgifter, föranledda av den statliga verksamhet som utövas av

eller i samarbete med de organ, vilka inrättats för tillgodoseende av behov

sammanhängande med krisläget. Vidare skall revisionen öva tillsyn över

att de arbetsuppgifter, vilka ankomma å de särskilda krisorganen eller med

dem samarbetande organ, fullgöras på ett ändamålsenligt, planmässigt och

sparsamt sätt. Härvid bör beaktas, att där myndighet bedriver upphandling,

tillverkning, försäljning eller ekonomisk verksamhet i övrigt, affärsmässiga

grunder bliva tillämpade. Revisionen bör tillse, att möjliga besparingar

genomföras så skyndsamt förhållandena det medgiva. Därest överrevisionen

finner, att för ett ekonomiskt utnyttjande av personal, medel eller materiel

organisatoriska eller andra åtgärder äro påkallade, har revisionen vidare att

fästa vederbörande myndighets uppmärksamhet härpå eller, där så erfordras,

för Kungl. Majit framlägga de förslag, som revisionen anser lämpliga.

Anser revisionen påkallat att, för ernående av väsentlig besparing, de å visst

organ ankommande arbetsuppgifterna ändras eller fördelningen av arbetsuppgifterna

organen emellan jämkas, har revisionen att göra framställning

till Kungl. Majit i ämnet.

För nästa budgetår böra anslag för överrevisionens avlöningar och omkostnader

uppföras under elfte huvudtiteln.

Den avdelning inom den förutvarande krisrevisionen, som sysslade med

granskningen av krisförvaltningen, omfattade sju befattningshavare, nämligen

1 förste revisor, 3 revisorsassistenter, 1 kameralbiträde och 2 kontorsbiträdet

Att på nuvarande stadium närmare uppskatta personalbehovet för

överrevisionen är vanskligt. Kostnaderna synas emellertid lämpligen kunna

beräknas med utgående från avlöningskostnaderna för krisrevisionens motsvarande

personal. Arvodena till denna uppgingo för helt budgetår räknat

till omkring 51 000 kronor. Till detta belopp böra emellertid läggas förslagsvis

2 000 kronor för tillfällig personal i anledning av sjukdom, värnpliktsinkallelser

och dylikt. Vidare bör i anslaget inräknas ett lämpligt avvägt

belopp för att bestrida ersättningar till överrevisionens ordförande och ledamöter

samt till särskilda sakkunniga, som kunna behöva tillkallas för att

verkställa undersökningar och utredningar av mera omfattande slag. Beloppet

torde böra uppskattas till 17 000 kronor.

1 enlighet med det anförda skulle till avlöningar under nästa budgetår behöva

anvisas ett belopp av (51 000+2 000+17 000=) 70 000 kronor.

Utgifterna för resor, telefon, skrivmaterialier, elektriskt ljus och städning

m. m. torde kunna uppskattas till omkring 6 000 kronor lör helt budgetår

eller samma belopp, vartill krisrevisionens motsvarande kostnader beräknades

under år 1943.

Då den nyinrättade sakrevisionen avses skola övertaga såväl krisrevisionens

lokaler som dennas inventarier erfordras ett belopp tor inventariean
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet.

skaffning för överrevisionen för krisförvaltningen. Härför bör beräknas ett

belopp av 10 000 kronor.

Omkostnadsanslaget skulle alltså behöva anvisas med 16 000 kronor.

På grund av osäkerheten i vad avser omfattningen av revisionens blivande

verksamhet böra här ifrågavarande två anslag anvisas såsom förslagsanslag.

Under erinran örn vad utskottet inledningsvis anfört angående överrevisionen

för krisförvaltningen får utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar ett

förslagsanslag av 70 000 kronor;

b) till överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader

ett förslagsanslag av 16 000 kronor.

Statlig lagerhållning m. m.

17:o) Omkostnader för statlig lagerhållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, s. 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

3 500 000 kronor.

18:o) Omkostnader för statlig inköps- oeh försäljningsverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 58), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig inköps- och

försäljningsverksamhet för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 000 kronor.

19:o) Omkostnader i samband med inköp oeh inlösen av ved, m. m.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 26) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

17

Diverse.

20 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 59 och 60) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 1 051 000 kronor.

21 :o) Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner m. m. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 28, s. 60), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

•

att riksdagen må till Bearbetning au uppgifter om fartygs

positioner m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 kronor.

22 :o) Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 60—62), vilket innebär anvisande

för nästa budgetår av ett belopp av 110 000 kronor för ifrågavarande ändamål,

innefattande jämväl samtliga kostnader för bränslekommissionens verksamhet

på gengasområdet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 110 000 kronor.

23:o) Prisrabattering å vissa livsmedel. Förmalningscrsättningar. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkterna 31 och 32) föreslagit riksdagen i fråga

örn anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

24 :o) Kontroll å standardisering av mjölk. 1 enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 33, s. 65), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 13 000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 194i. G sami. Nr 11.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 11.

25 :o) Vissa utredningar och undersökningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, s. 65), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa utredningar och undersökningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

75 000 kronor.

26:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35,

s. 65 och 66), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

27 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet rfled

Kungl. Maj ds förslag (punkt 36, s. 66) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 kronor.

28:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 66), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 800 kronor.

29 :o) Kristillägg. Beträffande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt

38) har riksdagen i annat sammanhang fattat beslut, varom utskottet härmed

velat

erinra.

Stockholm den 25 april 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

19

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Jallansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäcklund, Holmström,

Heiding, Gustaf Karlsson, Gustav Emil Andersson, Rosenberg och Emil Petersson;

samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i

Stockholm, Svensson i Grönvik, Bergström, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i

Falla, Olsson i Kullenbergstorp, Wallentheim, Nilsson i Steneberg och Viklund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1944/45 und s. 1 i texten