Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående inrättande av beställningar för längtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet m. rn.

1944-05-05 · 13 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:118, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående inrättande av beställningar för längtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet m. rn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lis.

1

Nr 118.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående

inrättande av beställningar för längtjänstunderbefäl

vid armén och kustartilleriet m. rn.

(lia avd.)

I propositionen nr 143 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 25 februari 1944,

föreslagit riksdagen besluta, att arméns och marinens manskapsstater skola

utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen i

berörda statsrådsprotokoll anförts. »

Inledningsvis har departementschefen erinrat örn att den fast anställda

manskapskaderns storlek bestämmes med hänsyn till dels krigsorganisationens

behov av fast anställt och f. d. fast anställt manskap, dels fredstjänstens behov

av underbefäl och förhandsmän, och att i 1942 års försvarsbeslut förutsattes,

att det fast anställda manskapets civilanställningsfråga skulle upptagas till

förnyat övervägande, därvid jämväl skulle beaktas väckta förslag örn inrättande

vid armén och kustartilleriet av ett antal pensionsreglerade befattningar

för äldre manskap samt av truppinstruktörsbefattningar, avsedda att rekryteras

ur de värnpliktigas led. Vidare skulle framförda synpunkter örn ökad

användning inom försvarsväsendet av civil arbetskraft övervägas.

Sedan särskilda utredningsmän tillkallats för att inom försvarsdepartementet

biträda med utredning rörande långtjänstunderbefäl och värnpliktiga

truppinstruktörer vid försvarsväsendet ävensom i samband därmed stående

frågor, hava utredningsmännen — 1942 års underbefälsutredning ■—- den 3

februari 1944 avgivit betänkande med förslag angående långtjänstunderbefäl

m. m.

1942 års underbefälsutredning har i enlighet med meddelade direktiv verkställt

utredning dels rörande inrättande av befattningar vid armén och kustartilleriet

för långtjänstunderbefäl med pensionsrätt, dels i fråga om möjligheten

att, för vinnande av minskning i antalet manskapsbeställningar, utnyttja

värnpliktiga såsom truppinstruktörer, dels beträffande frågan örn tillgodoräknande

av värnpliktstjänstgöring för anställning såsom fast anställd, dels

angående möjligheten att minska manskapskadrerna genom utnyttjande av

civil personal i befattningar, som hittills bestritts av fast anställt manskap,

dels slutligen rörande manskapsstaternas sammansättning.

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 118—120.

1033 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr lis.

I nu förevarande proposition har departementschefen till behandling upptagit

underbefälsutredningens förslag utom i vad de avse frågan om tillgodoräknande

av värnpliktstjänstgöring för fast anställning.

Vid behandlingen av frågan örn inrättande av beställningar för långtjänstunderbefäl

har utredningen enligt de meddelade direktiven utgått från att

denna fråga skulle prövas främst ur synpunkten av dess militära ändamålsenlighet

och först i andra rummet med hänsyn till berörda personals intressen.

Vidare har utredningen utgått från att långtjänstunderbefäl icke borde utnyttjas

såsom utbildningsbefäl vid truppförbandens olika underavdelningar.

Utredningen har kommit till den uppfattningen, att långtjänstunderbefäl i

viss utsträckning kan med fördel placeras i befattningar inom stabs- och förvaltningstjänsten

samt inom yrkestjänsten (vid armén beställningsmännen och

vid kustartilleriet underbefäl inom ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningama).

Utredningen har sålunda ansett, att inom stabs- och förvaltningstjänstens

område vid armén långtjänstunderbefäl lämpligen borde kunna utnyttjas i

följande befattningar: matsalsfurir, kasernfurir, expeditionsfurir (å regementsexpedition),

kompani- (Sqvadrons- eller batteri-) furir (biträde åt kompani-,

skvadrons- eller batteriadjutant), stallfurir, hundgårdsfurir, furagefurir, materielfurir

(vid ingenjörtruppernas övningsplatser) samt radiofurir (vid arméns

fasta radionät).

Antalet befattningar inom stabs- och förvaltningstjänstens område, som

enligt utredningens mening lämpligen skulle kunna upprätthallas av långtjänstunderbefäl,

uppgår till 617.

Underbefälsutredningen har vidare undersökt, vilka till yrkestjänstens område

inom armén hänförliga befattningar, som lämpligen kunna ifrågakomma

för långtjänstunderbefäl, och har under hänsynstagande till vissa av utredningen

anförda synpunkter uppgjort förslag till inrättande av 286 långtjänstunderbefälsbeställningar

för beställningsmän.

Enligt utredningens förslag skulle alltså för armén ''inrättas tillhopa

(617 + 286 =) 903 beställningar för långtjänstunderbefäl. Beställningarnas

fördelning mellan olika förband och befattningar framgår av en i utredningens

betänkande, s. 71, intagen tablå.

Vidkommande flottan, där långtjänstunderbefälsbeställningar (högbåtsmän)

redan finnas inrättade, har underbefälsutredningen icke föreslagit någon ändring

för närvarande beträffande dessa beställningars antal men har i anslutning

till vad som framkommit vid en av vissa experter från flottan verkställd

undersökning uttalat, att frågan örn ett ökat antal högbåtsmän bör bliva föremål

för prövning av vederbörande marina myndigheter.

För kustartilleriets del har utredningen ansett följande befattningar böra

bestridas av långtjänstunderbefäl: kasernfurir, kompanifurir, matsalsfurir,

sjukhusfurir samt tygfurir (vid vissa angivna tyguppbörder). Utredningens

förslag innebär inrättande av sammanlagt 67 beställningar för långtjänstunderbefäl

med fördelning mellan olika truppförband och befattningar på sätt framgår

av en i betänkandet, s. 72, intagen tablå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118. 3

Flygvapnet, som redan har långtjänstunderbefäl (överfurirer), har icke berörts

av utredningen.

Beträffande rekryterings- och anställningsförhållandena m. m. har utredningen

föreslagit, bland annat, att beställningshavarna skola hänföras till lönegraden

Mb 1 och att pensionsåldern tillsvidare skall fastställas till 55 år samt

att de skola rekryteras bland det fast anställda manskapet och tillsättas medelst

konstitutorial. Såsom tjänstetitel har föreslagits överfurir vid såväl armén

som kustartilleriet.

I de avgivna yttrandena över förslaget örn inrättande av beställningar för

långtjänstunderbefäl har detsamma tillstyrkts eller lämnats utan erinran av

samtliga hörda myndigheter och sammanslutningar. Chefen för armén har

emellertid föreslagit ytterligare fyra långtjänstunderbefälsbefattningar, nämligen

för stridsvagnshantverkare vid Göta pansarlivgardes kompani på Gotland

samt för kasernfurir, hovslagare och beridare vid ridskolan. En redogörelse

för innehållet i de avgivna yttrandena återfinnes i propositionen (s.

11—14).

Vidkommande därefter frågan örn utnyttjande av värnpliktiga såsom truppinstruktörer

har underbefälsutredningen verkställt en undersökning av möjligheterna

för ett dylikt utnyttjande men anmält, att resultatet av denna

undersökning givit vid handen, att förutsättningar icke förefinnas att införa

ett dylikt system. Dock har utredningen ansett, att vissa av utredningen

skisserade vägar för ett effektivare utnyttjande av de värnpliktiga vid flottan

borde göras till föremål för närmare undersökningar av vederbörande marina

myndigheter. Den av underbefälsutredningen verkställda undersökningen i

denna fråga har i de avgivna utlåtandena icke mött erinran från något håll.

T enlighet med sina direktiv har underbefälsutredningen även undersökt

möjligheterna för fast anställt manskaps ersättande med civil personal.

Utredningen har framhållit, att det vid prövning av denna fråga såvitt

avser armén visat sig, att fast anställt manskap endast i relativt ringa utsträckning

utnyttjades i befattningar av sådan karaktär, att ett ersättande

med civil arbetskraft kunde tänkas äga rum. Civil personal borde icke

utnyttjas inom utbildningsarbetet liksom icke heller annat än undantagsvis

inom yrkestjänstens område, d. v. s. såsom beställningsmän. De

befattningar, där ett utbyte mot civil arbetskraft kunde förordas, återfunnes

huvudsakligen inom stabs- och förvaltningstjänstens område. Utredningen

ansåge, att civil personal lämpligen kunde ersätta fast anställt

manskap i följande befattningar och tjänsteuppgifter: biträde åt

regementskassören, skjutbanefurir vid samtliga infanteriregementen utom

Svea livgarde (civil benämning vaktmästare vid skjutbana), hovslagare vid

arméstabens stall, remontryttare vid kavalleriet och det hästanspända artilleriet,

remontskötare vid kavalleriet samt telegrafister vid försvarsväsendets

radioanstalt.

Utredningen har efter verkställd utredning ansett sig böra föreslå, att tillhopa

294 civila befattningar inrättas i angivet syfte. Av de föreslagna civila

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande rir 118.

befattningarna avses 150 för remontryttare viel kavalleriet och artilleriet samt

57 för remontskötare vid kavalleriet. Beträffande underbefälsutredningens uttalanden

i fråga om de olika befattningarna hänvisas till betänkandet,

s. 57—60.

I fråga örn löneställningen för de civila remontryttarna har utredningen

som sin uppfattning framhållit, att det måste anses vara av stor betydelse,

att rekryteringen av remontryttarna skedde uteslutande bland dem som hade

fallenhet och intresse för denna uppgift, och förordat, att befattningshavarna

placerades i lönegraden MEo 6.

Beträffande frågan örn remontskötarnas löneställning ansåge sig utredningen

böra förorda, att denna bleve densamma som för övriga civila handräckningsmän,

d. v. s. reglerad genom kollektivavtal.

För övriga civila befattningar har utredningen föreslagit följande lönegradsplaceringar,

nämligen för biträde åt regementskassören MEo 2, för vaktmästare

vid skjutbana MEo 5 samt för telegrafister vid försvarsväsendets

radioanstalt MEo 10.

De föreslagna befattningarnas fördelning mellan olika förband framgår

närmare av en i utredningens betänkande, s. 75, intagen tablå.

Vidkommande frågan örn fast anställt manskaps ersättande med civil personal

vid marinen har utredningen framhållit, att vid flottan möjlighet

därtill förelåge endast beträffande den i land tjänstgörande personalen, enär

ombord å fartygen ett dylikt utbyte på grund av tjänstens krav icke kunde

genomföras. På grundval av verkställda undersökningar har underbefälsutredningen

ansett sig kunna föreslå, att tillhopa 69 för fast anställt manskap avsedda

befattningar skola bestridas av civil personal. Av befattningarna ha

14 avsetts för kvinnlig personal och föreslagits skola inplaceras i lönegraden

MEo 2.

Utredningen har slutligen framhållit att, sedan den inom flera områden

pågående eller planerade omorganisationen av tjänsten vid örlogsstationerna

avslutats och fredsbesättningslistor fastställts, frågan om utbyte av fast anställt

manskap mot civil arbetskraft vid flottan borde upptagas till förnyat

övervägande.

Vid kustartilleriet kan enligt utredningens uppfattning civil personal

icke komma till användning inom yrkestjänstens område eller i utbildningsarbetet,

och vad angår befattningar inom stabs- och förvaltningstjänstens område

har utredningen icke ansett sig kunna framlägga något förslag med hänsyn

till pågående utredning rörande förvaltningsorganisationen vid kustartilleriet.

Underbefälsutredningens förslag rörande lämpligheten av att utnyttja civil

personal i stället för fast anställt manskap ha i några yttranden mött gensagor.

Sålunda har överbefälhavaren ansett det något tvivelaktigt, om till civil

personal borde överflyttas alla de befattningar, som utredningen föreslagit.

Vissa befattningar borde i stället avses för långtjänstunderbefäl. Chefen för

armén har uttalat liknande uppfattning. Befattningarna för remontryttare och

för vaktmästare vid vissa skjutbanor borde upprätthållas av långtjänstunder
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118.

5

befäl. Remontskötarna borde anställas med lön såsom tjänstemän och icke

enligt kollektivavtal. Regementskassörernas biträden borde hänföras till lönegraden

MEo 4.

Chefen för marinen har på anförda skäl ansett sig kunna tills vidare tillstyrka

inrättande av allenast 13 av de civila befattningar, som underbefälsutredningen

föreslagit för flottan.

Svenska officersförbundet har endast tillstyrkt inrättande av de 64 befattningar,

som avsåges för kvinnlig personal. För övriga föreslagna civila befattningar

kunde enligt förbundets mening anföras tungt vägande skäl för att

befattningshavarna ifråga borde vara militärer. För dessa befattningar borde

avses långtjänstunderbefäl.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har däremot i princip biträtt utredningens

förslag men framställt vissa erinringar mot de för befattningshavarna

föreslagna lönevillkoren.

Försvarets civilförvaltning, försvarsväsendets lönenämnd, statskontoret, försvarsväsendets

underbefälsförbund och försvarsverkens civila personals förbund

hava även framställt vissa erinringar mot de av underbefälsutredningen

föreslagna lönevillkoren för vissa befattningshavare.

I fråga örn personalstaternas sammansättning, kostnadsberäkningar m. m.

har underbefälsutredningen framhållit, bland annat, att den för armén i 1942

års försvarsbeslut beräknade manskapsstaten vid en genomsnittlig anställningstid

av fem år kommer att fordra en årlig nyrekrytering av 2 400 man.

För krigsmakten i dess helhet skulle under samma förutsättning nyrekryteringsbehovet

komma att uppgå till 4 600 man per år. Vid bifall till utredningens

förslag — inrättande vid armén av beställningar för långtjänstunderbefäl

och av vissa civila befattningar i utbyte mot manskapsbeställningar —

skulle arméns nyrekryteringsbehov komma att nedgå till 1 900 man.

Vid armén har utredningen ansett, att en ytterligare begränsning av den

årliga nyrekryteringen av fast anställt manskap skulle kunna vinnas genom en

ökning av antalet underofficersbeställningar. Utredningen hade

uppmärksammat, att 1941 års försvarsutredning vid beräknandet av befälsbehovet

vid armén tillämpat den sedermera godtagna principen, att befattningarna

som plutonchefer (motsvarande) till skulle bestridas av officerare

och till Vs av sergeanter, medan befattningarna som plutonchefs ställföreträdare

(motsvarande) till Vj skulle bestridas av sergeanter och till 2/.s av furirer. 1930

års försvarskommission, vars beräkningar i detta avseende i allt väsentligt

godtagits, hade däremot utgått från att sistnämnda befattningar skulle bestridas

till hälften av underofficerare och till hälften av furirer.

Med åberopande av ett av lantförsvarets utbildningskommission gjort

uttalande örn betydelsen av att äga tillgång till kvalificerade ställföreträdare

och med hänsyn till önskvärdheten av att ytterligare begränsa

det årliga rekryteringsbehovet av fast anställt manskap, har utredningen

ansett sig böra förorda, att antalet underofficerare inom arméorganisationen

ökas i sådan utsträckning, att befattningarna såsom plutonchefs

ställföreträdare (motsvarande) till hälften kunna bestridas av underofficerare

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 118.

mot av 1941 års försvarsutredning angivna Vs sergeanter. Härför skulle enligt

av utredningen gjorda undersökningar krävas en utökning av underofficerskadern

vid armén med 177 beställningar. I syfte att bibehålla oförändrade

befordringsmöjligheter inom underofficerskåren borde V3 av ifrågavarande beställningar

uppföras i lönegraden UO 2 och V3 i lönegraden UO 1. I samband

härmed borde enligt utredningens uppfattning beställningarna i lönegraden

Ma 3 reduceras i motsvarande mån, antalet beställningar i lönegraden Ma 2

med omkring hälften och antalet beställningar i lönegraden Ma 1 med omkring

125 % av de sålunda föreslagna underofficersbeställningarna. I så

fall skulle arméns årliga nyrekryteringsbehov nedgå från beräknade 2 400

till 1 850 vid en genomsnittlig anställningstid av fem år och från beräknade

2 400 till 1550 vid en genomsnittlig anställningstid av sex år. Den föreslagna

ökningen av antalet underofficersbeställningar syntes efter uppsättningsperiodens

slut vara möjlig att genomföra utan ökning av lokalutrymmen eller

lärarkrafter vid försvarets läroverk och arméns underofficersskola.

Med beaktande av synpunkter, som anförts, har utredningen uppgjort förslag

till manskapsstater för armén och marinen.

Såvitt avser armén ha två alternativa förslag upprättats, det ena med utgångspunkt

från att 903 beställningar för långtjänstunderbefäl och 294 befattningar

för civil personal inrättas samt det andra med beaktande jämväl av

förslaget om inrättande av 177 beställningar för underofficerare. Förslagen

till manskapsstater, vilka såsom bilagor (bil. 1 och 2) fogats vid propositionen,

innebära att antalet beställningar i lönegraderna Ma 1—3 skulle

minskas med 2 512 (2 980 örn antalet underofficerare utökas) i förhållande

till de i försvarsbeslutet för genomförd organisation beräknade staterna.

Utredningen har föreslagit, att beställningarna för långtjänstunderbefäl

samt befattningarna för remontryttare och remontskötare skola — enligt en i

betänkandet, s. 77, intagen plan — inrättas successivt under budgetåren

1944/45—1948/49, medan övriga civila befattningar ha föreslagits skola tillkomma

under budgetåret 1944/45 och tillsättas omkring den 1 oktober 1944.

Manskapsstaterna vid flottan — med undantag för högbåtsmännen —

skulle enligt utredningens förslag vid genomförd organisation erhålla den

sammansättning som framgår av en i propositionen å s. 28 intagen tablå.

Inrättandet av beställningar för långtjänstunderbefäl vid kustartilleriet

borde enligt utredningens mening ske under en femårsperiod, varvid för

budgetåret 1944/45 borde upptagas 21 beställningar och för budgetåren

1945/46—1948/49 ytterligare respektive 17, 12, 9 och 8 beställningar. Beträffande

manskapsstaterna i övrigt under nämnda tidsperiod har utredningen

anfört, att antalet beställningar för kontraktsanställt manskap under övergångstiden

bör minskas, varvid motsvarande principer som vid armén i stort

synas kunna följas. Antalet beställningar i lönegraden Ma 3 skall sålunda

nedgå från 601 till 557, antalet beställningar i lönegraden Ma 2 från sammanlagt

306 till sammanlagt 283 samt antalet beställningar i lönegraden Ma 1

från 950 till 850. Utredningen har framhållit, att den av utredningen förordade

minskningen av antalet beställningar i lönegraden Ma 1 för tillgodoseende av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118.

7

kustartilleriets personalbehov borde kompenseras med en ökning av kustartilleriets

värnpliktskontingent med 50 värnpliktiga årligen.

Underbefälsutredningen har beräknat, att de årliga löneutgifterna för

armén och marinen vid genomförande av utredningens förslag skulle minskas

med i runt tal 775 000 kronor (vid föreslagen ökning av antalet underofficerare

vid armén 950 000 kronor).

I anslutning till de uppgivna beloppen har utredningen framhållit vissa

omständigheter, som påverka beräkningen av lönekostnadsminskningen. Därjämte

har utredningen framhållit, att vissa kostnadsminskningar uppkomma

även å anslagen till rekrytering och avskedspremier.

I yttrandena över underbefälsutredningens förslag i nu förevarande del

har framhållits i huvudsak följande.

Överbefälhavaren har tillstyrkt förslaget örn ökning av antalet underofficerare

vid armén och i samband därmed stående minskning av antalet manskapsbeställningar.

Ökningen av kustartilleriets värnpliktskontingent har ej

heller mött erinran från hans sida. Beträffande tiden för övergången till den

nya personalorganisationen har överbefälhavaren gjort vissa erinringar.

Chefen för armén har icke haft något att erinra mot förslaget i nu förevarande

del.

Chefen för marinen har avstyrkt utredningens förslag örn minskning av

flottans manskapsstater men däremot tillstyrkt förslaget, i vad det avser kustartilleriets

manskap. I detta sammanhang har marinchefen ifrågasatt en

ökning av avskedspremierna för manskap, som avgår efter längre anställningstid

än 9 år, enär kvarstående i tjänst under längre tid minskar nyrekryteringsbehovet.

Försvarets civilförvaltning har, bland annat, ifrågasatt, att vissa underofficerare

skulle anställas såsom extra ordinarie befattningshavare.

Statskontoret har funnit det svårt att bedöma riktigheten av de sakkunnigas

kostnadsberäkningar och har därjämte framhållit, att en utökning av antalet

överfurirer och underofficerare minskar elasticiteten i personalorganisationen.

Försvarsväsendets underbefälsförbund har tillstyrkt underbefälsutredningens

förslag örn ökning av antalet underofficerare och även förslaget till

nya manskapsstater.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De förslag till manskapsstater vid de olika försvarsgrenarna, som i anslutning

till 1941 års försvarsutrednings förslag framlades i 1942 års försvarsproposition

och av riksdagen biträddes, inneburo avsevärda ökningar i förhållande

till de då befintliga manskapskadrerna. Hedan vid förslagets framläggande

stod det klart, att manskapskadrernas utökning var förenad med

nackdelar ur olika synpunkter. Det avsevärda rekryteringsbehovet — vilket

vid genomförd organisation kan uppskattas till mellan 4 500 och 5 000 man

per år — mäste sålunda, åtminstone under tider med god arbetstillgång på

den allmänna arbetsmarknaden, bliva svårt att tillgodose. Med hänsyn till

att endast en del av det fast anställda manskapet beräknats kunna erhålla fortsatt

anställning inom försvaret efter kontraktstidens utgång, måste vidare den

årliga avgången av fast anställt manskap bliva avsevärd. Som följd härav

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 118.

kunna ökade svårigheter beräknas uppkomma för samtliga avgående att erhålla

civilanställning. I enlighet med vad som förutsattes i försvarspropositionen

tillkallades därför år 1942 särskilda sakkunniga att verkställa utredningar

i berörda frågor. Utredningsarbetet har bedrivits inom två olika sakkunnigutredningar,

1942 års underbefälsutredning och 1942 års civilanställningssakkunniga.

Underbefälsutredningen har haft till uppgift att närmare

överväga vissa åtgärder i syfte att minska underbefälskadern, medan civilanställningssakkunniga

utrett frågor rörande manskapsrekryteringen och

civilanställningen. Samråd har ägt rum mellan de båda utredningarna.

1942 års underbefälsutredning har nu slutfört sitt uppdrag, medan civilanställningssakkunniga

-—- vilka den 1 februari 1944 avgivit betänkande med

förslag rörande manskapsrekryteringen och civilanställningsorganen — ännu

icke slutfört utredningen beträffande erforderliga civilanställningsåtgärder

i övrigt. Till frågan örn rekryterings- och civilanställningsorganen återkommer

jag i annat sammanhang. I det följande avser jag att taga ställning till

underbefälsutredningens förslag.

Underbefälsutredningen har framlagt förslag örn inrättande av ett antal

manskapsbeställningar med pensionsrätt i lönegraden Mb 1 vid armén och

kustartilleriet samt av ett antal nya befattningar för civil personal vid armén

och flottan. Utredningen har jämväl ifrågasatt en utökning av underofficerskadern

vid armén. Genom de föreslagna åtgärderna skulle enligt utredningens

förslag manskapsstaterna vid armén och marinen kunna icke oväsentligt reduceras.

Med hänsyn till förhållandena inom flygvapnet under dess uppsättningsperiod

har utredningen ansett sig icke kunna föreslå motsvarande åtgärder

inom nämnda försvarsgren. Att märka är för övrigt, att redan i försvarsbeslutet

förutsatts inrättande av ett icke ringa antal beställningar i lönegraden

Mb 1 vid flygvapnet.

I enlighet med givna direktiv har underbefälsutredningen jämväl undersökt,

huruvida värnpliktiga skulle kunna efter fullgjord värnpliktstjänstgöring

genom fortsatt frivillig tjänstgöring ersätta fast anställt manskap i värnpliktsutbildningen.

Utredningen har emellertid ansett sig icke kunna förorda anställande

av värnpliktiga såsom truppinstruktörer. Till denna uppfattning

kan jag ansluta mig. Av den verkställda utredningen synes nämligen tydligt

framgå, att förutsättningar för en rekrytering i erforderlig omfattning av en

truppinstruktörskader bland värnpliktiga, som kunna ifrågakomma för instruktörsverksamhet,

icke kunna beräknas föreligga. Det må nämnas, att vid en av

underbefälsutredningen verkställd enquéte bland värnpliktiga, som uttagits till

befälsutbildning vid armén, allenast 4 värnpliktiga av 2 983 tillfrågade förklarat

sig villiga att fortsätta värnpliktstjänstgöringen i de två år, som utredningen

ansett erforderliga för att syftet med truppinstruktörskaderns inrättande skulle

uppnås.

De av underbefälsutredningen framlagda förslagen rörande inrättande av

beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet och av

civila befattningar synas mig i huvudsak väl avvägda. Genom dessa åtgärder

skulle vinnas, förutom minskning av manskapskadrerna, en avsevärd besparing

i årskostnaderna för försvaret. Enär chefen för marinen icke ansett sig kunna

tillstyrka, att manskapskadern vid flottan minskas genom anställande av civil

personal i vissa befattningar, vill jag däremot icke för närvarande förorda,

att i angivet syfte inrättas civila befattningar vid flottan. Denna fråga synes

emellertid böra ägnas fortsatt uppmärksamhet inom marinledningen, sedan

närmare hållpunkter förebragts rörande flottans behov av fast anställt manskap

under fredstid.

Underbefälsutredningens förslag innebär, att vid armén skulle inrättas 903

beställningar för långtjänstunderbefäl — överfurirer — i lönegraden Mb 1,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118.

9

medan antalet sådana beställningar vid kustartilleriet skulle utgöra 67. Elium

antalet beställningar lärer böra slutligt fastställas i vanlig ordning i samband

med prövningen av personalstaterna i övrigt för de olika budgetåren, anser jag

mig kunna i princip ansluta mig till underbefälsutredningens ifrågavarande

förslag.

I enlighet med vad arméchefen föreslagit synas emellertid överfurirsbeställningar

böra avses jämväl för en stridsvagnshantverkare vid Göta pansarlivgardes

kompani på Gotland samt för befattningarna såsom kasernfurir, hovslagare

och beridare vid ridskolan. Enligt de grunder som utredningen tilllämpat

bör antalet beställningar i lägre lönegrader vid Göta pansarlivgarde

kunna minskas med 1 i lönegraden Ma 3 och 1 i lönegraden Ma 1. I avsaknad

av närmare utredning kan jag däremot icke för närvarande bedöma, i vad mån

tillkomsten av överfurirsbeställningar vid ridskolan kan beräknas föranleda

minskning av antalet manskapsbeställningar vid truppförbanden. Jag återkommer

i det följande till en av arméchefen ifrågasatt ytterligare utökning

av antalet överfurirer.

Överfurirsbeställningarna böra som nämnts hänföras till lönegraden Mb 1

och bliva därmed förenade med pensionsrätt. Anledning synes mig icke föreligga

att, på sätt underbefälsförbundet föreslagit, hänföra en del beställningar till

högre lönegrad. De nya beställningarna böra avses för de av utredningen

angivna befattningarna jämte nyssberörda fyra ytterligare befattningar. Det

synes böra övervägas, huruvida icke på sätt överbefälhavaren föreslagit särskilda

bestämmelser, jämväl avseende redan befintliga beställningar i samma

lönegrad, böra meddelas om vilka befattningar som skola upprätthållas av

långtjänstunderbefäl. I enlighet med underbefälsutredningens förslag böra

överfurirsbeställningarna rekryteras bland det fast anställda manskapet med

furirskompetens och tillsättas medelst konstitutorial, varvid bör krävas viss

tjänsteålder. Huruvida beställningarna under en övergångsperiod böra rekryteras

jämväl bland f. d. fast anställda synes böra ankomma på Kungl. Majit att

avgöra. Jag vill emellertid framhålla, att ett medgivande därtill skulle delvis

motväga syftet med beställningarnas inrättande. Ehuru jag delar utredningens

uppfattning, att överfurirsbeställningarna icke böra utnyttjas såsom passagegrad

i avvaktan på underofficersbefordran, ställer jag mig tveksam till utredningens

förslag, att till förhindrande härav den som mottagit befordran

till överfurir skulle avsäga sig möjligheten till underofficersbefordran. Det

lärer emellertid icke vara erforderligt att i detta sammanhang taga slutlig ställning

till denna fråga, vilken lärer ankomma på Kungl. Majit att avgöra. I

likhet med underbefälsutredningen anser jag icke, att nu bör övervägas någon

ändring av den för beställningshavare i lönegraden Mb 1 bestämda pensionsåldern,

55 år.

Vad härefter angår frågorna örn fast anställt manskaps ersättande å vissa

befattningar med civil personal har jag som nyss nämnts ansett mig icke för

närvarande kunna tillstyrka sådana åtgärder beträffande flottan. Enär utredningen

funnit sig icke kunna för närvarande föreslå inrättande i angivet syfte

av civila befattningar vid kustartilleriet, återstår alltså att pröva utredningens

förslag örn anställande av ytterligare civil personal vid armén.

Utredningens förslag i detta hänseende innebär, att för vissa angivna befattningar,

vilka för närvarande upprätthållas av fast anställt manskap, skulle

avses civil personal. Enligt utredningens beräkningar skulle för ändamålet

anställas 294 civila befattningshavare, varav 237 med avlöning enligt löneplanen

MEo i militära icke-ordinaricreglomentet och 57 med anställning enligt

kollektivavtal.

Förslaget har mött gensagor från olika håll såväl med avseende på frågan,

om civil eller militär personal bör avses för ifrågavarande befattningar, som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr lis.

ock beträffande lönegradsplaceringar och anställningsvillkor för de olika befattningarna.

Yad då först angår frågan, för vilka befattningar civil personal bör avses,

har chefen för armén i sitt yttrande framhållit, att för befattningarna såsom

vaktmästare vid skjutbana och såsom remontryttare lämpligen borde avses

överfurirer i stället för civila. Samma uppfattning har hävdats av överbefälhavaren,

som emellertid icke framställt något yrkande i denna fråga utan

endast uttalat, att största hänsyn borde tagas till försvarsgrenschefens åsikt

härutinnan.

De skäl, som anförts för att ifrågavarande skjutbanepersonal bör vara

militär, lia synts mig bärande, och jag förordar därför, att de civila 18 befattningar

i lönegraden MEo 5, som av utredningen föreslagits, utbytas mot

samma antal beställningar i lönegraden Mb 1. Det sammanlagda antalet överfurirer

vid armén skulle därigenom komma att uppgå till (903 + 4 + 18 =)

925.

Däremot kan jag icke biträda förslaget, att jämväl för remontryttarna skulle

avses överfurirsbeställningar. Till stöd för detta förslag har bland annat anförts,

att dessa befattningshavare i samband med utbildningen måste stå

under militärt kommando samt att remontdressyravdelningarna skola kunna

användas som demonstrationsobjekt i utbildningsarbetet och därför äro att

betrakta såsom rent militära förband. En olägenhet med utredningens förslag

anses även vara, att en del remonter skola ridas av officerare och underofficerare

samt att det icke ur disciplinär synpunkt kan anses lämpligt att i

en och samma utbildningsavdelning sammanföra militär och civil personal. Ett

bifall till ifrågavarande förslag skulle emellertid innebära, att till överfurirer

skulle befordras manskap utan furirskompetens. Åtskilliga av de för dessa befattningar

lämpligaste torde nämligen sakna furirskola. Enär avsteg från de angivna

kompetensvillkoren icke bör ske, örn detta ej är alldeles nödvändigt, och

jag icke funnit de för användande av militär personal i ifrågavarande befattningar

anförda skälen övertygande, anser jag mig böra ansluta mig till underbefälsutredningens

förslag, att för ändamålet skola inrättas civila befattningar i

lönegraden MEo 6. Mot de av utredningen tillämpade grunderna för beräkningen

av personalbehovet har jag intet att erinra.

Jämväl övriga av underbefälsutredningen föreslagna civila befattningar vid

armén synas böra inrättas med i betänkandet angiven löneställning, dock att biträde

åt regementskassör i enlighet med arméchefens och försvarets civilförvaltnings

förslag bör inplaceras i lönegrad MEo 4. Signalister vid försvarsväsendets

radioanstalt böra liksom övrig extra ordinarie personal vid anstalten hänföras

till civila icke-ordinariereglementet och inplaceras i lönegrad Eo 10. De

av arméchefen berörda olägenheterna beträffande anställande enligt kollektivavtal

av civila remontskötare synas mig böra närmare övervägas vid pågående

förhandlingar rörande anställningsvillkoren för arméns civila handräckningspersonal.

Underbefälsutredningen har föreslagit att, i syfte att ytterligare nedbringa

antalet manskapsbeställningar vid armén, antalet underofficersbeställningar

skulle icke oväsentligt utökas. Enär inga nya beställningar avses böra tillkomma

redan under budgetåret 1944/45, är det icke erforderligt att i detta

sammanhang taga slutlig ställning till ifrågavarande förslag, vilket emellertid

synes böra närmare övervägas vid prövningen av arméns personalbehov

för budgetåret 1945/46. Därvid bör, såsom försvarets civilförvaltning framhållit,

undersökas, huruvida en del av de ifrågasatta nytillkommande beställningarna

kunna göras extra ordinarie.

De av underbefälsutredningen anförda synpunkterna i fråga örn det

successiva genomförandet av utredningens förslag ha icke givit mig anled
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lis.

11

ning till erinran. För budgetåret 1944/45 böra alltså tillkomma det antal

överfurirsbeställningar, som av utredningen föreslagits, samt därutöver de

22 beställningar, som av mig i det föregående ytterligare tillstyrkts. I enlighet

härmed böra för nästa budgetår uppföras 303 sådana beställningar å arméns

personalförteckning och 21 beställningar å marinens personalförteckning.

Ehuru jag icke ännu tagit slutlig ställning till utredningens förslag rörande

utökning av underofficerskadern vid armén, torde det förslag till manskapsstater,

som av utredningen upprättats med utgångspunkt från att underofficersbeställningarna

tillkomma (bil. 2) kunna i huvudsak läggas till grund för

beräkningen av manskapsstaterna för nästa budgetår. Beträffande kustartilleriets

manskapskader har utredningen icke framlagt något utformat förslag. Enligt

vad jag under hand erfarit från marinledningen torde emellertid inrättandet

av föreslagna 21 överfurirsbeställningar böra motsvaras av en minskning i förhållande

till de av marinförvaltningen föreslagna manskapsstaterna för nästa

budgetår med 13 furirer, 8 korpraler och 32 meniga. Jag återkommer till dessa

frågor i samband med anmälan av arméns och marinens avlöningsanslag för

nästa budgetår.

Enligt de av underbefälsutredningen verkställda kostnadsberäkningarna

skulle den årliga besparingen efter genomförande av utredningens förslag

till inrättande av nya överfurirsbeställningar och civila befattningar uppgå

till i runt tal 985 000 kronor, varvid dock utredningen bortsett från

de pensionsutgifter, som framdeles komma att uppstå på grund av förslagets

genomförande. Även med beaktande av nämnda utgifter ävensom av de

jämkningar i utredningens förslag, som av mig i det föregående föreslagits

och som medföra vissa kostnadsstegringar, torde de årliga besparingarna

komma att uppgå till avsevärda belopp. Såsom förut framhållits är det

emellertid främst andra skäl än de ekonomiska, som påkalla förslagens genomförande.

I enlighet med underbefälsutredningens förslag böra för nästa budgetår

tillkomma samtliga av mig förordade civila befattningar med undantag av

befattningarna för remontryttare och remontskötare, vilka i enlighet med utredningens

förslag böra tillkomma successivt. I särskild bilaga (bil. 3) ha angivits

de civila befattningar, som böra inrättas under budgetåret 1944/45.

Jag förutsätter, att befattningarna tillsättas tidigast den 1 oktober 1944.

Jag har för avsikt att vid anmälan av arméns avlöningsanslag för nästa

budgetår föreslå, att dessa befattningar — med undantag av signalisterna,

för vilka medel böra beräknas under försvarsstabens avlöningsanslag — uppföras

å arméns personalförteckning för icke-ordinarie personal.

Underbefälsutredningen har framhållit, att den av utredningen föreslagna

minskningen av antalet beställningar i lönegraden Ma 1 skall kompenseras

genom ökning av kustartilleriets värnpliktskontingent nied 50 värnpliktiga

årligen. Häremot har överbefälhavaren förklarat sig icke lia något att erinra.

Den jämkning av antalet manskapsbeställningar, som av mig föreslagits för

nästa budgetår, torde dock icke kunna föranleda sådan ändring av tilldelningen

av värnpliktiga till marinen, att marinens anslag på grund därav kunna

nämnvärt påverkas.

I likhet med underbefälsutredningen anser jag, att det skulle vara önskvärt,

om försvarets manskapsstater kunde ytterligare minskas. Jag förutsätter,

att de militära myndigheterna, med beaktande av de synpunkter som

utredningen i sådant hänseende anfört, närmare överväga dessa frågor och

framlägga de förslag, som må befinnas påkallade. Jämväl det av chefen för

marinen framlagda förslaget örn förhöjda avskedspremier efter 10—12 års anställningstid

synes böra närmare övervägas, lämpligen i samband med bedömandet

av de inledningsvis antydda eivilanställningsfrågorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 118.

Utskottet.

Enligt Kungl. Majlis förslag skola beställningar för långtjänstunderbefäl

i lönegraden Mb 1, överfurirer, inrättas till ett antal av 925 vid armén och 67

vid kustartilleriet. Vidare skola 276 civila befattningar tillkomma vid armén.

Ett väckt förslag örn ökning av antalet underofficerare vid armén med 177

skall tagas under närmare övervägande i samband med prövningen av arméns

personalbehov för budgetåret 1945/46. I anslutning till dessa förändringar i

personalorganisationen kan kadern av fast anställt manskap vid armén och

kustartilleriet väsentligen minskas i förhållande till vad som beräknades i

1942 års försvarsbeslut med följd att avsevärda kostnadsbesparingar uppkomma.

Framhållas må att den i 1942 års försvarsbeslut beräknade manskapskadern

av i runt tal 24 000 man, av vilka allenast omkring 1 000 skulle innehava pensionsberättigande

anställningar, svårligen kan hållas fulltalig, då därför skulle

fordras en årlig nyrekrytering av mellan 4 500 och 5 000 man. Ett nedbringande

av kadern är därför önskvärt. Av de nu föreslagna ändringarna i

arméns och marinens manskapsstater följer, att antalet manskapsbeställningår

vid försvaret efter genomförd organisation kommer att uppgå till i runt tal

22 000 och att omkring 2 000 av dessa komma att innehava pensionsberättigande

anställningar. Minskningen av de kontraktsanställdas antal kommer att

medföra värdefull förbättring av framtidsmöjligheterna inom försvaret för kontraktsanställt

manskap. Härav följer en minskad omsättning inom manskapsgruppen,

d. v. s. minskat behov av nyrekrytering. Organisationsförändringen

underlättar samtidigt civilanställningsfrågans lösning, då antalet avgående

minskas. Utskottet finner bärande skäl tala till förmån för Kungl. Maj :ts förslag

och tillstyrker detsamma.

I likhet med departementschefen finner utskottet önskvärt, att försvarets

manskapsstater ytterligare minskas. De väckta frågorna örn ökning av antalet

högbåtsmän och förslaget att ersätta beställningshavare av manskapet med

civila befattningshavare vid flottan böra därför, såsom departementschefen

förutsätter, bliva föremål för ytterligare överväganden. Jämväl andra eventuella

möjligheter i syfte att begränsa manskapskadern synas böra bliva föremål

för undersökning.

Utskottet har icke något att erinra mot att beställningar för överfurirer

i lönegraden Mb 1 i manskapsavlöningsreglementet införas till det av

departementschefen förordade antalet eller mot den för dessa beställningshavare

föreslagna pensionsåldern. Rörande villkoren för tillträde till dessa

beställningar bör Kungl. Majit äga meddela föreskrifter.

Mot de föreslagna nya civila befattningarna vid armén och de förordade

lönevillkoren för dessa har utskottet ej heller funnit skäl till erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må besluta, att arméns och marinens manskapsstater

skola utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118. 13

av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 25 februari 1944 anförts.

Stockholm den 5 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Viel förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i

Malmö, Gränebo, Lindström, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bolmström, Heiding,

Gustaf Iwar Anderson, Gillström och Johan Eric Ericson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Andersson i Prästbol, Ward, Pettersson i Dahl, Mårtensson, Hall, Wallentheim.

Nilsson i Steneberg, Staxäng, Lindholm och Eriksson i Frägsta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:273 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående rationell yrkesutbildning inom skogsbruket m. m. s. 12 i texten