Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående penningbidrag och premier åt värnpliktiga m. m.

1944-05-05 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:119, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående penningbidrag och premier åt värnpliktiga m. m.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 119.

Nr 119.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående

penningbidrag och premier åt värnpliktiga

m. m.

(l:a avd.)

I propositionen nr 149 laar Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 18 februari 1944,

föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anförts

meddela bestämmelser rörande penningbidrag till värnpliktiga samt

premier och värnpliktslån till värnpliktiga befälselever m. fl.

Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse för nu gällande

bestämmelser i ämnet.

Penningbidrag till de värnpliktiga och premier till värnpliktiga, som uttagits

till officers- eller underofficersutbildning, utgå enligt av 1942 års

riksdag fastställda provisoriska grunder. Bestämmelserna i fråga äro intagna

i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 527).

Penningbidrag utgår med en krona om dagen under de första 390 tjänstgöringsdagarna

samt för tid därefter med i regel en krona 50 öre örn dagen.

För värnpliktiga med befäls grad utgår dock förhöjt penningbidrag efter en

i kungörelsen intagen löneskala, innebärande avlöning med två kronor för

korpral, två kronor 50 öre för furir, tre kronor för sergeant, fyra kronor för

fänrik, fem kronor för löjtnant och sex kronor för kapten, allt för dag räknat.

Dessa bestämmelser ha emellertid icke ansetts böra träda i kraft med

mindre krigsavlöningsreglementet bringas ur tillämpning, vilket hittills icke

skett.

Premier utgå enligt följande. Värnpliktig, vilken jämlikt 27 § 1 mom. B

värnpliktslagen ålagts fortsatt tjänstgöring, erhåller jämlikt nämnda kungörelse
250

kronor, därest han med godkända vitsord genomgått plutonchefsskola

och ej skall genomgå jämväl officersaspirantskola; beloppet utbetalas

vid avslutandet av plutonchef sskolan,

likaledes 250 kronor, därest han med godkända vitsord genomgått plutonchefsskola

och erhållit kommendering till officersaspirantskola men underkänts

i eller på grund av sjukdom i förtid avgått från denna; beloppet utbetalas

vid avgången från officersaspirantskolan, samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119.

15

1 250 kronor, därest han med godkända vitsord genomgått officersaspirantskola

men icke erhållit kommendering till krigsskola; beloppet utbetalas vid

avslutandet av officersaspirantskolan.

I fråga om såväl natura- som kontanta förmåner stadgar kungörelsen

principiell likställighet mellan värnpliktiga befälselever, å ena sidan, samt

stat- och reservofficersaspiranter, å den andra, dock med det undantaget,

att premie icke utgår till aspirant, som kommenderats till krigsskolan.

Vidkommande värnpliktig, som jämlikt 27 § 1 mom. C värnpliktslagen

ålagts fullgöra två repetitionsövningar, d. v. s. värnpliktig tilldelad marinen,

vilken tillhör gruppen »sjökaptener och likställda», stadgas i kungörelsen,

att han efter fullgörandet av varje sådan övning äger erhålla premie med

75 kronor.

Slutligen innehåller kungörelsen föreskrifter örn premier till vissa värnpliktiga,

tilldelade flygvapnet, vilka efter ansökan uttagits för särskild utbildning.

Till sådan värnpliktig utgår premie med

250 kronor, därest han med godkända vitsord dels genomgått utbildning

till flygskytt (grundläggande flygslagsutbildning), dels ock fullgjort minst

sex månaders fortsatt flygslagsutbildning, samt

1 250 kronor, därest han med godkända vitsord genomgått utbildning till

flygförare (grundläggande flygutbildning jämte fullständig flygslagsutbildning)

eller till bombfällare och navigatör (förberedande militärutbildning

jämte fullständig flygslagsutbildning).

De i kungörelsen angivna beloppen för olika premiekategorier lia bestämts

med hänsyn till de av det nuvarande krisläget betingade förhållandena.

Normalt skulle premiebeloppen utgöra för plutoncliefselever 500 kronor, för

elever i officersaspirantskolan 1 500 kronor samt för värnpliktiga sjökaptener

m. fl. 300 kronor, vilka belopp emellertid med hänsyn till den samtliga

värnpliktiga jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen åliggande beredskapsövning

nedsatts till förut angivna 250 och 1 250 kronor ävensom för sjökaptener

m. fl. till 75 kronor för vardera av två perioder örn två månader.

Kungörelsens bestämmelser örn premier avse värnpliktiga, vilka jämlikt

1941 års värnpliktslag kommenderats till fortsatt utbildning i plutonchefsoch

aspirantskolor (motsvarande utbildning). Kungl. Majit har emellertid

genom beslut den 31 december 1942 utfärdat bestämmelser rörande vissa

äldre värnpliktigas rätt till premie. Enligt dessa bestämmelser skola äldre

värnpliktiga, som kommenderats till ifrågavarande utbildning jämsides med

de yngre värnpliktiga, i fråga örn rätt till premie jämställas med de yngre

värnpliktiga.

Under den förstärkta försvarsberedskapen har möjlighet funnits att bevilja

värnpliktslån åt värnpliktiga, som till följd av värnpliktstjänstgöring

råkat i ekonomiska svårigheter. Bestämmelserna härom återfinnas i förordningen

den 31 augusti 1940 (nr 824), ändrad genom förordning 1942:522.

I detta sammanhang har departementschefen även erinrat örn de familjebidrag,

som värnpliktig med avlöning enligt för fredstid gällande bestämmelser

kan erhålla jämlikt fredsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 119.

(ur 524) eller —• om tjänstgöringen fullgöres det år, varunder 26 års ålder

uppnås, eller senare — jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen samma dag

(nr 521).

Departementschefen Ilar därefter övergått till att lämna en redogörelse

för av särskilda sakkunniga — vilka tillkallats för utredning av frågan örn

tillgodoräkning av viss värnpliktstjänstgöring för civil verksamhet i meritoeh

lönehänseende m. m. och som för övrigt framlagt förslag till ovan återgivna

provisoriska bestämmelser örn penningbidrag och premier — i betänkande

den 20 december 1943 framlagda förslag rörande penningbidrag och

premier ävensom vidgad tillämpning av bestämmelserna rörande värnpliktslån

och familjebidrag.

I fråga örn penningbidrag hava de sakkunniga icke föreslagit annan ändring

än att ett särskilt bidragsbelopp av tre kronor skall tillkomma för överfurir,

vilken grad inrättats sedan de provisoriska penningbidragsbestämmelserna

meddelades.

Yad angår premiernas belopp hava utredningsmännen ej heller förordat

någon ändring utan föreslagit, att dessa i princip skola bestämmas till 1 500

kronor och 500 kronor med minskning under nuvarande förhållanden till

1 250 kronor och 250 kronor. Med hänsyn till att den nuvarande rätten

att få premien betald i förtid medfört åtskilliga olägenheter vid tillämpningen,

hava utredningsmännen ansett nämnda rätt böra borttagas. Frågan

örn rätt till premier för värnpliktiga i specialtjänst, d. v. s. för värnpliktiga

läkare, tandläkare, apotekare, veterinärer och ingenjörer m. fl., har varit föremål

för övervägande av utredningsmännen, men dessa hava icke funnit tillräckliga

skäl vara för handen att tillerkänna dessa värnpliktiga premier,

d. v. s. någon ändring i de provisoriskt gällande bestämmelserna härutinnan

har icke föreslagits. Däremot lia utredningsmännen förordat sådan ändring

i de provisoriskt gällande premiebestämmelserna, att premie av 500 kronor

skall tillkomma medlem av sjövärnskåren, som genomgår kårens fänrikskurs.

Under nuvarande förhållanden skall denna premie liksom motsvarande premie

för underofficersutbildade värnpliktiga nedsättas till 250 kronor.

Vidare lia utredningsmännen föreslagit, att befälsutbildade värnpliktiga

även i fredstid skola kunna erhålla värnpliktslån. Låneverksamheten har ansetts

i fredstid kunna handhavas av länsstyrelserna med biträde av familjebidragsnämnderna.

De särskilda värnpliktslånenämnderna hava alltså ansetts

kunna i fredstid avskaffas. I anslutning härtill hava utredningsmännen

framlagt förslag till förordning om värnpliktslån i fredstid.

Slutligen hava utredningsmännen i fråga örn familjebidrag framlagt förslag

till sådan ändring av fredsfamiljebidragsförordningen, att näringsbidrag

skall kunna utgå enligt i huvudsak samma grunder som enligt nu gällande

krigsfamiljebidragsförordning till värnpliktiga, vilka ålagts förlängd tjänstgöringstid.

I över utredningsmännens förslag avgivna utlåtanden har i huvudsak anförts

följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119.

17

Överbefälhavaren har ifrågasatt, att även värnpliktiga i special tjänst, som

lia längre utbildningstid än värnpliktiga i allmänhet, skulle erhålla premier.

Tillförordnade chefen för försvarsstaben har upptagit frågan örn premier

åt värnpliktiga, som efter kommendering till officersaspirantskola eller till

''utbildning till flygförare (bombfällare, navigatör) av annan anledning än sjukdom

icke erhållit godkända vitsord från skolan eller utbildningen, och förordat

att premien för deras del måtte få utgå med 750 kronor.

Chefen för armén har på anförda skäl ansett, att frågan örn premie jämväl

till officersaspirant eller motsvarande ersättning, exempelvis höjt ekiperingsbidrag,

i detta sammanhang borde upptagas till behandling.

Chefen för marinen har ansett viss ytterligare kompensation böra beredas

studerande, förslagsvis i form av penningbidrag eller lättnader med avseende

å termins- eller kursavgifter, enär dylika värnpliktiga genom förlängd tjänstgöring

kunna få sin examen förskjuten med följd att studieskulder förfalla

till betalning redan innan studierna avslutats.

Försvarets civilförvaltning har på andragna skäl funnit det tveksamt, örn

de av utredningsmännen föreslagna bestämmelserna rörande näringsbidrag

under tiden för den förlängda tjänstgöringen kunde komma att bliva av

nämnvärd betydelse.

Överståthållarämbetet har tillstyrkt förslaget, att de befälsutbildade värnpliktiga

skulle beredas möjlighet att erhålla värnpliktslån även under normala

förhållanden. Bestyret med lånen borde ankomma på länsstyrelserna.

Denna uppfattning har delats av länsstyrelserna i Stockholms och Örebro län.

Statens arbetsmarknadskommission har även ansett, att värnpliktiga, som

fullgöra fortsatt tjänstgöring, böra beredas möjlighet att erhålla värnpliktslån.

På vissa anförda skäl har kommissionen emellertid förordat, att värnpliktslånebestyret

bör åläggas kommissionen eller den myndighet, som sedermera

i kommissionens ställe kan bliva förordnad att vara tillsynsmyndighet

å familjebidragsförordningarna. Vidkommande frågan örn näringsbidrag har

arbetsmarknadskommissionen såsom sin uppfattning uttalat, att skäl syntes

föreligga för att göra krigsfamiljebidragsförordningen tillämplig å värnpliktiga

under den förlängda tjänstgöringstiden, enär de därigenom skulle komma

i bättre ställning, även när det gäller bidrag till bostad och på grund av

familjemedlems sjukdom.

Landsorganisationen har, bland annat, uttalat, att möjlighet till förskottsbetalning

icke bör borttagas, och att tillräckliga skäl att undantaga värnpliktiga

i special tjänst från rätt till premie icke syntes hava förebragts, och

har därjämte ifrågasatt, om icke premierna borde fixeras till högre belopp

under vissa förutsättningar.

Svenska veterinärläkar för eningen har föreslagit vissa premier till värnpliktiga,

som uttagits i specialtjänst såsom veterinärer.

Sveriges förenade studentkårers värnfliktskommitté har varmt förordat, att

värnpliktslånen göras tillgängliga även för fredstjänstgörande värnpliktiga.

I förevarande proposition har departementschefen också lämnat redogörelse

för uppkommen fråga om utsträckt tillämpning av värnpliktslåne
Bihang

till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 118—120. ioss u 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 119.

förordningen med anledning av en av Svenska reservunderofficersförbundet

i skrivelse den 14 september 1943 gjord framställning om att gällande värnpliktslåneförordning

måtte göras tillämplig jämväl å underofficerare och

flaggkorpraler i reserven, över vilken framställning yttrande avgivits av statens

arbetsmarknadskommission och av tjänsteförrättande chefen för försvarsstaben.

I yttrandena har den gjorda framställningen tillstyrkts och

därjämte har ifrågasatts viss ytterligare utvidgning av förordningens tillämpning,

nämligen å viss annan icke ständigt tjänstgörande personal, som varit

inkallad under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De såsom befäl lämpligaste värnpliktiga och de värnpliktiga, som på

grund av sin yrkesinriktning äro skickade att fullgöra specialtjänstgöring,

tågås jämlikt 1941 års värnpliktslag i långt högre grad än övriga värnpliktiga

i anspråk i försvarets tjänst. Såsom i propositionen 1942:297 närmare

utvecklats är det ur olika synpunkter angeläget att såvitt möjligt är avlägsna

de. olägenheter, som härigenom för dessa värnpliktiga uppkomma i deras

civila gärning. I sådant syfte ha vissa av ifrågavarande värnpliktiga genom

beslut av 1942 års riksdag tillerkänts särskild ersättning i form av förhöjda

penningbidrag under värnpliktstjänstgöringen och i form av särskilda premier,

varvid, dock förutsatts, att bestämmelserna örn penningbidrag icke skola

träda, i kraft med mindre krigsavlöningsreglementet bringas ur tillämpning.

Samtidigt förutsattes, att utredning skulle verkställas rörande möjligheterna

att eliminera eller lindra olägenheterna i utbildnings- och merithänseende

för det värnpliktiga befälet och de värnpliktiga specialisterna.

Den utredning, sorn.enligt det föregående i sistnämnda hänseende verkställts.

, har. utmynnat i förslag till bestämmelser rörande rätt för statliga

och vissa, likställda befattningshavare att i olika hänseenden tillgodoräkna

befälsutbildningen i merithänseende och för löneklassplacering samt såsom

tjänstår för pension,

arbetare i statstjänst, varförutom riktlinjer skisserats för en motsvarande

reglering såvitt angår andra arbetare ävensom tjänstemän hos kommuner

och enskilda arbetsgivare. Ävenledes lia förslag framlagts rörande tillgodoräknande

av befälsutbildningen såsom merit för inträde i vissa högre

och lägre skolor m. m.

Vid de överväganden, som ägt rum i denna fråga, har befunnits att berörda

spörsmål böra bedömas i sitt samband med de önskemål, som i likartade

hänseenden framställts beträffande inom försvarsväsendet fast anställt manskap.

1942 års civilanställningssakkunniga, som hittills icke funnit sig

kunna upptaga denna fråga till slutlig omprövning, lia därför av mig under

hand anmodats att skyndsamt slutföra sin utredning i denna del. Därefter

torde chefen för finansdepartementet komma att anmäla förevarande

frågor, vilka till huvudsaklig del synas vara av natur att kunna av Kungl.

Maj .t avgöras utan riksdagens hörande. Utan hinder härav torde cheferna

för vederbörande statsdepartement komma att inom den närmaste tiden anmäla

den del av föreliggande utredning, som avser tillgodoräknande av befälsutbildning

såsom merit för inträde i vissa skolor m. m. I detta sammanhang.

anser jag mig därför icke böra närmare ingå i3å den i nu berörda delar

föreliggande utredningen.

Av. den lämnade redogörelsen framgår, att 1942 års bestämmelser rörande

penningbidrag och premier åt ifrågavarande värnpliktiga förlänats provisorisk

giltighet i avvaktan på resultatet av nyssberörda utredning rörande meritberäkning

m.m. för de värnpliktiga, vilka uttagas till längre fredstjänstgöring än

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119.

19

övriga värnpliktiga. Dessa provisoriska bestämmelser, vilka avse värnpliktiga

inom samtliga försvarsgrenar, lia blivit föremål för förnyad prövning i anslutning

till nämnda utredning. Vederbörande utredningsmän ha härvid

kommit till den uppfattningen, att ett genomförande av de av dem förordade

åtgärderna för tillgodoräknande av kvalificerad värnpliktstjänstgöring i meritoch

lönehänseende icke påverkar avvägningen av de ekonomiska förmåner

för nämnda värnpliktiga, som 1942 års provisoriska bestämmelser innefatta.

För egen del är jag av samma uppfattning och förordar alltså, att nämnda

bestämmelser med de ändringar, som i det följande förordas, göras definitiva.

Härvid böra premierna fixeras till de belopp, som i fredstid ansetts erforderliga

— enligt det föregående för olika kategorier värnpliktigt befäl 500

kronor, 1,500 kronor respektive 300 kronor — men samtidigt föreskrift meddelas

om den nedsättning av premierna till 250 kronor, 1,250 kronor respektive

150 kronor, som även fortsättningsvis bör äga rum så länge nuvarande

förhållanden föreligga. Bestämmelserna om penningbidrag böra icke träda, i

kraft så länge krigsavlöningsreglementet är i tillämpning.

Jag övergår härefter till de frågor örn jämkningar i förevarande bestämmelser,

som av utredningsmännen övervägts.

Beträffande penningbidragen lia utredningsmännen icke ifrågasatt annan

ändring än införande av föreskrift rörande storleken av penningbidrag till

överfurir. Med hänsyn till de för sådan beställningshavare gällande kvalifikationerna

har bidraget föreslagits skola utgöra tre kronor för dag. Då

emellertid överfurir är att hänföra till underbefäl, kan jag i likhet med försvarsväsendets

lönenämnd icke förorda samma penningbidrag till överfurir

som till underofficer utan föreslår, att bidraget bestämmes till två kronor

75 öre. Nämnvärd praktisk olägenhet av att bidraget fastställes till brutet

krontal torde icke uppkomma.

I de provisoriska bestämmelserna örn premier ha utredningsmännen

övervägt vissa ändringar, avseende dels ökning av premiernas storlek, dels

ock sådan utvidgning av bestämmelserna, att dessa skulle komma att omfatta

även värnpliktiga i specialtjänst samt medlemmar av sjö värn skåren.

Beträffande premiernas storlek lia utredningsmännen framhållit, att i

nuvarande statsfinansiella läge ökade förmåner icke kunde förordas utan

mycket starka skäl, samt för sin del föreslagit, att ändring av premiebeloppen

icke skulle vidtagas. I avbidan på de åtgärder, som vidtagas för

att i andra hänseenden kompensera ifrågavarande värnpliktiga för den förlängda

värnpliktstjänstgöringen, biträder jag denna uppfattning.

Onekligen kunna vissa skill anföras till förmån för de från skilda håll framställda

förslagen örn medgivande av premier jämväl åt värnpliktiga i specialtjänst.

Emellertid måste vid bedömandet av denna fråga beaktas, att premierna

principiellt äro avsedda att utgöra ett stöd åt de värnpliktiga för underlättande

av övergången till civilt arbete. Då fredstjänstgöringen för ifrågavarande

för specialtjänst avsedda värnpliktiga delvis infaller efter avslutandet

av den civila utbildningen och denna tjänstgöring i viss utsträckning

måste betraktas som utbildning för det civila yrket, finner jag i likhet

med utredningsmännen övervägande skäl tala för att värnpliktiga i specialtjänst

icke böra tillerkännas premier. Jag förutsätter emellertid, att frågan

må kunna framdeles ånyo upptagas med ledning av då föreliggande erfarenheter.

De olägenheter, som genom den förlängda värnpliktstjänstgöringen kunna

uppkomma för ifrågavarande värnpliktiga — särskilt sådana sora ägna sig

åt fri näringsverksamhet — torde förminskas vid bifall till efterföljande förslag

om införande av rätt för bland annat dessa värnpliktiga till värnpliktslån

och eventuellt också utvidgad kitt till familjebidrag jämväl i fredstid.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 119.

Härigenom skulle jämväl i viss utsträckning tillgodoses de av cliefen för

marinen anförda synpunkterna.

Sjövärnskårens medlemmar äga enligt nu giillande provisoriska bestämmelser

icke rätt att utfå premier. I denna fråga yttrade jag vid anmälan av propositionen

1942: 297 (sid. 19), att det med hänsyn till den tjänstgöring, som

utöver den vanliga värnpliktsutbildningen skulle krävas av kårens medlemmar,

enligt min mening kunde ifrågasättas, om icke premier i viss utsträckning

borde utgå till medlemmarna. Jag förutsatte därför, att denna

fråga skulle av utredningsmännen ytterligare övervägas.

Bärande skäl synas mig föreligga att i överensstämmelse med utredningsmännens

nu föreliggande förslag medgiva premie för genomgången fänrikskurs

vid sjövärnskåren med samma belopp som till elev i plutonchefsskola

(motsvarande utbildning), eller alltså under normala förhållanden 500 kronor

och under nuvarande förhållanden 250 kronor. Jag vill i anslutning härtill

erinra, att kårens medlemmar under tjänstgöring vid flottan utöver 450 dagar

jämlikt beslut av 1942 års riksdag avlönas på samma sätt som gäller för

värnpliktiga av motsvarande grader.

Yad de sakkunniga anfört rörande borttagande av möjligheten att i förtid

utbekomma premie ger mig icke anledning till erinran.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, med beaktande av det nu

anförda, meddela bestämmelser rörande penningbidrag och premier åt värnpliktiga.

I samband härmed kan, såsom utredningsmännen antytt, det visa

sig behövligt att med ledning av vunna erfarenheter vidtaga vissa andra

jämkningar i de provisoriska föreskrifterna. I anslutning till vad tillförordnade

chefen för försvarsstaben anfört torde vidgad möjlighet böra beredas

Kungl. Majit att kompensera värnpliktig, som efter erhållen kommendering

till officersaspirantskola (motsvarande utbildning) eller till utbildning till

flygförare eller till bombfällare och navigatör av annan anledning än sjukdom

icke erhållit godkända vitsord från skolan eller utbildningen. Liksom

vid avbrott på grund av sjukdom bör det emellertid ankomma på Kungl.

Majits prövning i det särskilda fallet, örn och i vad mån premie skall utgå.

Såsom av det föregående framgår har under den förstärkta försvarsberedskapen

sedan september 1940 möjlighet funnits att bevilja värnpliktslån

åt värnpliktiga, som till följd av värnpliktstjänstgöring råkat i ekonomiska

svårigheter. Utredningsmännen lia nu föreslagit, att denna förmån skall

komma jämväl dem till godo, som under fredstid lia att fullgöra fortsatt

tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen samt fortsatt tjänstgöring

vid flygvapnet för utbildning till flygförare, bombfällare och navigatör

eller flygskytt ävensom utbildning till reservofficer i vad denna överstiger

tjänstgöringen enligt 27 § 1 morn. A värnpliktslagen. Förslaget har i huvudsak

tillstyrkts av de i ärendet hörda myndigheterna. För egen del finner

jag det sålunda framlagda förslaget utgöra en ändamålsenlig komplettering

av de förmåner, som nu tillkomma ifrågavarande värnpliktiga, och har alltså

i princip icke något att erinra mot de sakkunnigas förslag i denna del.

Bestämmelser rörande de nuvarande för beredskapsförhållanden avsedda

värnpliktslånen lia, såsom av det föregående framgår, meddelats i en med

riksdagen utfärdad förordning. Enligt denna förordning handhaves värnpliktslånens

förvaltning under statskontorets överinseende av länsstyrelserna

och låneverksaroheten i övrigt av statens arbetsmarknadskommission och av

särskilda värnpliktslånenämnder — en i varje län (Stockholms stad) — med

biträde av de i krigsfamiljebidragsförordningen avsedda familjebidragsnämnderna.

Att för verksamheten avsetts en så relativt omfattande organisation

sammanhänger givetvis därmed, att låneverksamheten under beredskapstiden

måste bedrivas i förhållandevis stor omfattning. Då verksamheten i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119.

21

fredstid torde komma att få en väsentligt mindre omfattning, kan det icke

vara behövligt att vid bifall till förutnämnda förslag för fredsförliållanden

bibehålla ifrågavarande organisation. För egen del finner jag det möjligt,

att lånen i fredstid beviljas centralt av lämplig myndighet, och utgår från

att även i övrigt förenklingar i de nuvarande bestämmelserna, med bibehållande

i princip av reglerna rörande lånens ändamål och storlek, skola

vara möjliga att genomföra. Då denna verksamhet bör även i fredstid bedrivas

i kontakt med familjebidragsverksamheten, torde ifrågavarande värnpliktslån

lämpligen böra beviljas av den myndighet, som jämlikt fredsfamiljebidragsförordningen

av Kungl. Majit skall utses att öva tillsyn över

förordningens tillämpning.

De nuvarande värnpliktslånen finansieras från fonden för låneunderstöd.

För ändamålet har riksdagen under nämnda fond anvisat å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor

och å riksstaten förbudgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 4000 000 kronor.

Av det belopp om tillhopa 9 000 000 kronor, som sålunda hittills anvisats

för ändamålet, stå enligt från arbetsmarknadskommissionen lämnad uppgift

för närvarande i runt tal 2 750 000 kronor till förfogande för beviljande

av nya lån. De lån, som i fredstid må komma att utgå, torde böra tills vidare

finansieras med ianspråktagande av de medel, som vid den förstärkta

försvarsberedskapens upphörande må komma att återstå av de hittills anvisade

anslagen under fonden för låneunderstöd. Då det emellertid av praktiska

skäl synes på längre sikt lämpligt, att beredskapslånen särskiljas från

de i fredstid utgående, förutsätter jag, att en särskild lånefond i sinom tid

skall uppläggas för sistnämnda lån. Förslag härutinnan torde få framdeles

underställas riksdagen.

Det synes tillräckligt, att för fredstid ifrågavarande föreskrifter i likhet

med exempelvis motsvarande bestämmelser rörande studielån meddelas i av

Kungl. Majit utfärdad kungörelse. Jag förutsätter, att det skall ankomma

på Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med de i förutnämnda

förordning meddelade föreskrifterna med de förenklingar, som enligt det

föregående kunna befinnas erforderliga, utfärda bestämmelser i ämnet. Härtill

bör riksdagens bemyndigande utverkas.

I detta sammanhang bör även beröras Svenska reservunderofficersförbundets

förutnämnda framställning örn utsträckt tillämpning av värnpliktslåneförordningen.

Den av förbundet upptagna frågan synes mig lämpligen

böra göras till föremål för övervägande i samband med de åtgärder i olika

avseenden, som måste vidtagas vid ett avvecklande av den förstärkta försvarsberedskapen.

Det är min avsikt att i nämnda sammanhang taga ställning

till det väckta spörsmålet och framlägga de förslag i ämnet, vartill må

finnas anledning. Därest förhållandena så skulle påkalla, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att meddela bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse

med arbetsmarknadskommissionens förslag. Jag vill erinra, att

jämlikt 1 § förordningen om värnpliktslån Kungl. Majit, när särskilda skäl

därtill äro, äger förordna, att bestämmelserna i förordningen skola äga tillliimpning

jämväl å annan personal lin värnpliktiga.

Såsom av det föregående inhämtas lia de sakkunniga framlagt förslag

av innebörd att värnpliktiga, vilka enligt 27 § värnpliktslagen åläggas längre

tjänstgöring än värnpliktiga i allmänhet, skola berättigas att under de i

krigsfamiljebidragsförordningen angivna villkoren komma i åtnjutande av

näringsbidrag. Utredningsmännen lia framhållit att, enär krigsfamiljebidragsförordningen

nu är tillämplig å alla inkallade värnpliktiga, ifrågavarande

förslag för närvarande ej har omedelbar betydelse. Det har emellertid synts

de sakkunniga angeläget, att principbeslut i frågan utan dröjsmål fattas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 119.

Utskottet.

För egen del finner jag det följdriktigt, att ifrågavarande värnpliktiga

komma i åtnjutande av en dylik utvidgning av rätten till familjebidrag. På

denna väg synes det möjligt att i någon mån bereda lättnad för dem av

ifrågavarande värnpliktiga, vilka såsom fria näringsidkare icke få fördel av de

bestämmelser, som kunna komma att meddelas rörande tillgodoräknande av

värnpliktstjänstgöring i merit- oell lönehänseende oell som av naturliga skäl få

sin största betydelse för anställda. I princip är jag därför beredd att förorda

en utvidgning av familjebidragsförmånerna, anslutande sig till det av mig

förordade förslaget örn införande jämväl av rätt till värnpliktslån för sådana

värnpliktiga. Emellertid finner jag i likhet med arbetsmarknadskommissionen

det kunna övervägas, örn icke en lämpligare lösning vore, att krigsfamiljebidragsförordningen

i den omfattning, som angives i förordningens 1 §

4 morn., göres tillämplig under den fortsatta tjänstgöring, som bär är i

fråga. Härigenom ernås en bättre anpassning av förmånerna efter förhållandena

i de individuella fallen. Några större kostnader torde en sådan

utvidgning av krigsfamiljebidragsförordningens tillämpningsområde icke medföra.

För egen del finner jag sistnämnda spörsmål — som icke blir aktuellt

förrän i samband med övergång till fredsförhållanden — böra upptagas till

ytterligare övervägande. Jag anser mig således icke böra i detta sammanhang

framlägga slutligt förslag i ämnet. Ehuru Kungl. Maj:t jämlikt 1 § krigsfamiljebidragsförordningen

torde äga rätt meddela bestämmelser i ämnet,

synes det mig lämpligt att frågan underställes riksdagen. Jag utgår från

att förslag i ämnet skall kunna föreläggas 1945 års riksdag.

r

I detta sammanhang må slutligen beröras en fråga, som äger visst samband

med förevarande spörsmål. Värnpliktiga officerare och underofficerare

äga åtnjuta fri förplägnad. Sin förplägnad böra de erhålla gemensamt med

fast anställda officerare respektive underofficerare. Då dessa på de flesta

förband erlägga mässavgift, vilken användes till bland annat tidningar, telefon,

servis och utgifter för serveringspersonal, och det icke är möjligt att

från sådan avgift befria vissa av dem, som erhålla tillträde till mässlokalerna,

synes det ofrånkomligt, att mässavgift erlägges jämväl av värnpliktiga

officerare och underofficerare. I betraktande av det värnpliktiga

befälets jämförelsevis små löneförmåner har Kungl. Majit på framställning

av chefen för armén, vilken framställning tillstyrkts av arméförvaltningens

intendentur- och civila departement samt försvarsväsendets lönenämnd,

genom beslut den 12 november 1943 medgivit, att till mässkassa

vid arméns truppförband må utgå ersättning, beräknad högst efter femton

öre för dag för envar värnpliktig officer och tio öre för dag för envar värnpliktig

underofficer. Kostnaderna härför bestridas från vederbörligt anslag

till kasern- och förplägnadsutredning och från lägerkassemedel. Motsvarande

beslut har meddelats beträffande kustartilleriet.

Ett bifall till förslagen om ändrade grunder för penningbidrag och premier

torde icke påverka beräkningen av anslagen till de värnpliktigas avlöningar

för nästkommande budgetår. Till frågan örn äskande av anslag

härför för nämnda budgetår torde jag framdeles få återkomma.

De av Kungl. Majit framlagda förslagen örn penningbidrag till värnpliktiga

innebära icke annan ändring i de år 1942 enligt riksdagens beslut

meddelade provisoriska bestämmelserna i ämnet än att ett nytt bidragsbelopp,

2 kronor 75 öre, bestämmes att gälla för överfurir (likställd). För
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 119.

23

slagen liava icke givit utskottet anledning till erinran. I likhet med departementschefen

förutsätter utskottet, att de nya bestämmelserna örn penningbidrag

till värnpliktiga icke skola träda i kraft, så länge krigsavlöningsreglementet

är i tillämpning.

Vidkommande premier till värnpliktiga, vilka åläggas förlängd värnpliktstjänstgöring,

innebär Kungl. Majis förslag, att premierna nu skola fixeras

till de belopp, som vid 1942 års riksdag vid antagande av de provisoriska

bestämmelserna i ämnet ansågos erforderliga i fredstid. Vidare innebär

förslaget, att rätt till premie örn 500 kronor skall utsträckas att gälla även

medlem av sjövärnskåren, som genomgått fänrikkurs. Kungl. Majis förslag

innebär jämväl, att Kungl. Maji skall äga att i särskilda fall pröva, om och

i vad mån premie bör utgå. Premierna skola liksom hittills utgå med lägre

belopp, så länge nuvarande beredskapstillstånd varar.

Till Kungl. Majis sålunda framlagda förslag ifråga örn penningpremier

kan utskottet giva sin anslutning. Utskottet finner sig emellertid böra

uttala, att frågan örn premiernas storlek möjligen bör komma under förnyat

övervägande i samband med slutligt ställningstagande till frågan örn den

förlängda värnpliktstjänstgöringens tillgodoräknande i merit- m. fl. avseenden.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit lämpligt, att åt nu

ifrågavarande värnpliktiga beredes möjligheter att vid behov komma i åtnjutande

av lån tills vidare enligt värnpliktslåneförordningens bestämmelser

och sedermera, då denna förordning icke längre kommer att vara i tillämpning,

enligt bestämmelser, som i huvudsak böra överensstämma med gällande

regler rörande studielån. Det bör få ankomma på Kungl. Majit att meddela

härför erforderliga föreskrifter. Utskottet förutsätter, att frågan örn uppläggande

av en särskild fond för ifrågavarande lån till värnpliktiga i sinom

tid kommer att underställas riksdagen.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att den nuvarande

värnpliktslåneförordningen enligt i förordningen givet bemyndigande av

Kungl. Majit göres tillämplig jämväl å av departementschefen angiven personal,

som inkallats till tjänstgöring i anledning av försvarsberedskapen.

Prågan örn att under tiden för den förlängda värnpliktstjänstgöringen

göra värnpliktiga berättigade till familjebidrag i vidare mån än som enligt

nu gällande fredsfamiljebidragsförordning är möjligt, synes, på sätt departementschefen

framhållit, böra bliva föremål för närmare övervägande. Förslag

i ämnet bör därefter föreläggas riksdagen. För egen del vill utskottet såsom

sin uppfattning uttala, att skäl för rätt till familjebidrag utöver fredsfamiljebidragsförordningens

nuvarande ram synas förefinnas under den nu ifrågavarande

tjänstgöringstiden.

Yad departementschefen i övrigt föreslagit och anfört har icke givit utskottet

anledning till något särskilt uttalande.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen i statsråds
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 119.

protokollet över försvarsärenden för den 18 februari 1944 anförts

meddela bestämmelser rörande penningbidrag till värnpliktiga

samt premier och värnpliktslån till värnpliktiga befälselever

m. fl.

Stockholm den 5 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 118.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:274 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående penningbidrag och premier åt värnpliktiga m. m. s. 14 i texten