Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

1944-01-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 28 januari 1944 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För

flera huvudtitlar gemensamma frågor.

(3:e och 4:e avd.)

I propositionen nr 1 ha under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan under punkterna

1—3 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4

januari 1944).

1. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Enligt planen för löneregleringsarbetet

inom statsförvaltningen skulle detta innefatta jämväl en revision

av de till avlöningsreglementena hörande tjänsteförteckningama. En del av

denna revision genomfördes vid 1942 års riksdag, då på grundval av framlagda

sakkunnigförslag en översyn av civila avlöningsreglementets tjänsteförteckning,

huvudsakligen vad angår befattningar inom lönegraderna A 1—

A 29, ägde rum.

I ett år 1942 avgivet betänkande angående revision av tjänsteförteckningen

i vad avser byråchefs- och rådstjänster m. m. (SOU 1942: 30) framställde

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga förslag angående dels lönegradsplaceringen

av byråchefs- och rådstjänster samt därmed likvärdiga tjänster jämte

vissa andra befattningar eller grupper av befattningar, dels utbyte av vissa

arvoden eller andra förmåner mot höjd lönegradsplacering, dels inordnande

under civila avlöningsreglementet av vissa befattningshavargrupper, nämligen

justitieråden och regeringsråden samt professorerna vid universiteten

och karolinska institutet, dels ock olika specialfrågor på löneområdet, över

betänkandet införskaffades yttranden från vederbörande myndigheter, varjämte

ärendet underkastades viss ytterligare utredning. I överensstämmelse

med de principer för lönespörsmålens behandling, som tillämpades vid 1943

års riksdag, blevo emellertid de i betänkandet framlagda förslagen icke då

upptagna till behandling.

I vad angår statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka har

frågan om revision av tjänsteförteckningen gjorts till föremål four utredning

genom särskilda sakkunniga. Dessa ha den 18 januari 1943 avgivit betänkande

i ämnet, vari behandlats jämväl vissa spörsmål om lönegradsplacering av

personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Betänkandet har

sedermera undergått remissbehandling.

Bihang till riksdagens protokoll loit. 6 sami. Nr 12.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 12.

Vid 1942 års riksdag ansågs spörsmålet om löneställningen för vissa vetenskapligt

utbildade tjänstemän böra underkastas en fristående utredning. Betänkande

i detta ämne, innefattande förslag angående löneställningen för vetenskapligt

utbildade tjänstemän vid statens arkiv, bibliotek och museer, har

den 22 december 1942 avgivits av tillkallade sakkunniga. Även detta betänkande

har varit föremål för remissbehandling.

Ytterligare en fråga som berör tjänsteförteckningen vid civilförvaltningen,

nämligen angående institutionsvaktmästares och motsvarande befattningshavares

lönegradsplacering, har underkastats särskild sakkunnigutredning. Dennas

resultat har framlagts i ett den 20 september 1943 avgivet betänkande,

varöver yttranden avgivits av vederbörande myndigheter.

I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet vid anmälan

av finansplanen anfört rörande lönespörsmålens behandling vid årets budgetarbete

har prövningen av de sålunda föreliggande löneregleringsförslagen ansetts

böra skjutas till 1945 års riksdag. Frågan om löneställningen för viss

icke-ordinarie personal vid statens arkiv, bibliotek och museer upptages dock

till behandling under åttonde huvudtiteln.

Enligt förslag i statsverkspropositionen skola länsarkitekterna samt personal

vid statens skeppsprovningsanstalt inordnas under civila avlöningsreglementet.

I betänkande den 21 november 1942 (SOU 1942:46) ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

framlagt förslag angående revision av tjänsteförteckningen

för civilförvaltningen i vad angår tjänstebenämningar och förteckningens

uppställning. Häröver ha yttranden avgivits av vederbörande myndigheter.

Under nu rådande förhållanden har den sålunda föreliggande utredningen

endast i begränsad utsträckning ansetts böra föranleda omedelbara

åtgärder. Därutöver förutsättes utredningens resultat skola tjäna till

ledning vid prövningen av framdeles uppkommande frågor om tjänstebenämningar

och för en successiv anpassning i övrigt av tjänstebenämningarna

efter enhetliga principer. I enlighet med de sakkunnigas förslag, som i

denna del så gott som allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av myndigheterna,

ha emellertid tjänstebenämningarna notarie och sekreterare (21,

24 och 26 lönegraderna) ansetts böra i personalförteckningarna för ett flertal

verk ändras till byråsekreterare (21 lönegraden) och förste byråsekreterare

(24 och 26 lönegraderna).

Vissa andra i ärendet framställda förslag om ändrad tjänstebenämning

upptagas till behandling i statsverkspropositionen under de olika huvudtitlarna.

I förevarande sammanhang föreslås ett generellt bemyndigande för Kungl.

Maj :t att företaga de ändringar i personalförteckningarna beträffande notarieoch

sekreterarbenämningarna, vilka sålunda förordats. Bemyndigandet är

avsett att anlitas i den mån ej ändring av ifrågavarande personalförteckningar

i såväl detta som annat hänseende beslutas vid avlöningsanslagens behandling.

Vad angår den vid militära avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen

är frågan om en särskild sakkunnigberedning för revision av denna

tjänsteförteckning fortfarande beroende på övervägande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

3

För arvodespersonal nied stadigvarande anställning ha under krigsåren i

begränsad utsträckning företagits arvodesregleringar i viss anslutning till löne;-

och kristilläggsregleringama för löntagare. Vid 1943 års riksdag lämnades

emellertid, i överensstämmelse med då följda riktlinjer för avlöningsfrågors

behandling, arvodesnivån i huvudsak oförändrad. Vid årets budgetarbete har

prövningen av förekommande frågor örn arvodeshöjning, liksom av löneregleringsfrågorna,

i allmänhet ansetts böra uppskjutas till nästa år. Arvodeshöjningar

ha därför föreslagits endast i fall där de ansetts oundvikliga med

hänsyn till särskilda omständigheter.

Ett betänkande med förslag till reglering av det militära arvodesväsendet

har den 19 mars 1943 avgivits av särskilda sakkunniga (SOU 1943:21). Efter

betänkandets remissbehandling har det ansetts erforderligt att företaga

viss ytterligare utredning i ärendet. Denna har anförtrotts åt utredningsmän

tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12 november 1943. Den fortsatta

utredningen är avsedd att bedrivas så, att förslag i ämnet skall kunna

föreläggas årets riksdag.

I fråga örn personalstaterna ha krisförhållandena nödvändiggjort samma

återhållsamhet som kännetecknat de senaste årens budgetarbete. Uppförandet

av nya befattningar i personalförteckningarna respektive höjning av medelsanvisningen

för personalökning har i riksstatsförslaget begränsats till det fåtal

undantagsfall, där krisförhållandena eller nytillkomna arbetsuppgifter och

liknande särskilda omständigheter gjort förstärkning av personalorganisationen

oundviklig.

Fjolårets riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att i enlighet med av chefen

för finansdepartementet i 1941 års statsverksproposilion angivna riktlinjer

under innevarande budgetår medgiva överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna,

nämligen maximerade poster såväl till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, som till avlöningar till icke-ordinarie

personal. Bemyndigandet innebar en förlängning av ett motsvarande för budgetåret

1941/42 lämnat bemyndigande, som hade funnits påkallat dels med

hänsyn till de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats

till militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell

mobilisering, dels ock med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna

för allmänna civilförvaltningarnas myndigheter, sorn genomfördes

från och med sistnämnda budgetår, medförde en överflyttning till förenämnda

maximerade anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat

förslagsvis beräknade poster.

En ytterligare förlängning av bemyndigandet har ansetts påkallad. Sålunda

föreslås, att detsamma efter utgången av innevarande budgetår skall äga fortsatt

giltighet för budgetåret 1944/45.

Medelsanvisningen under myndigheternas omkostnadsanslag har för de

senaste budgetåren varit strängt begränsad med hänsyn till det finansiella

läget. Liksom förra året har man i årets budgetarbete inriktat sig på att i möjligaste

mån hålla den nuvarande kostnadsramen.

Posterna till bränsle, lyse och vatten lia i allmänhet upptagits med oför
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 12.

ändrade belopp. I detta sammanhang må anföras, att Kungl. Majit genom

beslut den 5 november 1943 anbefallt byggnadsstyrelsen att verkställa en

översyn över kostnaderna för elektrisk energi beträffande under byggnadsstyrelsens

förvaltning stående fastigheter samt att med ledning av undersökningsresultaten

vidtaga de åtgärder för nedbringande av dessa kostnader,

som må befinnas påkallade.

Jämväl posterna till övriga expenser ha i regel bibehållits oförändrade,

där höjningar icke nödvändiggjorts av förändringar i verksamhetens omfattning.

Bland annat i syfte att begränsa dessa kostnader har Kungl. Majit på

föredragning av chefen för kommunikationsdepartementet den 13 november

1943 utfärdat cirkulär till statsmyndigheterna (nr 781) angående standardtyper

för kontorsmöbler, avsedda för statliga verk och myndigheter m. m.,

samt därvid, under erinran att överskott av inventarier kan förväntas uppkomma

vid en framtida avveckling av krisförvaltningen, anbefallt statsmyndigheterna

att tills vidare i möjligaste mån begränsa sin inventarieanskaffning.

I övrigt må nämnas att inom riksräkenskapsverket verkställts en utredning

angående myndigheternas anskaffningskostnader i fråga om kontorsmateriel.

Av utredningsresultaten framgår, att viss materiel torde kunna anskaffas

till lägre priser än vad myndigheterna i allmänhet erhållit. Genom beslut

den 5 november 1943 har försvarets fabriksstyrelse anbefallts utreda

möjligheterna att nedbringa de i Stockholm belägna civila myndigheternas

kostnader för tvätt genom anlitande av den centrala tvätt- och reparationsanstalt

för försvarsväsendet som är avsedd att förläggas till Stockholm.

Under den i omkostnadsstaterna förekommande anslagsposten till sjukvård

m. m. ingå bl. a. ersättningar åt verksläkare. Det allmänna spörsmålet

om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna har endast blivit provisoriskt löst

genom de bestämmelser, som meddelats år 1939 angående verksläkare vid

den civila statsförvaltningen och år 1940 angående tjänsteläkare vid försvarsväsendet.

Det har emellertid hittills icke ansetts lämpligt att upptaga

berörda spörsmål till slutlig reglering. Enär det synes erforderligt att avvakta

ännu någon tids erfarenhet, innan frågan om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna

upptages till nytt övervägande, föreslås, att de nuvarande bestämmelserna

i ämnet få gälla även under nästa budgetår.

2. Anslag till anläggningsarbeten. Under denna punkt hemställes örn visst

bemyndigande för Kungl Majit att förfoga över investeringsansiagen å kapitalbudgeten

samt reservationsanslagen å riksstatens utgiftshuvudtitel för avskrivning

av nya kapitalinvesteringar. Den föreslagna nya dispositionsregeln

för ifrågavarande anslag motiveras med en i annat sammanhang föreslagen

omläggning av kapitalbudgeten.

3. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande

ersättning till statens allmänna fastig het sfond har departementschefen angivit

de anslag, som under de olika huvudtitlarna erfordras som ersättning

till fonden för upplåtna tjänstelokaler m. m.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utåtande nr 12.

5

I fråga om ersättning till statens donäners fond för upplåten mark har departementschefen

redovisat de kroncegendomar, för vilkas upplåtelse för

ändamål, främmande för domäns ty roséns verksamhet, ersättning bör från

särskilda budgetanslag utgå till domäifonden.

För närvarande utgår rörligt tillägg till befattningshavare, som äro underkastade

civila och militära avlöningsreglementena samt manskapsavlöningsreglementet,

ävensom till vissa andra befattningshavargrupper och grupper

av pensionärer.

I gällande riksstat äro utgifterna för rörligt tillägg beräknade efter 15 procent,

till vilken procentsats det röiliga tillägget är maximerat enligt gällande

avöningsbestämmelser. Även i ritsstatsförslaget för budgetåret 1944/45 ha

utgifterna för rörligt tillägg beräknats efter 15 procent.

För nästa budgetår räknas med att dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl. fortfarande bör efter oförändrade grunder beredas befattningshavare,

som icke berörts av de under senare ar genomförda löneregleringarna,

däri inbegripna även rådana som förklarat sig icke vilja övergå

på ny stat.

Ett särskilt kristillägg — med för närvarande 16 procent - utgår till och

med det första kvartalet 1944.

Förslag om reglering av kristiläggen för tiden efter första kvartalet 1944

avses att efter överläggningar med tjänstemännens organisationer under den

närmaste tiden föreläggas riksdagen. Anslagsbehovet påverkas av vissa organisationsändringar.

De i årets statsverksproposition avhandlade, för flera huvudtitlar gemensamma

frågorna avse, såsom av cen lämnade redogörelsen närmare framgår,

dels avlönings- och omkostnadsanslagen m. m., dels anslag till anläggningsarbeten,

dels ock för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar.

Beträffande avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. kännetecknas

Kungl. Maj :ts prövning av föreliggande anslagsäskanden alltfort av stor återhållsamhet

i fråga om nya utgiftsändainål.

De riktlinjer för budgetarbetet, för vilka närmare redogjorts i statsverkspropositionen,

föranleda icke annat uttalande från utskottets sida än att utskottet

finner välbetänkt, att försiktighet i rådande ekonomiska läge fortfarande

iakttages i de hänseenden, varom här är fråga.

Uppenbart är, att behovet av en slutlig prövning av de av departementschefen

omnämnda vilande löneregleringsfrågorna med tiden framträtt allt

starkare. I anslutning till vad departementschefen anfört anser utskottet, att

nämnda frågor böra snarast möjligt vinna sin lösning.

Med avseende å omkostnadsanslagen har utskottet bland annat uppmärksammat,

att inom riksräkenskapsverket utförts en undersökning angående

myndigheternas anskaffningskostnader i fråga örn kontorsmateriel. Enligt

den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen har utredningen resulterat

däri, att viss materiel torde kunna anskaffas till lägre priser än vad myndigheterna

i allmänhet erhållit.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottet; utlåtande nr 12.

Till den närmare beräkningen av nedelsbehovet för de olika utgiftsändamalen

kommer utskottet att taga stålning vid sin detaljbehandling av avlönings-

och omkostnadsanslagen.

Utskottet tillstyrker förslaget örn benyndigande för Kungl. Majit att företaga

av departementschefen angivna Ändringar i personalförteckningarna

beträffande i det föregående berörda tjänstebenämningar.

Likaså tillstyrker utskottet förlängning på sätt Kungl. Majit föreslagit av

bemyndigandet att medgiva överskridancfe av de i avlöningsstaterna genom

riksdagens beslut maximerade posterna til arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, och till avlöningar till icke-ordinarie personal.

Fran finansdepartementet har till utskottet överlämnats en redogörelse rörande

det sätt, varpå det för föregående budgetår gällande bemyndigandet utnyttjats

av Kungl. Majit. Utskottet, som kemmer att beakta nämnda redogörelse

vid prövningen av de särskilda ansbgsfrågorna, förutsätter, att riksdagen

jämväl framdeles kommer att hållas underrättad om de åtgärder, som

i anledning av lämnade bemyndiganden vidtagas.

Beträffande Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslag till anläggningsarbeten

kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande.

Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har

departementschefen behandlat frågor avseende ersättning till statens allmänna

fastighetsfond, ersättning till statens domäners fond för upplåten mark samt

vidare frågor angående rörligt tillägg, dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst m. fl. och kristillägg. Beträffande frågan örn kristillägg kommer

utskottet att framdeles avgiva utlåtande. Vtd departementschefen anfört beträffande

övriga nu omförmälda spörsmål föranleder icke någon erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1944 berörda ändringar

i personalförteckningarna beträffande vissa tjänstebenämningar;
b)

besluta, att det Kungl. Majit senast för budgetåret 1943/

44 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande av genom

riksdagens beslut maximerade anslagsposter till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, eller

till avlöningar till icke-ordinarie personal skall efter utgången

av budgetåret 1943/44 äga fortsatt giltighet för budgetåret

1944/45;

c) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst m. fl. under budgetåret 1944/45 må i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 4 januari 1944 förordade grunder utgå

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

7

d) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträfträffande

befattningshavare och pensionärer vid de af färsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar

utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt

bestridas;

e) besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva till känna

vad utskottet i övrigt i förevarande utlåtande anfört.

Stockholm den 28 januari 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Pauli, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Bäcklund. Holmström, Gustaf Karlsson, Ohlin

och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Bergström, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Isacsson,

Andersson i Malmö, Holmdahl och Olsson i Kullenbergstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:18 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen, gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten. För flera huvudtitlar gem a1 i texten