Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1944145 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet väckta motioner.

1944-05-16 · 116 sidor, varav 110 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 110 av 116 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:133, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1944145 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

1

Nr 133.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1944 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret

1944145 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet

väckta motioner.

(l:a avd.)

Vissa särskilda frågor.

l:o) Uppsättande av en sjunde jaktflottilj. I propositionen nr 185 bär Kungl.

Majit (s. 7—22 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 mars 1944) föreslagit riksdagen besluta, att i flygvapnets organisation

skall ingå ytterligare en jaktflottilj, Södertörns flygflottilj (F18), med

uppsättning från och med tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes.

1941 års försvar sutredning föreslog i sitt den 12 januari 1942 avgivna betänkande

med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet

under femårsperioden 1942/47, att flygvapnet skulle organiseras på — förutom

bomb-, spanings- och torpedförband — sex jaktflottiljer. Av dessa funnos

tre redan uppsatta, varför under femårsperioden tre nya jaktflottiljer skulle

tillkomma. Försvarsutredningen framhöll emellertid, att det icke synts utredningen

osannolikt, att utvecklingen under femårsperioden kunde komma att

tala för en ytterligare utökning av flygvapnet. Därvid syntes i första hand

ytterligare en jaktflottilj böra tillkomma,

I yttranden över försvarsutredningens betänkande föreslogs från flera håll,

bland annat av överbefälhavaren, cheferna för marinen och flygvapnet samt

1942 års försvarsberedning, att flygvapnets organisation skulle utökas med

en sjunde jaktflottilj (F 18). I vissa av yttrandena angåvos därvid vissa besparingar

som skulle kunna genomföras med avseende å andra delar av försvarsorganisationen

för att bereda utrymme för den sjunde jaktflottiljen inom den

för femårsperioden beräknade kostnadsramen för försvarsväsendet.

Vid anmälan av denna fråga i 1942 års för svar sproposition (1942: 210) framhöll

departementschefen att även för honom ett starkare flygvapen framstode

som betydelsefullt och att han därför i princip intet hade att erinra mot uppsättandet

av en sjunde jaktflottilj. Emellertid fann departementschefen det

icke nödvändigt, att beslut därom fattades redan då.

1942 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 374 i denna fråga följande.

Riksdagen vill för sin del — med hänsyn till den utomordentliga vikten av

att flygvapnet erhåller största möjliga effektivitet — ansluta sig till departe
Biliang

till riksdagens protokoll 1944. 6 sand. Nr 133.

1085 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 133.

mentschefens sålunda uttalade uppfattning, att, därest så med hänsyn till utbildnings-

och andra organisatoriska förhållanden visar sig möjligt, en sjunde

jaktflottilj skall uppsättas under femårsperioden. Riksdagen, som sålunda

räknar med att denna sjunde jaktflottilj kommer att ingå i flygvapenorganisationen,

anser fördenskull i likhet med departementschefen, att åtgärder redan

nu böra vidtagas för att säkerställa leveransen av flygmateriel för flottiljen

i fråga ävensom för anordnande av flygfält för densamma. Riksdagen vill

vidare understryka angelägenheten av att riksdagen senast år 1944 får sig förelagt

förslag i frågan och att därvid möjligheten att åvägabringa mot de därav

betingade kostnaderna svarande besparingar under femårsperioden tagas under

noggrant övervägande. Riksdagen delar nämligen, såsom förut anförts, departementschefens

uppfattning, att kostnadsramen icke bör utan tvingande skäl

överskridas.

I enlighet med vad som förutsattes i försvarspropositionen har — sedan

1942 års riksdag därtill anvisat medel — arbeten igångsatts för iordningställande

av ett krigsflygfält på Södertörn, vilket efter vissa utvidgningar avsetts

skola kunna utnyttjas för en sjunde jaktflottiljs fredsförläggning.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha nu i gemensam skrivelse

den 27 augusti 1943 -— med förmälan att inom flygvapnet verkställda undersökningar

givit vid handen, att den sjunde jaktflottiljen beräknades kunna

uppsättas från och med budgetåret 1946/47 — hemställt örn förslag till innevarande

års riksdag om uppsättande av ifrågavarande jaktflottilj.

I skrivelse den 9 oktober 1943 har överbefälhavaren tillstyrkt framställningen

och i samband därmed redogjort för en genom hans försorg verkställd

utredning rörande möjligheterna att åstadkomma besparingar inom femårsplanens

kostnadsram för motvägande av merkostnaderna för jaktflottiljen.

Då departementschefen funnit ytterligare undersökning i detta hänseende

erforderlig, uppdrog han under hand åt överbefälhavaren att verkställa en

dylik förnyad undersökning, vilken avsågs skola taga sikte på möjligheterna

att reellt nedbringa kostnaderna för försvarsväsendet i angivet syfte.

Med skrivelse den 18 januari 1944 har överbefälhavaren överlämnat den

sålunda verkställda utredningen, vilken begränsats till att behandla dels,

budgetåret 1946/47, dels den närmast därpå följande femårsperioden.

I sin skrivelse den 9 oktober 1943 har överbefälhavaren erinrat örn att han

i sitt yttrande över försvarsutredningens förslag framhållit såsom det mest

angelägna önskemålet i fråga örn förbättringar av utredningens förslag i dess

helhet, att en sjunde jaktflottilj beslutades. Såväl föredragande departementschefen

som 1942 års riksdag syntes ha delat denna uppfattning. Att ändock

beslut örn uppsättandet av en sjunde jaktflottilj icke fattats av 1942 års riksdag

syntes huvudsakligen ha varit beroende av den tveksamhet, som då rått

i fråga örn möjligheten att inom femårsperioden medhinna även denna flygflottiljs

uppsättande. Verkställda undersökningar gåve emellertid enligt flygmyndigheternas

framställning vid handen, att något hinder därför icke förelåge.

Flygförvaltningen har i förenämnda skrivelse den 27 augusti 1943 — med

utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941 ävensom från gällande normer för

avskrivning av nya kapitalinvesteringar — beräknat kostnaderna för den sjunde

jaktflottiljen till följande belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 3

Årskostnader ...........................

Under femårs- perioden

1942/47

kronor

Vid genomförd

organisation

kronor

>)8 400 000

33 300 000

7 057 000

9 515 000

9 900 000

Engångskostnader för anskaffning av flyg- och vapenmateriel

Engångskostnader för byggnader m. m...........

Övriga engångskostnader ............

Summa kronor

58 272 000

9 900 000

*) Under budgetåret 1946/47.

Flygmyndigheterna ha anfört, att ett uppsättande av den sjunde jaktflottiljen

icke komme att beröra medelsbehoven under riksstaten för budgetåret

1944/45 i annan män än att för anskaffning av viss flygmateriel erfordrades

ett belopp av 6 900 000 kronor att utgå av anslaget till anskaffning av flygmateriel.

I sin skrivelse den 18 januari 1944 har överbefälhavaren framhållit att, örn

vissa av överbefälhavaren föreslagna besparingar med avseende å flygvapnets

organisation genomfördes, en besparing av 200 000 kronor ernåddes beträffande

årskostnaderna vid genomförd organisation för den sjunde jaktflottiljen,

vilka således under nämnda förutsättning kunde beräknas till 9 700 000 kronor.

I skrivelser den 9 oktober 1943, den 18 januari 1944 och den 8 februari

1944 har överbefälhavaren redogjort för verkställda undersökningar rörande

tänkbara besparingar å de för försvarsgrenarna beräknade anslagen för motvägande

av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen. Departementschefen

har å s.ll—18 i statsrådsprotokollet lämnat en närmare redogörelse för dessa

besparingar. I fråga örn besparingsmöjligheterna inom flygvapnet har överbefälhavaren

ifrågasatt besparingar enligt två alternativ. Det ena alternativet

avser viss omläggning av ammunitionsanskaffningen med en besparing av

7,6 miljoner kronor. Enligt det andra alternativet skulle därutöver tillkomma

besparingar örn 5,3 miljoner kronor å viss vapenanskaffning och örn 6 miljoner

kronor å flygmaterielanskaffningen. Å andra sidan borde från de beräknade

besparingarna avräknas 1 miljon kronor, avseende vissa i försvarsbeslutet

icke förutsedda kostnader för flygvapnets transportorganisation. Besparingarna

enligt de båda alternativen skulle således utgöra 6,6 miljoner

kronor respektive 17,9 miljoner kronor.

En sammanfattning av besparingsmöjligheterna inom de tre

försvarsgrenarna visar, att å engångskostnaderna för flygvapnet under femårsperioden

skulle kunna inbesparas 17 900 000 kronor samt att å försvarsgrenarnas

årskostnader skulle kunna vinnas de besparingar, som angivits i

omstående tablå.

Enligt den föreliggande utredningen skulle alltså under femårsperioden

1942/47 kunna inbesparas tillhopa (17 900 000 + 4 332 000=) 22 232 000 kronor,

varav 4 332 000 kronor motsvara minskade årskostnader under budgetåret

1946/47. De sammanlagda besparingarna för tiden från och med budgetåret

1947/48 skulle uppgå till 8 320 000 kronor per år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Anslag

Budgetåret

1946/47

kronor

Fr. o. m. !

budgetåret

1947/48

kronor

Armén.

Undervisningsmateriel in. m.................................

45 000

50 000

Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda ut-

*

bildnings kurser m. m.....................................

50 000

100 000

Truppförbandens övningar..................................

—

500 000

Fält- och fälttjänstövningar ................................

216 000

220 000

Understöd åt frivilligt försvarsarbete........................

22 000

50 000

Minskade årskostnader för värnpliktigas underhåll m. m. på

grund av ökad tilldelning av värnpliktiga till flygvapnet ..

366 000

366 000 j

Säger för armén

699 000

1 286 000

Marinen.

Beroende av minskning nied BO meniga vid kustartilleriet;...

—

91000

Sjötillägg och mathållning..................................

—

200 000

Flottans övningar..........................................

—

775 000

Kustartilleriets övningar....................................

—

110 000

Fartygsbyggnader för flottan ..............................

—

500 000

Fartygsbyggnader för kustartilleriet ........................

—

65 000

Underhåll av flottans fartyg m. m...........................

—

600 000

Underhåll av kustartilleriets materiel ni. m.................

—

60 O00

Säger för marinen

—

2 401 000

Flygvapnet.

Beroende av minskning med 36 officerare ..................

1 723 000

1 723 000

Beroende av minskat personalbehov vid Skaraborgs flygflottilj

495 000

495 000

Beroende av minskning av antalet officersaspiranter ........

380 000

380 000

Beroende av minskning av antalet överfurirer ..............

159 000

159 000

Beroende av ändrad disposition av flygtiden vid flygkadett-

59 000

59 000

Beroende av viss ändring beträffande flygmaterielanskaffningen

900000

900 000

Vapen och ammunition ....................................

507 000

507 000

Merkostnader för den militära väderleksorganisationen......

— 590 000

— 590 000

Säger för flygvapnet

3 633 000

3 633 000

Besparingar vid genomförande av 1942 års underbefälsutred-

1000 000

nings förslag ............................................

—

Totalsumma

4 332 000

8 320 000

Överbefälhavaren har sammanfattningsvis framhållit, att reduceringar

av de i försvarsbeslutet angivna årskostnaderna för de olika försvarsgrenarna

självfallet måste medföra vissa mer eller mindre allvarliga konsekvenser.

Sålunda försvårades möjligheterna att inom kostnadsramen bereda utrymme

för sådana av utvecklingen påkallade nya anslagsbehov, som icke

kunnat förutses i försvarsbeslutet. Det stöde även utan vidare klart, att

sådana besparingar, vilka ginge ut över organisation, utbildning och

beredskap, vore förenade med större olägenheter än besparingar inom

vissa andra områden. Med hänsyn till det avsevärda krafttillskott i

försvarsorganisationen, som tillkomsten av en sjunde jaktflottilj skulle innebära,

hade överbefälhavaren trots detta ansett sig böra ifrågasätta besparingarna.

Skulle det för att säkerställa flottiljens tillkomst vara en tvingande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

o

nödvändighet att jämväl taga i anspråk de ytterligare besparingar om sammanlagt

774 OOO kronor, vilka skulle kunna åstadkommas genom minskning av

flygtiden, ville överbefälhavaren icke heller motsätta sig detta trots de synnerligen

allvarliga nackdelar ur såväl krigsberedskaps- som flygsäkerhetssynpunkt,

som särskilt den angivna besparingen å 600 000 kronor skulle innebära.

Det borde vidare framhållas, att den för undersökningarna tillmätta tiden

varit strängt begränsad och att besparingsmöjligheterna helt naturligt toge

sikte på förhållandena såsom dessa nu tedde sig. Det vore av flera skäl svårt

att nu överblicka budgetläget efter genomförd organisation, särskilt som

fredsmässiga erfarenheter saknades. Överbefälhavaren ville därför understryka

vad försvarsgrenscheferna i sina utredningar anfört angående betydelsen

av att besparingsmöjligheterna icke nu slutgiltigt fastlåstes till de angivna

anslagen. Det kunde nämligen i en framtid visa sig, att besparingar

på ett mindre störande sätt kunde genomföras, örn de militära myndigheterna

erhölle handlingsfrihet att uttaga dem på sätt de funne bäst. Det syntes därför

lämpligast att till grund för försvarsgrensförvaltningarnas medelsäskanden

fr. o. m. budgetåret 1947/48 endast fastställdes försvarsgrenarnas kostnadsramar

i stort, sedan de av den sjunde jaktflottiljens tillkomst föranledda

ändringarna vidtagits.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Jämlikt 1942 års försvarsbeslut skola såvitt avser jaktflyget uppsättas

tre flottiljer utöver de tre tidigare befintliga. Redan viel tiden för försvarsbeslutet

stod det dock klart, att en ytterligare förstärkning av jaktflyget

var i hög grad önskvärd. Emellertid var det tveksamt, örn en utökning av

flygvapnet med ytterligare en jaktflottilj med hänsyn till utbildningen av

personal och till organisatoriska svårigheter kunde medhinnas under femårsperioden

1942/47. Därtill kom att det icke var oavvisligen nödvändigt

att i samband med försvarsbeslutet taga ställning till denna fråga. Örn vissa

åtgärder redan då vidtoges för att trygga leveransen av erforderlig flygmateriel

och för att anlägga flygfält, kunde — utan försening av flottiljens

uppsättande — med det slutliga avgörandet anstå till 1944 års riksdag. A id

anmälan av 1942 års försvarsproposition förordade jag därför ett sådant

uppskov. Jag räknade därvid bland annat med att det vid den tidpunkt,

då beslut senast borde fattas — år 1944 — borde ha blivit klarlagt, i vad

mån kostnaderna för flottiljen skulle kunna bestridas genom anlitande av

de utvägar för åstadkommande av besparingar på annat håll inom försvarsväsendet,

som enligt överbefälhavarens mening möjligen kunde föreligga och

som vore en förutsättning för att den ifrågasatta utvidgningen skulle kunna

ske inom den avsedda kostnadsramen.

Krigserfarenheterna efter försvarsbeslutet ha bestyrkt flygvapnets betydelse

i nutida krigföring, och jaktflyget har därvid befunnits vara av mycket stort

värde, icke minst för hemortens försvar. Jag finner det därför i och för

sig angeläget, att flygvapnet förstärkes med en sjunde jaktflottilj. Innan slutlig

ställning tages till denna fråga, böra emellertid först närmare klargöras

förutsättningarna därför såväl ur materiel- och personalsynpunkt som med

hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna.

Såsom var att vänta kan nu lättare bedömas personal- och materne 1- läget inom flygvapnet under de återstående budgetåren av femårsperioden

1942/47. Såsom flygmyndigheterna i sin nu föreliggande framställning anfört

torde med tillhjälp av i vissa avseenden extraordinära åtgärder perso
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 133.

nalbehovet för den sjunde jaktflottiljen kunna fyllas under budgetåret 1946/47.

Såvida nu föreliggande produktionsplaner kunna fullföljas, lärer även flygmateriel

stå till förfogande före den 1 juli 1947. Ur organisatoriska synpunkter

synas alltså möjligheter i stort sett föreligga för uppsättande av flottiljen

under innevarande femårsperiod.

Vad därefter angår de ekonomiska förutsättningarna för ett beslut

örn uppsättande av en sjunde jaktflottilj torde till en början böra behandlas

frågan örn kostnaderna för den sjunde jaktflottiljen. Flygförvaltningen har

beräknat de på innevarande femårsperiod belöpande kostnaderna för flottiljen

till i runt tal 58 miljoner kronor, av vilket belopp omkring 50 miljoner

kronor avse. engångskostnader för flottiljens uppsättande och återstoden årskostnader

för budgetåret 1946/47. Vid uppskattningen av engångskostnaderna

har ämbetsverket utgått från de grunder beträffande beräkningen av avskrivningsbehovet,

som gälla beträffande övriga investeringar inom försvarsbeslutets

kostnadsram. Årskostnaderna för den nya flottiljen vid genomförd

organisation, d. v. s. från och med budgetåret 1947/48, lia av flygmyndigheterna

uppskattats till 9,9 miljoner kronor. Örn vissa av överbefälhavaren ifrågasatta

besparingar i fråga om flygvapnets personalorganisation m. m. genomföras,

komma dock kostnaderna enligt överbefälhavarens beräkningar att uppgå

till 9,7 miljoner kronor. Det torde icke vara erforderligt att i detta sammanhang

i detalj pröva de verkställda kostnadsberäkningarna. Därest beslut fattas

örn flottiljens uppsättande, bör en närmare prövning härav ske i vanlig ordning.

Någon större avvikelse från de framlagda kostnadsberäkningarna lärer

icke vara att förvänta. Jag vill dock framhålla, att någon närmare utredning

ännu icke förebragts rörande behovet av tjänstebostäder vid flottiljen och att

merkostnader för sådana bostäder icke synas osannolika.

En prövning av de ekonomiska förutsättningarna för ett beslut örn uppsättande

av ytterligare en jaktflottilj måste även avse möjligheterna att till

motvägande av merkostnaderna för flottiljen åstadkomma besparingar inom

andra delar av försvarsorganisationen. Yad till en början angår besparingsmöjligheterna

inom den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen för

femårsperioden 1942/47 vill jag erinra örn den utredning rörande den beräknade

belastningen å denna kostnadsram, som anmälts i årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, s. 2 ff) och enligt vilken — med utgångspunkt

från den hittills fastställda organisationen — ett överskridande av

försvarsbeslutets kostnadsram för femårsperioden, i runt tal 3 800 miljoner kronor,

med omkring 30 miljoner kronor skulle vara att förutse. Såsom i statsverkspropositionen

framhållits äro dock dessa beräkningar självfallet helt

approximativa och närmast att betrakta som ett försök att med ledning av

de hittills vunna erfarenheterna rörande femårsplanens genomförande och

därmed förenade kostnader ställa en prognos rörande det fortsatta medelsbehovet.

Ehuru beräkningarna sålunda äro preliminära, visa de dock, att ett

visst överskridande av femårsplanens kostnadsram kan vara att vänta, även

örn flygvapnets organisation icke utökas. De förslag till besparingar inom

femårsplanens kostnadsram, som överbefälhavaren i sina skrivelser den 9

oktober 1943 och den 18 januari 1944 framlade, slutade på i runt tal 10 miljoner

kronor, om det av överbefälhavaren i första hand förordade alternativet

beträffande besparingar inom flygvapnet valdes. Därest jämväl besparingarna

enligt det andra alternativet medräknades, kunde besparingarna under femårsperioden

1942/47 beräknas uppgå till något mer än 21 miljoner kronor.

Vidkommande möjligheterna till besparingar inom försvaret för tiden efter

budgetåret 1946/47 framgår av den föreliggande utredningen, att överbefälhavaren

i förenämnda skrivelser den 9 oktober 1943 och den 18 januari

1944 ansåg sig kunna räkna med dylika besparingar örn i genomsnitt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

7

9,7 miljoner kronor per budgetår under femårsperioden 1947/52, eller samma

belopp som de beräknade årskostnaderna för den sjunde jaktflottiljen.

Emellertid kunde vissa av de anmälda besparingarna knappast anses vara i

detta sammanhang relevanta. Sålunda hade i utredningen räknats med en årlig

besparing för armén med omkring 4 miljoner kronor med hänsyn till värnpliktskontingenternas

minskning under ifrågavarande femårsperiod, vilken är

att betrakta såsom en automatisk utgiftsminskning, som i första hand bör

reserveras för mötande av ofrånkomliga utgiftsstegringar inom den fastställda

organisationen. Jag vill erinra örn att de för försvaret gemensamma kostnaderna

under nu löpande femårsperiod beräknats överstiga de i försvarsbeslutet

beräknade med omkring 45 miljoner kronor, eller med 9 miljoner

kronor per år. Yissa av dessa kostnader äro av den natur, att de komma att

kvarstå även efter femårsperiodens slut, och ett överskridande av de i försvarsbeslutet

beräknade årskostnaderna för genomförd organisation är alltså

att befara, även örn försvarsgrenarnas kostnader hållas inom de belopp, med

vilka räknats i försvarsbeslutet. Jämväl vissa andra i överbefälhavarens ifrågavarande

utredning omförmälda besparingar voro av den natur, att de icke i

detta sammanhang borde medräknas.

Sedan jag med hänsyn härtill anmodat överbefälhavaren att ytterligare

undersöka möjligheterna att åstadkomma besparingar inom försvarsorganisationen

till motvägande av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen, har

överbefälhavaren i förenämnda skrivelse den 8 februari 1944 inkommit med

utredning i berörda hänseende och därvid ifrågasatt vissa besparingar utöver

de tidigare angivna. Enär emellertid samtidigt frånräknats de tidigare angivna

besparingar, som jag icke ansett mig kunna godtaga, ha de sammanlagda besparingarna

för tiden efter budgetåret 1946/47 beräknats till allenast 8,3

miljoner kronor. Den sammanlagda kostnadsminskningen under femårsperioden

1942/47 har däremot numera beräknats till något högre belopp än

tidigare, eller till 22,2 miljoner kronor.

Det torde icke vara vare sig möjligt eller lämpligt att i detta sammanhang

i detalj taga ställning till de olika besparingsmöjligheter, som överbefälhavaren

anvisat. Denna prövning synes böra ske i samband med anslagsanvisningarna

för respektive budgetår. Jag vill emellertid i detta sammanhang

framhålla, att de anvisade besparingsmöjligheterna synas i stort sett godtagbara,

även örn en viss tvekan kail råda i fråga örn en del av dem. Huruvida

det kommer att bliva möjligt att minska anslagen till underhåll av flottans

och kustartilleriets fartygsmateriel utan eftersättande av nödigt underhåll är sålunda

för närvarande svårt att bedöma. Jämväl vissa andra besparingar, som

icke direkt innebära begränsningar av organisationen, kunna måhända bliva

svåra att i realiteten uppnå. Jag vill vidare framhålla, såsom redan antytts vid

anmälan av årets statsverksproposition, att krigserfarenheterna och den tekniska

utvecklingen kunna framkalla behov av materielanskaffning och organisatoriska

förändringar inom försvarsväsendet, vilka kunna medföra merkostnader

i förhållande till försvarsbeslutets ekonomiska ram. I detta sammanhang

vill jag framhålla, att genom framställning från chefen för armén aktualiserats

frågan rörande ingenjörtruppernas organisation och pionjärutbildningen.

Den verkställda utredningen har således givit vid handen, att de besparingar,

som kunna ifrågakomma under femårsperioden 1942/47, icke täcka det

överskridande av kostnadsramen, som kan beräknas uppkomma även om den nya

jaktflottiljen icke uppsattes, och ej tillnärmelsevis motsvara merkostnaderna

under femårsperioden för jaktflottiljens uppsättande. Däremot synas de

ifrågasatta besparingarna vid genomförd organisation kunna täcka större

delen av flottiljens årskostnader. Vid bifall till förslaget örn uppsättande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

av en sjunde jaktflottilj skulle alltså totalkostnaderna för försvaret under

femårsperioden 1942/47 komma att icke obetydligt överstiga den i försvarsbeslutet

fastställda kostnadsramen, även örn samtliga av överbefälhavaren

ifrågasatta besparingsmöjligheter utnyttjas. Jämväl för tiden därefter är ett

överskridande av det i försvarsbeslutet för genomförd organisation beräknade

beloppet att vänta. Med hänsyn till den stora betydelse för riksförsvaret, som

tillkomsten av en sjunde jaktflottilj skulle innebära, anser jag mig oaktat dessa

ekonomiska konsekvenser böra föreslå, att beslut nu fattas örn uppsättande

snarast möjligt av en sjunde jaktflottilj. Jag har därvid jämväl beaktat 1942

års riksdags härom uttalade önskemål. Utan att nu taga ställning till de olika

anslagsminskningar, som av överbefälhavaren ifrågasatts, förutsätter jag -—- med nyss angiven reservation — att till motvägande av merkostnaderna för

den nya flottiljen besparingar inom försvarsorganisationen skola kunna ernås

i ungefär den omfattning, som överbefälhavaren ansett sig kunna förorda.

Den nya flottiljen synes böra förläggas till det under anläggning varande

krigsflygfältet å Södertörn och givas benämningen Södertörns flygflottilj

(P 18). På Kungl. Majit synes böra ankomma att meddela föreskrift rörande

tidpunkten för flottiljens uppsättande. Såsom redan anförts påkallar ett beslut

örn flottiljens uppsättande ingen ändrad anslagsanvisning under riksstatens

fjärde huvudtitel för nästa budgetår. Enligt flygförvaltningens beräkningar

erfordras visserligen under nämnda budgetår ett ''belopp av 6,9 miljoner kronor

för anskaffning av flygmateriel, men då anslaget till anskaffning av immateriel

är ett s. k. kvotanslag, som må av Kungl. Majit överskridas inom visst

angivet belopp, kräves icke i anledning härav någon ändring av det i statsverkspropositionen

för nästa budgetår föreslagna anslagsbeloppet.

Vid bifall till förslaget örn uppsättande av en sjunde jaktflottilj erfordras

viss utökning av det för förenämnda krigsflygfält avsedda markområdet. För

detta ändamål ävensom för påbörjande av byggnadsarbetena för flottiljens

förläggning erfordras medel redan under nästa budgetår. Jag har tidigare

denna dag vid anmälan av propositionen angående vissa byggnadsarbeten

m. m. för försvaret framlagt de förslag, som påkallas i anledning härav.

Utskottet vill erinra, att 1942 års riksdag'' framhöll angelägenheten av att

riksdagen senast år 1944 finge sig förelagd förslag om uppsättande av en

sjunde jaktflottilj och att därvid möjligheten att åvägabringa mot de därav

betingade kostnaderna svarande besparingar under femårsperioden 1942/47

foges under noggrant övervägande. Enligt riksdagens uppfattning borde kostnadsramen

icke utan tvingande skäl överskridas.

I enlighet med det av 1942 års riksdag sålunda uttalade önskemålet har

Kungl. Maj :t i föreliggande proposition framlagt förslag örn uppsättande alen

sjunde jaktflottilj. I samband härmed hava anvisats vissa möjligheter att

åstadkomma besparingar inom försvarsorganisationen till motvägande av merkostnaderna

för nämnda jaktflottilj. Av den verkställda utredningen framgår

dock, att de angivna besparingarna icke tillnärmelsevis motsvara merkostnaderna

under femårsperioden för flottiljens uppsättande. Ehuru en utvidgning

av den av 1942 ars riksdag fastställda kostnadsramen måste ingiva betänkligheter,

anser utskottet uppsättandet av en sjunde jaktflottilj dock

vara ett så betydande försvarsintresse, att utskottet finner sig berett tillstyrka,

att denna flottilj nu kommer till stånd. Utskottet förutsätter emellertid, att

Kungl. Majit kommer att även i fortsättnigen låta undersöka möjligheterna att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

y

finna ytterligare utvägar för åstadkommande av besparingar i syfte att så

långt görligt är nedbringa ett överskridande av kostnadsramen.

Mot den föreslagna förläggningsplatsen för flottiljen bar utskottet icke

något att erinra. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela föreskrift

rörande tidpunkten för flottiljens uppsättande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att i flygvapnets organisation skall

ingå ytterligare en jaktflottilj, Södertörns flygflottilj (F 18), med

uppsättning från och med tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes.

2:o) Vissa frågor rörande utbildningen inom marinen m. m. I propositionen

nr 185 (s. 22—38) har departementschefen under nu förevarande rubrik till

behandling upptagit vissa förslag, som framlagts av sjöförsvarets utbildningskommission

i ett av nämnda kommission den 27 november 1943 avgivet betänkande.

De av departementschefen till behandling upptagna frågorna avse

organisationen av flottans sjömansskola och vissa andra med manskapsutbildningen

sammanhängande spörsmål, inrättande av en marininspektion inom

marinledningen samt inrättande av en för försvarsgrenarna gemensam prövningsdetalj

inom centrala värnpliktsbyrån.

I fråga örn organisationen av flottans sjömansskola har departementschefen

inledningsvis erinrat, att 1942 års försvarsbeslut i enlighet med

ett i propositionen 1942: 210 framlagt förslag innefattade, bland annat, inrättande

i Karlskrona av en flottans sjömansskola, till vilken rekrytutbildningen

vid flottan skulle helt centraliseras.

I ett av sjöförsvarets utbildningskommission den 31 december 1942 framlagt

preliminärt förslag till ordnande av rekrytutbildningen av fast anställt

manskap vid flottan hade kommissionen på anförda skäl ifrågasatt en uppdelning

av skolan på så sätt, att Stockholms örlogsstations rekryter tillhörande

maskin- och hantverksavdelningarna skulle erhålla sin utbildning i Stockholm

i stället för i Karlskrona och att även radiorekryterna skulle uppdelas

på i huvudsak liknande sätt. Sedan chefen för marinen i avgivet utlåtande avstyrkt

den föreslagna uppdelningen med hänvisning till fördelarna av en centraliserad

rekrytutbildning vid flottan, uttalade departementschefen i propositionen

1943: 207, angående vissa sjukvårds- och förläggningsfrågor i Karlskrona,

att skäl icke syntes föreligga till ett frångående av 1942 års försvarsbeslut

i denna del. Departementschefen förordade sålunda en förläggning av

sjömansskolan till Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern och marinens

sjukhus — vilket enligt ett i propositionen framlagt förslag skulle nedläggas

-— och att den verkstadsskola, som skulle ingå i sjömansskolan, måtte

anordnas i bland annat en av marinsjukhuset nu disponerad lokal inom sjukhusområdet,

den s. k. bastionen Aurora. Denna förläggning av verkstadsskolan

kunde emellertid icke komma till stånd förrän efter utgången av budgetåret

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 133.

1943/44. Vad departementschefen förordat föranledde icke erinran från riksdagens

sida.

Sjöförsvarets utbildningskommission har i sitt slutliga betänkande ånyo

föreslagit en uppdelning av sjömansskolan och till stöd härför i huvudsak

anfört, dels att rekryteringssvårigheter visat sig förefinnas vid Karlskrona

örlogsstation, dels ock att antalet elever vid sjömansskolan skulle bliva så

stort, att en effektiv utbildning icke skulle kunna ordnas.

Överbefälhavaren har avstyrkt utbildningskommissionens förslag, enär

erfarenheterna av den redan beslutade centraliseringen först borde avvaktas.

Chefen för marinen har vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning, att sjömansskolan

borde vara gemensam för hela flottan. I samband härmed har

marinchefen framhållit betydelsen av att en sporthall för marinen uppföres

i Karlskrona och att sjömansskolan får tillgång till seglande fartyg, å vilka

däcksavdelningens elever kunna givas sjömansutbildning, samt även framlagt

vissa förslag rörande verkstadsutbildningens ordnande.

Marinförvaltningen har för sin del ansett, att en verkstadsskola örn möjligt

bör förläggas så, att arbetet i densamma kan bedrivas i nära kontakt med

produktiv verksamhet, och att detta endast kan uppnås genom anslutning till

varvsdriften. Det funnes goda utsikter att inom örlogsvarvets i Karlskrona

område erhålla bra och luftiga lokaler för verkstadsskolan dels genom ifrågasatt

överflyttning av den å artilleridepartementet i Karlskrona bedrivna hylstillverkningen

till någon av de under försvarets fabriksstyrelse hörande anläggningarna,

dels genom den rationalisering av verkstadsrörelsen å örlogsvarven,

som måste genomföras. Intill dess verkstadsskolan kunde få sin lokalfråga

löst, kunde provisoriska lokaler ordnas för densamma. Förslag till dylik

lösning har framlagts av marinförvaltningen, och kostnaderna för den provisoriska

lösningen har beräknats till 40,000 kronor.

Yidkommande frågan örn segelfartygsutbildning har departementschefen

till en början erinrat, att i det av 1942 års riksdag beslutade fartygsbyggnadsprogrammet

för flottan ingick byggande av ett segelfartyg, avsett

för flottans manskapsutbildning.

Sjöförsvarets utbildningskommission framhöll i sitt preliminära förslagtill

ordnande av rekrytutbildningen för fast anställt manskap vid flottan, att

kommissionen kommit till den bestämda uppfattningen, att sjömansutbild

ningen under den begränsade tid som stöde till buds kunde- göras mera

effektiv och att syftet med denna utbildning bättre kunde uppnås, örn den

organiserades på annat sätt än som i försvarsbeslutet avsetts. Såväl anskaffningen

av ett segelfartyg som den årliga driften av detta fartyg droge kostnader,

som icke syntes komma att stå i rimlig proportion till de resultat,

som vore möjliga att uppnå. Kommissionen förordade därför, att sjömansutbildningen

skulle bedrivas på sjömansskolan i stället för på ett stort segelfartyg,

varvid borde anlitas erforderligt antal mindre båtar, avsedda för rodd

och segling. De medel, som beräknats för ett nytt segelfartyg, skulle säkerligen

väl förslå till anskaffande av för denna utbildning erforderlig båtmateriel

m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 11

I sitt slutbetänkande har utbildningskommissionen vidhållit sin uppfattning,

att segelfartyget icke borde komma till utförande.

Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt

87) anförde departementschefen i denna fråga — under erinran att utbildningskommissionens

betänkande vore föremål för remissbehandling ■— att

någon slutlig prövning av de däri framlagda förslagen därför icke kunde i

nämnda sammanhang äga rum. Departementschefen räknade tills vidare med

att segelfartyget icke skulle komma till utförande, utan att detta skulle, på

sätt utbildningskommissionen föreslagit, ersättas med ett antal mindre båtar

för segling och rodd, avsedda att under utbildningen bibringa manskapet viss

grad av sjömanskap.

Chefen för marinen har i sitt sedermera avgivna yttrande över utbildningskommissionens

betänkande med skärpa framhållit vikten av att sjömansutbildningen

delvis anordnas ombord å segelfartyg samt i anslutning därtill framlagt

förslag om byggande av två mindre segelfartyg, vartdera för 40 elever.

Marinchefen har till stöd för sitt förslag, bland annat, framhållit, att det för

att rätt lära känna havet och förhållandena på detsamma fordrades att leva

på och med detsamma dagar och nätter utan landkänning och under skiftande

omständigheter, och att detta kunde nås endast genom utbildning å utsjö

fartyg. Marinchefen föresloge anskaffande av två mindre tvåmastade skolfartyg

med plats å vartdera för 40 elever. Kostnaderna härför beräknades

preliminärt till 1,3 miljoner kronor eller samma belopp som det i 1942 års

försvarsbeslut för ett större segelfartyg beräknade.

Överbefälhavaren har framhållit att, då det gällde avgörandet av en för

marinen så speciell och grundläggande fråga som den här föreliggande, den

ansvarige försvarsgrenschefens åsikter och sakkunskap borde tillmätas avgörande

betydelse.

Svenska underofficersförbundet har likaledes framhållit betydelsen av

utbildning på segelfartyg, medan däremot försvarsväsendets underbefälsförbund

ansett, att segelfartygsutbildningens betydelse överskattats och att

önskemålen om dess bibehållande delvis bottna i en vid flottan markerad

traditionsbundenhet.

Under nu förevarande avsnitt i propositionen nr 185 hava också berörts

vissa frågor rörande underbefälsutbildningen. Enligt försvarsutredningens

i 1942 års försvarsbeslut godtagna förslag skulle underbefälsutbildningen

endast delvis bedrivas i land. Under vinterhalvåret skulle 500

underbefälselever ilandkommenderas.

Sjöförsvarets utbildningskommission har föreslagit, att samtliga underbefälselover

skola ilandkommenderas under vinterhalvåret och därutöver ungefär

halva antalet under sommaren, samt har till stöd härför, bland annat, framhållit,

att varken den allmänbildande undervisningen eller yrkesutbildningen

på underbefälsstadiet kunde bedrivas med tillräcklig effektivitet ombord. Den

brist på omkring 500 2. klass sjömän, som ombord skulle uppstå aret runt vid

genomförande av kommissionens förslag, kunde täckas genom att särskilt utbildade

värnpliktiga ombord ersatte ilandkommenderade underbefälselever.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 133.

För att möjliggöra detta erfordrades dock en motsvarande ökning av den årliga

värnpliktskontingenten.

Chefen för marinen har kraftigt förordat bifall till kommissionens förslag

örn underbefälsskolans förläggande i land.

Inrättande av en marininspektion har även föreslagits av sjöförsvarets

utbildningskommission, som framhållit att, om utbildningsavdelningen

inom marinledningen skulle ha möjlighet att fungera som ett tillräckligt initiativkraftigt

ledande och samordnande organ för flottans utbildningsfrågor,

den enligt kommissionens mening måste frikopplas från marinstaben. Kommissionen

har med hänsyn bland annat härtill föreslagit, att ett särskilt, direkt

under chefen för marinen lydande organ, flottinspektionen, skulle tillskapas

för att handlägga alla frågor, som berörde ledningen av utbildningen vid

flottan. Motsvarande ställning och uppgifter beträffande kustartilleriet borde

tillkomma kustartilleriinspektionen, i vad avsåge dess befattning med utbildningsverksamheten.

Dessa båda organ jämte vissa andra skulle utgöra marininspektionen.

Någon gemensam chef syntes dock icke erforderlig för denna

marininspektion.

Överbefälhavaren har ansett frågan böra underkastas en närmare granskning,

innan slutgiltig ståndpunkt fattas.

Chefen för marinen har ansett erforderligt att först avvakta erfarenheterna

av den nuvarande organisationen efter återgång till fredsförhållanden, men

har likväl ansett erforderligt att inrätta en ny inspektörsbefattning för flottans

manskapsskolor samt att en viss omorganisation av marinstaben kommer till

stånd.

Den av departementschefen lämnade redogörelsen omfattar jämväl ett framlagt

förslag örn inrättande av en prövningsdetalj inom centrala

värn pliktsby rån.

Sjöförsvarets utbildningskommission har i olika sammanhang framhållit

betydelsen av att de värnpliktiga och fast anställda underkastas psykologiska

prov för utrönande av deras lämplighet för olika befattningar m. m. Proven

med de värnpliktiga borde äga rum före första tjänstgöringens påbörjande.

Det vore vidare angeläget, att liknande prov anordnades med dem som sökte

fast anställning vid krigsmakten. Hela frågan örn provningsverksamhetens

organisation och bedrivande hade genom de senaste årens ohämmade utveckling

på området kommit i sådant läge, att en central reglering av dessa förhållanden

framstode såsom en nödvändighet. En sådan reglering borde dock

ske ej endast med hänsyn till de olika försvarsgrenarnas eller vapenslagens

speciella intressen utan även med hänsyn till hela försvarsväsendets bästa.

Det hade nämligen redan visat sig, att denna verksamhet, om den finge utveckla

sig utan enhetlig ledning och organisation, komme att ur effektivitetssynpunkt

lämna mycket övrigt att önska och tillika bliva alltför kostsam.

Enligt kommissionens mening borde lämpligen centrala värnpliktsbyrån,

som enligt sin instruktion redan hade att biträda överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna

vid handläggningen av ärenden rörande inskrivningsväsendet,

personalredovisningen och värnpliktsrekryteringen, få denna sin uppgift

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

13

utvidgad till att gälla även för hela försvarsväsendet gemensam del av provningsverksamheten

i fråga om såväl värnpliktiga som fast anställt manskap.

För att möjliggöra för centrala värnpliktsbyrån att leda och organisera

denna provningsverksamhet borde vid byrån inrättas en särskild prövningsdetalj.

Detaljchefen, som borde vara regementsofficer, borde till sitt förfogande

ha en heltidsanställd militärpsykolog. Denne syntes med hänsyn till

vetenskapliga och övriga kvalifikationer böra placeras i lägst lönegrad Eo 30.

För statistiskt arbete samt för biträde vid utarbetande och standardisering

av prov erfordrades ett par kvalificerade assistenter. Dessa kunde lämpligen

utväljas bland akademiker, vilka uttagits till stabstjänst såsom expeditionsbiträden.

Erforderlig skrivhjälp m. m. borde bestridas av byrån.

Överbefälhavaren har ställt sig tveksam till kommissionens förslag örn ett

centralt prövningsorgan.

Chefen för marinen har däremot tillstyrkt utbildningskommissionens förslg
Chefen

för armén har jämväl tillstyrkt förslaget och lämnat en redogörelse

för vilka uppgifter som borde åligga det föreslagna organet. I anslutning härtill

har arméchefen framlagt förslag rörande prövningsdetaljens organisation,

innebärande i huvudsak följande.

Chef för prövningsdetaljen borde vara en regementsofficer på aktiv stal

i lönegraden Oa 5 eller Oa 4. Speciell medicinsk sakkunskap måste stå till

prövningsdetaljens förfogande. Den vetenskapliga ledningen av detaljens

verksamhet borde omhänderhavas av en militärpsykolog, vilken borde hänföras

till lönegraden Eo 30. Ytterligare en tjänsteman med akademisk skolning

behövde ingå i prövningsdetaljen, och härför borde avses en amanuens med

placering alltefter kompetens i lönegraden MEo 15—18. Såsom biträden i

detaljen borde användas till stabstjänst såsom expeditionsbiträden uttagna

värnpliktiga. Såsom provledare borde ett antal kvalificerade civila fackmän

kunna anlitas. Även i övrigt kunde vetenskaplig expertis erfordras på olika

områden. Dessa fackmän borde åtnjuta rese- och traktamentsersättning samt

ett arvode mellan 20 och 40 kronor per dag. Kostnaderna för den fast anställda

personalen utgjorde årligen lägst 26 550 kronor och högst 31 809 kro

lior, och de årliga kostnaderna för av prövningsdetaljen tillfälligt anlitade

fackmän kunde beräknas till 6 000 kronor.

Arméchefen har ansett, att det skulle vara önskvärt om den föreslagna

prövningsdetaljen kunde träda i verksamhet med ingången av budgetåret

1944/45."

Försvarets civilförvaltning har funnit förslaget örn en central reglering av

den ifrågavarande provningsverksamhetens organisation och bedrivande be

aktansvärt. Ämbetsverket har icke ansett sig kunna bedöma behovet av att

inrätta en ny beställning för regementsofficer för chefsbefattningen vid prövningsdetaljen,

då befattningen måhända skulle kunna tills vidare bestridas av

en inkommenderad officer. Mot löneställningen för den föreslagna befattningen

för en militärpsykolog, Eo 30, har intet synts vara att erinra.

Jämväl försvarets sjukvårdsförvaltning har funnit förslaget om inrättande av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 138.

en central prövningsdetalj väl grundat och ansett- en dylik åtgärd utgöra en

nödvändighet för hela prövningsdetaljens rationella utveckling.

För egen del har departementschefen i nu berörda ämnen anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har sjöförsvarets utbildningskommission

i sitt numera avgivna slutbetänkande ånyo föreslagit en viss

decentralisering av utbildningen vid sjömansskolan, innebärande att de

Stockholms örlogsstation tillhörande rekryterna på maskin- och hantverkslinjerna

skulle utbildas vid Stockholms örlogsstation. En förutsättning härför

är enligt kommissionens förslag, att vid denna örlogsstation upprättas

en särskild verkstadsskola.

Chefen för marinen har i sitt yttrande vidhållit sin tidigare hävdade uppfattning,

att rekrytutbildningen borde helt centraliseras till sjömansskolan

i Karlskrona och att en central verkstadsskola borde upprättas i Karlskrona

i anknytning till sjömansskolan eller å varvet.

Vid bedömandet av dessa frågor måste särskilt beaktas lokalförhållandena

å de olika orterna. Enligt det för 1943 års riksdag framlagda förslaget rörande

förläggningsfrågornas ordnande i Karlskrona skall sjömansskolan förläggas

till Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern ävensom marinens sjukhus.

Utrymme har därvid beräknats för sjömansskolan i dess helhet, och

jämväl lokaler för verkstadsskolan kunna för rimliga kostnader anordnas i

anslutning till ifrågavarande byggnadskomplex. Örn däremot en del av sjömansskolans

utbildningskontingent förlägges till Stockholms örlogsstation,

måste med hänsyn till utrymmesbristen vid denna nya förläggningslokaler

anordnas där eller eventuellt annorstädes i Stockholms närhet, exempelvis

vid Hårsfjärden. Jag hänvisar i detta sammanhang till vad jag tidigare denna

dag vid anmälan av en proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m.

för försvaret anfört rörande bristen på förläggningsutrymmen vid Stockholms

örlogsstation. Sannolikt måste särskilda lokaler anordnas jämväl för verkstadsskolans

räkning. Ett genomförande av kommissionens förslag skulle därför

troligen medföra icke obetydliga merkostnader. Om en del av sjömansskolan

förlägges invid Hårsfjärden, måste tydligen även verkstadsskolan förläggas

dit, något som skulle försvåra en önskvärd kontakt mellan verkstadsskolan

och Stockholms örlogsvarv.

Å andra sidan kan icke förnekas, att vissa skäl tala för en uppdelning av

verksamheten på sätt utbildningskommissionen föreslagit. Det kan sålunda

såsom utbildningskommissionen framhållit visa sig vara förenat med svårigheter

att vid en verkstadsskola av den storleksordning, som marinchefens

förslag innebär, anordna en i alla avseenden fullgod utbildning, och jämväl

ur rekryteringssynpunkt synas vissa fördelar vid en decentralisering kunna

vinnas.

Vid mitt övervägande av dessa frågor har jag icke kunnat underlåta att

fästa stort avseende vid tidsfaktorn. Utbildningskommissionens förslag är

icke så utformat, att ett slutligt beslut nu kan grundas på detsamma. Utredning

saknas rörande utrymmesbehoven för den del av sjömansskolan, som

skulle förläggas till Stockholms örlogsstation, och örn ordnandet av skolans

förläggning. Än mindre finnas några kostnadsberäkningar upprättade. Enär

närmare utredning i dessa frågor icke kan förebringas till innevarande års

riksdag, skulle ett upprivande av beslutet örn centralisering av sjömansskolan

till Karlskrona medföra ett uppskov med lösandet av samtliga hithörande

spörsmål till 1945 års riksdag. Det synes nämligen i sådant fall

knappast tillrådligt att fullfölja det av 1943 års riksdag beslutade byggnadsprogrammet

för sjömansskolans förläggning till Karlskrona. Enär emelieé

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

15

tid sjömansskolan i sin helhet från och med innevarande utbildningsår förlagts

till Karlskrona, skulle ett uppskov med ifrågavarande byggnadsarbeten

vålla stora svårigheter, icke minst ur utbildningssynpunkt. En förutsättning

för att sjömansskolans utbildning skall kunna bedrivas tillfredsställande är

nämligen, att lämpliga skollokaler stå till buds.

Med beaktande av bland annat dessa synpunkter har jag kommit till den

slutsatsen, att ett frångående av förra årets beslut rörande sjömansskolans

centralisering till Karlskrona icke är tillrådligt. Skulle erfarenheten sedermera

giva vid handen, att en uppdelning av sjömansskolan är önskvärd ur

utbildningssynpunkt, torde de utrymmen, som i så fall skulle frigöras i sjömansskolans

planerade etablissement, kunna utnyttjas för ökad underbefälsutbildning

i land, för den händelse utbildningskommissionens förslag

i denna riktning skulle vinna bifall. Huruvida sistnämnda förslag kan

genomföras måste tydligen bliva beroende av icke blott förläggningsfrågornas

lösande utan jämväl möjligheten att tilldela marinen ytterligare ett antal värnpliktiga,

enligt utbildningskommissionens beräkningar 500. Härutinnan föreligger

för närvarande ingen närmare utredning. Vid min prövning tidigare

denna dag av framlagda förslag rörande byggnadsarbeten i Karlskrona har jag

i enlighet med vad nu anförts utgått från att 1943 års riksdags beslut rörande

vissa förläggningsfrågor i Karlskrona skall i huvudsak fullföljas.

Vid 1943 års riksdag fattades icke slutlig ståndpunkt till frågan örn anordnandet

av en särskild verkstadsskola i anknytning till sjömansskolan. Det

beslutade byggnadsprogrammet innebär emellertid, att lokaler för en sådan

skola reserveras inom den s. k. bastionen Aurora i anslutning till sjömansskolan.

Marinförvaltningen har nu framhållit, att en verkstadsskola örn möjligt

borde förläggas så att arbetet i densamma kunde bedrivas i nära kontakt med

produktiv verksamhet, vilket endast kunde uppnås genom anslutning till varvsdriften.

Marinförvaltningen har vidare upplyst, att det förelåge goda utsikter

att inom Karlskrona örlogsvarvs område erhålla goda och luftiga lokaler för

verkstadsskolan, och har jämväl framlagt förslag örn provisoriskt ordnande

av verkstadsskolans lokalfråga i avvaktan på denna frågas definitiva lösning.

För egen del får jag i denna fråga framhålla, att förläggande av verkstadsskolan

till örlogsvarvet med dess strängt begränsade utrymmen knappast kan

anses tillrådligt vare sig med hänsyn till varvsdriften eller ur utbildningssynpunkt.

Jag vill i sistnämnda hänseende erinra om att erfarenheterna av de

s. k. varvskurserna vid örlogsvarvet, som enligt hittills gällande organisation

anordnats som ett led i sjömansutbildningen, icke äro av den art, att en fortsatt

anknytning till varvet kan anses lämplig. Jag har därför vid anmälan

tidigare denna dag av förenämnda byggnadsfrågor ansett mig böra i huvudsak

tillstyrka ett av marinförvaltningen i dess anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 framlagt förslag örn verkstadsskolans förläggande i anslutning

till sjömansskolan. Självfallet utgår jag från att rekryterna under sin utbildning

vid verkstadsskolan skola beredas erforderlig tid till studier jämväl a\

varvsdriften.

Beträffande frågan om sjömansutbildningen på segelfartyg föreligga

vissa motsättningar mellan utbildningskommissionens förslag och den uppfattning

som marinchefen givit uttryck åt. Vid anmälan av årets statsverksproposition

framhöll jag, att någon slutlig prövning av utbildningskommissionens

förslag — innebärande slopande av det i försvarsbeslutets fartygsbyggnadsprogram

ingående segelfartyget och anskaffande i dess ställe av mindre

båtar för segling elior rodd — i avvaktan på remissbehandlingen av kommissionens

betänkande icke då kundo äga rum. Jag gav emellertid uttryck

för den uppfattningen, att starka skäl syntes tala för ett. slopande av segelfartyget,

och räknadt; tills vidare med att segelfartyget icke skulle komma

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 133.

till utförande. Därest det skulle visa sig erforderligt att redan under nästa

budgetår anskaffa den av kommissionen förordade båtmaterielen, borde det

ankomma på Kungl. Majit att med anlitande av anslaget till fartygsbyggnader

för flottan inom viss angiven kostnadsram, förslagsvis 500 000 kronor, verkställa

den anskaffning av mindre fartyg, som kunde befinnas erforderlig.

Chefen för marinen har nu i sitt yttrande över utbildningskommissionens

betänkande föreslagit, att två mindre segelfartyg skola byggas för sjömansutbildningen.

Med den föreslagna fartygstypen torde marinchefen ha bemött

åtminstone vissa av de skäl, som utbildningskommissionen anfört mot användande

av segelfartyg i sjömansutbtidningen. Innan slutlig ställning tages

till frågan örn fartygstypen, synes emellertid genom marinchefens försorg

utredning böra förebringas rörande den båtmateriel, som måste anskaffas

därest utbildningskommissionens förslag genomföres, ävensom kostnaderna

därför. Önskvärt är även, att utbildningsprogram förebringas för belysande

av de olika alternativens konsekvenser i utbildningsavseende. Det torde

sedermera ankomma på Kungl. Majit att inom ramen för det i försvarsbeslutet

för ändamålet beräknade beloppet, 1 300 000 kronor, besluta om den fartygsanskaffning,

som må befinnas mest ändamålsenlig.

I anledning av utbildningskommissionens förslag rörande inrättande av en

marininspektion vill jag i likhet med chefen för marinen framhålla, att

ställning därtill icke bör tagas, innan den år 1942 beslutade organisationen av

marinens centrala utbildningsorgan blivit utbyggd och prövad under normala

förhållanden. Vid en förnyad prövning av förevarande fråga böra självfallet

erfarenheterna rörande de övriga försvarsgrensledningarnas organisation i

förevarande avseende beaktas. Ehuru vissa skäl tala för den av marinchefen

föreslagna förstärkningen av marinstaben med en inspektör för flottans manskapsskolor,

torde jämväl med prövningen av detta förslag böra tills vidare

anstå.

Däremot anser jag mig kunna redan nu förorda åtgärder i anledning av

utbildningskommissionens förslag om inrättande av en särskild prövningsdetalj

inom centrala värnpliktsbyrån. Frågan örn anordnande av psykologiska

prov vid inskrivningsförrättningar berördes av mig vid anmälan av årets

statsverksproposition (s. 65), i vilket sammanhang jag framhöll, att det icke

vore uteslutet, att psykologisk bedömning borde såsom en normal anordning

tillämpas vid inskrivning av värnpliktiga, och förutsatte, att härav föranledda

kostnader skulle tills vidare bestridas från arméns förslagsanslag till inskrivnings-

och färdkostnader. Med hänsyn till den betydelse, som de psykologiska

proven med värnpliktiga och med dem som söka fast anställning numera visat

sig ha, finner jag mig på grundval av den utredning, som sedermera framlagts,

kunna förorda, att ledningen av dessa prov erhåller en fastare organisation

med central ankn}dning. Emellertid lärer, i avvaktan på närmare

erfarenheter vid de fortsatta proven, organisationen kunna givas något mindre

omfattning än av utbildningskommissionen och arméchefen föreslagits. Sålunda

kan jag icke för närvarande tillstyrka, att en särskild regementsofficersbeställning

avses för befattningen som chef för prövningsdetaljen. Därest

befattningen icke kan förenas med annan tjänst — vilket enligt min mening bör

närmare övervägas — torde frågan tills vidare kunna lösas genom lämplig kommendering.

Den fäst anställda personalen vid prövningsdetaljen bör åtminstone

tills vidare kunna begränsas till en heltidsanställd militärpsykolog med

akademisk utbildning och en amanuens. Jag kan emellertid icke tillstyrka, att

militärpsykologen för närvarande placeras i högre lönegrad än 27. Amanuensen

lärer böra tills vidare inplaceras i 15 lönegraden. Båda befattningshavarna

synas i likhet med övrig civil personal vid centrala värnpliktsbyrån!

böra hänföras till löneplanen MEo i militära icke-ordinariereglementet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

17

Arméchefen har framhållit, att utöver den fast anställda personalen komme

att erfordras biträde av sakkunniga, vilka borde anlitas mot viss ersättning,

förslagsvis 20 ä 40 kronor per dag jämte rese- och traktamentsersättning.

Att behov av sådana särskilda sakkunniga kommer att föreligga torde vara

tydligt. I princip har jag därför intet att erinra mot att medel beräknas för

detta ändamål. Kostnaderna härför torde få bestridas från den under vederbörande

försvarsgrens avlöningsanslag uppförda delposten till tillfälligt anställande

av tjänstemän m. m. respektive från de under fjärde huvudtiteln uppförda

anslagen till reseersättningar m. m. På Kungl. Majit torde få ankomma

att pröva i vilken omfattning medelsanvisning kan vara erforderlig.

Jag återkommer i annat sammanhang till de förändringar beträffande personalförteckningen

för icke-ordinarie personal m. fl. vid armén, som betingas

av de nu framlagda förslagen.

Sjöförsvarets utbildningskommission har i sitt betänkande framlagt ett

flertal andra förslag av beskaffenhet att kunna påverka försvarets medelsbehov.

Enär emellertid dessa icke äro i det skick, att de kunna inverka på

anslagsberäkningarna för nästa budgetår, har jag ansett mig icke böra här

upptaga dem till behandling. Det bör ankomma på de militära myndigheterna

och vederbörande förvaltningsmyndigheter att närmare överväga dessa frågor

och inkomma med de förslag, som i anledning därav må befinnas påkallade.

Vad först angår frågan örn organisationen av flottans sjömansskola får

utskottet erinra, att riksdagen redan genom 1942 års försvarsbeslut i princip

godkänt av Kungl. Majit framlagt förslag örn inrättande av en flottans sjömansskola,

till vilken rekrytutbildningen för flottans fast anställda manskap

skulle helt centraliseras. Skolan förutsattes därvid skola förläggas till Karlskrona.

Sedan den för utredning rörande utbildningsarbetet inom marinen

tillsatta sjöförsvarets utbildningskommission i ett i december 1942 avgivet

preliminärt förslag ifrågasatt en uppdelning av, bland annat, yrkesutbildningen

för sjömanskårens maskin- och hantverksavdelningar på det sätt, att

Stockholms örlogsstations rekryter skulle erhålla sin utbildning i Stockholm,

fann departementschefen i samband med anmälan av proposition till 1943

års riksdag angående vissa sjukvårds- och förläggningsfrågor i Karlskrona de

av utbildningskommissionen anförda synpunkterna ej giva anledning till ett

frångående av den i försvarsbeslutet intagna ståndpunkten. I det av Kungl.

Majit framlagda förslaget till omdisponerande av vissa militära etablissement

i Karlskrona, vilket förslag av 1943 års riksdag godkändes, förutsattes

även, att en förläggning av en till Karlskrona centraliserad sjömansskola

skulle ordnas genom ianspråktagande av Karlskrona kustartilleriregementes

s. k. stadskasern samt marinens nuvarande sjukhus, sedan marinen beretts

nya sjukvårdslokaler i anslutning till länslasarettet. I planen ingick anordnande

av en verkstadsskola i, bland annat, den s. k. bastionen Aurora inom

sjukhusets område, men denna fråga ansågs dock tarva ytterligare utredning

innan definitivt beslut fattades.

I sitt i november 1943 avgivna slutliga förslag angående utbildningen av

värnpliktiga och fast anställt manskap vid marinen har utbildningskommissionen

ånyo föreslagit en uppdelning av sjömansskolan på Stockholms och

Karlskrona örlogsstationer. Departementschefen har emellertid i förevarande

Bihang till riksdagens protokoll Hlld. 6 saini. Nr Bill. loss 44 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 183.

proposition funnit ett frångående av 1942 års riksdags beslut i denna fråga

icke vara tillrådligt. Ehuru utskottet, såsom framgår av vad nedan anföres,

icke i alla delar anser sig kunna förorda av departementschefen föreslagen

lösning av lokalfrågorna beträffande den särskilda verkstadsskola, som avses

skola anslutas till sjömansskolan, anser utskottet de av departementschefen

anförda skälen mot en uppdelning av skolans verksamhet bärande. Utskottet

får alltså tillstyrka, att skolan bibehålies såsom en till Karlskrona förlagd

utbildningsenhet.

Av vad nyss anförts framgår, att 1943 års riksdag icke fattade slutlig

ståndpunkt till frågan örn verkstadsskolan. Departementschefen har nu förordat,

att verkstadsskolan skall anordnas i anslutning till sjömansskolan och,

på sätt närmare framgår av det vid propositionen 1944: 175 fogade statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 mars 1944, förläggas till bastionen

Aurora, som för ändamålet skulle undergå viss ombyggnad. Enligt utskottets

mening torde allvarliga erinringar kunna riktas mot detta förslag.

Även efter föreslagen ombyggnad av bastionen Aurora torde de lokaler, som

sålunda erhållas, komma att lämna åtskilligt övrigt att önska i fråga örn

ändamålsenlighet och hygieniska förhållanden. Verkstadsskolans standard

synes kunna befaras från början bliva lägre än den nu för en modern civil

verkstadsskola vanliga. Det framlagda förslaget har givetvis ur synpunkten

av sparsamhet i fråga örn kapitalinvestering sitt berättigande, men utskottet

förmenar, att olägenheterna med detsamma äro så avsevärda, att denna synpunkt

icke bör tillmätas avgörande betydelse. Utskottet anser sålunda, att

förslaget icke bör genomföras utan att tvingande skäl kunna åberopas för detsamma.

Att andra lösningar äro tänkbara synes framgå av väd marinförvaltningen

anfört i förläggningsfrågan. Ämbetsverket har sålunda ifrågasatt en

förläggning inom Karlskrona örlogsvarvs område. Av departementschefen

anförda principiella skäl mot en sådan förläggning har utskottet på nuvarande

utredningsstadium icke kunnat finna övertygande. Det synes utskottet

nödvändigt, att innan beslut i ämnet fattas en utredning kommer till stånd

rörande lämpligheten och möjligheten av en närmare anknytning av verkstadsskolan

till örlogsvarvet. Därvid torde särskild uppmärksamhet böra

ägnas spörsmålet ur synpunkten av att åt verkstadsskolan bereda lokaler, som

kunna tillgodose nutida krav på rationell undervisning och tillbörlig yrkeshygien.

Den fördröjning av avgörandet av frågan om verkstadsskolans slutliga

utformning, som kan bliva en följd av ett beslut örn ytterligare utredning,

torde icke böra tillmätas avgörande betydelse. Det kan för övrigt ifrågasättas,

huruvida en fördröjning i fråga örn den definitiva organisationen av

utbildningen därigenom överhuvud taget sker. Departementschefens förslag

torde nämligen icke kunna genomföras, förrän uppgifterna för marinens sjukhus

överflyttats till de nya lokalerna i anslutning till landstingets sjukhus.

Dessa lokaler torde enligt vad utskottet inhämtat icke bliva färdiga förrän

under år 1945. Härav framgår, att rådrum finnes för den nu ifrågasatta ytterligare

utredningen och att det i allt fall torde bliva nödvändigt att även vid

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

19

en lösning enligt departementschefens förslag provisoriskt ordna utbildningen

vid verkstadsskolan. Det kan givetvis vara av värde att, innan slutlig

ståndpunkt tages till detta spörsmål, avvakta erfarenheterna av den provisoriska

organisationen.

I detta sammanhang vill utskottet icke underlåta att framhålla önskvärdheten

av att den verkstadsskola, varom nu är fråga, örn möjligt organiseras

enligt de principer, som vunnit tillämpning för civila verkstadsskolor, och

att för undervisningen utnyttjas civila lärare i största möjliga omfattning.

Beträffande frågan örn segelfartygsutbildningen må till en början erinras,

att i det av 1942 års riksdag beslutade fartygsbyggnadsprogrammet ingick

byggandet av ett segelfartyg, avsett att tagas i anspråk för nämnda utbildning.

I sitt preliminära förslag till ordnande av rekrytutbildningen för fast

anställt manskap vid flottan förordade sjöförsvarets utbildningskommission,

att sjömansutbildningen skulle bedrivas vid sjömansskolan i stället för på

ett stort segelfartyg, varvid borde anlitas erforderligt antal mindre båtar, avsedda

för rodd och segling. Chefen för marinen har emellertid hävdat den

uppfattningen, att sjömansutbildningen borde anordnas ombord å segelfartyg

samt att för ändamålet borde byggas två mindre sjögående segelfartyg. Departementschefen,

som synes hava anslutit sig till marinchefens åsikt-, har

framhållit, att innan slutlig ståndpunkt tages till frågan om fartygstypen utredning

bör förebringas rörande den båtmateriel, som måste anskaffas, därest

utbildningskommissionens förslag rörande utbildningens ordnande genomföres,

ävensom kostnaderna därför. Utskottet, som förordar att en sådan utredning

verkställes, får uttala önskvärdheten av att frågan örn sjömansutbildningen

snarast bringas till sin lösning. Utskottet vill med anledning av

vad som i ärendet förekommit framhålla vikten av att ifrågavarande utbildning

så bedrives, att eleverna bibringas erforderlig sjövana och sjörutin. För

att nå detta syfte är det enligt utskottets mening nödvändigt, att sådana fartyg

anskaffas, att övningar därmed kunna bedrivas utanför skärgårdslinjen.

Vidkommande frågan örn underbefälsutbildningens förläggande i land eller

ombord finner sig utskottet böra såsom sin uppfattning uttala, att det med

hänsyn till vikten av att det fast anställda manskapets utbildning icke eftersättes

synes mest ändamålsenligt, att densamma ordnas i land.

Förslaget om inrättande av särskild prövningsdetalj inom centrala värnpliktsbyrån

har utskottet icke velat motsätta sig. Utskottet förutsätter emellertid,

att detaljens organisation icke slutligt bindes, innan ytterligare erfarenheter

av provningsverksamheten vunnits, och att uttagningen av de värnpliktiga

till olika tjänstegrenar och befattningar icke göres helt beroende av utfallet

av de prov, som de komma att underkastas genom prövningsdetaljens

försorg. Tvekan synes nämligen råda örn dessa prov alltid giva underlag för

ett riktigt bedömande av vederbörandes lämplighet.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit i anslutning till den

lämnade redogörelsen för sjöförsvarets utbildningskommissions förslag har

icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva

tillkänna vad utskottet här ovan anfört.

3;o) Den militära väderlekstjänstens organisation. I propositionen nr 185

har departementschefen (s. 42—47) till behandling upptagit vissa med den

militära väderlekstjänstens organisation sammanhängande frågor.

Vid 1943 års riksdag fastställdes i enlighet med av Kungl. Majit i propositionen

nr 354 framlagt förslag vissa riktlinjer för den militära väderlekstjänstens

organisation m. m. 1943 års beslut innebär i huvudsak följande.

Inom flygledningen anordnas ett centralorgan, organiserat såsom en väderleksavdelning

under chefskap av en stabsmeteorolog och utrustat med

en väderlekscentral för prognosgivning vid långdistansflygning. I samband

därmed avvecklas den nuvarande till statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt anknutna militärmeteorologiska informationstjänsten.

Den för väderlekstjänsten vid flygförbanden avsedda personalen utökas,

och åtgärder vidtagas för en tillfredsställande rekrytering av meteorologtjänsterna.

Det tidigare glest utbyggda observationsnätet kompletteras på sådant

sätt, att ett för prognoserna tillräckligt observationsmaterial kan erhållas.

Observationsnätets utbyggnad omfattar bland annat upprättande av ett antal

distrikts- och observationscentraler samt vanliga observationsstationer. Därvid

har förutsatts, att krigsmaktens observationsstationer samt de nya

distrikts- och observationscentralerna skola underställas chefen för flygvapnet,

medan de civila stationerna skola lyda under statens meteorologiskhydrografiska

anstalt.

Personalorganisationen för den militära väderlekstjänsten har genom riksdagsbeslutet

i princip fastslagits, ehuru behovet av nya tjänster förutsatts

skola bliva föremål för ytterligare prövning i samband med befattningarnas

inrättande. För den avsedda omfattningen av personalen har departementschefen

lämnat en redogörelse å s. 43 i nu förevarande proposition nr 185.

Löneställningen för meteorologpersonalen har icke slutligt bestämts i avvaktan

på resultatet av en utredning rörande meteorologpersonalen överhuvud

taget.

I enlighet med vad som förutsatts i riksdagsbeslut ha redan under innevarande

budgetår vidtagits vissa åtgärder för genomförande av den nya organisationen.

Sålunda har Kungl. Majit enligt beslut den 17 december 1943

— med ändring av den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen

för icke-ordinarie personal m. m. vid flygvapnet — medgivit, att vid

ettvart av 15 flygförband må från och med den 1 januari 1944 dels såsom

väderleksassistent i lönegraden MEo 15 anställas person med viss angiven

utbildning under förutsättning att en av de för förbandet enligt personalförteckningen

avsedda tjänsterna som väderleksassistent i lönegraden MEo 12

lämnas obesatt, dels ock anställas ett skrivbiträde, tillika kartritare, i lönegraden

MEx 4. Enligt samma beslut har Kungl. Majit bemyndigat chefen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

21

för flygvapnet att vidtaga vissa åtgärder för utbildning av meteorologpersonal

ävensom att inrätta en distriktsväderleksstation samt ett antal observationscentralstationer

och militära observationsstationer.

Åtgärder lia jämväl vidtagits för utbyggnad av det civila observationsnätet.

I skrivelse den 12 november 1943 har chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

inkommit till Kungl. Majit med förslag rörande personalorganisationen

för den militära väderlekstjänsten under budgetåret 1944/45 och därvid

framhållit, att flygvapnets väderlekstjänst borde organiseras från och med den

1 juli 1944 i enlighet med det av 1943 års riksdag godkända principförslaget.

Inom flygstaben borde alltså inrättas en särskild väderleksavdelning och

inom denna organiseras en militär väderlekscentral.

Departementschef en har för egen del i ärendet anfört följande.

Å den av Kungl. Majit den 6 juni 1941 fastställda personalförteckningen

för militärmeteorologisk informationstjänst finnas uppförda å ordinarie stat

1 förste militärmeteorolog i lönegraden A 24 och 2 militärmeteorologer i

lönegraden A 18 samt å övergångsstat 1 föreståndare i lönegraden Å 24.

Vidare har såsom extra ordinarie tjänsteman upptagits 1 byrådirektör i

lönegraden Eo 28. Enligt meddelad föreskrift skall förstnämnda befattning

hållas vakant, så länge innehavaren av den å övergångsstat uppförda befattningen

som föreståndare kvarstår i denna befattning.

I enlighet med vad som förutsatts i 1943 års riksdagsbeslut torde innehavaren

av befattningen som föreståndare för militärmeteorologisk informationstjänst

böra kvarstå å övergångsstat, varvid dock frågan om besättandet

av tjänsterna i den nya organisationen icke bör göras beroende av örn innehavaren

av befattningen som föreståndare kvarstår i denna befattning. Befattningen

såsom förste militärmeteorolog i lönegraden A 24 torde kunna

utgå ur personalförteckningen.

Vad angår de övriga å den militärmeteorologiska informationstjänstens

personalförteckning uppförda ordinarie befattningarna, såsom militärmeteorologer

i lönegraden A 18, lia flygmyndigheterna anfört, att om två av de för

centralorganet avsedda militärmeteorologbefattningarna uppfördes såsom ordinarie

i lönegraden Ca 21, syntes dessa kunna tillsättas med de nuvarande

innehavarna av befattningarna i lönegraden A 18. Med hänsyn till den försämring

i anställningsform, som övergång från ordinarie till extra ordinarie

anställning innebure, syntes nämnda befattningshavare icke kunna påräknas

till befattning i lönegraden MEo 21. Av rekryteringsskäl vore det därför

angeläget, att två av befattningarna för militärmeteorologer upptoges som

ordinarie i lönegraden Ca 21.

För egen del vill jag i anledning av detta förslag framhålla, att chefen

för jordbruksdepartementet, enligt vad som framgår av en den 25 februari

1944 dagtecknad proposition angående anslag till statens meteorologiskhydrografiska

anstalt m. m., icke ämnar för 1944 års riksdag framlägga förslag

i anledning av förenämnda betänkande med förslag angående organisationen

av nämnda anstalt, och frågan om ändring av statsmeteorologernas löneställning

kommer således icke nu under omprövning. Vid sådant förhållande

kan jag icke för närvarande tillstyrka, att ordinarie befattningar inrättas för

militärmeteorologer. För centralorganet böra i anledning härav för nästa

budgetår inrättas 3 befattningar för militärmeteorologer i lönegraden MEo

21, medan de nuvarande befattningarna i lönegraden Ä 18 böra överföras till

övergångsstat. Så länge de nuvarande innehavarna av ifrågavarande ordinarie

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 133.

befattningar kvarstå å övergångsstat, bör dock endast en av de nya befattningarna

få tillsättas nied annan än nämnda befattningshavare.

De befattningar, som enligt vad här anförts böra uppföras å övergångsstat,

böra upptagas å personalförteckning för flygvapnet. Jämväl den å

militärmeteorologiska informationstjänstens personalförteckning uppförda befattningen

såsom byrådirektör i lönegraden Eo 28 synes, i avbidan på omorganisationen

av meteorologisk-hydrografiska anstalten, övergångsvis böra

upptagas å flygvapnets personalförteckning. Dock förutsätter jag, att sistnämnde

befattningshavare även i fortsättningen skall lia sin verksamhet förlagd

till anstalten.

Flygmyndigheterna lia förutsatt, att en av militärmeteorologerna skall

uppehålla befattningen som chef för flygstabens väderleksavdelniug intill

dess befattningen som stabsmeteorolog inrättas, och lia hemställt, att ett

tilläggsarvode örn 1 800 kronor för år måtte anvisas för ifrågavarande befattningshavare.

Emellertid kan jag icke för närvarande tillstyrka detta förslag.

Därest erfarenheten skulle visa, att ett särskilt arvode övergångsvis

bör utgå till den befattningshavare, som uppehåller berörda chefsbefattning,

torde Kungl. Majit av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter äga taga

erforderligt belopp i anspråk.

För centralorganet lärer i enlighet med flygmyndigheteruas förslag böra

inrättas — utöver nyssnämnda befattningar i lönegraden MEo 21 — befattningar

för 1 militärmeteorolog av 1. graden i lönegraden MEo 18, 5 militärmeteorologer

av 2. graden i lönegraden MEo 15 och 2 militärmeteorologer

av 3. graden i lönegraden MEo 12 ävensom 8 tekniska biträden i lönegraden

MEo 4 och 4 skrivbiträden i lönegraden MEo 2. Att fördelningen av personalen

mellan de olika lönegraderna icke överensstämmer med den vid 1943

års riksdag förutsatta sammanhänger med rådande rekryteringsförhållanden.

Beträffande personalbehovet under nästa budgetår för de lokala väderleksorganen

vid flygvapnet lia flygmyndigheterna framhållit, att i medeltal en väderleksassistent

per förband måste kommenderas till utbildning under omkring

ett år vid meteorologisk-hydrografiska anstalten för att planerad provisorisk

utbildning av väderleksassistenter till meteorologer skall kunna genomföras.

Under hänsynstagande härtill lia myndigheterna ansett erforderligt

för tjänstens upprätthållande med minst 3 väderleksassistenter per flottilj

samt därutöver 2 extra vid vardera av Boslagens flygflottilj och Norrbottens

flygbaskår. Mot dessa beräkningar har jag icke funnit anledning till erinran.

Befattningarna för de lokala organen böra i enlighet med flygmyndigheternas

förslag uppföras i lönegraderna MEo 15 och MEo 12.

Enär personal med den kompetens, som förutsatts för anställning som

militärmeteorolog av 2. och 3. graderna, icke torde kunna uppbringas i erforderlig

omfattning redan under nästa budgetår, bör chefen för flygvapnet

erhålla bemyndigande att övergångsvis anställa väderleksassistenter i lönegraderna

MEo 15 och MEo 12 eller motsvarande lönegrader i löneplanen

MEx militära icke-ordinariereglementet under förutsättning att motsvarande

antal befattningar för militärmeteorologer av 2. respektive 3. graden hållas

vakanta.

För vart och ett av de lokala organen bör vidare upptagas 1 befattning

som skrivbiträde, tillika kartritare, i lönegraden MEo 4.

Med hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter torde inga för marinen

avsedda befattningar kunna upptagas å personalförteckningen för marinen

nästa budgetår.

Den nya organisationens utbyggande kräver en omfattande utbildning av

meteorologer. För nästa budgetår har i detta syfte avsetts anordnande av

en specialkurs vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt för utbildning

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

23

av nuvarande militära väderleksassistenter. Med hänsyn till att förslaget

om omorganisation av meteorologiskdiydrografiska anstalten icke kommer

att föreläggas årets riksdag synas dessa kostnader — vilka av chefen för

meteorologiskdiydrografiska anstalten beräknats till omkring 25 000 kronor

och huvudsakligen avse utbildning till militärmeteorologer — böra bestridas

från flygvapnets anslag till övningar. De torde utan anslagshöjning kunna

rymmas inom berörda anslags i årets statsverksproposition föreslagna belopp.

Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande de arvodesbelopp

m. m., som böra utgå i anledning av berörda utbildnings anordnande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebar 1943 års riksdags

beslut bland annat inrättande av ett antal distrikts- och observationscentralstationer.

Vid anmälan av propositionen 1943: 354 föreslog jag, att kostnaderna

därför, för budgetåret 1943/44 beräknade till 45 000 kronor, skulle

få bestridas från flygvapnets övningsanslag. Jag framhöll emellertid, att

ifrågavarande kostnader från och med nästa budgetår möjligen borde överföras

till flygvapnets avlönings- och omkostnadsanslag. I brist på närmare

utredning rörande fördelningen av ifrågavarande kostnader på berörda anslag

föreslår jag, att kostnaderna jämväl för nästa budgetår skola få bestridas

från flygvapnets övningsanslag. Jag förutsätter emellertid, att denna fråga

närmare utredes i myndigheternas anslagsäskanden för budgetåret 1945/46.

Det av departementschefen framlagda förslaget rörande den militära väderlekstjänstens

utbyggnad under budgetåret 1944/45, som i huvudsak överensstämmer

med 1943 års riksdags organisationsbeslut i ämnet, har icke givit

utskottet anledning till någon erinran. Utskottet tillstyrker alltså, att de av

departementschefen förordade nya befattningarna inrättas och att ifrågavarande

befattningshavare erhålla föreslagen löneställning. Det angivna sättet

för bestridande av vissa avlönings- och utbildnings- m. fl. kostnader har icke

heller föranlett utskottet till någon erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 mars 1944 föreslagit

och anfört rörande den militära väderlekstjänstens organisation

under budgetåret 1944/45.

Centrala förvaltningsmyndigheter.

FÖRSVARETS CIVILFÖRVALTNING.

4:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I statsverkspropositionen till

årets riksdag har Kungl. Maj:t, fjärde huvudtiteln (punkt 3), föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av

1 080 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 185 (s. 48—54)

föreslagit riksdagen att

dels godkänna vissa av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för försvarets civilförvaltning,

Utskottet■

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45.

dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Försvarets civilförvaltnings avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med ett belopp av 532 500 kronor, avseende andra hälften

av budgetåret.

För nästa budgetår föreslår departementschefen i anslutning till av civilförvaltningen

framlagda förslag, att den extra ordinarie personalen hos ämbetsverket

skall ökas med en revisor i lönegraden Eo 21, två expeditionsvakter

r lönegraden Eo 5 samt två telefonister, varav en i lönegraden Eo 4 och en i

lönegraden Eo 2. Den föreslagna nya revisorsbefattningen är avsedd för

arbetsuppgifter, som sammanhänga med att civilförvaltningen skall hava att

verkställa granskning av blanketter, som skola begagnas inom försvaret, i

syfte att därigenom nedbringa blankettkostnaderna. Övrigt behov av arbetskraft

för ändamålet avses skola tillgodoses genom tillfälligt anställande av

personal. Med hänsyn till rådande disproportion mellan antalet expeditionsvakter

med mera fast anställning och befattningshavare tillhörande samma

kategori, vilka i lösligare former knutits till ämbetsverket, föreslås inrättande

av två extra ordinarie expeditionsvaktsbefattningar i lönegraden Eo 5. De

föreslagna befattningarna för telefonister äro en följd av att ämbetsverket

fått installerat en automatisk telefonväxel. I övrigt föreslås ingen annan

ändring beträffande den ordinarie och extra ordinarie personalen vid ämbetsverket

än att, i överensstämmelse med vad som förutsatts för statsförvaltningen

i övrigt, tjänstebenämningarna notarie och sekreterare skola utbytas

mot byråsekreterare respektive förste byråsekreterare.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har av departementschefen

beräknats till 1 100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker de av departementschefen förordade ändringarna i

personalförteckningen för civilförvaltningen och har ej funnit anledning till

erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av civilförvaltningens

avlöningsanslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för försvarets civilförvaltning

under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20 uppföra ytterligare en revisor i lönegrad Eo 21 ävensom

bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944

angivna ändringar beträffande i personalförteckningen intagna

tjänstebenämningar,

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 25

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 437 400

2. Arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit .................... » 1236

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 516 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... »_145 364

Summa kronor 1 100 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

5:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. Kungl. Majit har i statsverkspropositionen

till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 3), föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:

Omkostnader för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag

av 120 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 54—58) föreslagit

riksdagen att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetårs andra hälft

uppfört med ett belopp av 40 000 kronor.

I det av den nyorganiserade civilförvaltningen upprättade slutliga förslaget

till anslagsäskanden för dess egen verksamhet under nästkommande budgetår

har ämbetsverket hemställt örn anvisande för omkostnader av 315 000 kronor

och därvid utgått från de förhållanden, som kunde beräknas bli rådande efter

beredskapens upphörande. Ämbetsverket har sålunda beräknat: till sjukvård

6 000 kronor, till resekostnader 20 000 kronor, till expenser 285 000 kronor och

till publikationstryck 4 000 kronor. Av det för expenser beräknade beloppet

ha 85 000 kronor beräknats för övriga expenser för eget behov samt

175 000 kronor för övriga expenser för annat än eget behov, varav

125 000 kronor hänföra sig till kostnader för försvarsväsendets löneutbetalningar

och 50 000 kronor till kostnader för blanketter, som skola tillhandahållas

andra myndigheter.

Departementschefen har framhållit, att de på ämbetsverket belöpande omkostnaderna

under rådande beredskapsförhållanden uppgå till avsevärt högre

belopp än de på riksstaten för ändamålet anvisade medlen och att uppskattningen

av medelsbehovet efter återgång till fredsförhållanden icke kan

grundas på någon erfarenhet. Vissa osäkerhetsmoment måste därför vidlåda

beräkningarna. Departementschefen har funnit civilförvaltningens beräkningar

av medelsbehovet under nu förevarande anslag kunna i stort sett godtagas.

Departementschefen har funnit lämpligt att även under fredstid bibe

hålla det i nuvarande läge tillämpade systemet med utbetalning av månadslöner

till arméns personal med anlitande av postgirorörelsen och att detta

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

system bör utsträckas även till marinen och flygvapnet. Då utredningen givit

vid handen, att systemet lämpligen kan och bör tillämpas även i fredstid, har

departementschefen alltså funnit sig böra godtaga det för gäldande av ersättning

till postgiorokontoret för dess bestyr med utbetalning av ifrågavarande

löner av ämbetsverket beräknade beloppet av 125 000 kronor. Kostnaderna

för blankettryck hava hittills bestritts av medel under såväl de centrala förvaltningsmyndigheternas

omkostnadsanslag som försvarsgrenarnas anslag till

övriga expenser m. m. Då på civilförvaltningen synts böra ankomma att tillhandahålla

de blanketter, som erfordras för redovisningsväsendet inom samtliga

försvarsgrenar, har departemenschefen funnit lämpligt att ett belopp i

förevarande sammanhang beräknas för ändamålet. I avvaktan på närmare

erfarenheter har medelsanvisningen för ändamålet dock ansetts böra begränsas

till 35 000 kronor. I samband med framläggande av anslagsäskanden för

budgetåret 1945/46 bör det, framhåller departementschefen, ankomma på

vederbörande förvaltningsmyndigheter att avgiva förslag till den minskning

av försvarsgrenarnas anslag till övriga expenser m. m., som härav kan påkallas.

Departementschefen har sålunda funnit anslaget till omkostnader för

civilförvaltningen böra beräknas till 300 000 kronor för nästa budgetår.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka departementschefens förslag rörande

beräkningen av civilförvaltningens omkostnadsanslag och har icke funnit anledning

till erinran mot vad departementschefen i samband därmed anfört

och föreslagit. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser

rörande anslagets disposition.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

FÖRSVARETS SJUKVÅRDSFÖRVALTNING.

6:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. I årets statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln (punkt 3), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsförvaltning:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av

202 000 kronor.

I propositionen nr 185 (s. 58—64) har Kungl. Majit sedermera föreslagit

riksdagen att

dels godkänna av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen

för försvarets sjukvårdsförvaltning,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

sjukvårdsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45,

dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

27

I skrivelse den 14 januari 1944 angående medelsbehovet för nästa budgetår

har sjukvårdsförvaltningen framlagt vissa förslag om utökning av verkets

personal.

Sålunda har verket föreslagit inrättande av befattningar såsom hälsovårdsinspektör

i lönegraden Ca 17, sjuksköterskeinspektris i lönegraden A 15 och

expeditionsvakt i lönegraden A 6. Beträffande den icke-ordinarie personalen

har sjukvårdsförvaltningen vidare föreslagit en betydande ökning, beräknad

efter behovet i fredstid.

Departementschefen har ansett frågan örn inrättande av en hälsovårdsinspektörsbefattning

böra bli beroende på ytterligare överväganden, enär behovet

av dylik befattningshavare i fredstid icke synts på övertygande sätt

styrkt. Ej heller har departementschefen ansett sig kunna nu taga ståndpunkt

till förslaget om inrättande av en permanent befattning för sjuksköterskeinspektris.

Då det under nuvarande beredskapsförhållanden emellertid

är uppenbart, att inom sjukvårdsstyrelsen behov finnes av en sjuksköterska,

har departementschefen ansett hinder icke böra föreligga att detta behov tillgodoses

— i den mån en tjänstepliktig sjuksköterska icke står till förfogande

— genom inrättande av en arvodesbefattning med anlitande av vederbörligt

å förskottsstaten för försvarsväsendet uppfört anslag till löpande utgifter.

Till sjukvårdsförvaltningens förslag örn inrättande av en ordinarie expeditions

vaktstjänst har departementschefen anslutit sig.

I överensstämmelse med vad som anförts vid anmälan i årets statsverksproposition

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har departementschefen

funnit tjänstebenämningen notarie i personalförteckningen böra utbytas

mot byråsekreterare.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle sålunda för

nästa budgetår upptagas med ett belopp av 107 300 kronor, innebärande en

ökning av 3 300 kronor i förhållande till det under innevarande budgetår för

helt budgetår beräknade beloppet.

För att möjliggöra ökning av den icke-ordinarie personalen föreslår departementschefen,

som funnit en dylik ökning ofrånkomlig, men väsentligt

begränsad i förhållande till sjukvårdsförvaltningens förslag, att avlöningsposten

för nästa budgetår skall upptagas med ett belopp av 51 000 kronor

mot 23 000 kronor för andra hälften av innevarande budgetår.

Anslagsposten till rörligt tillägg upptages av departementschefen med ett

belopp av 29 100 kronor. Övriga poster beräknas efter samma grunder som

under innevarande budgetår.

Departementschefen har alltså uppskattat medelsbehovet under sjukvårdsförvaltningens

avlöningsanslag för budgetåret 1944/45 till, i avrundat belopp,

210 000 kronor.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att förslagen örn inrättande

av befattningar vid sjukvårdsförvaltningen för hälsovårdsinspektör

och sjuksköterskeinspektris böra bliva föremål för ytterligare överväganden.

Såsom departementschefen anfört bör dock under rådande beredskapsför
-

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 133.

hållanden en sjuksköterska tjänstgöra inom sjukvårdsförvaltningen. Utskottet

har icke något att erinra mot att en arvo desbefattning härför inrättas

och att arvodeskostnaderna bestridas med anlitande av vederbörligt anslag

å förskottsstaten för försvarsväsendet. Utskottet tillstyrker vidare, att

en expeditionsvaktbefattning i lönegraden A 6 nyinrättas och uppföres å

sjukvårdsförvaltningens personalförteckning.

Vidkommande den icke-ordinarie personalens antal delar utskottet departementschefens

uppfattning, att denna bör tills vidare begränsas i avvaktan

på erfarenheter rörande fredsbehovet av dylik personal. Anslagsposten

till ifrågavarande personal bör för nästa budgetår upptagas till det av departementschefen

beräknade beloppet.

Departementschefens beräkningar i övrigt av sjukvårdsförvaltningens avlöningsanslag

för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till särskilt

uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för försvarets sjukvårdsförvaltning

under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat ytterligare

uppföra en expeditionsvakt i lönegraden A 6 ävensom bemyndiga

Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944

angiven ändring beträffande viss i personalförteckningen intagen

tjänstebenämning,

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsvis kronor 107 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 47 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 51 000

4. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 29 100

Summa kronor 235 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 25 000

Nettoutgift kronor 210 000

c) till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kronor.

7:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Majits i propositionen nr 185 (s. 64 och 65) framlagda förslag och

under erinran, att förevarande anslag för andra hälften av innevarande bud
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

29

getår beräknats till ett belopp av 20 000 kronor samt att anslaget i statsverkspropositionen

till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 3), upptagits nied

ett beräknat belopp av 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Om
kostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

58 000 kronor.

KR IGSMATERI ELVER KET.

8:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. I statsverkspropositionen till årets

riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 3), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 1200 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 65—89) föreslagit

riksdagen att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt, som må

av Kungl. Majit bestämmas,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas under budgetåret 1944/45,

dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

Krigsmaterielverkets avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår

uppfört med ett belopp av 2 160 000 kronor.

I 1943 års riksdags beslut angående organisationen av försvarsväsendets

centrala förvaltning förutsattes, att krigsmaterielverkets organisation icke

kunde betraktas såsom i alla detaljer slutgiltig. Med hänsyn till att verket

vore nytt, räknades med att jämkningar i praktiken skulle visa sig erforderliga.

I anslutning härtill utfärdade Kungl. Majit den 30 juni 1943, i avbidan på

att verkets organisation skulle vinna stabilitet, vissa provisoriska föreskrifter

rörande verksamheten inom krigsmaterielverket. Förslag till fullständig

instruktion för ämbetsverket har utarbetats och varit föremål för

remissbehandling, men fastställandet av instruktionen har ansetts böra anstå

i avvaktan på riksdagens beslut i anledning av nu i propositionen nr 185

framlagt förslag.

I skrivelse den 25 september 1943 har krigsmaterielverket framlagt förslag

rörande tillgodoseende under budgetåret 1943/44 av ämbetsverkets personalbehov.

I anslutning därtill har krigsmaterielverket jämväl föreslagit

vissa jämkningar i fråga örn verkets organisation och arbetsuppgifter samt

vissa därmed sammanhängande förändringar beträffande sammansättningen

av verkets högre personal.

Över krigsmaterielverkets förslag lia utlåtanden avgivits av överbefälhava
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 133.

ren, arméförvaltningens tyg-, intendentur- och civila departement, marinförvaltningen,

flygförvaltningen, försvarets forskningsnämnd, försvarsförvaltningens

organisationsnämnd, allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd,

statskontoret samt riksräkenskapsverket, varjämte försvarets civila tjänstemannaförbund

inkommit med en skrift i ämnet.

Krigsmaterielverkets ifrågavarande förslag innebär i huvudsak följande.

Enligt 1943 års riksdagsbeslut i förvaltningsfrågan skulle krigsmaterielverket

under generaldirektören organiseras på fem byråer, nämligen centralbyrån,

tekniska byrån, anskaffningsbyrån, kontrollbyrån och förrådsbyrån.

Byråerna förutsattes uppdelade i sektioner, vilka i sin tur skulle kunna uppdelas

i grupper och detaljer.

Ämbetsverket har nu förordat, att den i centralbyrån ingående centralplaneringen

skall utbrytas ur byrån och inordnas inom anskaffningsbyrån,

som i samband därmed bör benämnas in du st riby rån. Återstående på

centralbyrån ankommande arbetsuppgifter — allmänt administrativa, juridiska

och kamerala ärenden — böra förbliva sammanförda till en byrås handläggning

och denna bör benämnas civilbyrån och uppdelas på tre sektioner,

nämligen en administrativ sektion, en juridisk sektion och en ekonomisektion.

Under beredskaps- och krigsförhållanden bör byråorganisationen vidare

förstärkas med ytterligare en byrå, förslagsvis benämnd krigsbyrån med

vissa närmare angivna uppgifter.

Inom industribyrån bör sektionen för mekanisk industri på grund av sin

betydande omfattning lämpligen uppdelas i en ammunitionssektion och en

manufaktursektion. Den till tekniska byrån förlagda sektionen för mätverktyg

bör enligt ämbetsverkets mening uppdelas på olika organ allt efter uppgiftens

beskaffenhet, innebärande att vissa av sektionens uppgifter böra uppdelas

å industri- och kontrollbyråerna och återstående ärenden förläggas till

tekniska byråns konstruktionssektion. Patent- och därmed sammanhängande

ärenden böra enligt krigsmaterielverkets förslag handhavas av en särskild

sektion inom tekniska byrån, men inrättandet av denna sektion bör tills vidare

anstå.

Vidare bör bildas en särskild teknisk delegation för handläggning

av aktuella konstruktionsärenden, i vilken delegation skola ingå representanter

för vart och ett av de försvarsorgan, som uppkommande problem beröra.

Förslag rörande delegationens arbetssätt och befogenhet har samtidigt framlagts.

Krigsmateriel verket har även ifrågasatt inrättande av en särskild standardiseringsdelegation

i anslutning till tekniska byrån, vilken delegation

skall ha till uppgift att biträda försvarsmyndigheterna i standardiseringsfrågor.

Den bör bestå av åtta ledamöter, representerande ämbetsverket

(två ledamöter), överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, försvarets fabriksstyrelse

och Sveriges standardiseringskommission. Till ledamöterna bör få

utgå ersättning enligt kommittékungörelsen.

Kontrollbyrån har avsetts uppdelad på två sektioner, varav den ena

skall utgöras av de i 1943 års beslut beräknade tre sektionerna, vilka alltså

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 31

skulle sammanföras till en, och den andra av den till byrån överförda mätverktygssektionen.

Inom förrådsbyrån bör sektionsindelningen i viss mån ändras.

Den av krigsmaterielverket föreslagna jämkade organisationen har i remissyttrandena

i huvudsak icke mött erinran.

Departementschefen har härefter lämnat en närmare redogörelse dels för

kontrollbyråns arbetsuppgifter dels ock för tekniska byråns konstruktionsuppgifter,

vilken redogörelse finnes intagen å s. 70—73 i propositionen och

till vilken utskottet får här hänvisa.

I fråga örn ‘principerna för avlöningskostnadernas bestridande har krigsmaterielverket

föreslagit viss ändring. Enligt 1943 års riksdags beslut avses

verkets samtliga lönekostnader skola bestridas från de å verkets avlöningsstat

upptagna posterna. Ämbetsverket har nu förordat en uppdelning av lönekostnaderna

i sådana, som hänföra sig till verkets fredsmässiga personalorganisation,

samt sådana, som avse på grund av verkets ansvällning under beredskap

och krig anställd personal. Förstnämnda kostnader ha av ämbetsverket

ansetts böra utgå av de å avlöningsstaten för verket upptagna posterna, medan

kostnaderna för den tillfälligt anställda personalen ha ansetts böra gäldas

av anslag under förskottsstaten för försvarsväsendet. Mot detta förslag ha

några väsentliga invändningar icke rests av remissmyndigheterna.

Förslag rörande krig smaterielverkets personaluppsättning under fred har

framlagts i anslutning till de av ämbetsverket förordade jämkningarna i organisationen.

Även vissa andra ändringar i den gällande personalförteckningen

hava föreslagits.

Ämbetsverkets förslag i fråga örn personalorganisationen under fredstid

innebär i huvudsak följande.

Till följd av att centralbyråns arbetsuppgifter delvis överföras till annan

byrå, medan återstoden av byrån skall bilda en civilbyrå, bör den i personalförteckningen

upptagna befattningen såsom chef för centralbyrån i lönegrad

C 8 utgå ur förteckningen. Befattningen såsom byrådirektör och chef för

centralbyråns kanslisektion i lönegraden Eo 28 bör förändras till en befattning

såsom chef för civilbyrån i lönegraden Eo 30 med tjänstetiteln byråchef.

Såsom chef för den administrativa sektionen inom civilbyrån beräknas en

sekreterare i lönegraden Eo 26 och för ekonomisektionen en kamrerare, likaledes

i lönegracten Eo 26. Frågan örn befattningshavare såsom chef för

juridiska sektionen inom civilbyrån har ansetts böra tills vidare lämnas öppen

i avvaktan på närmare erfarenheter rörande arbetsuppgifterna efter återgång

till fredsförhållanden. För civilbyrån har vidare beräknats en befattning för

pensionerad underofficer med arvode motsvarande lönen i löneklassen UO 7,

vilken befattningshavare skulle biträda vid skriftväxling med försvarets stabsorgan

och förvaltningsmyndigheter.

Chefen för industribyrån har tills vidare bibehållits i lönegraden C 10 -—

nu benämnd anskaffningschef och chef för anskaffningsbyrån — men ansetts

böra erhålla tjänstetiteln överdirektör.

Vidkommande sektionscheferna i industribyrån har ämbetsverket före
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 133.

slagit, att chefen för planeringssektionen skall tilläggas tjänstetiteln byrådirektör

men bibehållas i lönegraden Eo 27. För befattningen såsom chef

för ammunitionssektionen inom byrån har beräknats en förste byråingenjör

i lönegraden Eo 27, såsom chef för kemiska sektionen har beräknats en byråingenjör

i lönegraden Eo 26 och såsom chef för textil- och lädersektionen en

förste byråassistent i lönegraden Eo 24. I övrigt har beräknats en byråingenjör,

i lönegraden Eo 24 för industribyråns planeringssektion; för befattningen

såsom chef för manufaktursektionen har icke tills vidare räknats med någon

särskild befattningshavare.

I fråga örn befattningarna såsom sektionschefer vid tekniska byrån har

ämbetsverket föreslagit vissa ändringar. En byråingenjör i lönegraden Eo 26

har sålunda ansetts böra avses såsom chef för standardiseringssektionen och

en byråingenjör i Eo 24 såsom chef för konstruktionssektionen.

Befattningen såsom chef för kontrollbyrån har tills vidare ansetts böra

uppehållas av en till ämbetsverket kommenderad officer. Utöver lönen har

denne ansetts böra erhålla ett tilläggsarvode å förslagsvis 1 200 kronor. I

stället bör den i personalförteckningen upptagna befattningen såsom kontrollchef

i lönegraden Eo 30 hållas vakant. Befattningen bör emellertid angivas

såsom byråchefsbefattning. Erågan örn löneställningen för chefen för mätverktygssektionen

inom kontrollbyrån har ansetts böra ställas på framtiden

i avvaktan på erfarenheter rörande arbetsuppgifterna. Såsom chef för kontrollsektionen

har verket beräknat en byråingenjör i lönegraden Eo 26.

Befattningen såsom chef för förrådsbyrån har ansetts böra tills vidare

uppehållas på samma sätt som chefsbefattningen vid kontrollbyrån, och tillläggsarvode

har även ansetts böra utgå till förrådsbyråchefen. Den nu i

personalförteckningen upptagna befattningen för biträdande förrådschef har

ansetts kunna utgå. Den för byråns förråds- och leveranssektion beräknade

chefsbefattningen i lönegraden Eo 27 har ansetts böra få alternativt disponeras

för placering vid sammansättningssektionen. I personalförteckningen har

befattningen ansetts böra upptagas under benämningen förste byråingenjör

eller byråintendent, beroende på placeringen såsom chef för den ena eller

den andra av de båda nämnda sektionerna. I detta sammanhang har krigsmaterielverket

jämväl till behandling upptagit frågorna om personalbehovet

vid förrådsbyråns lokala organisation, nämligen de centrala ammunitionsförråden

och de till dessa anslutna sammansättningsverkstäderifh. För de lokala

förråden borde avses pensionerade officerare, benämnda förrådsintendenter,

med arvoden motsvarande lönen i löneklassen Oa 10. Vidare borde vid varje

förråd finnas en förvaltare, och av dessa borde två placeras i lönegrad Eo 17

och övriga i lönegrad Eo 15. Vidare erfordrades förmän i lönegraden Eo 11,

kontorister i Eo 9, portvakter i Eo 5 och skrivbiträden i Eo 2. Nu vid förråden

tjänstgörande, å tygstaten uppförd civilmilitär ordinarie personal borde

1 stället avvecklas successivt. För sammansättningsverkstäderna erfordrades

2 verkmästare i lönegraden Eo 17 och ett visst antal verkstadsförmän i lönegrad

Eo 12.

I skrivelse den 10 februari 1944 har krigsmaterieverket hemställt, att för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

33

avlönande av 6 kopister och 14 kontorsbud måtte beräknas ett belopp av

43 800 kronor. Ämbetsverket har vidare erinrat, att vid verket tjänstgjorde

viss angiven personal från ammunitionsfabriken Marieberg, från försvarsväsendets

kemiska anstalt samt från arméförvaltningens tygdepartement och

att verket avlönar denna personal med anlitande av sina avlöningsmedel.

Denna personal har ansetts böra tills vidare bibehållas i tjänstgöring vid

verket. Kostnaderna för dess avlöning ha uppskattats till 34 428 kronor, med

vilket belopp anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

ansetts böra uppräknas.

I remissyttrandena hava vissa erinringar framställts mot krigsmaterielverkets

förslag rörande personalorganisationen och befattningshavarnas löneställning.

För innehållet i yttrandena har en redogörelse intagits å s. 79 och

80 i propositionen, till vilken här hänvisas.

Slutligen har krigsmaterielverket föreslagit, att militärassistenter, förslagsvis

en ur varje försvarsgren, måtte ställas till verkets förfogande. Härför

erforderliga beställningar borde uppföras å försvarsstabens stat. Beställningarna

borde upptagas alternativt i lönegraden Oa 3 eller Oa 4.

I krigsmaterielverkets förenämnda skrivelse lia upptagits jämväl vissa

andra förslag, som av departementschefen omnämnts å s. 81 och 82 i propositionen.

För egen del har departementschefen rörande krigsmaterielverkets organisation

och personalbehov m. m. anfört i huvudsak följande.

De förslag till jämkningar i krigsmaterielverkets organisation, som innefattas

i ämbetsverkets förenämnda förslag, vore icke av den art, att de rubba

de grundvalar för ämbetsverket, som lagts genom 1943 års förvaltningsbeslut.

Yad angår krigsmaterielverkets byråindelning finge framhållas, att

den i förra årets beslut förutsatta centralbyrån hade sin direkta motsvarighet

i den centralavdelning, som ingick i statens krigsmaterielnämnd. En rationalisering

skulle ernås, örn sektionen för central planering på sätt krigsmaterielverket

föreslagit utbrötes ur centralbyrån och överfördes till anskaffningsbyrån.

Departementschefen har icke velat motsätta sig förslaget i denna del.

Anskaffningsbyrån borde med hänsyn till utvidgningen av dess arbetsområde,

såsom ämbetsverket föreslagit, erhålla den ändrade benämningen industribyrån.

Ej heller vore något att erinra mot att återstoden av centralbyrån sammanhålles

till en byrå, benämnd administrativa byrån. Mot den av ämbetsverket

förordade sektionsindelningen för sistberörda byrå hade departementschefen

intet att erinra. Den tidigare förutsatta benämningen kanslisektionen

syntes emellertid böra bibehållas.

Att inrätta en särskild krigsbyrå har synts departementschefen åtminstone

för närvarande icke erforderligt. Det slutliga avgörandet av hithörande spörsmål

borde få ankomma på Kungl. Majit och i första hand få bliva beroende

på de närmare undersökningar, som pågå inom ämbetsverket.

I fråga örn den planerade sektionsindelningen inom verket, i vad densamma

icke redan i det föregående berörts, kunde departementschefen i stort

sett ansluta sig till krigsmaterielverkets förslag. Handhavandet av ärenden

rörande patent och därmed sammanhängande spörsmål borde emellertid för
Bihamj

till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 133. ioss u .''i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 133.

läggas till konstruktionssektionen Någon särskild patentsektion borde således

i varje fall icke för närvarande inrättas. Beträffande sektionsindelningen i

övrigt har departementschefen förutskickat, att densamma bör kunna jämkas

genom tillkomst av nya sektioner eller omfördelning av arbetsuppgifter mellan

befintliga sektioner.

En anordning med tekniska delegationer, tillfälligt inrättade för

lösande av aktuella konstruktionsproblem och med växlande sammansättning

alltefter problemens art, har synts departementschefen ägnad att befordra samordningen

av konstruktionsverksamheten inom försvaret.

Till förslaget om inrättande av en särskild standardiseringsdelegation

har departementschefen anslutit sig.

Ersättning till ledamot i teknisk delegation eller standardiseringsdelegationen

syntes böra utgå enligt de i kommittékungörelsen angivna grunderna,

dock endast örn ledamoten icke kan anses ha att i egenskap av statstjänsteman

fullgöra ledamotskapet såsom ämbetsåliggande.

Yad angår kontrollbyråns arbetsuppgifter hade Kungl. Majit den

28 januari 1944 meddelat föreskrifter.

Yad angår tekniska byråns konstruktionsuppgifter syntes krigsmaterielverkets

befogenheter härvidlag kunna generellt angivas så, att verket

skall under särskilt beaktande av tillverknings- och standardiseringssynpunkter

samverka med övriga försvaret tillhörande centrala förvaltningsmyndigheter

i vad avser krigsmaterielens tekniska vidareutveckling.

Den av krigsmaterielverket förordade uppdelningen av verkets lönekostnader

i sådana som hänföra sig till verkets fredsmässiga personalorganisation

samt sådana som avse ökningen i personalbehovet under beredskap

och krig har synts departementschefen rationell och bättre än nu rådande

ordning överensstämmande med det system, som eljest inom försvarsförvaltningen

tillämpas för bestridande av avlöningskostnader i nuvarande läge.

Från och med budgetåret 1944/45 borde därför förstnämnda kostnader utgå

av de å avlöningsstaten för ämbetsverket upptagna posterna, medan kostnaderna

för den för beredskapstid tillfälligt anställda personalen gäldas av förskottsanslaget

Övriga utgifter (Gb). Motsvarande uppdelning borde tillämpas

beträffande verkets kostnader i övrigt. Det borde emellertid ankomma på

Kungl. Majit att bestämma omfattningen av den tillfälligt anställda personalen.

Beträffande krigsmaterielverkets personaluppsättning i fred

framginge av den i det föregående lämnade redogörelsen, att ämbetsverket föreslagit

vissa ändringar i den av förra årets riksdag godkända personalförteckningen

för verket. En följd av den av departementschefen i det föregående förordade

jämkningen av verkets byråorganisation måste bliva, att befattningen

såsom chef för centralbyrån får utgå ur personalförteckningen. I stället bör därå

tillkomma en befattning såsom byråchef i lönegraden Eo 30, avsedd för administrativa

byrån. Denne befattningshavare bör åtminstone tills vidare med fullgörandet

av byråchefssysslorna förena den direkta ledningen av juridiska sektionen.

Kanslisektionen bör ställas under ledning av en förste byråsekreterare

i lönegrad Eo 26. Kamrerarebefattningen bör uppflyttas från lönegrad Eo 24

till Eo 26.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

35

Tillräckliga skäl för inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad

underofficer, avsedd för civilbyrån, lia enligt departementschefens mening

icke förebragts.

Departementschefen har ansett sig icke böra motsätta sig förslaget att

chefen för industribyrån tillägges tjänstetiteln överdirektör.

I fråga örn övrig personal å industribyrån har krigsmaterielverket föreslagit,

att chefen för centrala planeringssektionen skulle tilläggas tjänstetiteln byrådirektör,

att befattningen såsom biträdande anskaffningschef i lönegrad Eo 28

skulle ersättas med en förste byråingenjör i lönegrad Eo 27, avsedd såsom

chef för ammunitionssektionen, samt att tre befattningar såsom respektive byråingenjör

i lönegrad Eo 26, avsedd såsom chef för kemiska sektionen, förste

byråassistent i lönegrad Eo 24, avsedd såsom chef för textil- och lädersektionen,

och byråingenjör i lönegrad Eo 24, beräknad för planeringssektionen,

skulle tillkomma. Till dessa förslag har departementschefen funnit sig kunna

giva sin anslutning med den modifikationen, att befattningen såsom chef för

textil- och lädersektionen bör kunna uppehållas av militär beställningshavare

och att befattningen i fråga med hänsyn härtill skall kunna hållas vakant tills

vidare. Emellertid bör befattningen icke för närvarande uppföras på verkets

personalförteckning i avvaktan ä närmare utredning rörande löneställningen

för befattningen, varom viss tvekan kan råda.

Vad angår personalen å tekniska byrån har krigsmaterielverket i skrivelsen

den 25 september 1943 föreslagit bland annat ett utbyte av befattningen såsom

chef för konstruktionskontoret i lönegrad Eo 30 mot en befattning såsom

byråingenjör i lönegrad Eo 24 samt av befattningen såsom chef för standardiseringssektionen

i lönegrad Eo 28 mot en tjänst såsom byråingenjör i lönegrad

Eo 26. I den senare ingivna promemorian har förutsatts, att frågan örn löneställningen

för chefen för konstruktionssektionen (motsvarande konstruktionskontoret)

tills vidare skulle lämnas öppen. Departementschefen har för sin

del föreslagit, att såsom chef för standardiseringssektionen avses en befattningshavare

i lönegrad Eo 26 samt att befattningen såsom chef för konstruktionskontoret

(konstruktionssektionen) i lönegrad Eo 30 bibehålies, lämpligen

med titeln förste byrådirektör, med rätt dock för Kungl. Majit att, örn så

skulle visa sig erforderligt eller lämpligt, förordna örn sistnämnda befattnings

uppehållande tills vidare antingen genom kommendering av lämplig militär

beställningshavare eller ock genom arvodesanställning av civil tekniker med

anlitande av de besparade lönemedlen.

Det av krigsmaterielverket föreslagna utbytet av benämningarna kontrollchef

och förrådschef mot tjänstetiteln byråchef har departementschefen icke

velat motsätta sig. Ifrågavarande befattningar böra, oavsett om de besättas

med civila eller militära innehavare, vara uppförda i lönegrad Eo 30. Tillfälligt

böra befattningarna kunna uppehållas genom kommendering eller placering

av militära beställningshavare, därest så visar sig lämpligt. Särskilt

tilläggsarvode syntes dock icke därvid böra utgå. Även beträffande vissa andra

chefsbefattningar syntes det vara lämpligt, att möjligheter för en dylik anord

ning hållas öppna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 138.

Till krigsmaterielverkets förslag, att såsom chef för kontrollsektionen inom

kontrollbyrån bör avses en byråingenjör i lönegrad Eo 26, bär departementschefen

anslutit sig. Huruvida en särskild extra ordinarie befattning för chef

för mätverktygssektionen skall inrättas syntes få bliva beroende på en framtida

prövning av förslag i ämnet från krigsmaterielverket, sedan hållpunkter

vunnits för bedömande av befattningens löneställning. Någon ändring i den

nu tillämpade ordningen för bestridande av kostnaderna för avlöning åt verkets

kontrollanter har åtminstone i nuvarande läge synts departementschefen

icke böra ifrågakomma.

I enlighet med krigsmaterielverkets förslag bör befattningen såsom biträdande

förrådschef i lönegrad Eo 28 utgå och befattningen såsom chef för förråds-

och leveranssektionen utbytas mot en befattning för sektionschef i lönegrad

Eo 27 med alternativ benämning förste byråingenjör eller byråintendent,

avsedd för chefskapet över endera av förrådsbyråns båda sektioner. Frågan örn

inrättande av ytterligare en sektionschefsbefattning å denna byrå har synts

departementschefen få bliva beroende av ytterligare någon tids erfarenhet. På

sätt förut antytts syntes även beträffande förrådsbyrån böra förutskickas, att

militär befattningshavare skall kunna ifrågakomma för bestridande av sektionschefsbefattning,

vilken i sådant fall bör hållas vakant.

Det av krigsmaterielverket framlagda förslaget i vad avser den lokala förrådsorganisationen

har departementschefen i huvudsak biträtt. De pensionerade

officerarna syntes dock böra benämnas förrådschefer och den ifrågavarande

extra ordinarie personalen har tills vidare ansetts kunna begränsas till

3 förrådsförvaltare (1 i Eo 18 och 2 i Eo 15), 4 förmän (Eo 11), 3 kontorister,

vilka icke torde böra placeras i högre lönegrad än Eo 8, 3 portvakter (Eo 5)

samt 4 skrivbiträden (Eo2). Den vid förråden tjänstgörande, tygstaten tillhörande

civilmilitära ordinarie personalen har på de av krigsmaterielverket

anförda skälen i mån av avgång eller omplacering till befattningar utom

verket synts böra avvecklas. Härtill återkommer departementschefen i det

följande vid behandlingen av tygstaten.

För de till förråden anslutna sammansättningsverkstäderna har departementschefen

beräknat 2 verkmästare i lönegraden Eo 17 och 3 verksstadsförmän

i lönegraden Eo 12.

För det fall, att det skulle befinnas önskvärt att bringa den personalförteckning,

som förelägges riksdagen, i tillämpning redan före ingången av

nästa budgetår, har det synts departementschefen böra få ankomma på Kungl.

Majit att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Majit fastställt personalförteckning

avseende extra ordinarie befattningar i 20 eller lägre lönegrader

vid krigsmaterielverket, att gälla tills vidare intill den 1 juli 1944. I enlighet

med riksdagens önskemål har därvid en stark återhållsamhet iakttagits i avvaktan

på att fullt säkra hållpunkter för bedömandet av ämbetsverkets fredsmässiga

personalbehov skola erhållas. Antalet extra ordinarie befattningshavare

i berörda lönegrader har sålunda ansetts kunna tills vidare begränsas

till 72. För nästa budgetår räknar departementschefen i första hand med bibe
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

37

hållande av nämnda antal extra ordinarie befattningshavare men förutsätter att,

i den mån som ytterligare uppgifter planenligt tillföras krigsmaterielverket,

jämväl antalet extra ordinarie befattningshavare må kunna undergå en ökning,

som svarar mot den i fredstid på dessa nya uppgifter belöpande arbetskvantiteten.

Att nu på förhand uppskatta det sålunda stegrade personalbehovet har

icke synts låta sig göra. Det syntes därför böra få ankomma på Kungl. Majit

att successivt pröva och avgöra sådana personalfrågor samt att, därest så

skulle visa sig oundgängligen erforderligt, besluta om överskridande av ifrågavarande

anslagspost.

Kostnaderna för bestridande av avlöning åt kopister och kontorsbud syntes

i fredstid kunna avsevärt begränsas.

Departementschefen har intet att erinra mot att avlöningar till vissa i det

föregående angivna innehavare av befattningar på någon av löneplanerna MEo

och MEx bestridas från krigsmaterielverkets avlöningsmedel.

Yad angår krigsmaterielverkets framställning, att 3 militär assistenter,

avsedda att ställas till ämbetsverkets förfogande, skola uppföras å försvarsstabens

stat, har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka, att försvarsstabens

personalförteckning för nämnda ändamål utökas med dessa nva

beställningar. Tills vidare har ifrågavarande personalbehov synts departementschefen

kunna tillgodoses genom kommenderingar.

Den tid, som förflutit efter krigsmaterielverkets inrättande den 1 juli 1943,

hade så långt det varit möjligt tillvaratagits i syfte att giva verket ökad stadga.

Det läge emellertid i sakens natur, att det icke varit möjligt att på denna

korta tid vinna sådana erfarenheter, som kunna bilda underlag för en i alla

detaljer slutgiltigt utformad organisation. Den Kungl. Majit genom 1943 års

riksdagsbeslut tillagda befogenheten att under verkets uppsättningstid vidtaga

sådana organisatoriska förändringar och omflyttningar av personal som kunna

genomföras inom den givna kostnadsramen har därför synts departementschefen

böra även i fortsättningen få bibehållas.

Departementschefen har beräknat avlöningskostnaderna för den ordinarie

personalen till 61 000 kronor. För arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, har beräknats ett belopp av 60 000 kronor, medan posten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppskattats till 600 000 kronor.

Till rörligt tillägg har departementschefen beräknat 104 000 kronor. Sammanlagt

skulle sålunda erfordras ett belopp av 825 000 kronor, varifrån avgå pensionsmedel

örn uppskattningsvis 50 000 kronor. Nettoutgiften blir således

775 000 kronor.

Kungl. Majlis förevarande förslag innebära vissa jämkningar i den av 1943

års riksdag beslutade organisationen av krigsmaterielverket och i samband

därmed också åtskilliga ändringar i fråga örn verkets personaluppsättning i

fred.

Utskottet vill med anledning härav erinra, att 1943 års riksdag i likhet med

departementschefen förutsatte, att jämkningar i krigsmaterielverkets organisa
-

Utskottet

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 133.

tion skulle visa sig erforderliga, allteftersom praktiska erfarenheter vunnes

och verksamheten stabiliserades.

Med hänsyn härtill och då de av departementschefen föreslagna ändringarna

i ämbetsverkets byrå- och sektionsindelning synas vara ägnade att öka verkets

effektivitet, har utskottet funnit sig böra tillstyrka desamma. Utskottet har

även funnit sig böra tillstyrka förslagen örn inrättande av tekniska delegationer

och av en standardiseringsdelegation inom verket och har icke något

att erinra mot de av departementschefen förordade grunderna för beredande

av ersättning till ledamöterna av dessa delegationer.

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt, att verkets lönekostnader

uppdelas i sådana, som hänföra sig till verkets fredsmässiga personalorganisation,

samt sådana, som avse ökning i personalbehovet under beredskap

och krig. De förstnämnda lönekostnaderna böra alltså utgå av de å

avlöningsstaten för ämbetsverket upptagna posterna, medan kostnaderna för

i anledning av beredskap och krig anställd personal böra belasta förskottsanslag.

Kungl. Maj:t bör emellertid, såsom departementschefen förutsatt, bestämma

omfattningen av den tillfälligt anställda personalen. Liknande uppdelning

bör jämväl komma till stånd beträffande övriga kostnader för verket.

De av departementschefen föreslagna ändringarna i verkets personaluppsättning

i fredstid, innebärande bland annat att chefen för industribyrån skall

erhålla tjänstetiteln överdirektör, och att vissa nya befattningar skola tillkomma

medan andra skola indragas, har utskottet funnit sig kunna tillstyrka

liksom de för de olika befattningshavarna, som skola upptagas å personalförteckningen,

föreslagna lönegradsplaceringarna. Det bör få ankomma på Kungl.

Majit att bestämma tidpunkten för den ändrade personalorganisationens

genomförande.

Antalet extra ordinarie befattningshavare i 20 och lägre lönegrader vid

krigsmaterielverket bör även under nästa budgetår bestämmas av Kungl.

Majit, och i samband därmed bör Kungl. Majit äga att, därest så befinnes

erforderligt, besluta om överskridande av anslagsposten till avlöningar

åt dylik personal.

När det gäller personaluppsättningen för verket, förutsätter utskottet, att

i personalförteckningen upptagna befattningar icke tillsättas och att andra

extra ordinarie befattningar icke inrättas, förrän det på grund av vunna erfarenheter

är ådagalagt, att stadigvarande behov av befattningarna ifråga förefinnes

i fredstid. Utskottet förutsätter givetvis, att återhållsamhet också skall

iakttagas, då det gäller att bestämma det antal befattningshavare, som tillfälligt

må anställas vid verket under olika förhållanden.

Utskottet tillstyrker departementschefens hemställan om fortsatt bemyndigande

för Kungl. Majit att under verkets uppsättningstid vidtaga sådana

organisatoriska förändringar och omflyttningar av personal, som befinnas påkallade

och kunna genomföras inom den givna kostnadsramen för ämbetsverket.

Mot departementschefens beräkningar av krigsmaterielverkets avlöningsanslag

för nästa budgetår har utskottet icke funnit anledning till erinran.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

39

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt, som

må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .......................................... C 16

1 överdirektör.............................................. C 10

1 överingenjör.............................................. C 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

3 byråchefer................................................ Eo 30

1 förste byrådirektör...................................... Eo 30

1 byrådirektör.............................................. Eo 28

1 förste byråingenjör...................................... Eo 27

1 förste byråingenjör eller byråintendent .............. Eo 27

3 byråingenjörer ......................................... Eo 26

1 förste byråsekreterare .................................. Eo 26

1 kamrerare ................................................ Eo 26

1 byråingenjör ............................................ Eo 24

b) godkänna följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 61 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 60 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis1............................ » 600 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_104 000

Summa kronor 825 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 50 000

Nettoutgift kronor 775 000

1 Anslagsposten må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

c) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

9:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. I statsverkspropositionen till årets

riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 3), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 89 och 90) föreslagit

riksdagen att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

650 000 kronor.

I enlighet med förslag av krigsmaterielverket har departementschefen förordat

att från och med nästa budgetår från förevarande anslag skola bestridas

allenast de verkets omkostnader, vilka hänföra sig till verksamheten under

normala förhållanden. De ytterligare omkostnader, som föranledas av beredskapsförhållanden,

hava synts departementschefen böra avföras å anslag

under förskottsstaten för försvarsväsendet. I anslutning härtill har departementschefen

för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under anslaget till

300 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker, att förevarande anslag beräknas med utgångspunkt

från medelsbehovet för omkostnader, vilka äro hänförliga till normala

förhållanden, har icke funnit anledning till erinran mot det för ändamålet beräknade

beloppet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

10:o) Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. I statsverkspropositionen

till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 4), har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket:

Förrådsorganisationen m. m. för budgetåret 1944/45 beräkna ett

reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

I propositionen nr 185 (s. 91 och 92) har Kungl. Majit sedermera föreslagit

riksdagen att till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.

Å riksstaten för innevarande budgetår finnes under rubriken D. Vissa till

försvaret hörande institutioner uppfört ett anslag av 3 170 000 kronor till

Driftkostnader vid vissa förråd m. m. Anslaget avses för bestridande av kostnader,

som sammanhänga med driften vid vissa provisoriska och permanenta

förråd m. m. Det har förutsatts, att kostnaderna för de permanenta förråden^

i den mån verksamheten är att hänföra till normal fredsdrift, skola inräknas

i försvarsbeslutets kostnadsram.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

41

Krigsmaterielverket har anmält, att lönekostnaderna vid verkets förråd

under fred beräknas till 651 749 kronor och att driftkostnaderna under nästa

budgetår för de centrala ammunitionsförråden under fred beräknas till 276 000

kronor, och har i samband därmed närmare angivit huru kostnaderna uppskattats.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot dessa beräkningar

men ansett summan böra avrundas till 930 000 kronor. Anslaget har

ansetts böra betecknas såsom förslagsanslag. Stat för detsamma har synts

böra få fastställas av Kungl. Majit.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förslag örn medelsanvisning för

ändamålet och icke haft något att erinra mot vad departementschefen i samband

härmed anfört, hemställer,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

930 000 kronor.

Illo) Krigsmaterielverket: Vissa beredskapskostnader, Kungl. Majit har i

propositionen nr 185 (s. 92—94) föreslagit riksdagen att till Krigsmaterielverket:

Vissa beredskapskostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 500 000 kronor.

Departementschefen har rörande förevarande medelsbehov anfört, bland

annat, följande.

De medel, örn vilka här är fråga, äro avsedda att täcka utgifter för underhåll,

uppvärmning, bevakning, lokalhyror, arrenden m. m. för vissa statliga, till

enskilda företag anslutna produktionsmedel. Dylika kostnader inräknas i första

hand i priset på de produkter, som genom krigsmaterielverkets försorg framställas

med anlitande av dessa produktionsmedel. I den mån produktionen inskränkes,

minskas möjligheterna att i sådan ordning täcka berörda utgifter,

vilka till stor del äro fasta. Med hänsyn härtill har det, såsom jag i propositionen

1944: 2 framhållit, visat sig erforderligt att anvisa särskilda medel för

bestridande av utgifter av angiven art, vilka icke kunna belasta produktionen.

Vid totalt nedläggande av ifrågavarande drift ha nämnda utgifter av krigsmaterielverket

uppskattats till i runt tal 1,15 miljoner kronor årligen. För innevarande

budgetår ha utgifterna för ändamålet i nyssnämnda proposition beräknats

till 275 000 kronor. Krigsmaterielverket har för nästa budgetår räknat

med en något större begränsning av ifrågavarande produktion och i följd därav

med en till 625 000 kronor ökad medelsanvisning. Självfallet är det, på grund

av den mångfald osäkra faktorer, som här göra sig gällande, vanskligt att någorlunda

tillförlitligt bedöma medelsbehovet. Med detta förbehåll har jag ansett

mig böra uppskatta utgifterna för ändamålet till 500 000 kronor. Ovissheten

bör emellertid föranleda till att det särskilda anslag, som för nästa budgetår

bör anvisas, uppföres såsom förslagsanslag. Jag förutsätter emellertid, att

anslaget skall disponeras enligt Kungl. Majits närmare bestämmande.

1944 års riksdag har i anledning av i propositionen 1944: 2 framlagt förslag

medgivit, att det å riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade anslaget

till driftkostnader vid vissa förråd m. m. må tagas i anspråk för täckande av

Utskottet.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 133.

krigsmaterielverkets löpande kostnader för statliga produktionsmedel, i den

mån dessa kostnader icke kunna täckas genom tillägg å priserna å framställda

produkter, varvid förutsatts att särskilda anslagsmedel för framtiden skola

anvisas för ändamålet ifråga. Under erinran härom får utskottet, som icke

haft något att invända mot Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag eller mot vad

departementschefen i samband därmed anfört, hemställa,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Vissa beredskapskostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

500 000 kronor.

ARMÉNS FORTI Fl KATI 0NSFÖRVALTN ING.

12:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. I statsverkspropositionen

till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 5), har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns

fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag

av 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 (s. 94—100)

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

arméns fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45,

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 297 000 kronor.

Förevarande avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med ett belopp av 80 800 kronor, avseende avlöningskostnaderna under

andra hälften av budgetåret.

I skrivelse den 14 januari 1944 angående medelsbehovet för nästa budgetår

har arméns fortifikationsförvaltning hemställt örn vissa utökningar av den

för rent administrativa sysslor och kontorsgöromål avsedda icke-ordinarie

personalen. Vidare har ämbetsverket föreslagit ändrad löneställning för chefen

för ämbetsverkets värmeingenjörskontor.

I detta sammanhang har departementschefen även anmält, att fråga uppkommit

örn att till fortifikationsförvaltningens personalförteckning överföra

vissa å försvarsstabens stat upptagna befattningshavare, vilkas arbetsuppgifter

hänföra sig till förvaltningen av militärstabsbyggnaden i Stockholm.

Slutligen har departementschefen i samband med beräkningen av detta anslag

erinrat örn tidigare uppkommen fråga om överflyttning av vissa avlöningskostnader

från omkostnads-, underhålls- eller anskaffningsanslag till avid
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

43

liingsanslag, vilken fråga även berörts av riksdagens revisorer i deras berättelse

över den år 1943 av dem verkställda granskningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande rörande arméns fortifikationsförvaltnings

avlöningsanslag för nästa budgetår.

I samband med förra årets förvaltningsreform gjordes vissa om än begränsade

personalökningar i fråga örn flertalet centrala ämbetsverk inom

för svar sförvaltningen. Fortifikationsstyrelsen utbröts emellertid ur arméförvaltningen

och omvandlades till ett fristående ämbetsverk utan att några

ordinarie eller högre extra ordinarie befattningar inrättades. Med hänsyn till

att vissa nya arbetsuppgifter vid övergången måst påläggas ämbetsverkets

civilbyrå och då, enligt vad verket framhållit, den förskjutning i proportionen

mellan högre och lägre befattningshavare, som de senaste åren inträtt,

vållat betydande olägenheter med avseende å rekryteringen av amanuenstjänsterna,

synes det mig ofrånkomligt, att fortifikationsförvaltningen berndes

möjlighet till någon förstärkning av den administrativa personalen. Härtill

kommer, att det knappast är lämpligt, att ekonomiskt så betydelsefulla uppgifter

som ledningen av ämbetsverkets sektion för markförvärv och av dess

fastighetsarkiv omhänderhavas av en amanuens. Jag tillstyrker därför, att

en befattning såsom byråsekreterare i lönegrad Eo 21 inrättas i stället för

nämnda amanuens samt att med hänsyn till de nytillkomna arbetsuppgifterna

medel beräknas för anställande av ytterligare en amanuens i lönegrad Eo 15.

I förevarande sammanhang böra i anslutning till vad som anförts vid

anmälan i årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor tjänstetitlarna sekreterare och kamrerare respektive notarie i personalförteckningen

utbytas mot förste byråsekreterare respektive byråsekreterare.

I enlighet med förslag av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga och försvar

sförvaltningens organisationsnämnd torde vidare tjänstetiteln bokhållare

böra utbytas mot revisor.

Till det av lönenämnden tillstyrkta förslaget att ombilda den sedan 1937

förefintliga, med arvode förenade tjänsten såsom chef för värmeingenjörskontoret

till en befattning i lönegrad Eo 30 kan jag ansluta mig. Till frågan

örn innehavarens löneklassplacering torde Kungl. Maj:t framdeles på särskild

framställning få taga ståndpunkt.

Otvivelaktigt är den ordinarie och den från avlöningsanslag avlönade

extra ordinarie kvinnliga kontorspersonalen hos verket även med tanke på

fredsförhållanden alltför knappt tilltagen. Jag vill i betraktande härav och

för att icke äventyra verkets rekrytering förorda någon utökning även av

sistnämnda personalkategori. Medelsanvisningen bör för sådant ändamål

ökas med 8 400 kronor, motsvarande vad ämbetsverket i sådant hänseende

begärt.

Beträffande frågan örn överförande av viss för närvarande från sakanslag

avlönad personal till redovisning under avlöningsanslag får jag hänvisa till

mina i det föregående återgivna uttalanden i förra årets förvaltningsproposition,

mot vilka riksdagen icke gjorde erinran. Riksdagens revisorer lia

för sin del ansett att, i den män personal för framtiden icke längre erfordras

i samma utsträckning som Hittills, avlönandet av icke-ordinarie

försona! från sakanslag kunde medföra risk för att sådan för mera tillfälligt

ehov avsedd personal bibehölles alltför länge vid sin anställning. Lämpligheten

av att utan vidare överflytta avlöningskostnaderna för ifrågavarande

personal till avlöningsanslag synes mig emellertid kunna ifrågasättas. En

sådan överflyttning torde böra föregås av en närmare undersökning rörande

personalbehovets varaktighet i olika fall och övriga på spörsmålets bedömande

inverkande omständigheter. 1 anslutning till vad jag i samband

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

med förra årets behandling av förvaltningsreformen anförde ämnar jag föranstalta

örn utredning av hithörande frågor. I avbidan på resultatet härav

synes mig med avgörandet av den utav fortifikationsförvaltningen väckta

frågan örn överförande av viss kontorspersonal från sakanslag till avlöningsanslag

böra anstå.

Framhållas må vidare, att de sammanlagda årliga avlöningskostnaderna

för byggnads- och reparationsberedskapens fredsorganisation i årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkt 6) beräknats till 120 000 kronor

under uppbyggnadstiden, motsvarande budgetåret 1944/45. Beträffande dispositionen

av detta belopp torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Med nämnda belopp torde anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal böra uppräknas.

Jag förutsätter, att kostnaderna för fortifikationsförvaltningens byggnadskontor

liksom hittills jämväl under nästa budgetår skola bestridas från

vederbörliga för byggnadsföretag beviljade anslag.

Det torde böra ankomma på fortifikationsförvaltningen att till närmare

övervägande upptaga frågan örn överflyttning av viss personal från försvarsstabens

stat till ämbetsverkets samt att i sina anslagsäskanden för budgetåret

1945/46 framlägga de förslag, som kunna därav föranledas.

Från nu angivna utgångspunkter skulle för fortifikationsförvaltningen

erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 50 800 kronor,

för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis

81850 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal (65 500 +

120 000=) 185 500 kronor samt för rörligt tillägg förslagsvis 29 650 kronor

eller tillhopa 347 800 kronor. Inkomsterna av inflytande pensionsmedel uppskattas

till förslagsvis 50 800 kronor. Medelsbehovet under förevarande anslag

skulle således kunna uppskattas till 297 000 kronor.

På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet kunna tillstyrka

de föreslagna ökningarna av personalen vid arméns fortifikationsförvaltning

ävensom att chefen för värmeingenjörskontoret, som hittills varit anställd mot

åtnjutande av arvode, beredes extra ordinarie anställning och inplaceras i

lönegraden Eo 30.

Utskottet har icke något att erinra mot att det tills vidare, i avvaktan på

resultatet av bebådad utredning, får anstå med att överföra kostnaderna för

avlöning till viss icke-ordinarie personal från sakanslag till avlöningsanslag,

men vill såsom sin uppfattning uttala, att denna utredning snarast

bör verkställas.

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt, att avlöningskostnaderna

för byggnads- och reparationsberedskapens fredsorganisation, beräknade

till 120 000 kronor under uppsättningsperioden, d. v. s. under budgetåret

1944/45, beräknas under anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.

Kostnaderna för fortifikationsförvaltningens byggnadskontor torde, såsom

departementschefen förutsatt, jämväl under nästa budgetår liksom hittills böra

bestridas från vederbörliga för byggnadsföretag beviljade anslag.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit och anfört under nu förevarande

punkt har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

45

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för arméns fortifikationsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1944/45:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 krigsråd.................................................. A 30

1 förste byråsekreterare.................................. A 24

1 byråsekreterare.......................................... A 21

1 revisor .................................................. A21

1 expeditionsvakt...... A 5

1 kontorsbiträde .......................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare............................................ A 11

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 värmeingenjör.......................................... Eo 30

1 byråsekreterare........................................ Eo 21

b) godkänna följande avlöningsstat för arméns fortifika
-

tionsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................................. kronor 50 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 81 850

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 185 500

4. Eörligt tillägg, förslagsvis .................... » 29 650

Summa kronor 347 800

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 50 800

Nettoutgift kronor 297 000

c) till Arméns for tifikationsförvältning: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 297 000 kronor.

13:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 185 (s. 100 och 101) framlagda förslag, vilket

överensstämmer med det i årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln

(punkt 5), för ändamålet beräknade beloppet, och med förmälan att av det

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 133.

äskade anslagsbeloppet 45 000 kronor äro avsedda till omkostnader för byggnads-

och reparationsberedskapen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arméns fortifikations!orvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kronor.

ARMÉFÖRVALTNINGEN.

14:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 7), har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av

330 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 (s. 101—lil)

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

arméförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45,

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

För arméförvaltningens verksamhet i dess nya organisation under andra

hälften av budgetåret 1943/44 har avsetts ett belopp av 165 000 kronor, motsvarande

för helt år 330 000 kronor.

I skrivelse den 13 januari 1944 angående anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 har arméförvaltningen till behandling upptagit frågor om —- förutom

överflyttning av vissa avlöningskostnader från sakanslag till avlöningsanslag

— dels inrättande av nya befattningar för ordinarie och icke-ordinarie personal

samt för pensionerad personal i arvodesbefattning, dels ock viss jämkning

i löneställningen för vissa nu inrättade befattningar.

Departementschefen har föreslagit följande ändringar i personaluppsättningen

för ämbetsverket.

En extra ordinarie befattning såsom byråsekreterare i lönegraden Eo 21 nyinrättas

och i utbyte mot en expeditionsvaktstjänst i lönegraden A 5 inrättas

en befattning såsom förste expeditionsvakt i lönegraden A 7, vilken sistnämnda

befattning dock icke bör få tillsättas med mindre ledighet uppkommer

å en av de nuvarande expeditionsvaktsbefattningarna i lönegrad A 5,

vilken i sådant fall skall indragas.

Tjänstetitlarna notarie och sekreterare föreslås utbytta mot byråsekreterare

respektive förste byråsekreterare och tjänstetiteln bokhållare mot revisor.

Vidare har departementschefen föreslagit, att avlöningskostnaderna för det

i personalförteckningen för icke-ordinarie personal m. fl. vid armén uppförda

skrivbiträdet i lönegrad MEo 2 vid remonteringsnämnden från och med nasta

budgetår skall bestridas från arméförvaltningens avlöningsanslag, enär arvo
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 47

ciena till pensionerad personal i arvodesbefattning vid remonteringsnämnden

tidigare överförts till arméförvaltningens avlöningsanslag.

För att tillgodose behovet av en utökning av antalet lägre icke-ordinarie

befattningshavare har departementschefen ansett erforderligt, att anslagsposten

till övrig icke-ordinarie personal ökas med 16 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag

för budgetåret 1944/45 har av departementschefen beräknats till 370 000

kronor.

Departementschefens förslag rörande personalförteckning och avlöningsstat

för arméförvaltningen för budgetåret 1944/45 har icke givit utskottet anledning

till någon erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning). Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär personal.

1 souschef ............................................................ Ob 5

Civil personal.

1 överingenjör ...................................................... C 8

1 krigsråd ............................................................ A 30

1 förste byråsekreterare ....................................... A 26

1 förste byråsekreterare ....................................... A 24

1 revisor ............................................................ A 21

1 kontorist ......................................................... A 9

1 förste expeditionsvakt ....................................... A 71

3 expeditionsvakter ............................................. A 51

4 kontorsbiträden ................................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 ombudsman ...................................................... A 26

1 bokhållare ......................................................... A 21

1 kansliskrivare ................................................... All

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

2 byråsekreterare ................................................ Eo 21

1 Befattningen såsom förste expeditionsvakt må icke tillsättas med mindre

ledighet uppkommer å en av befattningarna såsom expeditionsvakt, vilken i

sådant fall skall indragas.

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 133.

b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................................ kronor 128 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 273 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 80 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 69 600

Summa kronor 552 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 182 000

Nettoutgift kronor 370 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

15-.o) Arméförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts i

propositionen nr 185 (s. lil och 112) framlagda förslag och under erinran,

att Kungl. Majit i statsverkspropositionen till årets riksdag, fjärde huvudtiteln

(punkt 7), föreslagit riksdagen att för ändamålet beräkna samma belopp som

det nu äskade samt att anslaget för andra hälften av innevarande budgetår

beräknats till 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

MARINFÖRVALTNINGEN.

16:o) Marinförvaltningen: Avlöningar, I statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 7), har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av

368 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 (s. 112—116)

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45,

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Under innevarande budgetår har för andra hälften av året för marinförvaltningens

avlöningar avsetts ett belopp av 184 000 kronor, motsvarande för

helt år 368 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13S.

49

Departementschefen har anmält, att Kungl. Majit den 22 oktober på framställning

medgivit, att en namngiven person finge med visst förbehåll anställas

såsom chef för den inom marinförvaltningen förefintliga nybyggnadsoch

kontrollsektionen för tiden högst intill den 1 juli 1944 mot ett för heltidsanställning

beräknat arvode av, i ett för allt, högst 16 000 kronor för år, att

bestridas av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår anhållit om viss ökning av antalet

extra-ordinarie befattningshavare hos ämbetsverket, nämligen med en

tjänsteman i lönegrad Eo 21, avsedd för fullgörande av notariegöromål å fortifikationsavdelningen,

och med två befattningshavare i lönegrad Eo 18, avsedda

för tjänstgöring å ingenjör- och vapenavdelningarna.

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka inrättande av den

av marinförvaltningen föreslagna nya extra ordinarie befattningen i lönegraden

Eo21. Då emellertid anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal för närvarande vore väl knappt beräknad, har departementschefen

ansett sig böra föreslå, att posten höjes med 10 000 kronor för nästa budgetår.

Då jämväl under nästa budgetår behov kommer att föreligga av en chef för

nybyggnads- och kontrollsektionen inom marinförvaltningens fortifikationsavdelning,

har departementschefen förutsatt, att arvode även då må utgå till

innehavaren av denna befattning och att detta i fortsättningen bör bestridas

av sakanslag.

Det sammanlagda anslagsbehovet för avlöningar vid marinförvaltningen

för nästa budgetår har av departementschefen beräknats till 370 000 kronor.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag till beräkning av medelsbehovet

under marinförvaltningens avlöningsanslag för nästa budgetår.

Mot bibehållande under nästa budgetår av befattningen såsom chef för nybyggnads-

och kontrollsektionen inom marinförvaltningens fortifikationsavdelning

har utskottet icke något att erinra. Löneförmånerna torde liksom hittills

böra utgå i form av arvode och kostnaderna för befattningshavarens

löneförmåner böra, såsom departementschefen uttalat, i fortsättningen bestridas

av sakanslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis.......................................... kronor 166 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 134000

Bihang till riksdagens protokoll 1944. (i sami. Nr 133. loss u 4

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 133.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kronor 92 500

4. Eörligt tillägg, förslagsvis ........... » 57 000

Summa kronor 450 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 80 000

Nettoutgift kronor 370 000

b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

17:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 185 (s. 116—120) framlagda förslag och under erinran, att

anslaget i riksstaten för innevarande budgetår är uppfört med ett belopp av

325 000 kronor samt att Kungl. Majit i statsverkspropositionen till årets riksdag,

fjärde huvudtiteln (punkt 7), föreslagit riksdagen att för ändamålet beräkna

ett förslagsanslag av 450 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

FLYGFÖRVALTNINGEN.

18:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. I statsverkspropositionen till årets

riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 9), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 382 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 121—134) föreslagit

riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för flygförvaltningen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare under budgetåret 1944/45,

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 412 000 kronor.

Under andra hälften av innevarande budgetår har för nu ifrågavarande

ändamål avsetts ett belopp av 187 000 kronor, motsvarande för helt år 374 000

kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1943 angående flygvapnets medelsbehov för

budgetåret 1944/45 har flygförvaltningen till en början till behandling upptagit

frågan örn lämpligheten av att å ämbetsverkets personalförteckning

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

51

redovisa löner för militära och civilmilitära beställningshavare och på anförda

skäl föreslagit, att vissa beställningar från och med nästa budgetår skulle

överföras från flygförvaltningens personalförteckning till flygvapnets personalförteckning

för ordinarie tjänstemän.

Flygförvaltningen har vidare framlagt förslag örn vissa personalförstärkningar

å ämbetsverkets intendenturavdelning. Sedermera har ämbetsverket

föreslagit inrättande av en befattning såsom revisionsassistent i lönegrad

Eo 18 för förrådskontrollen.

Även i fråga om civilbyråns personaluppsättning har flygförvaltningen

föreslagit åtskilliga utökningar.

Vid beräkningen av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, har flygförvaltningen förutsatt, att — därest tillläggsarvoden

om vardera 600 kronor alltjämt skulle utgå till visst antal

kompaniofficerare vid armé- och marinförvaltningarna — dylika arvoden jämväl

skulle utgå till 19 kompaniofficerare vid flygförvaltningens materielavdelning.

En närmare redogörelse för flygförvaltningens sålunda framlagda förslag

och för över desamma avgivna remissutlåtanden finnes intagen i propositionen

nr 185.

För egen del har departementschefen anfört i huvudsak följande.

Gällande personalförteckning för flygförvaltningen upptoge icke blott

civila befattningar utan även vissa militära och civilmilitära tjänster.

Flygförvaltningen hade nu —- med hänvisning till vissa svårigheter, som

yppat sig och enligt ämbetsverkets mening även framdeles och särskilt under

flygvapnets utbyggnadsperiod komme att yppa sig — väckt förslag örn överflyttning

av vissa tjänster från flygförvaltningens personalförteckning till

flygvapnets personalförteckning för ordinarie tjänstemän. Då ifrågavarande

system varit i tillämpning för flygförvaltningens del endast sedan den 1 juli

1943, syntes det lämpligast att avbida ytterligare någon tids erfarenhet därav.

I varje fall för närvarande kunde flygförvaltningens förslag örn ändring i angivna

hänseende icke tillstyrkas.

Yad härefter angår frågan örn vissa personalförstärkningar å flygförvaltningens

intendenturavdelning kunde förslaget om inrättande av en arvodesbefattning

för underofficer, avsedd för handhavandet av flygvapnets centrala

fotografimaterielförråd, tillstyrkas. I avbidan på prövning av frågan om centralisering

av vissa bok- och blankettförråd inom försvarsväsendet kunde förslaget

örn inrättande av en arvodesbefattning för skötseln av flygvapnets till

intendenturavdelningen förlagda blankettförråd icke nu förordas. Någon förändring

i personaluppsättningen för förrådskontrollen borde tills vidare icke

vidtagas.

Vidkommande de föreslagna utökningarna av den för ämbetsverket beräknade

civiladministrativa personalen har departementschefen framhållit, att

väsentliga delar av den flygförvaltningens civilbyrå tidigare åvilande verksamheten

i samband med förvaltningsreformens genomförande överflyttats

till försvarets civilförvaltning, och att detta förhållande gåve anledning till

att vid bedömandet av spörsmålet om förstärkning av nu ifrågavarande personal

iakttaga stor försiktighet, särskilt i nuvarande läge, innan den nya organisationen

vunnit stadga.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr IBS.

En centralisering av flygförvaltningens personalärenden på sätt ämbetsverket

avsett Ilar synts departementschefen ägnad att åvägabringa önskvärd

större enhetlighet i hithörande hänseenden. Då emellertid — såsom flygförvaltningen

framhållit — de dispositioner, som träffats i fråga om personalfrågornas

handläggning, tills vidare äro att betrakta såsom en provisorisk anordning

på försök och med hänsyn till ovissheten om verksamhetens omfattning

i fredstid syntes dock med inrättande av de för ändamålet föreslagna befattningarna

i lönegraderna Eo 21 och Eo 11 böra anstå i avbidan på närmare erfarenheter.

Jämväl i övrigt syntes behovet av biträden vid personalfrågornas

handläggning tills vidare få tillgodoses genom tillfälligt anställande av

personal.

Elygförvaltningen hade vidare liksom för innevarande budgetår föreslagit

inrättande av en extra ordinarie sekreterarbefattning i lönegrad Eo 24, avsedd

för administrativa göromål å ämbetsverkets materielavdelning. Vid

framläggandet av propositionen 1943: 235 räknade departementschefen med

att, sedan ombudsmannaärendena överflyttats till det till civilförvaltningen

knutna advokatfiskalskontoret, den inom civilbyrån placerade civila personalen

skulle kunna bestrida å materielavdelningen förekommande sekreterargöromål.

Flygförvaltningen hade nu framhållit, att den ansvällning av arbetsuppgifter,

ej minst av administrativ art, som ägt rum å materielavdelningen

och som tenderade att än mer öka, gjorde det otänkbart, att dessa uppgifter

skulle kunna handhavas av personal, avsedd att ingå i civilbyrån. Det hade

jämväl erinrats, att den på övergångsstat överförde sekreteraren och ombudsmannen

i huvudsak tagits i anspråk för göromål å byggnadsavdelningen. Med

hänsyn härtill och då på marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning placerats

en sekreterare i lönegrad Eo 24, har departementschefen icke velat motsätta

sig, att en kvalificerad administrativ arbetskraft i denna lönegrad ställes

jämväl till materielavdelningens förfogande.

I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor borde den i personalförteckningen under rubriken Ordinarie

tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 förekommande

tjänstetiteln sekreterare ersättas med förste byråsekreterare.

Elygförvaltningen har med hänsyn bland annat till den avsedda centraliseringen

av dispositionsbokföringen föreslagit inrättande av en befattning såsom

revisor och bokhållare i lönegrad A 21. I likhet med lönenämnderna har departementschefen

ansett, att för ändamålet bör avses allenast en befattning

i 18 lönegraden. Tills vidare har departementschefen funnit befattningen böra

upptagas såsom extra ordinarie.

Då nu gällande personalförteckning för flygförvaltningen upptager en

förste expeditionsvakt men icke någon ordinarie expeditionsvakt, har det synts

departementschefen befogat att i enlighet med ämbetsverkets förslag 2 befattningar

för expeditionsvakt i lönegrad A 5 inrättas.

Flygförvaltningens förslag örn ändring av förste expeditionsvaktbefattningen

hos ämbetsverket till en tjänst såsom materialförvaltare i lönegrad

A 15 har departementschefen icke kunnat biträda och ej heller förslaget örn

uppflyttning av den befattningshavare, på vilken ansvaret för souschefens

expedition vilar, i lönegrad Eo 11.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot flygförvaltningens

förslag att till avlöningsanslag överföra kostnaderna för två tidigare från sakanslag

avlönade icke-ordinarie befattningshavare, en kontorsskrivare och ett

kontorsbiträde, vilka i samband med centraliseringen av dispositionsbokföringen

överflyttats från materielavdelningen till civilbvrån. Departements
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

53

chefen har ej heller funnit anledning till erinran mot förslaget om överflyttning

av en telefonvakt från flygförvaltningen till flygstaben. Till sistnämnda

fråga återkommer departementschefen vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag.

Det behov av arbetsbiträden, som kan föreligga utöver vad i det föregående

förutsatts, har ansetts böra tillgodoses genom tillfälligt anställande

av personal.

Med hänsyn till det ovissa läge, vari frågan örn reglering av de militära

arvodena befinner sig, har departementschefen icke kunnat tillstyrka flygförvaltningens

förslag om inrättande av vissa tilläggsarvoden till kompaniofficerare

vid flygförvaltningens materielavdelning.

Då den å övergångsstat uppförda kassören numera lämnat flygförvaltningens

tjänst, har ifrågavarande befattning jämte den till befattningen såsom kansliskrivare

fogade noten ansetts böra utgå ur personalförteckningen.

Kostnaderna för den å personalförteckningen redovisade ordinarie personalen

har av departementschefen uppskattats till 218 000 kronor. För arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, har beräknats 123 700

kronor. Utgifterna för den icke-ordinarie personalen ha beräknats till 95 000

kronor. Posten för rörligt tillägg har uppskattats till 62 300 kronor. Inflytande

pensionsmedel slutligen ha beräknats till 87 000 kronor. Efter avdrag av

sistnämnda post skulle medelsbehovet under flygförvaltningens avlöningsanslag

komma att uppgå till 412 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

förordade ändringarna i personalförteckningen för flygförvaltningen.

Då utskottet ej heller funnit skäl till erinringar mot de av departementschefen

framlagda beräkningarna rörande medelsbehovet under flygförvaltningens avlöningsanslag,

får utskottet hemställa, att riksdagen, med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag, må

a) å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken

Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i

högre lönegrad än 20 uppföra 2 expeditionsvakter i lönegrad A 5

och en förste byråsekreterare i lönegrad Eo 24 samt ur personalförteckningen

utesluta en under rubriken Tjänstemän å övergångsstat

— som i samband därmed ändras till Tjänsteman å

övergångsstat — uppförd kassör i lönegrad All jämte den till

en befattning såsom kansliskrivare fogade not 3 ävensom bemyndiga

Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 mars 1944 angiven

ändring beträffande viss i personalförteckningen intagen tjänstebenämning,

b) godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att

tillämpas tills vidare under budgetåret 1944/45:

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Avlöningsstat.

Ut gifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................................... kronor 218 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 123 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... » 95 000

Anm. Därest befattningen såsom chef för materielavdelningens

normaliebyrå besattes med innehavare i

lönegrad Ca 28, skall av denna post innehållas ett belopp,

beräknat efter 11 600 kronor för helt budgetår.

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 62 300

Summa kronor 499 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 87 000

Nettoutgift kronor 412 000

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 412 000 kronor.

19:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

i propositionen nr 185 (s. 134), vilket innebär en ökning med 25 000

kronor i förhållande till det för innevarande budgetår för ändamålet anvisade

anslagsbeloppet, och under erinran att anslaget i årets statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln (punkt 9), upptagits med ett beräknat belopp av 275 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

55

Försvarskrafterna.

FÖRSVARSSTABEN.

20:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I statsverkspropositionen till årets riksdag,

fjärde huvudtiteln (punkt 10), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 2 715 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 135—142) föreslagit

riksdagen att

dels å personalförteckningen för försvarsstaben uppföra vissa av departementschefen

angivna nya befattningar,

dels besluta, att i avlöningsstaten för försvarsstaben skola med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1944/45 vidtagas av departementschefen

förordade ändringar,

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 2 845 000 kronor.

Försvarsstabens avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår

upptaget med ett belopp av 2 715 000 kronor, vari jämväl inräknats avlöningskostnaderna

vid försvarsväsendets radioanstalt.

Departementschefen har i samband med beräkningarna av försvarsstabens

avlöningsanslag för nästa budgetår anmält, att verkställda undersökningar

rörande möjligheterna att rationalisera expeditionstjänsten inom staben givit

vid handen, att tre arvodesbefattningar för pensionerade officerare med arvoden

motsvarande löneklass Oa 10 kunde indragas och att antalet värnpliktiga

expeditionsbiträden och ordonnanser kunde minskas med omkring 25,

men att en ny befattning såsom extra ordinarie vaktmästare i lönegrad MEo 5

borde tillkomma. Mot dessa förslag har departementschefen icke haft något

att erinra, då de medföra kostnadsbesparing.

En för militärassistent vid telegrafstyrelsen avsedd majorsbeställning i

lönegraden Oa 4, som finnes uppförd på signaltruppernas stat, har av departementschefen

föreslagits överförd till personalförteckningen för försvarsstaben,

å vilken förteckning övriga militärassistentbefattningar för aktiva officerare

finnas uppförda. Vidare har departementschefen föreslagit, att en ny

arvodesbefattning för pensionerad officer i löneklass Oa 10 skall beräknas å

försvarsstaben och avses för militärassistent vid vattenfallsstyrelsen. Denna

befattning uppehälles nu av en pensionsavgången kapten, vilken av vattenfallsstyrelsen

åtnjuter tilläggsarvode med 4 380 kronor för år. I samband

med att arvode motsvarande löneklassen Oa 10 för denne militärassistent beräknas

å försvarsstabens avlöningsstat har departementschefen förutsatt, att

det nu från vattenfallsstyrelsen utgående arvodet skall indragas.

I anslutning till en verkställd utredning rörande personal för bestridande

av kassagöromålen vid försvarsstaben och arméstaben har departements
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

chefen föreslagit, att en regementskassörstjänst av 1. klassen i lönegrad UO 3

och en arvodesbefattning såsom materielredogörare i löneklass UO 7 uppföras

för försvarsstaben, medan i stället en kontorsskrivare av 1. klass i lönegrad

MEo 13 och ett skrivbiträde i lönegrad MEo 2 indragas.

Vissa av chefen för försvarsstaben framlagda förslag örn ändringar i försvarsstabens

organisation m. m. har departementschefen ansett sig icke för

närvarande kunna tillstyrka.

Departementschefen har i anslutning till ovanstående förslag angivit de ändringar

i fråga örn olika anslagsposters belopp, som böra vidtagas, och därjämte

föreslagit vissa ändrade belopp för särskilda löneförmåner till försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer. I avlöningsstaten har departementschefen

också ansett böra upptagas en särskild anslagspost till flygtillägg

m. m. med hänsyn till gällande bestämmelser rörande ersättning i anledning

av olycksfall vid flygning till extra ordinarie och extra tjänstemän vid försvarsstabens

fotoanstalt. Posten har ansetts böra uppföras med ett förslagsvis

beräknat belopp av 200 kronor. För försvarsstabens del har departementschefen

räknat med, att avlöningskostnaderna i förhållande till innevarande

budgetår komma att ökas med 5 000 kronor.

Beträffande beräkningarna av lönekostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt

utmynna dessa i förslag till anslagshöjning med 125 000 kronor. Av

detta belopp belöpa omkring 30 000 kronor på överflyttning av kostnader

från arméns mathållningsanslag och 65 000 kronor på merkostnader för anställande

av 17 telegrafister, vilka i enlighet med i propositionen nr 143 angående

införande av långtjänstunderbefälsbeställningar m. m. vid armén

framlagt förslag böra tillföras radioanstalten för nedbringande av manskapskadern

vid signaltrupperna.

Departementschefen har sålunda beräknat det sammanlagda medelsbehovet

under försvarsstabens avlöningsanslag för nästa budgetår till (2 715 000

+ 5 000 + 125 000 =) 2 845 000 kronor.

Mot det av departementschefen framlagda förslaget att för militärassistenten

i vattenfallsstyrelsen skall beräknas en arvodesbefattning i löneklass

Oa 10 å försvarsstabens stat i stället för att denne militärassistent

skall erhålla fyllnad i sin pension av medel från vattenfallsstyrelsen har utskottet

icke funnit skäl till erinran, men anser likväl, att ifrågavarande militärassistent,

så länge befattningen uppehälles av dess nuvarande innehavare,

bör bibehålla det särskilda arvode av 1 200 kronor för år, som av vattenfallsstyrelsens

medel utgår till honom jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 24 november

1939 (kommunikationsdepartementet), enär han eljest skulle komma

att lida inkomstminskning. Huruvida arvodet ifråga bör utgå, örn befattningen

kommer att tillsättas med annan innehavare, torde böra bliva föremål

för ny prövning.

Yad departementschefen i övrigt föreslagit och anfört i samband med beräkningen

av försvarsstabens avlöningsanslag har icke givit utskottet anledning

till någon erinran.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

57

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för försvarsstaben under rubrikerna

Tjänstemän å ordinarie stat, Militär personal uppföra

ytterligare 1 major, militärassistent, i lönegraden Oa 4 samt

1 regementskassör av 1. klassen i lönegraden UO 3,

b) besluta, att i avlöningsstaten för försvarsstaben skola med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1944/45 vidtagas

de ändringar, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden den 3 mars 1944 angivits,

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 2 845 000 kronor.

21:o) Försvarsstaben: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Majits

förslag i propositionen nr 185 (s. 142 och 143), vilket i förhållande till det för

innevarande budgetår för ändamålet anvisade anslaget innebär en minskning

med 30 000 kronor, och under erinran att Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen

till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 10), upptagit anslaget med

ett beräknat belopp av 680 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

ARMÉN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

22:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I årets statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln (punkt 12), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av

70 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 143—186) föreslagit

riksdagen att

dels för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid

armén ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver lön

till ordinarie tjänstemän vid armén, vilka i särskild ordning överlämnats till

riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela ej mindre särskilda föreskrifter av

i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Majits beslut den 30 juni 1942 och den 30 juni 1943

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

budgetåren 1942/43 och 1943/44, än även de särskilda före
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 133.

skrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av

den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation

av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944 angivna grunder

utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid för

uppflyttning till högre löneklass för personal, som i anslutning till Kungl.

Maj :ts förslag örn befälskadrernas utökning må komma att överflyttas från

övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar

på aktiv stat vid försvarsväsendet;

dels medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av Kungl. Majit

meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret 1944/45 medgivas dels

manskap, som avgått från beställning på aktiv stat med utgången av anställningsåret

1938/39 eller senare anställningsår och därvid erhållit anställning

å civilanställningsstat (motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden

måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring och

till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet i civilanställningssyfte,

dels ock manskap, som i omedelbar anslutning till anställning på aktiv stat

innehaft anställning över stat och som i övrigt uppfyller fordringarna för anställning

på civilanställningsstat;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 46 400 000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis ...... » 50 000

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat, förslagsvis » 100

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................ » 5 725 000

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ........................ » 1 290 000

6. Avlöningar till volontärer över stat, förslagsvis ......... » 740 000

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis » 3 280 000

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 4 670 000

b) bataljonsläkare vid fältläkarkåren,

förslagsvis .............................. » 120 000

c) bataljonsveterinärer vid fältveteri
närkåren,

förslagsvis .................. » 20 000

d) betjäningspersonal m. fl., förslagsvis

.......................................... » 46 000

e) musikelever .............................. » 57 000

f) extra sjuksköterskor m. m., förslagsvis

.................................... »

32 000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 59

g) tillfälligt anställande av tjänstemän

m. m., förslagsvis ............... kronor 150 000 kronor 5 095 000

9. Avlöning till civil handräckningspersonal .................. » 2 750 000

10. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän ................................................... » 214 481

11. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .................................................................. » 836 855

12. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden, förslagsvis ................................................ » 24 000

13. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap,

förslagsvis ................................................... » 90 000

14. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ................................................. » 75 000

15. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................... » 9 009 564

Summa kronor 75 580 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................■ ■ ■ ■ kronor 3 880 000

Nettoutgift kronor 71 700 000

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 71 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr G. Andrén m. fl. (I: 294) och den andra inom andra kammaren av herr

C. Lindberg m. fl. (11:486), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att beställningen såsom chef för hemvärnet från och med budgetåret 1944/45

skall vara hänförd till lönegraden Ob 2 eller Ob3;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr N. Holmström m. fl. (I: 296) och den andra inom andra kammaren av

herr K. Magnusson i Skövde m. fl. (II: 485), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att chefen för arméinspektionens trängavdelning från och med

budgetåret 1944/45 skall hänföras till lönegraden Ob 1 i militära avlöningsreglementet;
dels

två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr N. Holmström (I: 297) och den andra inom andra kammaren av herr

F. Ryling (II: 483), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att beställningen

som fälttygmästare från och med budgetåret 1944/45 skall vara uppförd

i lönegraden Ob 1;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr N. Holmström (I: 289) och den andra inom andra kammaren av herr

Å. Wiberg (11:468), i vilka hemställts, att riksdagen ville, i enlighet med

chefens för armén budgetäskande den 30 juli 1943, besluta att för befattningen

såsom chef för arméhundskolan upptages en beställning för alternativt

major eller kapten (ryttmästare);

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 133.

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr N. Holmström m. fl. (I: 52) och den andra inom andra kammaren av

herr G. Nilsson i Göingegården m. fl. (II: 112), i vilka hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit ville föreslå, att hemvärnsområdesbefälhavarnas

årliga arvode fastställes till 200 kronor i hemvärnsområde med högst

100 hemvärnsmän, till 300 kronor i område med över 100 och högst 300 hemvärnsmän

och till 400 kronor i område med över 300 hemvärnsmän samt att

dessa arvoden måtte utgå med oförändrade belopp även i fred.

I fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna 1:294, I: 296, 1:297, 1:289

och II: 112.

Arméns avlöningsanslag är i riksstaden uppfört med ett belopp av

63 730 000 kronor.

I arméns avlöningsstat för nästa budgetår har departementschefen föreslagit

en ny anslagspost för avlöningar till vård- och ekonomipersonal. Förslag

till personalförteckningar för budgetåret 1944/45, upptagande flertalet

av de beställningar och befattningar, som böra avses för olika staber, truppförband

m. m., lia i vanlig ordning överlämnats till statsutskottet.

Den utökning av den från förevarande anslag avlönade personalen, som

departementschefen föreslagit för nästa budgetår, är i huvudsak en direkt

följd av det successiva genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade

fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter. Utan

omedelbart samband härmed är det förslag till överflyttning till förevarande

anslag av avlöningskostnaderna för köks- och servisbiträden vid arméns matinrättningar

från arméns mathållningsanslag, som föranlett departementschefen

att föreslå upptagande i avlöningsstaten av en särskild anslagspost för

avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

I fråga om de viktigaste organisatoriska förändringar, som avses skola

genomföras under nästa budgetår och äro av natur att påverka personalbehovet.

har departementschefen framhållit den fortsatta utbyggnaden av

Göta pansarlivgarde, Bergslagens artilleriregemente, Stockholms luftvärnsregementes

kompani på Gotland, Signalregementets kompanier i Kristianstad

och Skövde samt Andra och Tredje tygkompanierna.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår ha i vederbörliga

personalförteckningar för budgetåret 1944/45 synts departementschefen böra

upptagas alla de beställningar och befattningar, vilka beräknas skola tillsättas

under budgetåret, även örn viss beställning eller befattning planenligt icke

skall tillsättas redan från och med budgetårets ingång. Det har synts departementschefen

böra få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med personalförteckningarnas

fastställande eller annorledes meddela beslut örn tidpunkten

för nya beställningars eller befattningars tillsättande. Riksdagens bemyndigande

härtill har ansetts böra inhämtas.

Under de senaste åren ha förelegat vissa svårigheter beträffande möjligheterna

att besätta samtliga de å personalförteckningen uppförda kaptensbeställningarna.

Med hänsyn härtill har inhämtats riksdagens medgivande att,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

61

därest ledig kaptensbeställning icke kunnat besättas med därtill kompetent

beställningshavare, ett mot uppkommande vakanser svarande antal löjtnanter

i stället får tillsättas. Samma anordning bar synts erfordras jämväl för nästa

budgetår. Medgivande av denna innebörd bar av departementschefen ansetts

böra intagas i form av anmärkningar i vederbörlig personalförteckning.

I fråga örn antalet beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén och

antalet övriga beställningar för manskap under nästa budgetår bar departementschefen

hänvisat dels till propositionen 1944: 143 angående inrättande av

beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet m. m. dels

ock till de upprättade förslagen till personalförteckningar.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för armén inhämtas

av propositionen nr 185 i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Under denna anslagspost har departementschefen beräknat medelsbehovet

för arméns ordinarie personal, vilken sammanförts i en särskild personalförteckning,

som underställts riksdagen för godkännande.

I fråga örn generalstabskåren har departementschefen framhållit, att antalet

kaptensbeställningar vid kåren med hänsyn till befordringsläget vid

generalstabskåren m. m. för tiden intill den 1 oktober 1944 bör få bibehållas

vid 48 i stället för att nedbringas till 47, såsom avsett varit i samband med

att en beställning för överstelöjtnant eller major, avsedd för sjukvårdsförvaltningen,

tillkommit.

Under rubriken arméstaben ha uppförts ytterligare 1 beställning för kapten

och 1 för löjtnant i flygtjänst, båda såsom innehavare av arvodesbeställningar.

Härigenom uppbringas antalet dylika beställningar till det i 1942

års försvarsbeslut beräknade antalet.

I vad gäller militärområdena m. m. har någon ändring icke föreslagits för

nästa budgetår.

För truppförbandens del innebär det nu framlagda förslaget till personalförteckning

i huvudsak följande.

Vid infanteriet tillkomma 21 kaptener, 2 löjtnanter och 1 fanjunkare,

varigenom antalet officerare och underofficerare, utom i vad angår kaptener,

uppbringas till de i försvarsbeslutet för genomförd organisation beräknade.

Kavalleriet får en ökning med 2 fanjunkare och 3 sergeanter. Antalet

officerare och underofficerare vid kavalleriet har därefter uppnått det i försvarsbeslutet

beräknade antalet.

För pansartrupperna beräknas planenligt nya beställningar för 3

majorer, 8 kaptener, 2 löjtnanter, 6 fanjunkare och 10 sergeanter.

ökningen för artilleriet har ansetts böra omfatta beställningar för 2

majorer, 10 kaptener, 14 styckjunkare, 7 sergeanter och 1 förrådsvaktmästare.

För den beslutade musikkåren vid Bergslagens artilleriregemente upptagas

nya beställningar för 1 musikdirektör, 2 musikstyckjunkare och 3 musiksergeanter

jämte vissa manskapsbeställningar.

ljuf t värnets personal föreslås planenligt utökad med beställningar för

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr lito.

1 major, 10 kaptener ock 19 löjtnanter. Antalet löjtnantsbeställningar uppbringas

härigenom till det i försvarsbeslutet beräknade.

Ingenjörstruppernas personalstater föreslås jämkade på det sätt att

en löjtnantsbeställning utbytes mot en kaptensbeställning.

För signaltruppernas del upptages planenligt nya beställningar för

2 kaptener, 1 löjtnant, 1 fanjunkare och 3 sergeanter. Majorsbeställningen,

som avsetts för telegrafverkets militärbyrå, har å andra sidan överförts till

försvarsstabens personalförteckning.

Trängtrupperna ha föreslagits skola planenligt tillföras nya beställningar

för 2 kaptener, 11 löjtnanter, 6 fanjunkare och 6 sergeanter. Därjämte

minskas antalet major sbeställningar med 1 i utbyte mot en beställning för

överstelöjtnant eller major, avsedd för försvarets sjukvårdsförvaltning.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit frågan

örn löneställningen för avdelningschefen vid arméinspektionens trängavdelning,

vilken fråga upprepade gånger varit föremål för statsmakternas prövning.

Denna beställning är hänförd till lönegraden Oa 6 men har av arméförvaltningen

föreslagits uppflyttad till högre lönegrad. Departementschefen

har emellertid funnit sig fortfarande förhindrad tillstyrka, att nämnda befattning

uppflyttas i högre lönegrad, bland annat, med hänsyn till att frågan om

arméledningens organisation inom en nära framtid synts böra på grundval av

vunna erfarenheter bliva föremål för ytterligare överväganden.

I fråga örn fälttygkåren har departementschefen uttalat, att i avvaktan

på resultatet av försvarsväsendets ingenjörutredning allenast sådana nya beställningar

böra beräknas, vilka nödvändigt betingas av organisatoriska förändringar,

som fastställts i försvarsbeslutet. Den personalökning, som erfordras

för tygtruppernas uppsättande, har beräknats till 1 fanjunkare och 4

sergeanter. För tygförvaltningsskolan har departementschefen i avvaktan på

ingenjörsutredmingens slutförande icke heller ansett lämpligt att beräkna

nya ordinarie beställningar. Skolans personal bör dock ökas med en ingenjör

— lärare —i lönegraden MEo 24 och en vaktmästare i lönegraden MEo 5. Ett

förslag om uppflyttning av fälttygmästaren till lönegraden Ob 1, vilken fråga

tidigare varit föremål för riksdagens prövning i anledning av vid 1943 års

riksdag väckt motion och då förutsatts skola bliva föremål för Kungl. Majlis

övervägande, har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka, bland

annat, med hänsyn till riktlinjerna för årets budgetarbete. I detta sammanhang

har departementschefen erinrat örn tidigare beslut, varigenom antalet

beställningar vid fälttygkåren i lönegraden Oa 6 — bortsett från fälttygmästare^

beställning — under de senaste åren minskats från tre till två, och

att därjämte på grund av meddelad föreskrift gäller, att endast en av beställningarna

för närvarande må vara besatt, då innehavare av sådan beredes

tjänstledighet i samband med förordnande å överingenjörsbefattning vid försvarets

fabriksverk. Då antalet beställningar i de lägre lönegraderna samtidigt

ökats, har detta förhållande emellertid medfört, att befordringsläget

inom fälttygkåren blivit mycket ogynnsamt. På grund härav har departementschefen

nu föreslagit den jämkningen i de nyssberörda bestämmelserna,.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

63

att hinder ej må möta för vikariatsförordnande på den överstebeställning,

som innehas av överingenjören vid gevärsfaktoriet. För att någon utökning

av fälttygkårens personal icke skall äga rum har departementschefen ansett

föreskrift böra meddelas därom, att en beställning i lägre lönegrad vid inträffande

ledighet på grund av förordnande i högre lönegrad icke må uppehållas

på förordnande.

Yad angår tygstaten har departementschefen dels anmält, att i enlighet

med 1943 års riksdags bemyndigande för Kungl. Majit de två departementsskrivarbeställningarna

i lönegraden Ca 17 från och med den 1 januari 1944

utbytts mot 2 beställningar för tygförvaltare av 1. klassen, dels föreslagit

planenlig utökning med beställningar för 1 tygverkmästare av 1. klassen, 2

tygförvaltare av 2. klassen, 7 tygverkmästare av 2. klassen, 5 tyghantverkare

av 1. klassen och 13 tyghantverkare av 2. klassen.

Av de å personalförteckningen för innevarande budgetår under rubriken

Vid försvarets fabriksverk uppförda beställningarna har en tygförvaltarebeställning

av 1. klassen avförts på grund av att dess innehavare avgått och att

beställningarna i samband därmed skola indragas. Den vid krigsmaterielverkets

förråd, tygstaten tillhörande personalen, som i mån av avgång eller

omplacering till befattningar utom krigsmaterielverket förutsättes skola avvecklas,

har i den nya personalförteckningen upptagits under särskild rubrik

och vid uppkommande ledighet å ifrågavarande befattningar förutsättes frågan

örn deras återbesättande skola underställas Kungl. Maj :ts prövning.

För fortifikationskårens del har någon ändring icke nu föreslagits

av departementschefen.

För tillgodoseende av behovet av förbättrade befordringsmöjligheter inom

intendenturkåren och med hänsyn till de arbetsuppgifter och ansvar,

som åvila vissa befattningshavare vid kåren, har departementschefen föreslagit

en utökning av kåren med beställningar för 1 överstelöjtnant, 1 major

och 1 fanjunkare men å andra sidan en minskning med 2 kaptensbeställningar

och 1 sergeantsbeställning.

Av fältläkarkårens nuvarande beställningar utgå beställningarna för

generalfältläkaren och överfältläkaren samt för 1 regementsläkare, vilka minskningar

äro föranledda av att försvarets sjukvårdsförvaltning numera organiserats.

I fråga örn fältveterinärkåren har departementschefen icke föreslagit

någon ändring.

Vad angår personalen vid vissa utbildningsanstalter har departementschefen

föreslagit, att befattningen såsom studierektor vid arméns underofficersskola

skall utgå ur personalförteckningen, enär denna numera ersatts

av befattningen såsom rektor för försvarets läroverk. Den för artilleriskjutskolan

avsedda personalen minskas med 4 styckjunkare, enär beställningarna

för dessa i stället upptagits å vissa artilleriets truppförband.

Ett av arméchefen framlagt och av arméförvaltningen biträtt förslag örn

att den under rubriken arméhundväsendet upptagna befattningen såsom

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 133.

chef för arméhundskolan, för vilken nu avses en beställning såsom kapten

eller ryttmästare, måtte beräknas en beställning för alternativt major eller

kapten (ryttmästare) har departementschefen, ehuru vissa skäl talade för detsamma,

icke ansett sig kunna tillstyrka, enär det skulle innebära ett frångående

av den i försvarsbeslutet beräknade löneställningen för ifrågavarande

befattningshavare.

Medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

skulle, enligt departementschefen, därest samtliga å förteckningen uppförda

beställningar komme att vara besatta under hela budgetåret 1944/45, med

tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder uppgå till ett belopp av

46 300 000 kronor. Med hänsyn till vakanser å beställningar och lägre löneklassplacering

än normalt för vissa beställningshavare har departementschefen

dock uppskattat de verkliga lönekostnaderna till ett belopp av 45 500 000

kronor. Härtill komma kostnaderna för vissa i lönereglementena omförmälda

fasta lönetillägg, vilka kunna beräknas draga en kostnad av omkring 900 000

kronor. Departementschefen har alltså räknat med ett sammanlagt medelsbehov

under förevarande anslagspost av 46 400 000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen framhållit, att Kungl. Majit

synes böra äga befogenhet att medgiva underofficerare och underbefäl på

aktiv stat vid armén, marinen och flygvapnet, som kommenderas till officersutbildning,

att helt, delvis eller för viss begränsad tid bibehålla med beställningen

på aktiv stat förenade löneförmåner. Enligt gällande bestämmelser

skola dessa under kommenderingen — med avstående av de med beställningen

förenade löneförmånerna -— uppbära värnpliktigs löneförmåner, så framt ej

Kungl. Majit med hänsyn till föreliggande försörjningsplikt annorlunda förordnar.

Departementschefen har nu framhållit, att hänsyn i förevarande avseende

jämväl bör kunna tagas till andra ekonomiska förhållanden, främst

skattebörda.

För personal, som i samband med personalstaternas utökning vid armén,

marinen och flygvapnet under budgetåret 1944/45 överflyttas till aktiv stat

från övergångsstat, reservstat och reserv bör, har departementschefen slutligen

framhållit, Kungl. Majit — liksom fallet varit i samband med kaderökningarna

under budgetåren 1940/44 — äga meddela bestämmelser örn löneklassplacering

av samma innehåll som de under innevarande budgetår

gällande.

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

Departementschefen har föreslagit, att anslagsposten till avlöningar till

personal å avgångsstat för budgetåret 1944/45 upptages med ett belopp av

förslagsvis 50 000 kronor mot 175 000 kronor under innevarande budgetår.

Det minskade medelsbehovet sammanhänger delvis med att vissa beställningshavare

av nu förevarande kategori förordnats å för pensionerad personal

avsedda arvodesbefattningar.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

65

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Anslagsposten föreslås för nästa budgetår upptagen med allenast ett formellt

belopp av 100 kronor. I samband härmed har departementschefen anmält,

att hittills icke någon beställningshavare överförts till disponibilitetsstat.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Departementschefen har anmält, att det visat sig vara förenat med svårigheter

att alltid tillsätta arvodesbefattningarna för pensionerad personal med

från aktiv stat pensionerad personal, och att andra personalkategorier måst

tagas i anspråk för förordnande å dylika befattningar. Härav uppkomma

merkostnader och dessa beräknas av departementschefen till 500 000 kronor

för år. Det kan emellertid finnas anledning antaga, att ökad tillgång till pensionerad

personal för förordnande å dessa befattningar kan visa sig förefinnas

efter en återgång till fredsförhållanden, och med hänsyn härtill har

det icke synts lämpligt att nu verkställa någon utredning örn möjligheten att

ersätta vissa av dessa befattningar med befattningar för civila tjänstemän.

Följande förändringar i personalförteckningen för pensionerad personal i

arvodesbefattning föreslås av departementschefen för nästa budgetår.

För pansartruppförbandens skjutfält å Utö samt vid Ravlunda och Kråk

upptagas befattningar för skjutfältsunderofficerare med arvoden enligt löneklass

UO 7, och för Wendes artilleriregemente beräknas planenligt ytterligare

en befattning såsom tygunderofficer med arvode enligt samma löneklass. De

nuvarande befattningarna vid regementet för biträde åt mobiliseringsofficeren

och furageuppbördsman avföras från personalförteckningen.

Den för remonteringsnämnden i nu gällande personalförteckning upptagna

personalen har överförts till arméförvaltningens avlöningsanslag, enär ledningen

av remonteringsväsendet numera enligt 1943 års riksdags beslut infogats

i nämnda ämbetsverk.

Avlöningskostnaderna för nästa budgetår under nu ifrågavarande anslagspost

hava av departementschefen beräknats till i runt tal 5 725 000 kronor

mot 5 650 000 kronor under innevarande budgetår. Pensionsmedlen, som

arvodesinnehavarna hava att avstå och som skola upptagas såsom särskilda

uppbördsmedel å avlöningsstaten, skulle örn samtliga arvodesbefattningar

vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången personal uppgå till cirka

4 380 000 kronor. Med hänsyn till att vissa befattningar på grund av rekryteringsvårigheterna

måste uppehållas av annan än pensionsavgången personal

har departementschefen uppskattat minskningen i pensionsmedlen, som uppkommer

i nuvarande läge, till för helt budgetår i runt tal 500 000 kronor.

Departementschefen har alltså ansett de pensionsmedel, vilka skola upptagas

såsom särskilda uppbördsmedel i avlöningsstaten, böra beräknas till ett belopp

av 3 880 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 133.

1085 44 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 133.

5. Avlöningar till fänrikar.

Medelsbehovet under denna anslagspost har för nästa budgetår beräknats

till 1 290 000 kronor, innebärande en minskning i förhållande till innevarande

budgetår med 60 000 kronor.

6. Avlöningar till volontärer över stat.

Under denna anslagspost beräknar departementschefen ett medelsbehov

för nästa budgetår av 740 000 kronor mot 820 000 kronor för innevarande

budgetår. Minskningen sammanhänger med att nyrekryteringsbehovet beräknas

komma att nedgå till följd av föreslagen ändring i manskapskaderns

sammansättning.

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Denna anslagspost är ny och med anlitande av densamma skola bestridas

avlöningskostnaderna för köks- och servisbiträden och för sjukvårdsbiträden.

Departementschefen har räknat med att under nästa budgetår extra ordinarie

köks- och servisbiträden skola finnas till ett antal av 1 078 och att avlöningskostnaderna

för dessa kunna uppskattas till 1 970 000 kronor. För tillfälligt

anställda biträden har departementschefen räknat med medelsbehov av

1 100 000 kronor. Avlöningskostnaderna för dessa extra ordinarie och extra

biträden hava hittills belastat mathållningsanslaget.

Vidare har departementschefen i enlighet med förslag av arméförvaltningen

under denna avlöningspost beräknat medel för avlöning till sjukvårdsbiträden,

vilka avses skola nyanställas vid truppförbandssjukhusen. Antalet

har av departementschefen beräknats till 115, och de avses skola inplaceras

i lönegraden MV d. Medelsbehovet för dessa har beräknats till 210 000 kronor.

Under förevarande anslagspost har departementschefen sålunda beräknat

ett sammanlagt medelsbehov för nästa budgetår av 3 280 000 kronor.

8. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal,

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost har i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförts

med ett belopp av förslagsvis 4 050 000 kronor. För nästa budgetår har

departementschefen beräknat motsvarande kostnader till förslagsvis 4 670 000;

kronor.

För budgetåret 1944/45 har departementschefen föreslagit i huvudsak

följande ändringar i förhållande till innevarande budgetår.

Under arméstaben upptagas för centrala värnpliktsbyråns räkning följandenya

befattningar, vilka inrättats enligt av Kungl. Maj:t den 24 september 1943

lämnat medgivande, nämligen 1 maskinoperatör i lönegraden MEo 7, 2 kontorsbiträden

i MEo 4 och 10 skrivbiträden i MEo 2, och vidare för den prövningsdetalj,

som skall inrättas inom byrån, 1 militärpsykolog i lönegraden MEo 27

och 1 amanuens i MEo 15. Den i arméinspektionen anställda studierektorn,

som för närvarande åtnjuter arvode av 12 153 kronor, motsvarande avlöning

enligt lönegraden Eo 30, löneklass 32, har ansetts böra beredas extra ordinarie
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 67

anställning, och befattningen har därför uppförts i personalförteckningen och

inplacerats i lönegraden MEo 30.

För II. och Y. militärområdena beräknas två nya vaktmästarbefattningar i

lönegraden MEo 5.

Yid tredje tygkompaniet tillkomma planenligt nya befattningar för 2 förrådsman

i lönegraden MEo 5 och 1 skrivbiträde i MEo 2, medan 2 för första

tygkompaniet avsedda förrådsmannabefattningar föreslås skola utgå.

För vissa utbildningsanstalter, nämligen arméns underofficersskola och

tygförvaltningsskolan, har departementschefen föreslagit ändrat antal extraordinarie

befattningar, vilka ändringar dels genomförts under budgetåret

1943/44 enligt av Kungl. Majit meddelade beslut dels avses att komma till

stånd under nästa budgetår.

Under rubriken sjukvårdsväsendet tillkomma 27 nya befattningar för sjuksköterskor

i lönegraden MEo 7, varav behov visat sig förefinnas vid truppförbandssjukhus.

Eemontdepåernas personaluppsättning i vad gäller extra ordinarie befattningshavare

har enligt av Kungl. Majit den 21 januari 1944 meddelat beslut

undergått viss jämkning, och antalet befattningshavare har nu upptagits i

den nya personalförteckningen i enlighet med detta beslut.

I fråga örn ingenjörspersonalen föreslås nya befattningar för 2 motoringenjörer,

den ena vid Göta pansarlivgarde och den andra vid Bergslagens artilleriregemente,

samt 2 signalingenjörer för Signalregementets kompanier i

Kristianstad och Skövde. En av dessa befattningar anses böra hänföras till

lönegraden MEo 24 och övriga tre till lönegraden MEo 21. Yid tygförvaltningsskolan

beräknas, såsom i samband med behandlingen av fälttygkåren

anmälts, skola tillkomma en ingenjörsbefattning i lönegraden MEo 24.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som

sålunda beräknats skola finnas uppförd å personalförteckning för nästa

budgetår, hava beräknats till omkring 4 600 000 kronor. Härtill böra emellertid,

har departementschefen framhållit, läggas kostnaderna för avlönande av

extra telefonister i lönegraden MEx 2, som äro erforderliga för betjänande

av vissa växelbordsanläggningar vid truppförbanden, och dessa kostnader

uppskattas till i runt tal 20 000 kronor. Vidare har departementschefen ansett

sig böra beräkna ett belopp av 50 000 kronor för avlöning till extra tjänstemän,

som anställas såsom vikarier för extra ordinarie personal.

I samband härmed har departementschefen anmält vissa av Kungl. Majit

meddelade beslut örn anställande av extra vaktmästare vid krigsskolan och

av ett antal civila eldare, vilkas löneförmåner bestämts i form av arvode.

Delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän har i enlighet med det

föregående i avlöningsstaten för nästa budgetår ansetts böra upptagas till

4 670 000 kronor.

b) Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren föreslås för nästa budgetår ökat

med en till 39. Delposten upptages dock med oförändrat belopp, 12 000

kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 133.

c) Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

Antalet bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren föreslås ökat nied 2

till 8, och anslagsposten höjd med 5 000 kronor till 20 000 kronor.

d) Betjäningspersonal m. fl.

Ifrågavarande delpost, som under innevarande år är upptagen med 27 000

kronor, föreslås för nästa budgetår höjd till 46 000 kronor.

e) Musikelever.

Antalet musikelever har beräknats skola ökas med 5 till 157, och medelsbehovet

har beräknats till 57 000 kronor eller 2 000 kronor högre belopp än

under innevarande budgetår.

f) Extra sjuksköterskor m. m.

Förevarande delpost har av departementschefen upptagits till förslagsvis

32 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande år innebär en minskning

med 34 000 kronor, föranledd av förslaget om tillkomsten av nya extra ordinarie

sjuksköterskebefattningar.

g) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Medelsbehovet under denna delpost har för nästa budgetår beräknats till

150 000 kronor, innebärande en ökning med 97 000 kronor i förhållande till

innevarande budgetår. Ökningen är delvis föranledd av att kostnaderna för

sådan extra personal, som erfordras på grund av periodiskt återkommande

anhopning av arbetsuppgifter, avses skola bestridas av denna delpost i

stället för av delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal har sålunda av departementschefen beräknats

till 5 095 000 kronor.

9. Avlöningar till civil handräckningspersonal.

Med hänsyn till tillkomsten under nästa budgetår av 25 civila remontskötare

beräknas medelsbehovet under denna anslagspost behöva höjas med

100 000 kronor till 2 750 000 kronor..

10. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen

utgå arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän med

tillhopa 200 160 kronor.

Departementschefen har anmält, att fortsatt utredning pågår rörande

frågan örn reglering av vissa militära arvoden. För nästa budgetår har departementschefen

räknat med ett medelsbehov för ändamålet av 214 481 kronor,

och därvid föreslagit ökat belopp för arvoden vid vissa utbildningsanstalter,

medan vissa andra arvodesbelopp föreslagits skola indragas eller minskas.

En närmare redogörelse i ämnet finnes intagen å s. 177—179 i propositionen

nr 185.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

69

11. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår fastställd förteckning å arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, slutar å ett belopp av 827 308 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet under

förevarande anslagspost till 836 855 kronor. Beträffande de föreslagna ändringarna

i förhållande till innevarande budgetår har departementschefen hänvisat

till särskild förteckning, och därjämte i propositionen nr 185 lämnat

redogörelse för vissa ändringar (s. 179—181). Här må allenast framhållas, att

någon ändring icke föreslagits i fråga örn arvodena till hemvärnsområdesbefälhavarna.

12. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Denna anslagspost, för innevarande budgetår 40 000 kronor, har för nästa

budgetår ansetts kunna nedsättas till 24 000 kronor.

13. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Anslagsposten föreslås för nästa budgetår minskad med 10 000 kronor till

90 000 kronor.

14. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Medelsbehovet under denna anslagspost har för nästa budgetår beräknats

till 75 000 kronor mot 100 000 kronor för innevarande budgetår. Liksom under

innevarande budgetår har det synts departementschefen, att anställning å

civilanställningsstat även under budgetåret 1944/45 bör enligt av Kungl. Majit

meddelade bestämmelser få, med hänsyn till de av beredskapsförhållandena

föranledda svårigheterna vid samtliga försvarsgrenar att bevilja manskap

tjänstledighet i civilanställningssyfte och till omläggningen av anställningstiden,

medgivas även i annan ordning än enligt i gällande avlöningsförfattningar

givna föreskrifter. Yad som på förevarande område gällt under budgetåret

1943/44 bör sålunda få äga giltighet jämväl under nästa budgetår.

15. Rörligt tillägg.

För detta ändamål har departementschefen med tillämpning av sedvanliga

beräkningsgrunder funnit ett belopp av i ruht tal 9 000 000 kronor (nu

8 301 532 kronor) erforderligt för nästa budgetår. Anslagsposten har emellertid

för avj ämnande av avlöningsstatens slutsumma beräknats till 9 009 564

kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 har av departementschefen sålunda

beräknats till 71 700 000 kronor.

Mot departementschefens förslag att i avlöningsstaten skall upptagas en

ny anslagspost för avlöningar till vård- och ekonomipersonal har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Yad härefter angår det av departementschefen framlagda förslaget till personalförteckning

för ordinarie tjänstemän ha motionsvis yrkats vissa ändringar.

Vidkommande först de likalydande motionerna I: 294 och II: 486 har i

dessa yrkats, att beställningen för hemvämschefen, vilken för närvarande är

uppförd i lönegraden Ob 1, måtte från och med budgetåret 1944/45 uppflyttas

till lönegraden Ob 3 eller Ob 2. Även enligt utskottets mening förefinnas

numera skäl för att åt hemvämschefen beredes högre löneställning. Hemvämsorganisationen

har nämligen blivit icke oväsentligt större än som beräknades

vid dess tillkomst. Enligt vid innevarande års riksdag fattat beslut

skall därjämte det särskilda driftvärn, som skall inrättas, ingå i hemvärnsorganisationen.

Hedan dessa förhållanden motivera enligt utskottets uppfattning,

att hemvämschefen uppflyttas i beställning över regementschefs. Härtill

kommer, att särskilda krav måste ställas på hemvämschefen med hänsyn

till mångsidigheten i hans arbetsuppgifter. Beredandet åt hemvämschefen

av en högre ställning än den nuvarande är vidare ägnat att för hemvärnets

män giva uttryck åt hemvärnets betydelse för landets försvar. Utskottet har

på grund härav funnit sig böra i så måtto tillstyrka motionerna i ämnet, att

utskottet föreslår uppflyttning av beställningen för hemvämschefen från lönegraden

Ob 1 till lönegraden Ob 2, d. v. s. till samma lönegrad som den för

truppslagsinspektörer vid armén och för ställföreträdande militärbefälhavare

m. fl. gällande.

Vad därefter angår det i de likalydande motionerna I: 296 och II: 485

gjorda yrkandet, att den för avdelningschefen vid arméinspektionens trängavdelning

avsedda överstebeställningen måtte uppflyttas från lönegraden Oa 6

till lönegraden Ob 1, vill utskottet erinra, att denna fråga var föremål för

riksdagens prövning senast år 1943 i anledning av då väckta motioner och att

riksdagen därvid fann frågan böra bliva föremål för ny prövning av Kungl.

Maj:t. Då departementschefen därefter haft frågan under omprövning men

funnit sig fortfarande förhindrad tillstyrka befattningens uppflyttning till

högre lönegrad med hänsyn till, bland annat, att frågan örn arméledningens

organisation inom en nära framtid avses bliva föremål för ytterligare överväganden

på grundval av vunna erfarenheter, kan utskottet icke nu tillstyrka

motionerna i fråga.

I motionerna I: 297 och II: 483 har på anförda skäl yrkats, att fälttygmästaren

måtte uppflyttas från lönegraden Oa 6 till lönegraden Ob 1. Jämväl

denna fråga har varit föremål för 1943 års riksdags prövning i anledning

av då väckt motion utan att föranleda någon riksdagens åtgärd. Med hänsyn

härtill och till de skäl, som förestavat departementschefens ståndpunktstagande

till det av arméförvaltningen därefter framlagda förslaget örn lönereglering

för denne befattningshavare, har utskottet funnit sig icke kunna nu

tillstyrka motionerna, oaktat utskottet finner vissa skäl tala för den av motionärerna

föreslagna lönegradsuppflyttningen.

Det i motionerna I: 289 och II: 468 framlagda förslaget örn att för chefen

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

71

för armehundskolan skall upptagas en beställning för alternativt major eller

kapten (ryttmästare) i stället för den nuvarande beställningen för kapten

(ryttmästare) har även varit föremål för departementschefens övervägande

med anledning av ett av vederbörlig myndighet framlagt förslag av samma

innebörd som det nu motionsvis framställda. Enligt utskottets mening tala

goda skäl till förmån för motionärernas förslag, särskilt det förhållandet att

hundskolan fått en väsentligt större omfattning och betydelse än vad som

förutsågs, då löneställningen för skolans chef bestämdes vid 1942 års riksdag.

Utskottet är emellertid det oaktat icke berett att nu föreslå riksdagen frångå

1942 års försvarsbeslut i denna del men förutsätter, att frågan örn skolchefens

löneställning blir föremål för förnyat övervägande i samband med medelsäskandena

för nästa budgetår. Utskottet finner sig därför böra för närvarande avstyrka

motionärernas förslag.

Utskottet har sålunda funnit sig icke böra i anledning av de väckta motionerna

föreslå riksdagen vidtaga annan ändring i den av departementschefen

föreslagna personalförteckningen för ordinarie tjänstemän, än att beställningen

för hemvämschef upptages i lönegraden Ob 2. Då departementschefens

förslag till ändringar i personalförteckningen ifråga i förhållande till

den för innevarande budgetår gällande i huvudsak äro en följd av det successiva

genomförandet av 1942 års försvarsbeslut och 1943 års beslut i fråga örn

organisationen av försvarets förvaltningsmyndigheter, har utskottet fuhnit sig

böra tillstyrka desamma.

Utskottet har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört

i fråga örn avlöningsförmåner för underofficerare och underbefäl på

aktiv stat vid samtliga försvarsgrenar, vilka kommenderas till officersutbildning,

eller mot fortsatt bemyndigande för Kungl. Majit att meddela bestämmelser

ifråga örn dels löneklassplacering för personal, som kan komma att

överflyttas till aktiv stat i samband med tillsättandet av de vid de olika försvarsgrenarna

under budgetåret 1944/45 nytillkommande officers- och underofficersbeställningarna,

dels ock beredande av anställning på civilanställningsstat

för visst fast anställt manskap.

Vidkommande därefter det i motionerna I: 52 och II: 112 gjorda yrkandet

rörande förhöjda årsarvoden till hemvärnsområdesbefälhavarna, finner utskottet,

att dessa arvoden, som enligt beslut av 1942 års riksdag under nuvarande

förhållanden utgå med 100 kronor i områden med högst 100 hemvärnsmän,

med 150 kronor i områden med över 100 och högst 300 hemvärnsmän

samt med 200 kronor i områden med över 300 hemvärnsmän, äro väl låga.

Det har nämligen visat sig vara förenat med svårigheter att numera få de

lämpligaste hemvärnsmännen att emottaga förordnande såsom hemvärnsområdesbefälhavare.

På grund härav får utskottet i anledning av motionerna

föreslå riksdagen, att arvodena under nästa budgetår höjas med 50 procent

och alltså under nuvarande förhållanden utgå med respektive 150, 225 och

300 kronor. Härav föranledda merkostnader böra, liksom de merkostnader

som följa av att de nu utgående arvodena överstiga de för freds
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 133.

tid bestämda, bestridas i samma ordning som övriga beredskapsutgifter.

Någon höjning av det av departementschefen under anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknade beloppet

är sålunda icke erforderlig. I vad motionerna avse en höjning av jämväl

de för fredstid fastställda arvodesbeloppen anser sig utskottet icke böra tillstyrka

motionärernas yrkande. Utskottet har nämligen anledning förutsätta,

att denna fråga efter återgång till fredsförhållanden kommer att bliva föremål

för övervägande av Kungl. Maj:t.

Yad Kungl. Maj:t i övrigt i skilda avseenden under arméns avlöningsanslag

föreslagit har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Under åberopande av det anförda, får utskottet, som ansett, att bemyndigande

bör lämnas Kungl. Maj:t att, liksom för innevarande budgetår skett,

i staterna vidtaga de smärre ändringar, som må visa sig erforderliga, hemställa,

I. att riksdagen må

a) med avslag å motionerna 1:296 och II: 485, 1:297 och

II: 483 ävensom I: 289 och II: 468 samt i anledning av Kungl.

Maj :ts förslag och motionerna 1:294 och 11:486, med den ändringen

att beställningen för hemvärnschefen skall hänföras till

0 lönegraden Ob 2, för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal

i arvodesbefattning vid armén ävensom den förteckning å

arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän

vid armén, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen,

dock att Kungl. Maj:t må i nämnda förteckningar vidtaga

de smärre ändringar, som må visa sig erforderliga;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela ej mindre

särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som

innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts

beslut den 30 juni 1942 och den 30 juni 1943 fastställts att lända

till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

budgetåren 1942/43 och 1943/44, än även de särskilda föreskrifter,

som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet

av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt

utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter under

budgetåren 1942/47;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

3 mars 1944 angivna grunder utfärda bestämmelser om placering

i löneklass och beräknande av tid för uppflyttning till högre

löneklass för personal, som i anslutning till föreliggande förslag

örn befälskadremas utökning må komma att överflyttas från

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 73

övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underöfficersbeställningar

på aktiv stat vid försvarsväsendet;

d) medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av

Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret

1944/45 medgivas dels manskap, som avgått från beställning

på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller

senare anställningsår och därvid erhållit anställning å civilanställningsstat

(motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden

måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring

och till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet

i civilanställningssyfte, dels ock manskap, som i omedelbar

anslutning till anställning på aktiv stat innehaft anställning

över stat och som i övrigt uppfyller fordringarna för anställning

på civilanställningsstat;

e) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 46 400 000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis

........................................ » 50 000

3. Avlöningar till personal å disponibilitets
stat,

förslagsvis .............................. » 100

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattning,

förslagsvis.................... » 5 725 000

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ........ » 1 290 000

6. Avlöningar till volontärer över stat, förslagsvis

........................................ » 740 000

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis .................................... » 3 280 000

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis:

a) extra ordinarie och

extra tjänstemän, för

slagsvis.................. kronor 4 670 000

b) bataljonsläkare vid fältläkarkåren,

förslagsvis.. » 120 000

c) batalj onsveterinärer vid

fältveterinärkåren, förslagsvis

.................. » 20 000

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 133.

d) betjäningspersonal

m. fl., förslagsvis ...... kronor

46 000

e) musikelever ............ »

57 000

f) extra sjuksköterskor

m. m., förslagsvis...... »

32 000

g) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., för-

slagsvis.................. »

150 000 kronor

9. Avlöningar till civil kandräckningspersonal »

10. Arvoden ock övriga ersättningar utöver lön

till ordinarie tjänstemän .................... »

11. Arvoden ock särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .................... »

12. Stipendier för underlättande av officers
-

rekryteringen i Boden, förslagsvis.......... »

13. Dagavlöning ock dagavlöningstillägg åt indelt

manskap, förslagsvis.................... »

14. Avgånget manskaps anställning å civil
anställningsstat,

förslagsvis.................. »

15. Börligt tillägg, förslagsvis .................. »

5 095 000

2 750 000

214 481

836 855

24 000

90 000

75 000

9 009 564

Summa kronor 75 580000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 3 880 000

Nettoutgift kronor 71700 000

f) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 71700 000 kronor.

II. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 52 och II: 112

besluta, att under rådande beredskapsförhållanden årsarvodena

till hemvärnsområdesbefälhavarna från och med budgetåret

1944/45 skola förhöjas till 150 kronor i områden med högst 100

hemvärnsmän, till 225 kronor i områden med över 100 ock högst

300 hemvärnsmän samt till 300 kronor i områden med över 300

hemvärnsmän.

23:o) Armén: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. I årets statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln (punkt 16), har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Bekryteringskostnader

och avskedspremier m. m. för budgetåret 1944/45 beräkna ett

förslagsanslag av 520 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 187) föreslagit riksdagen

att till Armén: Bekryteringskostnader och avskedspremier m. m. för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 420 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

75

I riksstaten för innevarande år är förevarande anslag uppfört med ett belopp

av 500 000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut har anslaget beräknats

till 528 000 kronor under uppsättningsperioden och till 550 000 kronor vid

genomförd organisation.

För nästa budgetår har departementschefen räknat med minskat medelsbehov

under detta anslag dels på grund av den minskning av manskapskadern,

som blir en följd av införande av långtjänstunderbefälsbeställningar och av

att vissa civila befattningar skola inrättas i stället för manskapsbeställningar,

dels ock på grund av omläggning av manskapsrekryteringen. I sistnämnda

hänseende har departementschefen hänvisat till en i propositionen nr 185 (s.

39—42) lämnad redogörelse för ett av 1942 års civilanställningssakkunniga

avgivet betänkande med förslag rörande manskapsrekryteringen och civilanställningsorganen

m. m. Av denna redogörelse inhämtas i huvudsak följande.

Enligt de sakkunnigas förslag i fråga om manskapsrekryteringen skola förbandens

egna rekryteringsorgan, rekryteringsofficerarna, bibehållas med i

huvudsak samma uppgifter som hittills. Dessa organ skola dock endast i begränsad

utsträckning bedriva rekryteringspropaganda. Denna skall i stället i

huvudsak omhänderhavas av den centrala civilanställningsbyrån, varigenom

konkurrens mellan olika förband förhindras. Hebryteringsombuden skola avskaffas,

och i stället skall arbetsförmedlingen i högre grad än tidigare tagas i

anspråk. Anställningssökande skall erhålla ersättning med en krona för varje

dag, varunder antagningsprövning pågår. Särskilda anordningar skola vidtagas

för att få till stånd utjämning av antalet sökande mellan olika förband. Denna

utjämning skall omhänderhavas av civilanställningsbyrån. Till följd av att

civilanställningsbyrån avses skola omhänderhava de väsentliga uppgifterna

i fråga örn rekryteringspropagandan fordras, att medel ställas till byråns

förfogande för bestridande av de därmed förenade kostnaderna. Vidare måste

till följd av de tillkomna arbetsuppgifterna personalen vid byrån ökas.

Samtidigt som sålunda kostnaderna för byråns verksamhet ökas, minskas

emellertid försvarsgrenarnas kostnader för rekryteringen. De sakkunniga beräknade

den erforderliga höjningen av anslagen under civilanställningsbyrån

till 66 000 kronor, därav 9 000 kronor för personalkostnader, 3 000 kronor för

rekrvteringsbroschyr, 2 000 kronor för rekryteringsblanketter, 1 000 kronor

för resekostnader, 1 000 kronor för övriga kostnader, 40 000 kronor för annonser

samt 10 000 kronor för annan propaganda. Minskningen av de tre försvarsgrenarnas

anslag till rekryteringskostnader kunde uppskattas till samma belopp,

66 000 kronor, därav 36 000 kronor på arméns, 20 000 kronor på marinens

och 10 000 kronor på flygvapnets rekryteringsanslag.

Med hänsyn till sambandet mellan de föreslagna formerna för rekryteringsarbetet

å ena sidan och civilanställningsorganen å den andra och jämväl till

angelägenheten av att dessa organ vore färdigorganiserade och i verksamhet,

då den förstärkta försvarsberedskapen bomme att upphöra, hade de sakkunniga

även framlagt förslag rörande civilanställningsorganens organisation.

I de över de sakkunnigas utredning och förslag avgivna utlåtandena hade

de sakkunnigas förslag så gott som enhälligt tillstyrkts. Avvikande mening

hade endast anförts av chefen för flygvapnet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

Departementschefen har för egen del uttalat, att det vore hans avsikt att

så snart sig göra låter för Kungl. Majit framlägga förslag till omorganisation

av manskapsrekryteringen i huvudsaklig anslutning till vad de sakkunniga

förordat och att detta i och för sig vore en fråga av beskaffenhet att kunna

prövas och genomföras av Kungl. Majit utan riksdagens medverkan. I tekniskt

avseende inverkade förslagets genomförande emellertid på de anslag, varifrån

kostnaderna för rekryteringsverksamheten bestridas.

Frågan om den lämpligaste formen för civilanställningsverksamheten syntes

departementschefen böra prövas först sedan 1942 års civilanställningssakkunniga

avgivit sitt slutliga betänkande rörande civilanställningens ordnande. I

avvaktan därpå borde civilanställningsbyrån bestå i nuvarande form och erfor

derlig personalförstärkning för civilanställningsverksamheten lämpligen tillhandahållas

av statens arbetsmarknadskommission, inom vilken civilanställningsbyrån

sedan år 1940 är inordnad.

Mot vad de sakkunniga anfört rörande kostnaderna vid genomförandet av

berörda omorganisation av manskapsrekryteringen hade departementschefen

intet att erinra. De tre försvarsgrenarnas anslag till rekryteringskostnader

syntes sålunda böra minskas, arméns med 36 000 kronor, marinens med 20 000

kronor och flygvapnets med 10 000 kronor. Vidare borde anslagen till centrala

civilanställningsbyrån ökas med samma belopp, 66 000 kronor, därav 9 000 kronor

för bestridande av kostnader för personalförstärkning borde tillföras avlöningsanslaget

och återstående 57 000 kronor omkostnadsanslaget.

Under anslaget till rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. vid

armén har departementschefen med erinran örn den sålunda lämnade redogörelsen

för den avsedda omläggningen av bestyret med manskapsrekryteringen

ansett det av arméförvaltningen för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet,

520 000 kronor, kunna minskas med 36 000 kronor. På grund av förenämnda

ändring i fråga örn manskapskaderns sammansättning har departementschefen

funnit en minskning möjlig med 62 000 kronor. Departementschefen har sålunda

funnit medelsbehovet kunna beräknas till, i avrundat tal, 420 000 kronor.

Då departementschefen anmält sin avsikt att föreslå Kungl. Majit att med

dela bestämmelser örn manskapsrekryteringens ordnande i huvudsaklig överensstämmelse

med det förslag, som avgivits av 1942 års civilanställningssakkunniga,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att för civilanställningsbyrån

beräknas ökade anslag i syfte att byrån skall kunna åläggas i nämnda förslag

angivna ökade uppgifter i fråga örn manskapsrekryteringen. Härom gör utskottet

hemställan under vederbörliga punkter i det följande. Vad departementschefen

i övrigt anfört och föreslagit under rubriken Manskapsrekryteringen

m. m. har icke givit utskottet anledning till någon erinran.

Medelsbehovet för nästa budgetår under nu förevarande anslag har av

departementschefen beräknats under hänsynstagande till dels förenämnda avsedda

omläggning av manskapsrekyteringen, dels ock den minskning av manskapskadern,

som blir en följd av inrättandet av långtjänstunderbefälsbeställ
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 77

ningar och vissa nya civila befattningar vid armén. Mot den sålunda verkställda

beräkningen av anslaget har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till Armén: Eekryteringskostnader och avskedspremier

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 420 000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

24:o) Armén: De värnpliktigas avlöning. I statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag har Kungl. Maj:t, fjärde huvudtiteln (punkt 18), föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: De värnpliktigas

avlöning för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av

18 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit

riksdagen (s. 187—190) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 18 350 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 19 500 000

kronor.

Med utgångspunkt från 14 344 370 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga har

anslaget, i vad avser penningbidrag, uppskattats till, i runt tal, 16 550 000

kronor.

I detta belopp ingå emellertid icke penningbidrag till vapenfria värnpliktiga,

för vilka antalet tjänstgöringsdagar beräknats till 70 000. De på

dessa värnpliktiga belöpande penningbidragen hava beräknats till 80 000

kronor. För ifrågavarande värnpliktiga komma framdeles att uppstå vissa

kostnader i samband med prövning av ansökningar örn tillstånd till vapenfri

tjänst. Jämlikt 1943 års riksdags beslut (proposition nr 18 och riksdagens

skrivelse nr 91) skola nämligen tillsättas särskilda utredningsmän för att

biträda vid sådan prövning. Genom beslut den 17 december 1943 har Kungl.

Majit förordnat utredningsmän samt därvid föreskrivit, bland annat, att

ersättning skall utgå dels med sex kronor för varje prövad värnpliktig,

dels ock för havda resekostnader och erforderliga andra eventuella utgifter

i samband med prövningsförrättning. Härav föranledda kostnader ha föreskrivits

skola, i den mån de belöpa på tiden intill den 1 juli 1944, bestridas

från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Det torde, framhåller departementschefen,

ligga i sakens natur, att nämnda anslag icke bör fortsättningsvis

anlitas för detta ändamål. Då särskilt anslag för ändamålet knappast synes

böra äskas och förevarande anslag till de värnpliktigas avlöning icke torde

böra för ändamålet anlitas, lärer det, fortsätter departementschefen, ligga

närmast till hands, att berörda kostnader för ersättning åt angivna utredningsmän

bestridas från förslagsanslaget till inskrivnings- och färdkostnader vid

armén. Det framhålles, att vapenfria värnpliktiga endast i enstaka fall full
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

Utskottet.

göra tjänstgöring vid marinen och flygvapnet. Därest riksdagen icke har

något att erinra häremot, synes departementschefen föreskrifter få meddelas

örn dylik medelsdisposition. Beslut i överensstämmelse härmed lärer icke påverka

beräkningen för nästa budgetår av sistnämnda anslag.

Kostnaderna för premier till värnpliktiga hava beräknats till 1 730 000

kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle i enlighet med det ovan anförda

uppgå till, i avrundat tal, 18 350 000 kronor.

Med erinran att riksdagen godkänt Kungl. Maj:ts proposition nr 149 angående

penningbidrag och premier åt värnpliktiga m. m., som i huvudsak innebär,

att för närvarande gällande provisoriska bestämmelser skola definitivt

fastställas, tillstyrker utskottet den verkställda beräkningen av de värnpliktigas

avlöningsanslag. Såsom departementschefen framhållit komma vissa

kostnader att uppstå i samband med prövning av ansökningar örn tillstånd

till vapenfri tjänst. I enlighet med 1943 års riksdags beslut har Kungl. Maj:t

nämligen tillsatt särskilda utredningsmän för att biträda vid sådan prövning.

De i samband med prövningsförrättningarna uppkommande kostnaderna hava

hittills bestritts från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Mot departementschefens

förslag att ifrågavarande kostnader i stället böra gäldas från

anslaget till inskrivnings- och färdkostnader vid armén har utskottet icke något

att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: De värnpliktigas avlöning för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 18 350 000 kronor.

Tygmateriel m. m.

25:o) Armén: Uppförande av vissa baracker i Visby. Kungl. Majit har i

förenämnda proposition nr 185 föreslagit riksdagen (s. 190) att till Armén:

Uppförande av vissa baracker i Visby för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 132 000 kronor.

I utlåtande denna dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 175

angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret tillstyrker utskottet

medelsanvisning för iordningställande av expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts nu förevarande

förslag, som avser anvisande av medel för uppförande av vissa

baracker, i vilka den centraldispensär, som nu finnes inrymd i den för nämnda

expeditionsbyggnad avsedda fastigheten, skall komma att beredas utrymme.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Uppförande av vissa baracker i

Visby för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

132 000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

79

Bidrag och understöd.

26:o) Armén: Bidrag till badinrättning i Boden. Kungl. Maj:t har i förenämnda

proposition nr 185 föreslagit riksdagen (s. 190—194) att till Armén:

Bidrag till badinrättning i Boden för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

För ordnande av den i Boden för den militära personalen och för stadens

befolkning aktuella badhusfrågan har 1942 års militära reparations^ änstutredning,

som utrett frågan, anvisat två utvägar. Enligt det ena alternativet skulle

staden erhålla bidrag med 250 000 kronor för uppförande av ett eget badhus

jämte simhall, vilket vissa tider skulle få disponeras av militär personal. Anläggningen

skulle inrymma en simhall av storleken 25 X 10 meter, 2 basturum, 2

omklädnadsrum med sammanlagt 150 omklädnadsplatser samt två tvagningsrum.

Anläggningskostnaderna ha av utredningen beräknats till 650 000 kronor

och av staden till 750 000 kronor. Enligt det andra alternativet skulle ett uteslutande

för militärt bruk avsett badhus uppföras för en av utredningen till

425 000 kronor beräknad engångskostnad. Bägge alternativen förutsätta, att

badanläggningen förlägges intill den beslutade statliga tvättanstalten med utnyttjande

av dess värmecentral, vilket funnits medföra ekonomiska fördelar.

Bodens stadsfullmäktige ha alternativt föreslagit uppförande av en militär

badinrättning, som vissa tider skulle få disponeras av civilbefolkningen.

Departementschefen, som ansett behov ur både civil och militär synpunkt

föreligga av ett varmbadhus med simhall i Boden, har funnit rimligt att statsverket

i sin mån medverkar för att tillgodose detta behov. Departementschefen

har funnit det ur allmän synpunkt vara att föredraga att en gemensam

badinrättning, så anordnad att den tillgodoser både militära och civila behov,

kommer till stånd. Departementschefen har i princip biträtt reparationstjänstutredningens

förslag att statens medverkan begränsas till medgivande av ett

engångsbidrag för uppförande av ett civilt badhus, avsett jämväl för militär

personal och drivet i kommunal regi, och till utgivande av ersättning för de

bad, som tillhandahållas den militära personalen.

Statens bidrag till engångskostnaderna synes departementschefen kunna

bestämmas till 300 000 kronor, vilket belopp anses böra uppföras å fjärde

huvudtiteln. Vid närmare förhandlingar med staden har framkommit, att staden

är beredd att utan särskild ersättning utöver nyssnämnda bidrag tillhandahålla

tomtmark.

Yad beträffar bestridandet av de årliga driftskostnaderna har utredningen

framlagt vissa beräkningsgrunder, vilka skulle leda till att kostnaden för bad

komme att för statsverket -— liksom för kommunen — bliva lägre vid en gemensam

än vid separata sådana anläggningar. Då departementschefen ansett, att

statsverket — i likhet med kommunen — bör erhålla de ekonomiska fördelar,

som samdriften möjliggör, har departementschefen funnit de av reparationst

jänstutredningen förordade beräkningsgrunderna vara att föredraga. Vid

fortsatta förhandlingar med staden har enighet uppnåtts rörande sådan beräk
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

ning av priset för militära bad, att detta vid tillämpning av 1939 års prisnivå

bomme att uppgå till omkring 21 öre per bad. Med hänsyn till att kostnaderna

för de militära baden härigenom skulle något understiga självkostnaderna vid

en enbart för militära behov byggd badinrättning har departementschefen icke

haft något att erinra mot den använda beräkningsgrunden.

Departementschefen förutsätter, att anläggningen skall förläggas i anslutning

till den blivande statliga tvättanstalten i Boden. Det synes departementschefen

av ekonomiska skäl lämpligt, att badanläggningen utföres samtidigt

med tvättanstalten.

Utskottet vill erinra, att frågan örn varmbadhus i Boden tidigare varit föremål

för riksdagens prövning. Med anledning av motioner vid föregående års

riksdag framhöll utskottet, som icke fann tillfredsställande, att en garnison

av Bodens storlek vore i avsaknad av varmbadhus, önskvärdheten av att denna

fråga bragtes till sin lösning.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att förslag i ärendet nu förelagts

riksdagen. Enligt förslaget skulle statens medverkan begränsas till medgivande

av ett engångsbidrag för uppförande av ett civilt badhus, avsett jämväl

för militär personal och drivet i kommunal regi, och till utgivande av ersättning

för de bad, som tillhandahållas den militära personalen. Utskottet

kan i princip ansluta sig till detta förslag. Mot det föreslagna engångsbidraget,

300 000 kronor, har utskottet icke något att erinra och tillstyrker, att ett anslag

av motsvarande storlek anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Ej heller synes

något vara att invända mot de av departementschefen förordade grunderna

för beräkningen av de årliga driftskostnaderna. Utskottet förutsätter i likhet

med departementschefen, att anläggningen förlägges i anslutning till den blivande

statliga tvättanstalten i Boden. Vad departementschefen i övrigt i ärendet

anfört har utskottet lämnat utan erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Bidrag till badinrättning i Boden

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kronor.

MARINEN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

27:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I årets statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln (punkt 62), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av

31 700 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 195—230) föreslagit

riksdagen att

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

81

dels för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen

ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver lön

till ordinarie tjänstemän vid marinen, vilka i särskild ordning överlämnats till

riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .........

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis ......

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat, förslagsvis

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ........................

6. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra tjänstemän,

förslagsvis ................................. kronor 870 000

b) viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren,

förslagsvis ............ » 165 000

c) betjäningspersonal m. fl., förslagsvis » 20 000

d) musikelever ................................. » 13 320

e) tillfälligt anställande av tjänstemän

m. m., förslagsvis ........................ » 47 000

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän ...................................................

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ..................................................................

10. Sjötillägg m. m., förslagsvis ....................................

11. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ............................................................

12. Körligt tillägg, förslagsvis .......................................

kronor 23 300 000

» 11300

» 100

» 845 000

» 470 000

» 580 000

1 115 320

169 427

724 219

825 000

80 000

3 854 634

Summa kronor 31 975 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... » 575 000

Nettoutgift kronor 31 400 000

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 133.

1085 44 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 133.

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är marinens avlöningsanslag uppfört

med ett belopp av 29 000 000 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet under

anslaget under samma anslags- och delposter som för innevarande budgetår

med tillägg av en anslagspost för avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Vid sina anslagsberäkningar för budgetåret 1944/45 har marinförvaltningen

utgått från planenlig utökning av organisationen för såväl flottans som kustartilleriets

del. Utan att taga ställning till de särskilda enheternas utbyggnad

under nästa budgetår har departementschefen vid avvägningen av marinens

anslagsbehov ansett sig kunna i huvudsak lägga de av marinförvaltningen

framlagda beräkningarna rörande organisationens omfattning till

grund.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för marinen inhämtas

av propositionen i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

För nästa budgetår ifrågasättes i fråga örn amiralitetet ingen annan ändring

i förhållande till innevarande budgetår än att den för chefen för marinförvaltningen

avsedda beställningen i anledning av ämbetsverkets omorganisation

bör avföras från personalförteckningen, enär dess innehavare överförts

å övergångsstat. Kostnaderna för avlöning till ifrågavarande beställningshavare

ha synts böra utgå från marinens anslag till avlöningar till personal

å övergångsstat.

För marindistriktens del har departementschefen icke föreslagit någon

ändring.

Yad angår flottans personalstater har departementschefen inledningsvis

berört 1942 års försvarsbesluts beräkningar rörande personalbehovet vid

genomförd organisation.

De i 1942 års beslut gjorda personalberäkningarna förutsattes endast vara

vägledande vid planläggningen rörande rekrytering m. m., enär tillkomsten

av nya fartyg kunde medföra rubbningar i beräkningarna. Kadrernas omfattning

skulle därför fastställas för varje budgetår. Med hänsyn till de förändringar

i de ursprungliga beräkningarna rörande fartygsbeståndets omfattning,

som inträtt i olika avseenden, har departementschefen ansett erforderligt med

en översyn av de i försvarsbeslutet framlagda personalberäkningama för

flottan. Nya preliminära personalbehovsberäkningar hava också verkställts.

Enligt en inom marinstaben upprättad, den 28 januari 1944 dagtecknad

promemoria kunna personalsstaterna för budgetåret 1946/47 beräknas understiga

de i försvarsbeslutet beräknade med — förutom 3 fänrikar — 1 kommendörkapten

av 2. graden, 5 kaptener, 6 löjtnanter, 26 flaggunderofficerare,

62 underofficerare av 2. graden, 3 högbåtsmän, 32 furirer och 145 meniga.

Beräkningarna, vilka närmast varit avsedda att klargöra behovet av stat
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

83

ökningar för nästa budgetår, måste, framhåller departementschefen, betraktas

såsom i flera avseenden preliminära. Utredningarna rörande personalbehovsberäkningarna

anses därför böra fullföljas av de marina myndigheterna under

beaktande av såväl fredsbehovet som angelägenheten av att en ur befordringssynpunkt

lämplig avvägning av beställningarna inom olika grader

erhålles.

För nästa budgetår har departementschefen föreslagit följande ändringar

i flottans personalstater. För kommendörkaptener av 1. graden beräknas 2

nya beställningar, avsedda för befattningarna såsom chef för Göteborgs

örlogsstation och såsom chef för en av sjömanskårens avdelningar i Karlskrona.

Antalet beställningar för kommendörkaptener av 2. graden föreslås

ökat med 3, av vilka två avses för kompanichefer vid Stockholms och Karlskrona

örlogsstationer, medan den tredje avses för förste flaggadjutanten i

chefens för kustflottan stab. Vidare har departementschefen i personalförteckningen

upptagit nya beställningar för 5 kaptener, 6 löjtnanter, 10 förvaltningsunderofficerare,

24 flaggunderofficerare, 30 underofficerare av 2.

graden, 4 högbåtsmän, 86 furirer och 1 korpral. Äv de befintliga beställningarna

för meniga anses 800 böra avses för korpraler under tre månader av

budgetåret. I fråga örn de nya beställningarna för förvaltningsunderofficerare

förutsätter departementschefen, att desamma icke skola få tillsättas förrän

Kungl. Maj:t därtill lämnat särskilt medgivande. Antalet flaggkorpraler, som

komma att kvarstå under nästa budgetår, beräknas till 15. Så länge flaggkorpralsbeställningar

finnas besatta avses ett motsvarande antal beställningar

för underofficerare av 2. graden skola hållas vakanta.

För den beslutade musikkåren vid Göteborgs örlogsstation inrättas en

musikdirektörsbeställning i lönegraden Oa 2. övrig för kåren erforderlig

personal har i förslaget till personalförteckning upptagits bland flottans

underofficerare och manskap.

För kustartilleriet har departementschefen räknat med nya beställningar

för 2 överstelöjtnanter, 2 majorer, 7 kaptener, 7 löjtnanter, 3 förvaltningsunderofficerare,

13 flaggunderofficerare och 29 underofficerare av 2. graden.

Antalet kvarstående flaggkorpraler har beräknats till 1. De nya förvaltningsunderofficersbeställningarna

avses icke skola få tillsättas utan Kungl. Maj:ts

särskilda medgivande.

Antalet manskapsbeställningar har beräknats på sätt i propositionen nr

143 angående inrättande av långtjänstunderbefäl angivits. Med hänsyn till

att vicekorpralsgraden införts vid kustartilleriet ha beställningshavarna i

lönegraden Ma 1 i förslaget till personalförteckning betecknats såsom vicekorpraler

och meniga.

Vad angår mariningenjörlcåren har departementschefen — i avvaktan på

ingenjörutredningens förslag — icke funnit sig kunna tillstyrka andra förändringar

med avseende å mariningenjörkårens organisation än som med hänsyn

till tjänstens krav måste anses såsom oavvisliga. På grund härav har departementschefen

ansett ökningen böra — ehuru myndigheterna framställt förslag

örn inrättande av flera nya beställningar — begränsas till att avse 4 nya

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 133.

beställningar för specialingenjörer av 3. graden. Vidare förordas ett utbyte av

en beställning för marindirektör av 2. graden mot en beställning för specialingenjör

av 1. graden, vilket utbyte icke medför någon kostnadsökning. De

nya beställningarna för specialingenjörerna avses icke skola tills vidare tillsättas

med ordinarie innehavare.

I fråga örn marintendenturkåren har departementschefen icke ansett sig

böra — trots förslag därom från marinförvaltningen och militära expeditionstjänstkommittén,

vilken haft att verkställa utredning rörande marinintendenturkårens

framtida omfattning och organisation ■—- föreslå några ändringar,

enär ytterligare utredning rörande kåren befunnits erforderlig.

Under marinläkarkåren har departementschefen räknat med dels en ny beställning

för marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, i lönegraden Ca 26,

vilken beställning är avsedd skola tillsättas i samband med omorganisationen

av sjukhusvården i Karlskrona, dels ock en ny beställning för marinläkare av

1. graden i lönegraden Ca 22, avsedd för en biträdande läkare vid Karlskrona

kustartilleriregemente. En beställning för marinläkare av 1. graden i lönegraden

Ca 24, avsedd för marinens sjukhus i Karlskrona och sedan flera år

vakant, har ansetts böra utgå ur personalförteckningen.

För marinens sjukhus i Karlskrona upptagna beställningar för 1 maskinist

i lönegraden Ca 12 och 1 eldare av 1. klassen i lönegraden Ca 7 beräknas vid

sjukhusets nedläggande skola utnyttjas av flottans sjömansskola, som avsetts

skola taga sjukhusbyggnaden i anspråk.

Under rubriken marinens poliskår har departementschefen anmält, att

1939 års polisutredning den 5 februari 1944 avgivit utlåtande rörande frågan

örn en omorganisation av marinens poliskår, och lämnat en redogörelse för

innehållet i utlåtandet, vilket för närvarande är föremål för remissbehandling.

Departementschefen har ansett det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att

efter verkställd prövning av utredningens förslag besluta örn återbesättande

av de marinens poliskår tillhörande beställningarna.

Under vissa uthildmngsanstalter har departementschefen beräknat den

personal, som i innevarande budgetårs personalförteckning upptagits under

rubriken Marinens fasta undervisningsverk.

Medelsbehovet för löner samt för i avlöningsreglementena omförmälda

fasta lönetillägg och särskilda ersättningar till de ordinarie tjänstemännen

har av departementschefen ansetts böra i avlöningsstaten upptagas med ett

belopp av, i avrundat tal, 23 300 000 kronor.

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

Medelsbehovet under förevarande anslagspost har av departementschefen

för nästa år beräknats till ll 300 kronor.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Enär ingen beställningshavare inom marinen ännu överförts till disponibilitetsstat,

har departementschefen beräknat förevarande anslagspost till ett

allenast formellt belopp av 100 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

85

4. Arvoden lill pensionerad personal i arvodesbefattning.

För nästa budgetår bar departementschefen räknat med en ökning av antalet

arvodesbefattningar å marinens personalförteckning ufed 2 befattningar

för officerare i löneklass Oa 10 och 6 befattningar för underofficerare i löneklass

UO 7. Av officersbefattningarna avses en för marinförvaltningens sanitetsavdelning

och marinöverläkarens expedition samt en för Västkustens

marindistrikt. Av underofficersbefattningarna avses en för Norrlandskustens

marindistrikt i samband med inrättande av egen truppregistreringsmyndighet

för Härnösands kustartilleridetachement, två för Ostkustens marindistrikt

och återstående tre för Västkustens marindistrikt. Därjämte har departementschefen

föreslagit flyttning av en arvodesbefattning för underofficer från

Sydkustens marindistrikt till sjömansskolan och en från marinens sjukhus

1 Karlskrona till Sydkustens marindistrikt.

Kostnaderna för löner till pensionerad personal i arvodesbefattning ha för

nästa budgetär beräknats till i runt tal 845 000 kronor. Å avlöningsstatens

inkomsttitel beräknas pensionsmedlen till ett belopp av 575 000 kronor.

Därest samtliga arvodesbefattningar vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången

personal, vilket icke låtit sig göra, skulle inkomsterna av pensionsmedel

hava kunnat uppskattas till 650 000 kronor.

5. Avlöningar till fänrikar.

Medelsbehovet under denna anslagspost har för nästa budgetår beräknats

till i runt tal 470 000 kronor, därvid fänrikarnas antal uppskattats till 125.

6. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Departementschefen har för nästa budgetår räknat med, att antalet extra

ordinarie köks- och servisbiträden kommer att uppgå till 235, och kostnaderna

för avlöningar till dessa hava upptagits till ett belopp av 450 000 kronor.

För tillfälligt anställande av köks- och servisbiträden har departementschefen

räknat med ett medelsbehov av 100 000 kronor.

Vidare har departementschefen under denna anslagspost räknat med att

16 sjukvårdsbiträden skola anställas vid marinens sjukvårdsinrättningar.

Kostnaderna för dessa hava uppskattats till 30 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslagspost har alltså

av departementschefen beräknats till 580 000 kronor.

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost är för innevarande budgetår uppförd med ett belopp

av förslagsvis 800 000 kronor. För nästa budgetår har departementschefen

beräknat motsvarande kostnader till förslagsvis 885 000 kronor. De av departementschefen

föreslagna ändringarna i personalförteckningen innebära i

huvudsak följande.

För marinstaben tillkomma 2 telefonvakter av 1. klass i lönegraden MEo 4,

2 telefonvakter av 2. klass i MEo 2, 1 maskinist av 2. klass i MEo 8 och 2

eldare av 2. klass i MEo 5.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Statsutskottets utlåtande nr 133.

Vid marinläkarens expedition upptages ett kontorsbiträde i lönegraden

MEo 4.

Under rubrikeh Norrlandskustens marindistrikt uppföras för Härnösands

kustartilleridetachement, i enlighet med vad i försvarsbeslutet förutsatts,

befattningar för 1 maskinist av 2. klass i lönegraden MEo 8, 1 husmoder av

2. klass i MEo 6, 1 eldare av 2. klass i MEo 5 och 1 kontorsbiträde i MEo 4.

Vid Ostkustens marindistrikt tillkomma följande nya befattningar, nämligen

1 sjuksköterska i lönegraden MEo 7, avsedd för Stockholms örlogsstation,

2 telefonvakter, varav en i MEo 4 och en i MEo 2, vilka skola tjänstgöra

vid Hårsfjärdens depå, samt 1 kontorsbiträde i MEo 4, avsett för Vaxholms

kustartilleriregemente.

För Gotlands marindistrikt beräknas ytterligare 1 befattning för eldare av

2. klass i lönegraden MEo 5.

Vid Sydkustens marindistrikt har en kanslibiträdesbefattning, placerad vid

marindistriktsstaben, uppflyttats till kontoristbefattning, och 2 förmänsbefattningar

av 1. klass i lönegraden MEo 7 anses böra tillkomma för placering

vid Karlskrona örlogsstation. För Blekinge kustartilleriförsvar ha upptagits

vissa nya befattningar.

För Västkustens marindistrikt beräknas viss för Älvsborgs fästning avsedd

maskinistpersonal, och därjämte hava två befattningar ändrats.

Vid vissa utbildningsanstalter, nämligen sjökrigsskolan och sjömansskolan,

beräknas nya befattningar för 1 eldare av 2. klass i lönegraden MEo 5

respektive för 2 vaktmästare i MEo 5, 1 kontorsbiträde i MEo 4 och ett skrivbiträde

i MEo 2.

Departementschefen har beräknat medelsbehovet under denna delpost till

870 000 kronor för nästa budgetår. Kostnader för extra personal, som erfordras

på grund av periodiskt återkommande anhopning av arbetsuppgifter,

hava från och med nästa budgetår ansetts böra beräknas under delposten till

tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

b) Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

I enlighet med vad som i försvarsbeslutet förutsatts hava för nästa budgetår

upptagits 2 nya beställningar såsom marinläkare av 2 graden vid marinläkarkåren.

Antalet marinläkarstipendiater på stat har för nästa budgetår beräknats

till högst 12 i enlighet med försvarsbeslutet.

Medelsbehovet under delposten har ansetts kunna beräknas till 165 000

kronor.

c) Betjäningspersonal m. fl.

Det för kokerska å Kungsholms fort bestämda arvodet, nu 780 kronor,

har föreslagits höjt till 900 kronor. Delpostens belopp har beräknats till

20 000 kronor.

d) Musikelever.

Denna delpost har för nästa budgetår beräknats till ett belopp av 13 320

kronor. Antalet musikelever har därvid beräknats till 22 vid flottan och 15

vid kustartilleriet.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

87

e) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

För detta ändamål har departementschefen räknat med ett medelsbehov

av 47 000 kronor, varav 35 000 kronor för anställande av extra personal, som

erfordras på grund av periodisk anhopning av arbetsuppgifter.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten för avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör sålunda enligt departementschefens beräkningar

1115 320 kronor.

8. Arvoden och ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Medelsbehovet under denna anslagspost har för nästa budgetår beräknats

till sammanlagt 169 427 kronor i enlighet med särskild förteckning. För innevarande

budgetår slutar förteckningen å ett belopp av 188 897 kronor. Minskningen

av medelsbehovet är föranledd av att tre arvoden vid flottan och

marinläkarkåren skola upphöra att utgå men främst av att arvodesbeloppen

vid sjökrigsskolan och marinens underofficersskolor komma att minska till

följd av den beslutade omorganisationen av utbildningen vid dessa skolor,

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet under

denna anslagspost till 724 219 kronor i enlighet med upprättat förslag till

förteckning över arvoden, bestämda av Kungl. Majit. För innevarande budgetår

slutar den gällande förteckningen å ett belopp av 523 592 kronor.

För beredande av ersättning för fullgörande av uppdrag såsom kronans

ombud i vissa fall har departementschefen beräknat två nya arvoden å tillsammans

2 800 kronor

Nya arvoden för vaktkarlar och tillsynsmän tillkomma. För lärararvoden

vid sjömansskolan beräknas 190 420 kronor mot 83 300 för innevarande budgetår.

För arvoden till lärare vid flottans underbefälsskolor beräknas 94 200

kronor, medan dylika arvoden icke upptagits i den nu gällande förteckningen.

Härutöver hava föreslagits jämkningar i vissa arvoden.

10. Sjötillägg m. m.

För sjötillägg, förekommande flygtillägg, representationspenningar under

sjötjänstgöring samt dykeriersättning för ordinarie personal har för nästa

budgetår beräknats ett belopp av 825 000 kronor, vilket i förhållande till

innevarande år innebär en ökning med 25 000 kronor, föranledd av den

avsedda personalökningen.

II. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Liksom under innevarande budgetår har denna anslagspost för nästa

budgetår uppförts med ett belopp av 80 000 kronor.

/

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

12. Rörligt tillägg.

För nästa budgetår har för tillgodoseendet av medelsbehovet under denna

anslagspost räknats nied ett belopp av 3 875 000 kronor. För avjämnande av

avlöningsstatens slutsumma har dock anslagsposten upptagits med 3 854 634

kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. har sålunda beräknats uppgå till 31 400 000 kronor, innebärande

en anslagshöjning i förhållande till innevarande budgetårs belopp

med 2 400 000 kronor.

Den av departementschefen för nästa budgetår förordade personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän vid marinen upptager i huvudsak de nya beställningar,

som erfordras för den planenliga utökningen av organisationen

för flottan och kustartilleriet. Vissa jämkningar hava dock befunnits påkallade.

Departementschefen har sålunda, bland annat, funnit erforderligt att låta

verkställa en översyn av de till grund för 1942 års beslut liggande personalbehovsberäkningarna

för flottan vid genomförd organisation. För nästa

budgetår har behovet av officerare, underofficerare och manskap vid flottan

beräknats med hänsyn tagen till det preliminära resultatet av denna översyn.

För mariningenjörkårens del har departementschefen ansett personalökningen

böra i avvaktan på ingenjörutredningens resultat begränsas. Nytillkommande

beställningar hava icke ansetts böra tillsättas med ordinarie

innehavare.

Utskottet har icke funnit anledning till erinringar mot de av departementschefen

sålunda tillämpade grunderna för beräkning av ifrågavarande personalbehov

och får därför tillstyrka, att riksdagen fastställer den föreslagna personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän vid marinen. Beräkningen av

medelsbehovet under anslagsposten har utskottet lämnat utan erinran.

Vidkommande anställningsformen för nytillkommande mariningenjörer torde

det böra få tillsvidare ankomma på Kungl. Majit att bestämma densamma.

Utskottet finner vidare Kungl. Majit böra äga att efter slutlig prövning av

1939 års polisutrednings förslag rörande omorganisation av marinens poliskår

meddela beslut örn, i vilken utsträckning för nämnda kår beräknade beställningar

skola tillsättas. Vidkommande anställningsformen för nyantaget fast

anställt manskap har utskottet uppmärksammat, att 1942 års civilanställningssakkunniga

i sitt under punkten 23:o) i detta utlåtande omförmälda betänkande

— i enlighet med vad sjöförsvarets utbildningskommission förordat

— föreslagit, att nyantaget manskap vid marinen liksom fallet redan är vid

armén skall under första halvåret av en anställningstid örn fyra och ett halvt

år vara anställt över stat och under detta halvår meddelas huvudsakligen

allmänbildande undervisning. Under erinran örn att i samband med 1942 års

försvarsbeslut (propositionen 1942: 210, s. 512, riksdagens skrivelse nr 374,

s. 35) förutsatts, att likformighet i utbildningshänseende bör, vad angår det

fast anställda manskapet, eftersträvas vid de olika försvarsgrenarna, har ut
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

89

skottet intet att erinra mot genomförande av utbildningskommissionens och

civilanställningssakkunnigas förslag i denna del. Detta föranleder enligt uppgift

från marinstaben under nuvarande förhållanden ingen anslagsökning,

enär medel redan beräknats för den allmänbildande undervisningen och besparingar

uppkomma under den i avlöningsstaten för fast anställd personal

vid marinen beräknade anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

därigenom, att ett stort antal manskapsbeställningar icke nu kunna

besättas. Utskottet har icke något att erinra mot att sistnämnda post, tills

vidare intill dess särskild post uppföres för ändamålet, anlitas för bestridande

av avlöningskostnaderna för ifrågavarande över stat anställda personal.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det av departementschefen

framlagda förslaget till personalförteckning för pensionerad personal

i arvodesbefattning eller mot beräkningen av medelsbehovet under ifrågavarande

anslagspost.

Yad angår den av departementschefen beräknade anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal har utskottet funnit den i densamma

ingående delposten för avlöningar till musikelever behöva höjas från

föreslagna 13 320 kronor till 15120 kronor för att möjliggöra att antalet

musikelever vid den nya musikkåren vid Göteborgs örlogsstation redan från

början skall kunna bestämmas till det i försvarsbeslutet beräknade antalet.

Till följd härav bör jämväl anslagspostens slutsumma höjas med ett belopp

av 1 800 kronor i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Under anslagsposten till arvoden och övriga ersättningar utöver lön till

ordinarie tjänstemän har departementschefen föreslagit riksdagen beräkna

ett belopp av 169 427 kronor. Därvid har förutsatts, att ett nu utgående

arvode örn 900 kronor till uppbördsman vid Karlskrona örlogsvarvs skjutbanor

skall upphöra att utgå. Enär nämnda arvode, enligt vad utskottet inhämtat,

alltjämt torde böra kvarstå i förteckningen, finner utskottet anslagsposten

böra för nästa budgetår upptagas med ett belopp av 170 327

kronor.

Departementschefens förslag rörande beräkningen av de anslagsposter,

som icke ovan berörts av utskottet, hava icke föranlett annan erinran än att

anslagsposten till rörligt tillägg torde böra i avlöningsstaten uppföras med

ett belopp av 3 851 934 kronor för avjämnande av avlöningsstatens slutsumma

till samma belopp som det av Kungl. Maj:t äskade.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som ansett bemyndigande

böra lämnas Kungl. Majit att, liksom för innevarande budgetår skett, i personalförteckningarna

vidtaga de smärre ändringar, som visa sig erforderliga,

hemställa,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1944/45 faststiilla de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal

i arvodesbefattning vid marinen ävensom den förteckning å

arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänste
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 133.

män vid marinen, vilka i särskild ordning överlämnats till

riksdagen, dock att Kungl. Maj:t må i nämnda förteckningar

vidtaga de smärre ändringar, som må visa sig erforderliga;

b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen

för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis

......................................

3. Avlöningar till personal å disponibilitets
stat,

förslagsvis..............................

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattning,

förslagsvis....................

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis........

6. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis....................................

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra

tjänstemän, förslagsvis.. kronor 870 000

b) viss icke-ordinarie per
sonal

vid marinläkarkåren,

förslagsvis........ » 165 000

c) betjäningspersonalm.fl.,

förslagsvis .............. » 20 000

d) musikelever ............ » 15120

e) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis

.................. » 47 000

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän ..............

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit....................

10. Sjötillägg m. m., förslagsvis................

kronor 23 300 000

» 11300

» 100

» 845 000

» 470 000

» 580 000

1 117 120

170 327

724 219

825 000

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 91

11. Avgånget manskaps anställning å civilan
ställningsstat,

förslagsvis.................... kronor 80000

12. Eörligt tillägg, förslagsvis.................. » 3 851 934

Summa kronor 31 975 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... »_575 000

Nettoutgift kronor 31 400 000

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

28:o) Marinen: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. I årets

statsverksproposition, fjärde huvudtiteln (punkt 66), har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Marinen: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. för budgetåret

1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 231) föreslagit

riksdagen att till Marinen: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m.

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 365 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med

ett belopp av 315 000 kronor och i 1942 års försvarsbeslut har anslaget beräknats

till 330 000 kronor såväl under uppsättningsperioden som vid genomförd

organisation.

Marinförvaltningen har i sina anslagsberäkningar för nästa budgetår upptagit

anslaget till ett belopp av 667 000 kronor, varav 476 000 kronor för avskedspremier,

innebärande en höjning i jämförelse med innevarande budgetår

med mer än 300 000 kronor. Detta medelsbehov för avskedspremier har

beräknats med hänsyn till beräknad avgång i samband med försvarsberedskapens

upphörande av i tjänst kvarhållet fast anställt underbefäl. Departementchefen

har emellertid ansett medelsbehovet för avskedspremier böra

beräknas med mera normala fredsförhållanden såsom utgångspunkt.

Vidkommande det av marinförvaltningen beräknade beloppet för rekryteringskostnader

har departementschefen ansett detsamma kunna minskas

med 15 000 kronor till följd av den i annat sammanhang förordade

minskningen av manskapskadrarna och med ytterligare 20 000 kronor i anledning

av den avsedda omläggningen av manskapsrekryteringen.

Departementschefen har i anslutning härtill beräknat medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår till 365 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkten 23: o) i detta utlåtande

anfört rörande beräkningen av arméns motsvarande anslag får utskottet, som

icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen verkställda

beräkningen av nu förevarande anslag, hemställa,

Utskottet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

att riksdagen må till Mannen: Rekryteringskostnader och

avskeds premier m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 365 000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

29:o) Marinen: De värnpliktigas avlöning. I statsverkspropositionen till

innevarande års riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 68), har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

De värnpliktigas avlöning för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag

av 3 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit

riksdagen (s. 231 och 232) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 850 000

kronor.

Med utgångspunkt från 2 516 314 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga hava

kostnaderna för penningbidrag uppskattats till 2 958 260 kronor. Medelsbehovet

för premier har beräknats till 67 875 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet

under förevarande anslag för nästa budgetår har ansetts kunna reduceras

till 3 000 000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att för årets riksdag framlagts proposition

angående penningbidrag och premier åt de värnpliktiga. Yad i berörda

hänseende föreslagits innebär i huvudsak, att för närvarande gällande provisoriska

bestämmelser skola definitivt fastställas. Den ändringen har emellertid

föreslagits, att sjövärnskårens medlemmar efter avslutande av fänriksutbildning

vid kåren skola erhålla premier med 500 kronor, vilket belopp emellertid

tills vidare avses skola reduceras till 250 kronor. Bifall härtill behöver

icke påverka beräkningen av förevarande anslag.

Med erinran att riksdagen godkänt Kungl. Maj:ts proposition nr 149 angående

penningbidrag och premier åt värnpliktiga m. m. får utskottet, som

icke haft något att invända mot den verkställda beräkningen av förevarande

anslag, hemställa,

att riksdagen må till Mannen: De värnpliktigas avlöning för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Undervisning och övningar.

30:o) Marinen: Engångskostnader för anskaffning av undervisningsmateriel

m. m. för sjömansskolan. Kungl. Majit bär i förenämnda proposition nr 185

föreslagit riksdagen (s. 232—234) att till Marinen: Engångskostnader för anskaffning

av undervisningsmateriel m. m. för sjömansskolan för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

93

Under avsnittet Vissa frågor rörande utbildningen inom marinen m. m. har

departementschefen framhållit, att han ansett sig böra föreslå verkstadsskolans

förläggande till den s. k. bastionen Aurora i anslutning till sjömansskolan.

De ombyggnadsarbeten, som bliva erforderliga härför, avses skola

utföras under nästa budgetår, och det synes departementschefen vid sådant

förhållande erforderligt, att medel nu anvisas för anskaffande av maskinutrustning

för skolan. Kostnaderna för erforderlig maskinutrustning ha av

marin förvaltningen beräknats till 200 000 kronor, vilket belopp departementschefen

tillstyrkt, oaktat kostnaderna med icke mindre än 140 000 kronor överstiga

det belopp, som i försvarsbeslutet beräknats för motsvarande ändamål.

Av berörda merkostnader kunna omkring 25 000 kronor hänföras till prisstegring

sedan den 1 juli 1941.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen.

Under hänvisning emellertid till vad utskottet ovan under punkt 2:o) föreslagit

rörande verkstadsskolans förläggningsfråga förutsätter utskottet, att

anskaffning av maskinutrustning m. m. för skolan sker under hänsynstagande

till att, därest utskottets ovanberörda förslag godkännes av riksdagen, skolans

lokalfråga icke nu slutligt löses.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Engångskostnader för anskaffning

av undervisningsmateriel rn. m. för sjömansskolan för budgetåret

1944745 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

3l:o) Marinen: Anskaffning av utrustning för vissa verkstäder. Kungl. Majit

har i förenämnda proposition nr 185 föreslagit riksdagen (s. 235—237) att

till Marinen: Anskaffning av utrustning för vissa verkstäder för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 160 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att medel anvisas för anskaffning av utrustning

för tygverkstäderna vid Stockholms kustartilleriförsvar och vid Västkustens

marindistrikt. Medelsbehovet sammanhänger med den centralisering

och utökning av verkstadsdriften som enligt proposition nr 175 till innevarande

års riksdag är avsedd att genomföras vid verkstäderna. Medelsanvisningen

har beräknats till 160 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943, att

utgå för budgetåret 1944/45.

Utskottet, som i utlåtande denna dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 175 angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret, tillstyrker

medelsäskanden avseende centralisering och modernisering av tygverkstäderna

vid Stockholms kustartilleriförsvar samt vid Västkustens marindistrikt,

har icke något att erinra mot det nu begärda anslaget för anskaffning av utrustning

för nämnda verkstäder.

Utskottet hemställer,

Utskottet.

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 133.

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av utrustning för

vissa verkstäder för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 160 000 kronor.

32:o) Marinen: Anskaffning av viss teknisk materiel. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i förenämnda proposition nr 185 framlagda förslag (s. 237) och under

erinran, att 1943 års riksdag anvisat ett anslag av 1 030 000 kronor för samma

ändamål, får utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna,

hemställa,

att riksdagen må till Mannen: Anskaffning av viss teknisk

materiel för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

900 000 kronor.

FLYGVAPNET.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

33:o) Flygvapet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I årets statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln (punkt 104), har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag

av 22 200 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 185 (s. 238—260) föreslagit

riksdagen att

dels för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet

ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän vid flygvapnet, vilka i särskild ordning överlämnats

till riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 10 650 000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis ...... » 100

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat, förslagsvis

..................................................................... »

100

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

95

4. Arvoden till pensionerad personal i avodesbefattning,

förslagsvis ............................................................ kronor

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ........................ »

6. Löner till viss kontraktsanställd civil personal, förslagsvis

............................................................... »

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis »

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 1 850 000

b) viss icke-ordinarie läkarpersonal,

förslagsvis .............................. » 16 000

c) betjäningspersonal, förslagsvis ... » 3 000

d) musikelever .............................. » 14 600

e) tillfälligt anställande av tjänstemän

m. m., förslagsvis ............... » 34 000

800 000

410 000

500 000

660 000

1 917 600

9. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän ................................................... » 108 280

10. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .................................................................. » 255160

11. Flygtillägg m. m., förslagsvis ................................. » 4 935 000

12. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ............................................................ » 5 000

13. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 2 233 760

Summa kronor 22 475 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .......................................... kronor 575 000

Nettoutgift kronor 21 900 000

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 21900 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr T. Ekdahl väckt motion (11:484), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att garageförmännen vid flygvapnet, som i Kungl. Maj :ts

proposition nr 185 föreslagits till 7. lönegraden, i stället hänföras till 10.

lönegraden av militära icke-ordinarie avlöningsreglementet (MEo).

Flygvapnets avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med ett belopp av 18 400 000 kronor.

För budgetåret 1944/45 har departementschefen funnit anslaget böra beräknas

under samma anslags- och delposter som under innevarande budgetår

med tillägg, liksom vid de övriga försvarsgrenarna, av en anslagspost för avlöningar

till vård- och ekonomipersonal.

I fråga örn de allmänna förutsättningarna för beräkningarna rörande me
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 133.

delsbehovet för nästa budgetår har departementschefen framhållit i huvudsak

följande.

Enligt de i försvarsbeslutet angivna riktlinjerna med vissa av 1943 års

riksdag beslutade jämkningar skola under budgetåret 1944/45 Hallands och

Blekinge flygflottiljer organiseras samt musikkårer inrättas vid Bråvalla och

Blekinge flygflottiljer. Vidare skall organisationen av tredje eskaderstaben,

Västra flygbasområdesstaben samt centrala flygverkstaden i Arboga fullt

genomföras. Slutligen har organisationen av fjärde eskaderstaben beräknats

skola påbörjas.

Elygförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår anfört,

att ämbetsverkets förslag rörande personaluppsättningen i stort sett anslöte

sig till den angivna utökningen av flygvapenorganisationen. I enlighet med

chefens för flygvapnet direktiv hade ämbetsverket emellertid ansett sig böra

föreslå, att Norra flygbasområdesstabens organisation genomfördes helt under

nästa budgetår. Däremot borde bland annat av personalskäl med den fullständiga

uppsättningen av Södra flygbasområdesstaben anstå till budgetåret

1945/46. Flygförvaltningen hade vid beräknandet av personalbehovet vid

flygvapnet utgått från det förslag till organiserande av den militära väderlekstjänsten,

som framlagts av 1943 års militära väderleksutredning i dess

den 10 maj 1943 avgivna betänkande.

De anslagsberäkningar, som departementschefen framlagt, liksom de

förslag till personalförteckningar, som i särskild ordning överlämnats till riksdagen,

äro uppgjorda från utgångspunkten, att flygvapnets organisation skall

under budgetåret 1944/45 utbyggas i den av flygförvaltningen angivna omfattningen,

dock med de jämkningar, som föranledas av 1943 års riksdags beslut

rörande den militära väderlekstjänsten.

För att personalbehovet inom flygvapnet under budgetåret 1944/45 skall

kunna tillgodoses räknas, i enlighet med vad som förutsattes vid 1942 års beslut

örn vapnets utbyggnad, med övergång till flygvapnet av officerare och

underofficerare från armén och marinen samt med bibehållande av kontraktsanställd

civil personal såsom ersättare för underofficerare i vissa befattningar

samt för äldre underbefäl i tekniska befattningar. De föreslagna personalökningarna

hava grundats på föreliggande möjligheter att kunna befordra

eller nyanställa personal.

Äv den av departementschefen lämnade redogörelsen för de olika anslagsposternas

beräkning och för personalbehovet inhämtas i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Under rubriken flygstaben har departementschefen uppfört viss ordinarie

personal, som tidigare varit upptagen å personalförteckningen för den militärmeteorologiska

informationstjänsten.

I fråga örn personal vid flygvapnet har för nästa budgetår i storf sett upptagits

den ordinarie personal, som för budgetåret 1944/45 angivits i den preliminära

plan för personalökningen under femårsperioden, som godkändes av

1942 års riksdag, dock med de avvikelser, som betingas av 1943 års riksdags

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 97

beslut rörande omorganisationen av flygförvaltningen ävensom förskjutningen

beträffande uppsättandet av Norra flygbasområdesstaben. Beträffande

avvikelserna från planen må följande nämnas.

Med hänsyn till befordringsläget har någon ökning av kaptensbeställningarna

icke föreslagits. Antalet fanjunkare och sergeanter har på grund av

befordringsläget upptagits något lägre. För manskapet har med hänsyn till

den planerade uppsättningen av Hälsinge flygflottilj föreslagits något högre

antal såvitt avser korpraler, vicekorpraler och meniga.

I fråga örn ingenjörspersonalen föreslår departementschefen ökning med

1 flygdirektör av 1. graden, 2 flygingenjörer av 2. graden och 4 flygingenjörer

av 3. graden.

Antalet mästare har befunnits kunna ökas något hastigare än som beräknades

i försvarsbeslutet. Från och med nästa budgetår föreslås mästarna

uppdelade på två lönegrader, Ca 14 och Ca 12, och hänföras 30 till den högre

och 100 till den lägre lönegraden.

Yad angår -personal vid flygförbanden har i förslaget till personalförteckning

planenligt upptagits beställningar för maskinister, eldare av 1. klassen

och förrådsvaktmästare för Hallands och Blekinge flygflottiljer samt flygvapnets

centrala skolor i Västerås. Samtidigt har antalet eldare av 1. klassen

vid Västmanlands flygflottilj med hänsyn till flottiljens planerade flyttning

till den nya förläggningen vid Hässiö kunnat minskas från 2 till 1.

Vid centralförrådet för intendenturmateriel har upptagits en beställning

för förrådsvaktmästare i lönegraden Ca 7.

Medelsbehovet under anslagsposten har av departementschefen för nästa

budgetår beräknats till 10 650 000 kronor mot 9 150 000 kronor under innevarande

budgetår.

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Dessa anslagsposter hava av departementschefen för nästa budgetår upptagits

med allenast formella belopp, 100 kronor.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Antalet för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar föreslås för

nästa budgetår ökat med 5 för officerare och 7 för underofficerare. Börande

de nya befattningarnas placering hava uppgifter lämnats i propositionen.

Kostnaderna för arvoden motsvarande lön till de i personalförteckningen

uppförda befattningshavarna hava för nästa budgetår beräknats till 800 000

kronor. De pensionsmedel, som arvodesbefattningarnas innehavare skola avstå,

beräknas komma att uppgå till ett belopp av 575 000 kronor.

5. Avlöningar till fänrikar.

Medelsbehovet under denna anslagspost har för budgetåret 1944/45 beräknats

till i runt tal 410 000 kronor med utgångspunkt från att lön skall utgå

till 70 fänrikar under hela budgetåret och till ytterligare 75 under en tid av

omkring två och en halv månader.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 133.

1085 44 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 133.

6. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

För innevarande budgetår bär under denna anslagspost beräknats ett belopp

av 720 000 kronor, avsett för högst 130 befattningshavare i expeditionstjänst

och högst 78 befattningshavare i mekanikertjänst.

Departementschefen har för nästa budgetår beräknat behovet av personal

i expeditionstjänst till 148 befattningshavare. Den civilanställda personalen

i mekanikertjänst kan från och med nästa budgetår avvecklas. Med hänsyn

härtill har departementschefen för budgetåret 1944/45 räknat med ett medelsbehov

under anslagsposten av 500 000 kronor.

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Under denna anslagspost, som är ny, har departementschefen beräknat

medel för löner till 306 extra ordinarie köks- och servisbiträden med ett belopp

av 560 000 kronor. Vidare har beräknats 100 000 kronor för tillfälligt anställande

av köks- och servisbiträden m. m.

Det sammanlagda medelsbehovet under denna anslagspost har alltså beräknats

till 660 000 kronor.

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost är för innevarande budgetår uppförd med ett belopp

av 1 520 000 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat motsvarande kostnader

till förslagsvis 1 850 000 kronor.

Beträffande personalförteckningen för nästa budgetår inhämtas av propositionen

i huvudsak följande.

För flygstaben beräknas ökning med 1 befattning för 1 telefonist i lönegraden

MEo 4 och med den för den militära väderlekstjänsten erforderliga

extra ordinarie personalen. Vidare har vid flygstaben en befattning för skrivbiträde

i lönegraden MEo 2 utbytts mot en befattning för kontorsbiträde i

lönegraden MEo 4, vilken befattning är placerad vid stabens flygsäkerhetsoch

haveriavdelning.

Vid eskaderstabema tillkomma planenligt 2 skrivbiträdesbefattningar.

För flygförbanden har å personalförteckningen uppförts ytterligare 1 skrivbiträdesbefattning

vid vart och ett av dem med undantag av Västmanlands

flygflottilj. Vidare har planenligt upptagits nya befattningar för Hallands

och Blekinge flygflottiljer ävensom för den personal, som bör beräknas för

nästa budgetår för den lokala väderleksorganisationen vid flygvapnet.

Av flygförvaltningen framlagda förslag örn förbättrad löneställning för

signalister och sjukvårdsförmån samt för garageförmän har departementschefen

på anförda skäl icke funnit sig kunna tillstyrka.

Under rubriken centrala tygverkstäderna har departementschefen framhållit

följande.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

99

Avvecklandet av den nuvarande organisationen nied för dessa verkstäder

avsedda förrådsförvaltare synes böra planenligt äga runi vid de nuvarande

beställningshavarnas avgång. Med hänsyn härtill bör i personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän intagas anmärkning av innehåll, att 2

av beställningarna som förrådsförvaltare icke må återbesättas med ordinarie

innehavare utan Kungl. Maj:ts tillstånd. För fullgörandet av kassagöromålen

synes böra avses civil personal, vilken åtmintone tills vidare lärer

böra avlönas av sakanslag. I avvaktan på närmare erfarenheter är departementschefen

dock icke beredd att nu taga ställning till personalens löneställning

och kan ej heller för närvarande tillstyrka, att ifrågavarande personal

beredes extra ordinarie anställning. Örn det emellertid av rekryteringsskäl

eller av andra orsaker befinnes erforderligt att inrätta extra ordinarie befattningar

för ändamålet, bör det få ankomma på Kungl. Majit att besluta örn

löneställningen för befattningshavarna.

Vid underofficers-, signal- och tekniska skolorna tillkomma planenligt vissa

befattningar.

För flygkrigshögskolan föreslås utbyte av en skrivbiträdesbefattning i lönegraden

MEo 2 mot en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden MEo 4.

b) Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

Under denna delpost beräknas för nästa budgetår medel för bestridande av

avlönings- m. fl. förmåner för 4 icke-ordinarie flygläkare av 2. graden eller

en mera än för innevarande budgetår. Medelsbehovet har upptagits till

16 000 kronor.

c) Betjäningspersonal.

Liksom under innevarande budgetår upptages under denna delpost ett belopp

av förslagsvis 3 000 kronor, avsett för en portvakt vid Hässiö.

d) Musikelever.

För nästkommande budgetår beräknas i flygvapnets musikorganisation

komma att ingå 40 musikelever. Medelsbehovet beräknas till 14 600 kronor.

e) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Delposten för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. föreslås höjd med

20 000 kronor till 34 000 kronor. Höjningen är föranledd av att kostnader för

extra personal, vilka för innevarande budgetår beräknats under delposten för

extra ordinarie och extra tjänstemän, från och med nästa budgetår anses böra

belasta nu. förevarande delpost.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har i enlighet

med de sålunda verkställda beräkningarna av de olika delposterna upptagits

med tillhopa 1 917 600 kronor.

9. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Arvoden och ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän utgå enligt

den för innevarande budgetår fastställda förteckningen med tillhopa 84 595

kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet för

ifrågavarande ändamål till 108 280 kronor, ökningen är främst föranledd av

ökat elevantal i vissa skolor.

10. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår har i avlöningsstaten upptagits ett belopp av

231 200 kronor för sådana arvoden och ersättningar, som utgå efter Kungl.

Maj:ts bestämmande. För budgetåret 1944/45 har departementschefen beräknat

ett belopp av 255 160 kronor bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål.

ökningen hänför sig främst till arvoden till civila lärare vid manskapsskolorna.

11. Flygtillägg m. m.

För bestridande av kostnader för flygtillägg m. m. har för innevarande

budgetår beräknats ett belopp av 4 225 000 kronor. För budgetåret 1944/45

hava motsvarande kostnader uppskattats till 4 935 000 kronor. I detta belopp

ingå de till 7 200 kronor beräknade kostnaderna för elevtillägg till meteorologaspiranter.

12. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Under förevarande anslagspost har för budgetåret 1944/45 upptagits ett

belopp av förslagsvis 5 000 kronor eller samma belopp, som beräknats erforderligt

för innevarande budgetår.

13. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg har enligt sedvanliga beräkningsgrunder och med beaktande,

att dylikt tillägg jämväl skall utgå till pensionerade officerare och

underofficerare i arvodesbefattning, för nästkommande budgetår beräknats

ett belopp av i runt tal 2 230 000 kronor, vilket dock, för avlöningsstatens avjämnande,

ansetts böra bestämmas till förslagsvis 2 233 760 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets avlöningsanslag för

budgetåret 1944/45 har i enlighet med angivna beräkningar upptagits till

21 900 000 kronor.

De av departementschefen föreslagna ökningarna i flygvapnets personaluppsättning

äro i huvudsak föranledda av det planenliga genomförandet under

budgetåret 1944/45 av den av 1942 års riksdag beslutade utökningen av flygvapnets

organisation under femårsperioden 1942/47.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

framlagda förslagen rörande beräkningen av antalet beställnings- och

befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår och av de i avlöningsstaten

ingående anslags- och delposterna.

Vidkommande det i motionen II: 484 gjorda yrkandet, att garageförmännen

vid flygvapnet måtte uppflyttas från lönegraden MEo 7 till MEo 10 har ut
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

101

skottet funnit skäl tala för detsamma, främst det förhållandet att dessa

befattningars lämpliga rekrytering kan äventyras genom att enligt kollektivavtal

anställda yrkesmän inom samma arbetsområde komma i åtnjutande

av högre löneinkomster. Enär utskottet emellertid inhämtat, att frågan om en

revision av tjänsteförteckningen till det militära icke-ordmariereglementet är

avsedd att snarast komma till stånd och den motionsvis väckta frågan därvid

kommer under övervägande har utskottet funnit sig icke för närvarande böra

föreslå åtgärd i enlighet med motionärens förslag. Utskottet förutsätter, att

tjänsteförteckningsrevisionen skall kunna verkställas och slutföras i så god

tid, att resultatet av densamma kan föreläggas nästa års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som ansett att bemyndigande

bör lämnas Kungl. Majit att, liksom för innevarande budgetår

skett, i personalförteckningarna vidtaga de smärre ändringar, som må visa sig

erforderliga, hemställa,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning

vid flygvapnet ävensom den förteckning å arvoden

och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid

flygvapnet, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen,

dock att Kungl. Majit må i nämnda förteckningar vidtaga de

smärre ändringar, som må visa sig erforderliga;

b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen

för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

c) med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag å

motionen lii 484 godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tilllämpas

under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... kronor 10 650 000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat,

förslagsvis.................................. » 100

3. Avlöningar till personal å disponibilitets
stat,

förslagsvis .......................... » 100

4. Arvoden till pensionerad personal i ar
vodesbefattning,

förslagsvis.............. » 800 000

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis — » 410 000

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 133.

6. Löner till viss kontraktsan ställd civil

personal, förslagsvis...................... kronor 500 000

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis.......................... » 660 000

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis:

a) extra ordinarie och

extra tjänstemän,

förslagsvis .......... kronor 1 850 000

b) viss icke-ordinarie

läkarpersonal, för- slagsvis .............. »

16 000

c) betjäningspersonal,

förslagsvis .......... »

3 000

d) musikelever ........ »

e) tillfälligt anställande

14 600

av tjänstemän m. m.,

förslagsvis .......... »

34 000

1 917 600

9.

Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän____

........ »

108 280

10.

Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Maj:t .........

......... »

255 160

11.

Flygtillägg m. m., för slag siris____

........ »

4 935000

12.

Avgånget manskaps anställning

å civil-

anställningsstat, förslagsvis......

»

5 000

13.

Rörligt tillägg, förslagsvis........

»

2 233 760

Summa kronor 22 475 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.................... kronor 575 000

Nettoutgift kronor 21900000

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 21 900 000 kronor.

34:o) Flygvapnet: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. I statsverkspropositionen

till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 107), har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till Flygvapnet: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. för

budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 185 (s. 260) föreslagit riksdagen

att till Flygvapnet: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m.

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183. 103

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med

ett belopp av 90 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har anslaget beräknats

till 102 000 kronor under uppsättningsperioden och till 110 000 kronor vid

genomförd organisation.

Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat ett medelsbehov under

anslaget av 97 500 kronor.

Departementschefen har med åberopande av vad som anförts under avsnittet

Manskapsrekryteringen m. m. funnit det av flygförvaltningen beräknade

beloppet böra minskas med 10 000 kronor och förordat, att anslaget för

nästkommande budgetår upptages till i avrundat tal 90 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkt 23:o) i detta utlåtande

anfört rörande beräkningen av arméns motsvarande anslag, får utskottet tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Rekryteringskostnader och

avskedsprermer m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 90 000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

35:o) Flygvapnet: De värnpliktigas avlöning. I statsverkspropositionen till

innevarande års riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 109), har Kungl. Maj.t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

De värnpliktigas avlöning för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag

av 2 650 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit

riksdagen (s. 261 och 262) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 650 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 400 000

kronor.

Med utgångspunkt från 2 261 300 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga hava

kostnaderna för penningbidrag uppskattats till 2 493 550 kronor. För premier

har beräknats ett belopp av 159 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet

för nästa budgetår utgör således, i avrundat tal, 2 650 000 kronor.

Kungl. Majit har för årets riksdag framlagt proposition angående penningbidrag

och premier åt de värnpliktiga. Vad därvid föreslagits innebär i

huvudsak, att för närvarande gällande provisoriska bestämmelser skola definitivt

fastställas. Den ändringen har emellertid förordats, att till överfurir skall

utgå penningbidrag med två kronor 75 öre per dag. Propositionens förslag

påverkar emellertid icke nämnvärt beräkningen av förevarande anslag.

Med erinran att riksdagen godkänt Kungl. Majda proposition nr 149 angående

penningbidrag och premier åt värnpliktiga m. m. får utskottet, som

Utskottet.

Utskottet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 133.

icke haft något att invända mot den verkställda beräkningen av förevarande

anslag, hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: De värnpliktigas avlöning

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 650 000

kronor.

Vissa till försvaret hörande institutioner.

KEMISKA ANSTALTEN.

36:o) Kemiska anstalten: Avlöningar, Kemiska anstalten: Omkostnader. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts i förenämnda proposition nr 185 framlagda förslag

(s. 263 och 264), vilka i förhållande till motsvarande anslag för innevarande

budgetår innebära oförändrad medelsanvisning, får utskottet under erinran,

att anslagen ifråga i årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln

(punkt 145), beräknats till samma belopp som nu äskats, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Kemiska anstalten: Avlöningar ett förslagsanslag av

129 700 kronor,

b) till Kemiska anstalten: Omkostnader ett förslagsanslag av

35 000 kronor.

37:o) Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet. I innevarande års statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln (punkt 145), har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Kemiska anstalten:

Forskningsverksamhet för budgetåret 1944/45 beräkna ett reservationsanslag

av 115 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 185 föreslagit

riksdagen (s. 264—272) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 335 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 115 000

kronor.

Den vid kemiska anstalten bedrivna forskningsverksamheten har till en

del — vid sidan av förevarande anslag — finansierats av de myndigheter, för

vilka forskningsarbeten utföras. I 1943 års statsverksproposition ifrågasattes,

örn ej för vinnande av bättre överblick över medelsdispositionen den för anslaget

till forskningsverksamhet fastställda staten borde upptaga även de

från nämnda myndigheter till förfogande ställda medlen.

Utredning har nu verkställts i detta avseende. Riksräkenskapsverket och

fabriksstyrelsen ha förordat, att vissa utgifter för forskning skola bestridas

av medel, som anvisas under förevarande anslag, i stället för av medel, som

av uppdragsgivarna ställas till förfogande. Utredningen innefattar även vissa

förslag till anslagsäskanden, som innebära reella höjningar i jämförelse med''

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133. 105

medelsanvisningen å liksstaten för innevarande budgetår. I fråga om avvägningen

av medelsanvisningen under detta anslag föreslås följande.

För kemiska anstaltens forskningsverksamhet har under förevarande anslag

för innevarande budgetår avsetts 85 000 kronor, vilket belopp departementschefen

föreslår höjt med 15 000 kronor.

Till forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet har för löpande budgetår

anvisats ett anslag av 120 000 kronor. Departementschefen föreslår, att

för ändamålet anvisas för nästa budgetår under förevarande anslag ett belopp

av 85 000 kronor.

För främjande av maskeringstekniken inom försvarsväsendet har Kungl.

Maj:t tidigare ställt medel till förfogande med anlitande av förskottsstaten

för försvarsväsendet, varförutom från samma stat avsevärda belopp anvisats

för utförande av aktuella maskeringsarbeten. Departementschefen föreslår,

att för bedrivande fortsättningsvis av denna verksamhet medel beräknas

under förevarande anslag och att härför avses ett belopp av 120 000 kronor.

I fråga om den tekniska utformningen av den stat, som bör fastställas för

ifrågavarande anslag, har det synts departementschefen böra eftersträvas, att

kostnaderna för den forskningsverksamhet, som utföres vid kemiska anstalten,

belasta nu förevarande anslag, som, i den mån verksamheten bedrives

på uppdrag av andra myndigheter eller eventuellt av enskilda, bör

tillföras häremot svarande ersättning i form av särskilda uppbördsmedel.

Luftskyddsinspektionen har alltsedan anstaltens tillkomst bidragit till forskningsverksamheten,

vilket bidrag för närvarande utgör 25 000 kronor för år.

Vidare ha arméförvaltningens förutvarande tygdepartement och luftskyddsinspektionen

bestritt vissa kostnader vid anstalten för kontroll av gasskyddsmateriel.

Departementschefen föreslår, att beloppet å 25 000 kronor bör

gäldas av luftskyddsinspektionen — i den mån behov av sådan medelsanvisning

av detta ämbetsverk prövas föreligga — samt att för efterprovning och

efterbesiktning av gasskyddsmateriel till 30 000 kronor beräknat belopp av

luftskyddsinspektionen och av arméförvaltningens tygavdelning. Detta synes

departementschefen kunna ernås därigenom, att på staten för förevarande anslag

upptagas nämnda belopp av tillhopa 55 000 kronor samt att på samma

stat uppföres en särskild inkomstpost för uppbördsmedel, å vilken såsom

ersättning från luftskyddsinspektionen respektive tygavdelningen upptages

nämnda belopp av 55 000 kronor. Under samma inkomstpost bör vidare beräknas

en formell delpost av 100 kronor, i samband varmed bör föreskrivas,

att ersättningar för andra vid anstalten utförda arbeten — exempelvis avgifter,

som sammanhänga med verksamheten vid det under nästa punkt omförmälda

köldlaboratoriet —- skola redovisas såsom uppbördsmedel under

delposten. Utöver å anslaget beräknade utgifter synes departementschefen

böra å anslaget få avföras utgifter för forskningsverksamhet intill det belopp,

varmed uppbördsmedel tillförts anslaget. Departementschefen förutsätter,

att resekostnader vid redovisningen skola särskiljas från andra omkostnader.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 133.

TJtskottet.

Utskottet.

I enlighet med det ovan anförda beräknas anslaget till, i avrundat tal,

335 000 kronor.

Departementschefen har förutskickat, att vissa avvikelser från den nu angivna

kostnadsfördelningen kunna bliva erforderliga, i vilket hänseende

Kungl. Majit bör äga fatta beslut.

Utskottet har icke något att erinra mot den förordade avvägningen av

medelsanvisningen under förevarande anslag liksom ej heller mot förslaget,

i vad det avser den tekniska utformningen av den stat, som bör fastställas

för anslaget. Till vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit kan

utskottet ansluta sig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

335 000 kronor.

38:o) Kemiska anstalten: Utrustning av köldlaboratorium. Kungl. Majit har

i förenämnda proposition nr 185 föreslagit riksdagen (s. 272) att till Kemiska

anstalten: Utrustning av köldlaboratorium för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 30 000 kronor.

I propositionen nr 175 till innevarande års riksdag har under kapitalbudgeten

å försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, föreslagits,

att för budgetåret 1944/45 skall beräknas ett belopp av 301 000 kronor,

motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 260 000 kronor, för vissa

byggnadsföretag vid kemiska anstalten. Av förstnämnda belopp belöpa

270 000 kronor på anläggande av ett köldlaboratorium, avsett att anknytas till

den militära forskningsverksamhet, som bedrives vid anstalten.

För utrustning av laboratoriet har ett belopp av 30 000 kronor ansetts erforderligt,

varav för lös inredning och instrumentutrustning 28 000 kronor

samt för diverse oförutsedda utgifter 2 000 kronor. Departementschefen föreslår,

att ett särskilt reservationsanslag å riksstaten uppföres för ändamålet.

Utskottet tillstyrker i utlåtande denna dag i anledning av Kungl. Majlis

proposition nr 175 angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret, att

medel i enlighet med departementschefens förslag beräknas för anläggande av

ett köldlaboratorium. Mot det för laboratoriets utrustning m. m. nu äskade

anslaget har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kemiska anstalten: Utrustning av köldlaboratorium

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

CENTRALA CIVILANSTÄLLNINGSBYRÅN.

39:o) Centrala civilanställningsbyrån: Avlöningar. I innevarande års statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln (punkt 146), har Kungl. Majit föreslagit

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Statsutskottets utlåtande nr 133.

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala civilans

tällnin gaby rån: Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag

av 45 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit

riksdagen (s. 272 och 273) att

dels höja vissa å avlöningsstaten för centrala civilanställningsbyrån uppförda

anslagsposter med av departementschefen angivna belopp,

dels ock till Centrala civilanställningsbyrån: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 34 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 25 300

kronor.

Såsom ovan under punkten 23:o) anförts har departementschefen ansett

sig icke kunna förorda en definitiv personalreglering redan nu för civilanställningsverksamhetens

handhavande. Med hänsyn emellertid till de nya uppgifter

i fråga om manskapsrekryteringen, som torde komma att åläggas centrala

civilanställningsbyrån, beräknas för nästa budgetår viss personalförstärkning,

innebärande en höjning av nu förevarande anslag med 9 000 kronor. Vidare

föreslås med hänsyn till erforderlig löneklassuppflyttning en ökning av anslaget

med 200 kronor. Nämnda belopp, 9 200 kronor, synes departementschefen

böra fördelas så, att den i avlöningsstaten för byrån upptagna anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal ökas med 8 000 kronor och

posten till rörligt tillägg med 1 200 kronor. De i staten uppförda posterna

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och till

sammanträdesarvoden böra ej under nästa budgetår få av byrån disponeras,

därest de funktioner, som åvila byråns styrelse, under nämnda budgetår handhavas

av statens arbetsmarknadskommission. Liksom hittills bör emellertid,

fortsätter departementschefen, Kungl. Majit äga medgiva undantag härifrån.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 23:o) i detta utlåtande

tillstyrker utskottet den förordade höjningen av förevarande anslag

och har icke något att erinra mot vad departementschefen i övrigt föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstaten för centrala civilanställningsbyrån

uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal med 8 000 kronor till 28 600 kronor och anslagsposten

till rörligt tillägg med 1 200 kronor till 4 200 kronor

samt förty höja avlöningsstatens slutsumma till 34 500 kronor,

b) till Centrala civilanställningsbyrån: Avlöningar för budgetåret

1944745 anvisa ett förslagsanslag av 34 500 kronor.

Utskottet
-

40:o) Centrala civilanställningsbyrån: Omkostnader. I årets statsverkspro
position,

fjärde huvudtiteln (punkt 147), har Kungl. Majit föreslagit riks
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

Utskottet.

dagen att, i afbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala civilanställningsbyrån:

Omkostnader för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

Sedermera Ilar Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit

riksdagen (s. 273) att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 kronor.

I enlighet med vad som anförts ovan under punkt 23:o) bör anslaget ökas

med 57 000 kronor, vilket belopp departementschefen ansett böra avrundas

till 60 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag och under hänvisning till vad utskottet

anfört under punkt 23 :o) i detta utlåtande hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala civilanställningsbyrån: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 60 000

kronor.

Diverse.

41 :o) Civilanställnings befrämjande, I årets statsverksproposition, fjärde

huvudtiteln (punkt 168), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Civilanställnings befrämjande för budgetåret

1944/45 beräkna ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit

riksdagen (s. 274) att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

Anslaget har med hänsyn till befintliga reservationer upptagits med allenast

formella belopp för budgetåren 1942/43 och 1943/44.

1942 års civilanställningssakkunniga hava ansett sig förhindrade att framlägga

förslag till åtgärder beträffande civilanställningsverksamheten utom

såvitt angår civilanställningsorganens organisation. Ehuru vissa reservationer

finnas å förevarande anslag, har departementschefen, med hänsyn till omfattningen

av de åtgärder för civilanställnings befrämjande som kunna beräknas

bliva erforderliga under nästa budgetår, ansett försiktigheten bjuda,

att anslaget höjes till 10 000 kronor.

Mot det för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår äskade anslaget har

utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Civilanställnings befrämjande för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

109

42:o) Viss militär forskningsverksamhet. I innevarande års statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln (punkt 169), har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Militärfysisk verksamhet

för budgetåret 1944/45 beräkna ett reservationsanslag av 310 000

kronor.

I förenämnda proposition nr 185 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

(s. 274—276) att till Viss militär forskningsverksamhet för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 520 000 kronor.

Å riksstaten har från och med budgetåret 1940/41 funnits uppfört ett reservationsanslag

till militärfysisk verksamhet. För nästa budgetår synes för

ifrågavarande ändamål ävensom för bestridande av de på nämnda budgetår

belöpande kostnaderna för teleteknisk forskning böra anvisas ett gemensamt

anslag, benämnt Viss militär forskningsverksamhet, under rubriken Diverse.

Till militärfysisk verksamhet har för budgetåret 1943/44 uppförts ett anslag

av 310 000 kronor, varjämte innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisat

ytterligare 100 000 kronor. Till teleteknisk forskning har å tilläggsstat

för nämnda budgetår anvisats 20 000 kronor.

Med avseende å den militärfysiska verksamheten har departementschefen

med hänsyn till de viktiga arbeten, som pågå på området, förordat, att för

ändamålet anvisas för nästa budgetår ett sammanlagt belopp av 450 000 kronor,

varav 150 000 kronor böra utanordnas först efter beslut av Kungl. Majit

i varje särskilt fall efter hörande av försvarets forskningsnämnd.

Vidkommande den teletekniska forskningen har chefen för försvarsstaben

föreslagit, att en för samtliga försvarsgrenar gemensam teleteknisk forskningsanstalt

skulle inrättas. För påbörjandet av här avsedda forskningsuppgifter

vore minimibehovet av personal en forskare och två laboratoriebiträden. Årskostnaden

för anställande av nämnda personal beräknades sålunda: för forskare

12 000 kronor samt för ettvart av två biträden 9 000 kronor inklusive tillägg,

eller sålunda tillhopa omkring 30 000 kronor. För verksamheten i övrigt erfordrades

ett årsanslag av 40 000 kronor. Medelsbehovet kunde alltså uppskattas

till 70 000 kronor, vilket belopp departementschefen tillstyrkt.

Till det reservationsanslag å 520 000 kronor, som sålunda bör för ändamålet

uppföras å riksstaten, synes departementschefen vid utgången av innevarande

budgetår eventuellt förefintliga reservationer å anslaget till militärfysisk

verksamhet få överföras.

Utskottet tillstyrker, att medelsbehovet för militärfysisk verksamhet för

nästa budgetår beräknas till 450 000 kronor. I fråga örn den teletekniska forskningsverksamheten

synes icke något vara att invända mot det härför begärda

beloppet, 70 000 kronor. Det synes utskottet lämpligt, att för bestridande av

kostnaderna för ifrågavarande båda ändamål för budgetåret 1944/45 anvisas ett

gemensamt anslag under benämningen Viss militär forskningsverksamhet.

Då utskottet lämnat utan erinran vad departementschefen i övrigt i ämnet

anfört och föreslagit, får utskottet under åberopande av det anförda hemställa,

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

att riksdagen må till Viss militär forskningsverksamhet för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 520 000 kronor.

43:o) Industriens krigsorganisation. I årets statsverksproposition, fjärde

huvudtiteln (punkterna 46, 98 och 134), hava, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräknats dels till Armén: Industriell krigsberedskap

ett reservationsanslag av 100 kronor, dels till Marinen: Industriens

krigsorganisation ett reservationsanslag av 100 kronor, dels ock till Flyg

vapnet: Industriens krigsorganisation ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 185 föreslagit riksdagen

(s. 276—279) att till Industriens krigsorganisation för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Enligt en av krigsmaterielverket verkställd utredning föreligger behov av

medel för här ifrågavarande ändamål icke blott för försvarsgrensförvaltningarnas

utan även för krigsmateriel verkets del. Vid sådant förhållande synes

det departementschefen lämpligast, att anslagsmedlen för ändamålet ställas till

förfogande under ett gemensamt anslag, uppfört såsom reservationsanslag

under fjärde huvudtitelns huvudrubrik E. Diverse.

Medelsbehovet för industriens krigsorganisation har för nästa budgetår beräknats

till sammanlagt 400 000 kronor, vilket belopp ansetts kunna med hänsyn

till förefintliga reservationer, vilka föreslagits böra vid utgången av innevarande

budgetår överföras till förevarande anslag, sänkas till 200 000 kronor.

Utskottet finner i likhet med departementschefen lämpligt, att försvarsgrenarnas

anslag till industriell krigsberedskap och industriens krigsorganisation

sammanföras under ett gemensamt anslag under benämningen Industriens

krigsorganisation och tillstyrker alltså förslaget härom. Mot den verkställda

beräkningen av det sålunda förordade anslaget har utskottet icke något att

erinra liksom ej heller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Industriens krigsorganisation för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

44:o) Försvarsfilm. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,

fjärde huvudtiteln (punkt 174), har Kungl. Maji föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsfilm för budgetåret

1944/45 beräkna ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 185 föreslagit

riksdagen (s. 279—296) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 145 000 kronor.

Inom försvarsväsendet har framställts och distribuerats film av två slag,

nämligen dels undervisningsf ilm, avsedd att användas såsom åskådnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

lil

material i den militära utbildningen, och dels upplysnings- och propagandafilm,

avsedd att för stärkande av den civila försvarsberedskapen visas

för allmänheten på de offentliga biograferna. Filmverksamhet av det förra

slaget har bedrivits sedan lång tid tillbaka. Verksamheten har handhafts av

föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm och det i anslutning till denna förening

stående aktiebolaget Kinematografiska anstalten. Film verksamhet av

det senare slaget har bedrivits under beredskapstiden, närmast av försvarsstabens

filmdetalj.

Betydande anslag av statsmedel hava under de senaste åren utgått för framställande

av militär undervisnings- samt upplysnings- och propagandafilm.

Benna filmverksamhet har föranlett erinringar vid en granskning, som pä

initiativ från försvarsstaben utförts genom arméförvaltningens civila departements

försorg. Erinringarna hava synts departementschefen vara av den beskaffenhet,

att en närmare undersökning varit påkallad. De sakkunniga, som

på förslag av civila departementet med anledning härav tillkallats och bland

vilka ingått både revisions- och filmteknisk expertis, hava verkställt en ingående

granskning av de framställda erinringarna och av verksamheten i övrigt.

Departementschefen har i korthet redogjort för de sakkunnigas utlåtande, i

vad det innehåller dels resultatet av granskningen, dels ock förslag i fråga örn

verksamhetens bedrivande, ävensom för i ämnet avgivna remissyttranden. För

egen del har departementschefen anfört, bland annat, följande.

Enligt den lämnade redogörelsen har aktiebolaget Kinematografiska anstalten

sedan dess bildande är 1928 för föreningen Armé-, Marin- och Flygfilms

räkning handhaft den produktion av militär undervisningsfilm, till

vilken anslag beviljats av statsmedel. Detta samarbete mellan föreningen och

bolaget synes vid det förhållandet, att bolaget är ett helt privat företag,

ha utgjort den huvudsakliga grunden till de betänkligheter, som yppats mot

den hittillsvarande organisationen av filmverksamheten inom försvarsväsendet.

Dessa betänkligheter ha ökats därigenom, att den under beredskapstiden

inledda verksamheten för framställning av militär upplysnings- och propagandafilm

stått under samma ledning som bolaget och föreningen och även

i övrigt haft ett nära samband med dessa.

Syftet med bolagsbildningen har enligt vad de sakkunnigas utredning givit

vid handen varit att finansiellt stödja föreningen vid en tidpunkt, då dess

fortsatta verksamhet varit hotad av ekonomiska svårigheter. Utvecklingen

av verksamheten efter bolagets tillkomst synes emellertid ha givit stiftarna

tillfälle att väl gottgöra sig för de risker av ekonomisk art de iklätt sig genom

sina kapitalinsatser i bolaget. Att denna gottgörelse skulle lia skett genom

utnyttjande av föreningen och således i sista hand av de statsmedel, som

anslagits till militär filmverksamhet, synes likväl såvitt av de sakkunnigas

utredning framgår icke kunna göras gällande.

Vad angår förhållandet mellan bolaget och föreningen ha de sakkunniga

beträffande den ersättning, som utgått från bolaget till föreningen i form av

s. k. omsättningsrabatter och som varit av väsentlig betydelse för regleringen

av de inbördes ekonomiska mellanhavandena, funnit föreningen icke vara

tillförsäkrad betryggande garantier för framtiden i fråga om tillgodonjutande

av dylik ersättning samt framhållit angelägenheten av att sådana garantier

skapas i händelse av verksamhetens fortsättande i nuvarande organisationsform.

Vidare ha de sakkunniga funnit en av bestämmelserna i ett mellan

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 133.

bolaget och föreningen gällande avtal vara av beskaffenhet att på ett oskäligt

sätt gynna bolaget på föreningens bekostnad samt förklarat sig förutsätta,

att avtalet på denna punkt undergår ändring. Jag finner dessa synpunkter

böra beaktas. Bolagets styrelse har i avgivet yttrande förklarat sig

vilja medverka till rättelse i berörda hänseenden. Lämpligen bör det uppdragas

åt de sakkunniga att i samband med det fortsatta utredningsarbetet

åvägabringa avtal härutinnan.

I fråga om av föreningen verkställd debitering för viss leverans till chefen

för armén lia de sakkunniga ansett rättelse böra ske så att föreningen gottskriver

statsverket ett belopp av 3 866 kronor 40 öre. Enär föreningen på sätt

framgår av vad från dess sida anförts numera är beredd att verkställa denna

återbetalning, anser jag mig icke böra närmare ingå på denna fråga.

Den av de sakkunniga i övrigt verkställda utredningen ger mig icke anledning

till annat uttalande än att ifrågavarande filmverksamhet — såsom de

sakkunniga framhållit och riksräkenskapsverket understrukit — icke varit

orduad på ett ur kontrollsynpunkt tillfredsställande sätt. Det är ofrånkomligt,

att en verksamhet i den hittillsvarande formen med ett privatägt bolag i

samverkan med en förening, som för sin existens är beroende av statliga

anslag, från statens sida måste medföra anspråk på noggrann kontroll över

användningen av anvisade medel. Huruvida man för att i detta hänseende

erhålla betryggande garantier bör sträcka sig så långt att -—• såsom riksräkenskapsverket

antytt -— på rent statliga organ överflytta anskaffningen av film

för försvarets räkning, finner jag tveksamt. Denna fråga torde emellertid

komma under övervägande vid den fortsatta utredningen, vid vilken få mot varandra

vägas fördelarna och nackdelarna vid en lösning av frågan enligt de av

riksräkenskapsverket angivna riktlinjerna i jämförelse med nuvarande ordning.

Däremot finner jag det uppenbart, att särskilda kontrollåtgärder redan nu

böra vidtagas. Bolaget och föreningen ha i sina yttranden förklarat sig icke ha

något att erinra mot att i enlighet med de sakkunnigas förslag inom bolaget

och föreningen av Kungl. Majit utses en gemensam representant i styrelserna

och en revisor, vilkas ersättning skola gäldas av bolaget respektive föreningen,

samt att föreningens stadgar skola underställas Kungl. Majit för godkännande.

I avbidan på den ytterligare utredning, som enligt det föregående

avses skola ske, anser jag, att detta medgivande av staten bör utnyttjas endast

för det fall att utredningen giver vid handen, att sådana anordningar

böra på längre sikt vidtagas. Tills vidare bör kontrollen utövas på

sådant sätt, att bolaget — liksom även föreningen —- skall vara skyldig ställa

sina räkenskaper till förfogande för granskning.

Från dessa förutsättningar är jag beredd att förorda fortsatt medelsanvisning

för förevarande ändamål.

För nästkommande budgetår ha de sakkunniga förordat en ökad produktion

av militär undervisningsfilm. Jag finner det ådagalagt, att filmen, rättutnyttjad,

utgör ett värdefullt hjälpmedel vid den militära undervisningen,

även örn dess betydelse härutinnan icke bör överskattas. Genom filmen kunna

de olika försvarsmedlens uppgifter åskådliggöras på ett sätt som eljest icke

skulle vara möjligt ens genom anordnandet av omfattande övningar. Genom

lämpliga instruktionsfilmer kan bibringas en bättre uppfattning om värdet

av samverkan inom förband och mellan olika förband. Visning av filmer om

spräng- och mintjänst kan i viss mån ersätta riskfyllda praktiska tillämpningsövningar.

Materielens funktionssätt kan åskådliggöras o. s. v.

Det är självfallet, att sådana filmer för att kunna tjäna sitt syfte måste

äga aktualitet. De filmer, som för närvarande stå till förfogande för den

militära undervisningen, fylla i stor omfattning icke detta krav. Detta för
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

113

hållande har sin grund dels däri att lilmverksamlieten under beredskapstiden

till stor del varit inriktad på framställning av upplysnings- och propagandafilm,

och dels däri att vapen och stridsmetoder under det pågående kriget

undergått en utveckling, som filmproduktionen icke hunnit följa.

Med beaktande av dessa omständigheter finner jag det från de militära

myndigheternas sida framställda och av de sakkunniga biträdda önskemålet

örn en ökad produktion av militär undervisningsfilm böra tillmötesgås. Det

önskemål, som på sätt framgår av det föregående uttalats i fråga örn framställning

av ett ökat antal kopior av filmerna, är betingat därav, att med

hänsyn till parallelliteten i utbildningen vid de olika förbanden ett relativt

stort antal kopior erfordras, medan för närvarande endast ett fåtal sådana

står till förfogande. För att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av filmerna

synes det mig vara av vikt, att sistberörda önskemål tillgodoses. De sakkunniga

ha funnit sig böra av praktiska skäl förorda en begränsning av

produktionen i förhållande till vad som föreslagits från de olika försvarsgrenarna.

I anslutning härtill och med godtagande av de sakkunnigas kostnadsförslag

beräknar jag, att för framställning av militär undervisningsfilm

under budgetåret 1944/45 erfordras ett belopp av 100 000 kronor. Såsom av

de sakkunnigas utredning framgår innebär detta en höjning med något över

10 % i förhållande till de belopp, som under år 1943 från olika anslag disponerats

för hithörande ändamål.

I likhet med de sakkunniga förordar jag, att såsom fallet varit under

innevarande budgetår ett belopp av 5 000 kronor ställes till marinförvaltningens

förfogande, att av chefen för marinen disponeras för upprättande

och underhåll av filmdepåer.

I sitt förslag beträffande produktion av militär upplysnings- och propagandafilm

har chefen för armén räknat med ett minimibehov av 6 kortfilmer

och 8 journalfilmer per budgetår. Det synes mig tveksamt, huruvida efter

ett fredsslut en produktion av denna omfattning kan antagas bliva erforderlig.

Med hänsyn till rådande beredskapsläge finner jag mig emellertid kunna tillstyrka,

att för nästkommande budgetår kostnaderna för ifrågavarande ändamål

beräknas med utgångspunkt från en produktion av den angivna omfattningen.

I anslutning härtill och med tillämpning av de föreslagna kostnadskalkylerna

beräknar jag utgifterna för militär upplysnings- och propagandafilm för

nästa budgetår till 40 000 kronor. Motsvarande utgifter under den hittills förflutna

beredskapstiden ha enligt det föregående uppgått till omkring 106 000

kronor per budgetår.

Yad angår formen för medelsanvisningen finnes från min sida icke anledning

till erinran mot chefens för försvarsstaben förslag, att medel till militär

upplysnings- och propagandafilm uppföras å riksstaten. Jag tillstyrker vidare,

att såsom de sakkunniga föreslagit medel för såväl nyssnämnda ändamål som

övrig filmverksamhet inom försvarsväsendet anvisas under ett gemensamt

anslag. Härvid förutsätter jag, att i fortsättningen medel för ifrågavarande

ändamål icke annat än i undantagsfall tagas i anspråk från andra anslag å

riksstaten. lii k s räk en ska p sverket har föreslagit, att jämväl truppförbandens

årsavgifter till föreningen, vilka för närvarande utgå av förbandens andelar

i undervisnings- och övningsanslagen, skola utgå från nu ifrågavarande anslag.

Denna fråga synes böra övervägas i samband med förutnämnda fortsatta utredning.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera efter förslag av

försvarets civilförvaltning fastställa närmare plan för anslagets fördelning.

Jag förutsätter, att de medel som inflyta genom den återbetalning, som

enligt det föregående skall verkställas av förutnämnd förening, tillföras förevarande

anslag såsom uppbördsmedel.

Bihang till riksdagens protokoll ti sami. Nr 133.

1085 44 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

Departementschefen har slutligen framhållit, att anslagshöjningen — 95 000

kronor — till väsentlig del belöper på överförande till förevarande anslag av

kostnader, som tidigare bestritts i annan ordning.

Riksdagens revisorer hava i sin år 1943 avgivna berättelse under försvarsdepartementet,

§ 12, framställt vissa erinringar beträffande de ekonomiska

mellanhavandena mellan försvarsstabens filmdetalj, föreningen armé-, marin

och flygfilm samt Aktiebolaget Kinematografiska anstalten (Del I, s. 44—48).

Revisorerna hava sammanfattat sina iakttagelser på förevarande område

i följande allmänna uttalande.

Den av arméförvaltningens civila departement verkställda utredningen

beträffande de ekonomiska mellanhavandena mellan försvarsstabens filmdetalj

och AMF — vilken utredning revisorerna på sakens nuvarande ståndpunkt

ansetts förtjäna vitsord — synes giva vid handen, att dessa mellanhavanden

icke alltid handhafts på ett ur statsverkets synpunkt tillfredsställande

sätt. Den prissättning å film- och kameramateriel, som AMF tillämpat

vid leveranser till försvarets myndigheter, synes därjämte hava medfört, att

statsverket fått vidkännas alltför höga kostnader. Det måste sålunda anses

anmärkningsvärt, att chefen för filmdetaljen, som samtidigt varit verkställande

direktör i AMF och AKA vid vissa leveranser till försvaret låtit nämnda

företag uppträda såsom mellanhänder, vilket fördyrat nyanskaffningen.

Med anledning av ovan relaterade förhållanden beträffande samröret

mellan AMF och AKA har utövandet av erforderlig kontroll från statsverkets

sida försvårats. Revisorerna hava på grund av det anförda kommit till den

uppfattningen, att statsbidrag till AMF:s verksamhet i fortsättningen bör

utgå endast under förutsättning att betryggande kontrollmöjligheter skapas.

Yad sålunda förekommit hava revisorerna ansett sig böra bringa till riksdagens

kännedom.

Såsom statsrevisorerna gjort gällande och numera blivit bestyrkt av de

för utredning rörande filmverksamheten inom försvarsväsendet tillkallade

sakkunniga har ifrågavarande verksamhet icke varit ordnad på ett ur kontrollsynpunkt

tillfredsställande sätt. Fortsatt medelsanvisning synes utskottet

böra ifrågakomma endast under förutsättning, att betryggande kontrollmöjligheter

skapas. Departementschefen har intagit samma ståndpunkt.

Enligt departementschefens mening bör kontrollen emellertid tills vidare och

i avvaktan på den ytterligare utredning i ämnet, som de sakkunniga avse att

förebringa, utövas på så sätt, att Aktiebolaget Kinematografiska anstalten

liksom föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm skola vara skyldiga ställa sina

räkenskaper till förfogande för granskning. Då härigenom en förbättring torde

kunna åstadkommas i fråga örn övervakningen av medelsanvändningen, synes

utskottet förslaget kunna godtagas.

Utskottet kan under angivna förutsättning tillstyrka, att medel till militär

upplysnings- och propagandafilm uppföras å riksstaten och har icke något att

invända mot att medel såväl för detta ändamål som för övrig filmverksamhet

inom försvarsväsendet anvisas under ett gemensamt anslag. Ej heller vill utskottet

framställa någon erinran mot den föreslagna medelsanvisningen, som

innebär en anslagshöjning av 95 000 kronor, vilken till väsentlig del belöper

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

115

på överförande till förevarande anslag av kostnader, som tidigare bestritts i

annan ordning. Utskottet vill uttala sin förväntan, att medel för ifrågavarande

ändamål hädanefter icke tagas i anspråk från andra anslag å riksstaten.

Yad departementschefen anfört i de delar, varom utskottet icke här yttrat

sig, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till För svar sfilm för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 145 000 kronor.

45:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anslag till

ifrågavarande ändamål (statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln, punkt

176, propositionen nr 185, s. 296 och 297) kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

46:o) Försvarets forskningsnämnd. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 185 framlagda förslag (s. 298), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 2 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Försvarets forskningsnämnd för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava nävarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson,

Bäcklund, Holmström, Emil Petersson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Svensson

i Grönvik, Bergström, Danielsson, Ward, Mårtensson, Olsson i Kullenbergstorp,

Wallentheim, Viklund, Staxäng och Hoppe.

Reservation

vid punkten 22:o) (Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.) av herrar

Holmström och Emil Petersson, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 296 och II: 485 samt I: 297 och II: 483 och alltså hemställa,

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 133.

I. att riksdagen må

a) med avslag å motionerna I: 289 och II: 468 samt med bifall

till motionerna I: 296, II: 485, I: 297 och II: 483 ävensom i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 294 och

II: 486, med de ändringar, att befattningarna såsom avdelningschef

vid arméinspektionens trängavdelning och såsom fälttygmästare

skola hänföras till lönegraden Ob 1 samt beställningen

såsom hemvärnschef till lönegraden Ob 2, för budgetåret 1944/45

fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän samt

för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén ävensom

den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän vid armén, vilka i särskild ordning

överlämnats till riksdagen, dock att Kungl. Maj:t må i nämnda

förteckningar vidtaga de smärre ändringar, som må visa sig erforderliga;
b)

bemyndiga Kungl.---budgetåren 1942/47;

c) bemyndiga Kungl.---vid försvarsväsendet;

d) medgiva, att---på civilanställningsstat;

e) godkänna följande---kronor 71 700 000;

f) till Armén--- 71 700 000.

II. att riksdagen —-- 300 hemvärnsmän.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:t.s proposition angående vissa avlöningsm. jl. anslag för budgetåret 1944/45 under fjärde huvudtiteln jämte i s. 1 i texten