Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret jämte i ämnet väckta motioner.

1944-05-16 · 52 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:134, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

1

Nr 134.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1944 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret

jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

I. Försvarsväsendets fastighetsfond.

A. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1944 års

statsverksproposition upptagna kvotanslagen.

1:0) Vissa byggnadsföretag m. m. I propositionen nr 175 har Kungl. Majit,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 mars 1944 (s. 3—181), föreslagit riksdagen medgiva, att i statsrådsprotokollet

angivna byggnadsföretag m. m. må komma till utförande med

anlitande av de i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2) under

försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1944/45 äskade investeringsanslagen

till Vissa byggnadsarbeten m. m., i den mån kostnaderna icke kunna

bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr B. Holmgren väckt motion (II: 2),

däri hemställts, att riksdagen ville besluta att anlägga en idrottshall vid Karlskrona

örlogsstation enligt uppgjorda förslag till ritningar samt för ändamålet

anvisa ett belopp av 600 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. von Heland m. fl. (I: 310) och den andra inom andra kammaren av

herrar A. Gustafsson i Lekåsa och Th. Gardell (11:475), däri hemställts, att

riksdagen måtte avslå förenämnda proposition nr 175, i vad den avser ordnande

av förläggning av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola

genom uppförande av nytt etablissement å Järvafältet och inköp av mark för

ett dylikt etablissement.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna II: 2 och I: 310.

Rörande de byggnadsföretag nr. m., varom här är fråga, inhämtas av statsrådsprotokollet

bland annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 134.

1090 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 134.

Arméförvaltningens delfond.

NYA ETABLISSEMENT M. M.

Signalregementets kompani i Skövde och Livregementets husarer (s. 3—6). För

iordningställande av förläggningslokaler för signalkompaniet i Skövde genom

bland annat ianspråktagande av vissa lokaler inom Livregementets husarers

kasernetablissement, som bliva tillgängliga genom den av 1943 års riksdag

beslutade omorganisationen av kavalleriet, ha kostnaderna beräknats till

273 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. För att möjliggöra att Livregementets

husarer vid omorganisationen komme att reduceras med allenast en

skvadron mot tidigare beräknade två ha föreslagits vissa ombyggnadsarbeten

till en kostnad av 51 000 kronor enligt samma prisläge.

TILLBYGGNAD AV KASERNER.

Signalregementet och arméns signalskola (Solna) (s. 6—9). För utökning

av förläggningsmöjligheterna vid Signalregementet och den till regementet

förlagda signalskolan föreslås uppförandet av en kasern ävensom tillbyggnad

av en äldre logementsbyggnad. Väckt förslag om uppförande av en skolbyggnad

eller omändring till skolbyggnad av en nu för vissa laboratorieändamål

utnyttjad byggnad har departementschefen icke för närvarande kunnat förorda.

Kostnaderna för utökning av förläggningsutrymmena ha beräknats till

415 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Skånska trängkåren (Hässleholm) (s. 9 och 10). Departementschefen har

funnit verkställd utredning rörande en ifrågasatt omläggning av värmesystemet

vid trängkåren giva vid handen, att dylik omläggning med hänsyn till

kostnaderna för densamma icke bör komma till stånd. I anslutning härtill har

departementschefen beräknat kostnaderna för en redan i årets statsverksproposition

till uppförande förordad kasernbyggnad vid kåren till 290 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

SÄRSKILDA BYGGNADSBEHOV.

Infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola (s. 10—13, 15—17). Den

för infanteriets och kavalleriets officersaspiranter gemensamma skolan är för

närvarande provisoriskt förlagd i anslutning till krigsskolan å Karlberg. Tidigare

har ifrågasatts (jfr proposition 1943: 222) att utbygga anläggningarna vid

Karlberg för en permanent förläggning för nämnda aspirantskola. Vid anmälan

av propositionen 1943: 222 framhöll emellertid föredragande departementschefen,

att han icke vore beredd att taga ställning till frågan örn den

definitiva förläggningsorten för skolan.

På grundval av utav arméchefen företagen ytterligare undersökning, som

givit vid handen, att Karlberg icke vore den lämpligaste förläggningen, har

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse den 23 oktober 1943 framlagt

förslag till skolans förläggning å Järvafältet i anslutning till Svea liv
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

3

gardes förläggning därstädes. Såsom förläggningsplats har styrelsen föreslagit

egendomen Rådan, vilken för ändamålet skulle för en kostnad av, inklusive ersättning

till arrendator m. m., 910 000 kronor förvärvas från Axel och Sofia

Alms stiftelse. Kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten lia av styrelsen

uppskattats till 2 640 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Departementschefen har framhållit, bland annat, att den nuvarande provisoriska

förläggningen å Karlberg ur flera synpunkter vore otillfredsställande,

att olika önskemål beträffande skolans förläggning funnits kunna tillgodoses

vid en förläggning till Stockholm eller dess närhet och att av de olika alternativ

som därvid prövats två synts kunna ifrågakomma, nämligen förläggning

till de å Järvafältet belägna områdena Tegelhagen — vilket äges av kronan —

och Rådan. Bland annat ur synpunkten att kunna ordna en förläggning av

skolan i omedelbar anslutning till Svea livgarde har departementschefen lämnat

sin anslutning till Rådan-alternativet. För markförvärvets genomförande

har departementschefen beräknat kostnaderna till 910 000 kronor, därav uppskattningsvis

300 000 kronor såsom avseende åbyggnader borde belasta femårsramen

för försvarets utbyggande. För ändringsarbeten å förvärvade byggnader

samt för erforderliga nybyggnadsarbeten ha beräknats 2 550 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

Artilleriets officersaspirantsko/a (s. 13, 14, 17 och 18). Denna skola förutsattes

av försvarsutredningen skola förläggas till något av artilleriregementena,

förslagsvis Norrlands artilleriregemente. Skolan har sedan år 1942 varit

förlagd vid nämnda regemente.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har i skrivelse den 23 oktober

1943 framlagt ett till 975 000 kronor kostnadsberäknat förslag till skolans förläggning

i anslutning till den blivande förläggningen för Svea artilleriregemente

å Järvafältet.

Departementschefen har under framhållande, bland annat, att en permanent

förläggning till Norrlands artilleriregemente skulle komma att draga en

kostnad av 560 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 och att de skäl som

anförts till förmån för en förflyttning av skolan icke synts honom övertygande,

förordat att skolan definitivt förlägges i anslutning till sistnämnda

regemente och har för ändamålet beräknat medelsanvisning bliva erforderlig

till angivna belopp, 560 000 kronor.

Gymnastik- och idrottsskolan (s. 14, 15 och 18). Denna är nu provisoriskt

inrymd i en kasern vid Signalregementets förutvarande förläggning vid Marieberg.

Departementschefen förordar att skolan förflyttas till Karlberg och att

därstädes för skolan i första hand utnyttjas de utrymmen som bliva disponibla

sedan infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola förlagts till Järvafältet.

För vissa i samband med överflyttningen av myndigheterna såsom

nödvändiga ansedda ändrings- och förbättringsarbeten — bland annat uppförande

av badhus med simhall samt fäktsal — har departementschefen med

hänsyn till föreliggande svårigheter att anskaffa materiel icke ansett sig kunna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 134.

för närvarande förorda anvisande av medel i vidare mån än att 40 000 kronor,

räknat efter prisläget den 1 juli 1941, beräknats för de med skolans förläggning

till Karlberg förenade, ofrånkomliga utgifterna för byggnadsarbeten.

Krigsskolans ävningskompani (s. 15 och 18). Förläggningsförhållandena för

krigsskolans övningskompani böra enligt departementschefen ordnas i anslutning

till utbyggandet av Svea livgardes etablissement å Järvafältet.

Infanteriskjutskolan (Rosersberg) ävensom vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryd

(b.* 19—28). Enligt 1942 års försvarsbeslut skola till infanteriskjutskolan förläggas

a) infanteri-, kavalleri-, pansar- och trängofficersskolornas praktiska tilllämpningsperiod,

b) kurs för äldre subalternofficerare och kaptener, c) kurs

för underofficerare, d) gasskyddsskolans verksamhet samt e) försöksverksamhet.

För utbyggnad av infanteriskjutskolans etablissement i Rosersberg beräknade

försvarsutredningen 850 000 kronor.

I skrivelse den 22 december 1943 har chefen för armén erinrat, att enligt

den i 1942 års försvarsbeslut fastställda planen för infanteriskjutskolans

verksamhet vid densamma skulle anordnas kurs bland annat för subalternofficerare

ur infanteriet, kavalleriet och pansartruppema samt för kaptener

ur samma truppslag. Erfarenheterna från de gångna krigsåren hade visat

önskvärdheten av att en dylik kurs utformades såsom en stridsskola, där huvudvikten

lades vid stridsmässiga övningar i bataljon under samverkan med artilleri,

pansartrupper och flyg. En dylik kurs bedriven i allt för små förhållanden

samt med skjutmöjligheterna ofältmässigt begränsade genom säkerhetsbestämmelser

gåve icke tillräckligt utbyte. Då i olika sammanhang framhållits,

att övningsterrängen vid Rosersberg icke vore tillräcklig för stridsmässiga

skjutningar av den omfattning som erfordrades, och då icke ens av

arméförvaltningen i annat sammanhang föreslagen utvidgning, kostnadsberäknad

till 435 000 kronor, komme att medföra, att övningsområdet bleve användbart

för en modern stridsskola, hade arméchefen latit verkställa utredning

angående möjligheterna att till annat skjutfält förlägga förenämnda stridsskola.

Utredningens förslag innebär i korthet

att, sedan den till Skillingaryds skjutfält förlagda artilleriskjutskolan i enlighet

med av riksdagen fattat beslut förflyttats till Villingsberg, nyssnämnda

stridsskola kunde förläggas till Skillingaryd under den period, då skjutfältet

icke erfordrades för Smålands artilleriregemente,

att erforderlig utbildad övningstrupp för skolan borde tillhandahållas,

att bebyggelsen vid Skillingaryd borde i vissa hänseenden upprustas,

att det i försvarsbeslutet beräknade byggnadsprogrammet vid Rosersberg

kunde vid en förläggning av stadsskolan till Skillingaryd avsevärt begränsas,

samt att den förut omförmälda markutvidgningen kunde av samma skäl

reduceras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

5

Enligt utredningens förslag skulle kostnaderna uppgå till

före den 1 juni 1945 efter den 1 juli 1947 Summa

a) för byggnader kronor kronor kronor

i Rosersberg ...................... 121500 175 500 297 000

i Skillingaryd .................... 40 500 174 800 215 300

162 000 350 300 512 300

b) för marle

i Rosersberg .......................................................... 240 000

Under åberopande av berörda utredning har arméchefen hemställt, att

Kungl. Majit ville förelägga 1944 års riksdag förslag till omorganisation i

enlighet med utredningens förslag.

Arméns fortifikationsförvaltning har biträtt arméchefens förslag och, efter

under hand lämnat uppdrag, efter erforderliga förhandlingar beräknat kostnaderna

för vissa markförvärv vid Rosersberg till 182 000 kronor.

Departementschefen, ''som på anförda skäl funnit sig kunna biträda det av

chefen för armén framlagda förslaget till omorganisation av infanteriskjutskolans

verksamhet, har i anslutning därtill framhållit, att även med den

mera begränsade verksamheten vid Rosersberg särskilda åtgärder — utvidgning

av övningsområdet och vissa byggnadsarbeten — måste vidtagas för att

förbättra utbildnings- och förläggningsmöjligheterna. Departementschefen har

förordat markförvärv till en beräknad kostnad av 185 000 kronor ävensom utförande

av omedelbart erforderliga byggnadsarbeten i den av myndigheterna

föreslagna omfattningen eller beträffande förläggningen vid Rosersberg till

en kostnad av 121 500 kronor och i fråga örn förläggningen vid Skillingaryd

till belopp av 40 500 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1941. Vidare har

departementschefen förordat medelsanvisning med 80 000 kronor enligt samma

prisläge för uppförande av två tjänstebostäder vid Rosersberg.

Lufti/ärnsskjutskolan (Väddö) (s. 28—30). I propositionen 1943: 222 beräknades

totalkostnaderna för ordnandet av förläggningen vid luftvärnsskjutskolan

till högst 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Sedan riksdagens militieombudsman med anledning av företagen inspektion

framställt vissa erinringar med avseende å förläggningsförhållandena har

arméns fortifikationsförvaltning på grundval av en av chefen för armén verkställd

utredning upprättat ett reviderat byggnadsprogram för förläggningens

ordnande, kostnadsberäknat till 867 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. I programmet ingå bostäder för husmödrar och köksbiträden till en

kostnad av 101 500 kronor.

Departementschefen har funnit föreliggande förslag medföra högre kostnader

än vad som är oundgängligen erforderligt och finner sig för närvarande

icke beredd att taga ställning till frågan om förläggningens ordnande i vidare

mån än att för bostäder åt ekonomipersonalen beräknas ett belopp av i runt

tal 100 000 kronor enligt nämnda prisläge.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 134.

ORDNANDE AV FÖRLÄGGNINGAR FÖR TRUPPFÖRBAND OCH STABER M. M.

Expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad (s. 30—33). Beträffande

förevarande byggnadsföretag har utskottet i annat sammanhang avgivit utlåtande.

Expeditionsbyggnad för Kil. militärbefälsstaben (Visby) (s. 33—37). Departementschefen

har funnit lämpligt att såsom expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben

tages i anspråk ett staten tillhörigt, numera nedlagt sjukhus

— gamla S:t Olofs sjukhus. — Kostnaderna för erforderliga ändrings- och

iståndsättningsarbeten ha uppskattats till 132 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941. Då emellertid sjukhusbyggnaderna i händelse av krig avsetts

tagas i anspråk såsom evakueringssjukhus för det nya S:t Olofs sjukhus, ha

vissa baracker funnits böra iordningställas för tillgodoseende av evakueringsbehovet.

Kostnaderna för barackerna — vilka avses skola under fred komma

att användas av Gotlands läns landsting för sjukhusändamål — uppgå till

115 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge. Anslag för uppförandet av

barackerna har av departementschefen i annat sammanhang anmälts å driftbudgeten

under fjärde huvudtiteln.

Ordnande av förläggningen å pansarskjutfältet på Utö (s. 37—40). På förslag

av Kungl. Majit har 1943 års riksdag (skr. nr 406) anvisat medel för förvärv

av mark för skjutfält för Göta pansarlivgarde och Södermanlands pansarregemente

å Utö i Stockholms skärgård.

Departementschefen har framhållit, att vid tidpunkten för framläggandet

av propositionen rörande markförvärvet (proposition 1943:318) tillfredsställande

utredning ännu icke förelåg rörande erforderlig bebyggelse å skjutfältet.

Det hade emellertid stått klart, anför departementschefen, att viss

bebyggelse — barackförläggning, varmgarage m. m. -— kunde bliva ofrånkomlig.

Vederbörande militära myndigheter hade emellertid räknat med användning

av skjutfältet huvudsakligen under tiden juli—december, varför

någon mera permanent förläggning icke ansågs bliva nödvändig. Sedermera

hade frågan om Utöförläggningens ordnande kommit i ett nytt läge såtillvida

som man inom arméledningen numera räknade med en intensivare användning

av skjutfältet än tidigare. Sålunda beräknades olika utbildningskontingenter

från Göta pansarlivgarde och Södermanlands pansarregemente avlösa varandra

under tiden juli—mars, varjämte viss pansarvärns- och luftvärnsutbildning

för Stockholms garnison i dess helhet avsåges att förläggas till detta

skjutfält, Som en följd härav hade räknats med att trupp komme att bliva

förlagd till Utö i det närmaste året runt.

Departementschefen har, då ifrågavarande förslag innebure en rationellare

användning av skjutfältet och medförde fördelar ur utbildningssynpunkt, ansett

i och för sig intet vara att erinra mot att bebyggelsen på skjutfältet anordnas

från dessa utgångspunkter. En förutsättning måste dock vara, att kostnaderna

kunde hållas inom skäliga gränser. Bebyggelsen borde sålunda anordnas

så, att den även under vintermånaderna erbjöde en ändamålsenlig för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

i

läggning för utbildningstrupp och för erforderligt befäl m. m. Sedan fortifikationsförvaltningen

i olika repriser vidtagit nedskärningar och inskränkningar

i ursprungligen framlagda förslag, har departementschefen funnit sig

i stort sett kunna godtaga ett såsom alternativ IV betecknat förslag, kostnadsberäknat

till 910 000 kronor, däri inbegripet kostnader för elektrifiering av

anläggningen, dock att i avvaktan på erfarenheter rörande den lämpligaste

lösningen av frågan örn handräckningspersonal för en matinrättning ifrågasatt

byggnad för kvinnlig kökspersonal icke nu borde uppföras.

Det av departementschefen förordade modifierade förslaget, som innebär

uppförande jämväl av bostäder för en skogvaktare och en skjutfältsunderoffiner,

har kostnadsberäknats till i runt tal 870 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

VERKSTÄDER M. M.

Översyn av tygstationer och truppförbandens tygverkstäder (s. 40—42). Departementschefen

har förordat ett av de militära myndigheterna framlagt förslag

till anordnande av tygverkstad vid Älvsborgs regemente, närmast föranlett

av det överhängande behovet av ny servisverkstad för motorfordon vid

förbandet, och har för ändamålet beräknat ett belopp av 265 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941.

BOSTÄDER.

Personalbostäder vid garnisonssjukhusen (s. 42—68). Genom beslut den 25

september 1942 uppdrog Kungl. Majit åt ledamoten av riksdagens andra kammare

J. E. G. Fast att företaga utredning rörande anordnande av erforderliga

personalbostäder för befattningshavarna vid garnisonssjukhusen i Karlsborg,

Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå och Boden.

Med skrivelse den 30 november 1943 har den sakkunnige med bifogande

av ritningar m. m. överlämnat betänkandet rörande anordnande av personalbostäder

vid garnisonssjukhusen. Utredningen har givit vid handen, att vid

garnisonssjukhuset i Eksjö icke föreligger behov av personalbostäder. Vid

garnisonssjukhuset i Linköping har frågan befunnits sammankopplad med

spörsmålet om förbättring av sjukhusets mottagningsavdelning. Vid garnisonssjukhuset

i Sollefteå har frågan icke nu kunnat upptagas till bedömande

med hänsyn till vissa överväganden rörande utvidgat samarbete mellan de

militära och civila sjukvårdsintressena. Frågan örn ordnandet av personalbostäder

vid garnisonssjukhuset i Karlsborg har sådant samband med spörsmålet

om ifrågasatt modernisering av sjukhuset, att frågan ansetts icke kunna

för närvarande upptagas till prövning. Med hänsyn härtill har i detta sammanhang

endast upptagits fråga om ordnandet av bostadsförhållandena vid

garnisonssjukhusen i Boden och Skövde.

I fråga örn de allmänna synpunkterna för bostadsbehovets tillgodoseende

har utredningen räknat med att endast den personal som åtnjöte avlöning

från garnisonssjukhusens avlöningsanslag borde tagas i betraktande vid

bostadsbehovets bedömande. Personalen vid garnisonssjukhusen borde i avseende

å bostäder behandlas på samma sätt som personalen vid landstingssjuk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 134.

husen. Utredningen har räknat med att tjänstebostäder i egentlig mening

skola komma till användning. — Beträffande frågan vilka befattningshavare,

som borde beredas tjänstebostäder, har utredningen framhållit att för operations-

och viss annan jourpliktig personal vid sjukhusen i viss utsträckning

bostäder förefunnes inom vederbörlig sjukhusbyggnad eller ock att dylika

bostäder projekterats i föreliggande förslag till ny- eller ombyggnad. Övrig

sjukhuspersonal borde i princip beredas tjänstebostäder, dock att en mindre

del av sjukhuspersonalen syntes böra hänvisas till att anskaffa bostad i den

allmänna hyresmarknaden å orten. Vid beräknandet av denna sistnämnda

personals storlek hade hänsyn tagits till förhållandena å hyresmarknaden på

respektive tjänstgöringsort. — I fråga örn bostadsstandard har utredningen

uppdelat personalen i tre kategorier, nämligen läkarpersonal, övriga manliga

befattningshavare samt kvinnlig personal. Härutinnan torde få hänvisas till

statsrådsprotokollet (sid. 45—47). Framhållas må emellertid, att utredningen

räknat med enkelrum med en golvyta av för avdelningssköterskor (motsvarande)

20 kvadratmeter, för assistentsköterskor 15,3 kvadratmeter ävensom

för flertalet sjukhusbiträden (likställda) 9,2 kvadratmeter, och för vissa äldre

biträden 11,4 kvadratmeter.

Utredningen har för garnisonssjukhuset i Boden räknat med att bostäder

skulle uppföras för följande befattningshavare, nämligen 3 överläkare, 6

underläkare, 2 eldare, 1 husmoder, 26 sjuksköterskor, 20 assistentsköterskor,

20 elever, 82 biträden, 2 kokerskor, 1 biträdande köksförestånderska samt 1

reservsköterska. För det angivna antalet befattningshavare beräknar utredningen

följande bostadshus, nämligen 1 för överläkare, 1 för underläkare, 1

för sjuksköterskor, 1 för assistentsköterskor, 2 för biträden samt 1 för eldare,

eller sålunda sammanlagt 7. Kostnaderna enligt nuvarande prisnivå beräknas

till 1 919 300 kronor. Efter 1939 års prisnivå beräknas samma kostnader till

1 476 400 kronor.

För garnisonssjukhuset i Skövde har utredningen förordat uppförande av

bostäder för sjukhusets regementsläkare och 2 extra bataljonsläkare, för 7

sjuksköterskor, 3 assistentsköterskor, 11 biträden, 8 elever, 1 husmoder, 1

köksförestånderska, 2 kokerskor, 1 maskinist samt 1 eldare. För ändamålet

beräknar utredningen följande byggnader, nämligen 1 för överläkare, 1

för underläkare, 1 för sjuksköterskor m. fl. samt 1 för biträden m. fl. eller

sålunda 4 byggnader. Kostnaderna beräknas enligt nuvarande prisnivå till

560 000 kronor samt efter 1939 års prisnivå till 430 800 kronor.

Utredningen har framlagt förslag till fördelning av kostnaderna mellan

statsverket och vederbörligt landsting av innebörd, att statsverket skall bestrida

kostnaderna enligt 1939 års prisnivå samt att skillnaden mellan kostnaderna

enligt nämnda prisnivå och enligt nuvarande prisnivå fördelas mellan

statsverket och landstinget.

Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av arméförvaltningens intendentur-

och civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser, 1940

års militära byggnadsutredning, försvarets bostadsanskaffningsnämnd,

medicinalstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen. Härjämte ha yttran
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

9

den avgivits av förvaltningsutskotten i Norrbottens läns och Skaraborgs

läns landsting, Sveriges läkarförbund, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska

lasarettsläkarföreningen och Försvarsverkens civila personals förbund. Härutinnan

torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 56—63). Erinras må

emellertid, att Svensk sjuksköterskeförening — med förmälan att genomsnittsstorleken

för ett sjuksköterskerum vore 22,4 5 kvadratmeter och för ett assistentsköterskerum

16,6 7 kvadratmeter -— hemställt, att rummen för avdelningssköterskor

m. fl. måtte erhålla en golvyta av 24 kvadratmeter och för

assistentsköterska en golvyta av 16 kvadratmeter, ävensom att Svenska lasarettsläkarföreningen

och Försvarsverkens civila personals förbund framställt

erinringar mot storleken av de för biträdespersonalen avsedda rummen, som

vore alltför små.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

I den föreliggande utredningen har räknats med att endast sådan personal,

som åtnjuter avlöning från garnisonssjukhusens avlöningsanslag, skall tagas

i betraktande vid bostadsbehovets bedömande. Utredningen har sålunda förutsatt,

att truppförbandsläkare, vilka vid sidan av sådan tjänst uppehålla befattning

vid garnisonssjukhus, icke skola komma i fråga. Mot denna avgränsning

har jag i princip intet att erinra. Jag vill emellertid framhålla, att även

truppförbandsläkare, som tjänstgör vid garnisonssjukhus, bör — om så med

hänsyn till hans tjänstgöring m. m. prövas ändamålsenligt och möjligt— få disponera

de bostäder, som kunna komma till stånd. Vidare bör påpekas, att ställning

ännu icke tagits till personalorganisationen vid garnisonssjukhuset i Boden

efter den beslutade utbyggnadens genomförande. Den föreliggande utredningen

har grundat sina beräkningar rörande behovet av bostäder vid detta sjukhus på

de kalkyler rörande personalbehovet, som i samband med ställningstagandet

till frågan om örn- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset framlades av sjukhuschefen.

Enligt dessa kalkyler skulle, såsom av handlingarna i ärendet inhämtas,

antalet vid sjukhuset anställda komma att utgöra omkring 63 % av

patientantalet. Motsvarande kvot utgjorde vid garnisonssjukhuset under

budgetåret 1942/43 omkring 59 % och vid länslasarettet i Umeå omkring 74 %.

I sistnämnda kvot innefattas dock, i motsats till vad fallet är beträffande garnisonssjukhuset,

jämväl tvättpersonal. Även örn de anförda siffrorna i och

föi- sig icke giva anledning till farhågor, att en för omfattande personal beräknats

för garnisonssjukhuset i Boden, är det dock naturligt, att vid avvägningen

av behovet av bostäder för de olika personalgrupperna försiktighet

måste iakttagas. Härtill återkommer jag närmare i det följande.

Utredningen har valt att förorda, att de nya bostäderna anordnas såsom

tjänstebostäder. I princip har denna uppfattning delats även av de hörda

myndigheterna och sammanslutningarna. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

liksom även 1940 års militära byggnadsutredning bär dock varit inne

på tanken att bostadsbebyggelsen skulle utföras i enskild regi, i vilket fall

— såvitt av yttrandena framgår — de nyuppförda lägenheterna skulle visserligen

reserveras för sjukhusens behov men till vanlig marknadshyra uthyras

eller på annat sätt överlåtas till vederbörande befattningshavare. För egen

del skulle jag finna en lösning i anslutning till dessa linjer vara ur många

synpunkter att förorda. På de skill som utredningen anfört och med beaktande

särskilt av att bostadsbebyggelsen måste utföras på sådant sätt, att bostadstvång

kan åläggas befattningshavarna, finner jag mig i detta fall nödsakad

förorda, att bebyggelsen anordnas i form av tjänstebostäder. Jag delar även

utredningens uppfattning, att jourpliktig personal bör erhålla tjänstebostäder,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

och har heller intet att erinra mot att sådana bostäder upplåtas även åt annan

sjukhuspersonal. Dock finner jag det angeläget, att tjänstebostäder reserveras

endast för så stor del av sistnämnda personal, som icke utan olägenhet för sjukhusdriften

kan hänvisas till att i allmänna hyresmarknaden anskaffa bostad.

De nuvarande svårigheterna i bostadshänseenden böra icke i och för sig få

vålla en överdimensionering av tjänstebostadsbeståndet vid garnisonssjukhusen.

Yad bostadsstandarden beträffar har utredningen för chefläkarna räknat

med 6 rum, kök och hembiträdesrum, d. v. s. ett rum mer än som skulle

komma i fråga vid tillämpning av gällande normer för militära och civilmilitära

beställningshavare. Å andra sidan avviker enligt utredningens uppgift

ytinnehållet i de förordade läkarbostäderna endast i ringa mån från vad som

av 1940 års civila byggnadsutredning medgivits för de statliga sinnessjukhusen

och är väsentligt lägre än vad fallet är vid landstingssjukhusen. Arméns

fortifikationsförvaltning har förordat en begränsning av rumsantalet till 6

rum och kök. Motsvarande förslag har från den förutsättningen, att ifrågavarande

läkarbefattningar vore jämförliga med överläkartjänster vid de statliga

sinnessjukhusen, framförts av 1940 års militära byggnadsutredning. Å

andra sidan har Sveriges läkarförbund ansett, att ytinnehållet borde ökas så

att det närmade sig ytinnehållet i landstingssjukhusens överläkarbostäder.

Svenska lasarettsläkarföreningen har funnit utredningens förslag godtagbart

med hänsyn till nuvarande nödtvungna restriktioner på bostadsmarknaden.

För egen del finner jag den höga standard, som vid landstingssjukhusen i

förevarande avseende på sina håll tillämpas, icke böra vara för statsverket

förebildlig. Då jag i likhet med militära byggnadsutredningen finner

antalet rum ur ekonomisk synpunkt vara av mindre betydelse än lägenheternas

ytinnehåll och förslaget i sistnämnda hänseende icke synes mera avsevärt

avvika från vanliga normer, vill jag icke motsätta mig utredningens förslag

men anser mig böra framhålla, att ett biträdande av detsamma icke innebär

ett ställningstagande i fråga om bostadsstandarden för civilmilitära beställningshavare

av motsvarande lönegrad eller för militära beställningshavare

eller överhuvud bör tillmätas prejudicerande innebörd för andra områden.

För underläkarna har utredningen räknat med tre rum, kök samt hembiträdesrum

och en golvyta av 100 kvm. Förslaget i denna del har i huvudsak

biträtts av de hörda myndigheterna. Sveriges yngre läkares förening har dock

med hänsyn därtill, att enligt de av föreningen uppställda normerna en underläkarbostad

bör omfatta 115 kvm, förklarat sig under inga förhållanden kunna

godkänna, att vederbörande befattningshavare ålades skyldighet att bebo bostäderna,

För egen del finner jag utredningens förslag med hänsyn till de

förordade lägenheternas standard icke kunna göras till föremål för vägande

erinringar. Vid det fortsatta utredningsarbetet böra de av fortifikationsstyrelsen

framställda erinringarna närmare övervägas.

Den för den övriga manliga personalen och för sköterskor av utredningen

förordade bostadsstandarden har i huvudsak icke föranlett erinringar bland

de hörda myndigheterna. Svensk sjuksköterskeförening har dock med stöd av

statistiska uppgifter förordat en ökning av ytinnehållet i sköterskelägenlieterna.

Samma mening har framförts av Svenska lasarettsläkareföreningen.

Med hänsyn till lägenheternas ändamålsenliga planlösning finner jag utredningens

förslag i denna del kunna läggas till grund för det fortsatta utredningsarbetet.

Jag delar utredningens uppfattning, att sjukhusbiträden och med dem

likställda befattningshavare böra erhålla eget rum och icke, såsom nu i regel

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

11

är fallet, delat rum. I anledning av vad Svenska lasarettsläkareföreningen och

Försvarsverkens civila personals förbund samt å andra sidan reservanten i

1940 års militära byggnadsutredning anfört torde frågan om den lämpliga

rumsstorleken få bli föremål för ytterligare övervägande.

Utredningens förslag vad beträffar bostadsstandarden för sjukvårdseleverna

synes kunna i huvudsak biträdas.

Vad angår de vid garnisonssjukhuset i Boden enligt utredningens förslag

erforderliga personalbostäderna vill jag erinra om vad av mig i det föregående

yttrats därom, att ställning ännu icke tagits till frågan örn personalens storlek

efter sjukhusets beslutade utvidgning. Med hänsyn härtill synes mig viss

försiktighet böra vidtagas vid bostadsprogrammets genomförande. En begränsning

av antalet biträdesrum bör sålunda övervägas, något som synes

motiverat även med hänsyn till önskvärdheten av att — såsom i det föregående

yttrats — biträdena böra i den mån så med hänsyn till sjukhusdriften

utan olägenhet kan ske hänvisas att i öppna marknaden anskaffa bostäder.

Utredningens förslag i fråga örn antalet bostadsbyggnader och byggnadernas

planlösning har, såsom av det föregående framgår, framkallat vissa erinringar

från olika håll. I huvudsak synes mig utredningens förslag kunna biträdas.

Jag förutsätter dock, att de av remissinstanserna framförda synpunkterna

vinna vederbörligt beaktande vid det fortsatta utredningsarbetet i den

mån så av ekonomiska och andra skäl finnes välbetänkt. Möjligheterna att i

kostnadsbesparande syfte uppföra bostäderna i trä eller lättbetongsten torde

sålunda, såsom militära byggnadsutredningen påpekat, böra undersökas.

Jag finner det i likhet med sistnämnda utredning även vara att föredraga, om

bostadshusen för gift personal uppföras såsom friliggande bostadsvillor eller

såsom radhus i den mån så kan ske utan avsevärdare merkostnad. Med anledning

av vad militära byggnadsutredningen vidare anfört vill jag framhålla,

att medel böra av Kungl. Majit ställas till förfogande endast i den mån så efter

ytterligare utredning finnes oundgängligen erforderligt. Tills vidare beräknar

jag för ändamålet vid nuvarande prisnivå ett belopp av i avrundat tal 1 920 000

kronor, motsvarande efter prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 1 670 000

kronor.

Utredningens förslag till byggnadsprogram vid garnisonssjukhuset i

Skövde finner jag mig kunna i huvudsak tillstyrka. Då bostad för chefläkaren

uppföres av den anledningen, att han skall stå i möjligast nära kontakt med

sjukhuset, kan jag icke biträda det av chefläkaren vid sjukhuset framställda

förslaget om bostadens förläggande utanför sjukhusområdet. Yad jag anfört

beträffande garnisonssjukhuset i Boden äger i övrigt vad avser byggnadernas

planlösning m. m. motsvarande tillämpning beträffande nu förevarande sjukhus.

Byggnadskostnaderna beräknar jag till omkring 560 000 kronor vid nuvarande

pritenivå, motsvarande 487 000 kronor enligt prisnivån den 1 juli 1941.

Såsom av det föregående framgår har arméförvaltningens intendenturdepartement

och sjukvårdsstyrelse beräknat kostnaderna för tjänstebostädernas

inredning och utrustning till sammanlagt omkring 315 000 kronor. Härvid

har — såsom av handlingarna i ärendet framgår — förutsatts, att vid

garnisonssjukhuset i Boden skola möbleras arbets- och vardagsrum samt sovrum

för underläkare samt vidare de för husmoder, sköterskor, biträden,

elever m. fl. avsedda rummen och samlingssalarna. Vid garnisonssjukhuset

i Skövde har räknats med möbelutrustning för underläkare, köksföreståndarinna,

kokerskor, biträden och vissa samlingsrum men däremot endast med

viss mindre utrustning för husmor, sköterskor och elever. För egen del finner

jag det erforderligt, att utredning verkställes i syfte att nedbringa dessa avsevärda

kostnader. Härvid bör övervägas, huruvida överhuvud taget under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 134.

läkarrummen böra utrustas på statens bekostnad och om icke ett visst antal

rum, förslagsvis hälften av sköterske- och biträdesrummen samt eventuellt

samtliga elevrum, böra utrustas på statens bekostnad, medan övriga rum böra

utrustas av bostadsinnehavarna själva. En dylik lösning skulle lämna större

rörelsefrihet åt de befattningshavare, som lia möjlighet och intresse att individuellt

möblera lägenheterna, och dessutom högst väsentligt reducera kostnaderna.

Vid bestämmande av ersättning för tjänstebostad komma i så fall olika

normer att i vanlig ordning tillämpas för möblerade och för omöblerade rum.

Sedan ytterligare utredning i denna fråga verkställts, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att besluta i ärendet med ianspråktagande av arméns anslag

för engångsanskaffning av intendenturmateriel, vilket — enligt vad jag från

arméförvaltningens intendenturavdelning inhämtat -— såvitt nu kan bedömas

därtill lämnar tillgång.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har Norrbottens läns landstings

förvaltningsutskott förklarat sig icke ha något att erinra mot det av utredningen

framställda förslaget rörande landstingets bidrag till bestridande av

byggnadskostnaderna. Detta förslag innebär att skillnaden mellan kostnaderna

för bostadsbyggnaderna enligt 1939 års prisnivå och enligt nuvarande prisnivå

skall lika fördelas mellan statsverket och landstinget. Från denna utgångspunkt

har landstingets bidrag uppskattats till 221 450 kronor. För garnisonssjukhuset

i Skövde har utredningen förordat samma fördelningsgrund, innebärande

ett bidrag från Skaraborgs läns landsting av 64 600 kronor. Sistnämnda

landstings förvaltningsutskott har dock icke förklarat sig villigt att förorda

högre bidrag än 20 % av nämnda skillnadsbelopp, innebärande ett bidrag av

25 840 kronor. Detta bidrag borde enligt utskottets mening jämkas nedåt för den

händelse den verkliga kostnaden för bostäderna icke komme att uppgå till

560 000 kronor.

För egen del har jag i likhet med flertalet myndigheter icke något att i

princip erinra mot utredningens förslag i denna del. Jag förutsätter således,

att byggnaderna skola komma till stånd under villkor, att från landstingens

sida för ändamålet tillskjutes 50 % av skillnaden mellan de faktiska kostnaderna

för byggnaderna och motsvarande kostnader enligt 1939 års prisnivå.

De av utredningen i detta hänseende i övrigt framställda förslagen torde kunna

godtagas. Yad av arméförvaltningens intendentur- och civila departement

anförts rörande formerna för undvikande av den av utredningen påtalade

dubbelräkningen torde få av Kungl. Majit närmare övervägas.

Då frågan örn tjänstebostadsavdragms storlek för närvarande, enligt vad jag

inhämtat, är föremål för övervägande inom finansdepartementet, saknar jag

anledning att ingå på denna i ett par remissyttranden berörda fråga,

Jag beräknar sålunda för ifrågavarande ändamål, vilka icke förutsetts i

samband med 1942 års försvarsbeslut, ett belopp av sammanlagt 2194 000

kronor enligt nuprisläget. Av berörda belopp torde 2 015 000 kronor få anses

belasta försvarsbeslutets kostnadsram.

SKJUTBANOR M. M.

Hissa anordningar å skjutfältet vid infanteriskjutskolan (s. 68 och 69.) DeIDartementschefen

har förordat att ett belopp av 50 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 beräknas för vidtagande av åtgärder för anordnande av

pansarskjutningar m. m.

Hissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält (s. 69—72). Förslaget

avser anvisande av medel, tillhopa 56 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

13

1941, för iordningställande av en vaktmästarbostad, för anordnande av

stängsel kring det område som reserverats som skyddsområde, för flyttning

av en ur kulturhistorisk synpunkt värdefull gård samt för utförande av en

lastkaj och vissa vägarbeten.

VISSA ANDRA BYGGNADSARBETEN M. M

Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg (s. 72—74). Sedan riksdagens

militieombudsman till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse framhållit

önskvärdheten av en omläggning av det nu 60 år gamla avloppsnätet i Karlsborg

har arméförvaltningen framlagt förslag till nytt avloppsnät, kostnadsberäknat

till 345 500 kronor. Förslaget har ansetts böra utföras i etapper.

Försvarets fabriksstyrelse har biträtt förslaget i vad avser styrelsens förvaltningsområde.

Departementschefen, som ansett att med hänsyn till rådande hygieniska

missförhållanden i Karlsborg den föreslagna anläggningen så snart ske kan

bör komma till utförande, har beräknat kostnaderna för den första etappen

till 164 500 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, att fördelas med 110 000

kronor på arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond

och med 54 500 kronor på försvarets fabriksfond.

Nybyggnad för krigsarkivet (s. 74—79). Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen

1942: 270 (s. 44—49) beräknade riksdagen (skrivelse nr 376) för

budgetåret 1942/43 ett belopp av 500 000 kronor till påbörjande av nybyggnad

för krigsarkivet. Nybyggnaden avsågs för en beräknad kostnad av

1 350 000 kronor skola uppföras å en av byggnadsstyrelsen föreslagen, kronan

tillhörig tomt i hörnet av Valhallavägen och Värtavägen i Stockholm.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 (s. 66 och 67) framhölls bland

annat att — ehuru krigsarkivets nybyggnad med tanke på nuvarande lokalförhållanden

syntes vara i hög grad angelägen och det sålunda vore önskvärt.

att även detta byggnadsbehov kunde tillgodoses inom femårsperioden

1942/47 — frågan tarvade ytterligare överväganden med hänsyn till andra

angelägna medelsbehov. I samband därmed anmäldes för riksdagen, att

byggnadsstyrelsen i en av överbefälhavaren den 2 mars 1943 överlämnad skrivelse

på vissa närmare angivna skäl hemställt örn godkännande av ett förslag

till ändrad förläggning av krigsarkivets nybyggnad. Styrelsen hade nämligen

funnit den ur alla synpunkter lämpligaste platsen för byggnaden i fråga

vara ett område å Fågelbacken på Ladugårdsgärde mellan de militära administrationsbyggnaderna

och Värtavägen i direkt anslutning till nämnda

byggnader.

Riksdagen fann icke anledning till erinran mot att det fortsatta planeringsarbetet

skedde med utgångspunkt från detta förslag.

I skrivelse den 26 november 1943 har byggnadsstyrelsen ingivit förslag

till nybyggnad för krigsarkivet, utarbetat under förutsättning av byggnadens

förläggning till den i propositionen 1943: 222 angivna platsen. Kostnaderna

för byggnaden lia beräknats till — frånsett kostnader för arkivhyllor —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 134.

1 550 000 kronor, enligt prisläget hösten 1943. Mot förslaget har riksarkivet

riktat bland annat de erinringarna att byggnadens utrymmen vore för knappt

tillmätta och att jämväl de bombskyddade lokalerna icke vore tillräckligt

stora.

Departementschefen har anfört följande.

Den föreslagna nybyggnaden för krigsarkivet har kostnadsberäknats till

—- frånsett kostnader, omkring 200 000 kronor, för nya arkivhyllor och annan

inredning — 1 550 000 kronor, motsvarande efter prisläget den 1 juli 1941 ett

belopp av omkring 1 300 000 kronor. I förhållande till tidigare framlagt förslag

innebär detta en kostnadsminskning med omkring 50 000 kronor. Minskningen

har möjliggjorts dels därigenom att värmecentralen kunnat slopas vid

en förläggning av nybyggnaden i anslutning till det militära byggnadskomplexet

å Fågelbacken, dels ock genom att för lagring av arkivalier påräknas

kunna utnyttjas till skyddsrum avsedda bergstunnlar, vilka i mån av behov

successivt skulle inredas för att tagas i anspråk såsom arkivutrymmen.

För egen del finner jag det föreliggande förslaget kunna i huvudsak biträdas.

Med hänsyn till krigsarkivets egen trångboddhet, som allvarligt hämmar

den arkivvårdande verksamheten inom försvarsväsendet, samt med tanke

på utrymmessvårigheterna i militärstabsbyggnaden, i vilken krigsarkivet nu

delvis är inrymt, och angelägenheten av att de i nationalmuseibyggnaden för

krigsarkivets räkning upplåtna lokalerna kunna frigöras, är det önskvärt, att

byggnadsföretaget då tillgången på byggnadsmaterial det tillåter kommer till

utförande.

Med anledning av de av riksarkivet framförda erinringarna angående behov

av utrymmen för krigsarkivets arkivalier utöver de i föreliggande förslag beräknade,

må framhållas, att möjlighet torde föreligga att vid inträdande normala

förhållanden erhålla vissa ytterligare arkivutrymmen icke endast i de till

de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken hörande skyddsrumsanläggningarna

utan även i en del andra dylika anläggningar, som under de

senaste åren utförts i Stockholm.

Med anledning av vad riksarkivet anfört rörande önskemålet att erhålla

ytterligare fullträffsäkra magasinsutrymmen har utredning verkställts angående

möjligheterna av att reducera arkivlokalerna ovan jord och ersätta

dessa med i berggrunden nedsprängda utrymmen. Enligt ett av byggnadsstyrelsen

under hand ingivet förslag skulle under markytan anordnas fyra

arkivvåningar och tornets höjd ovan jord minskas med motsvarande antal

våningar. Härigenom skulle vinnas omkring 4 000 hyllmeter bombsäkra arkivutrymmen.

Kostnadsökningen härför har beräknats till 160 000 kronor, inberäknat

kostnaderna för fullträffsäkert bjälklag samt ventilations- och luftkonditioneringsanordningar.

Ehuru ur arkitektonisk synpunkt en reducering av

tornets höjd av byggnadsstyrelsen ansetts icke tillrådlig, synas de praktiska

synpunkterna få vara avgörande, varför jag trots kostnadsökningen anser mig

böra förorda en lösning efter denna linje. Härigenom bortfalla även vissa av de

vid ärendets tidigare behandling framförda betänkligheterna mot att förlägga

denna byggnad i grannskapet av militärförvaltningsbyggnaderna. Ytterligare

torde härigenom kunna vinnas fördelen av en bekväm och praktisk förbindelse

mellan arkivtornets underjordiska våningar och de i berget utsprängda tunnelgallerierna.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att möjlighet finnes att

framdeles mot norr utbygga den föreslagna arkivbyggnaden.

Jag anser mig av dessa skäl böra räkna med att angivna ändringar i byggnadsstyrelsens

förslag vidtagas. Vissa av de i riksarkivets yttrande framförda

erinringarna torde böra påkalla andra, smärre modifikationer i byggnads
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

15

programmet. Av denna anledning torde det vara välbetänkt att räkna med

en ytterligare höjning av den beräknade byggnadskostnaden, förslagsvis med

40 000 kronor på grundval av nuvarande prisläge.

Departementschefen har under hänvisning till det anförda beräknat totalkostnaden

för krigsarkivbyggnaden till (1 550 000 + 160 000 + 40 000 =)

1750 000 kronor enligt nuvarande prisläge, därav ett belopp av omkring

1 520 000 kronor — motsvarande kostnaderna enligt prisnivån den 1 juli 1941

— borde belasta femårsplanens kostnadsram.

Köldlaboratorium vid kemiska anstalten m. m. (s. 79—82). I skrivelse den

20 februari 1943 har dåvarande försvarsväsendets verkstadsnämnd hemställt

örn anvisande av medel för anläggande vid kemiska anstalten av ett köldlaboratorium

för försvarsväsendets räkning, kostnadsberäknat till 270 000 kronor

oavsett viss utrustning.

Vidare har fabriksstyrelsen i skrivelse den 30 augusti 1943 anmält vissa

ytterligare byggnadsbehov vid kemiska anstalten, nämligen avdelande av ett

lunchrum till arbetslokaler, överbyggande av en terrass till lunchrum och

kök samt överbyggnad av en befintlig lastbrygga. Kostnaderna härför beräknades

till 31 000 kronor.

Departementschefen har, under framhållande att inom riket icke funnes

något laboratorium, där krigsmateriel av olika slag kunde funktionsprovas

vid djup kyla, och att behovet av ett dylikt laboratorium vore trängande, särskilt

med tanke på utomlands vunna erfarenheter under de senaste årens

vinterkrig, förordat inrättande av ett köldlaboratorium i enlighet med det föreliggande

förslaget och har för ändamålet beräknat ett belopp av 270 000 kronor

oavsett utrustningskostnaderna.

Vidare har departementschefen tillstyrkt anvisande av medel för övriga av

verkstadsnämnden föreslagna arbeten.

Kostnaderna, tillhopa (270 000 + 31000=) 301000 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 i runt tal 260 000 kronor, ha ansetts böra bestridas

från förevarande kvotanslag.

MATINRÄTTNINGAR (s. 82—85).

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943:222 har riksdagen

(skrivelse nr 335) för budgetåret 1943/44 för ombyggnads- och nybyggnadsarbeten

vid matinrättningarna vid arméns truppförband beräknat tillhopa

2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av beloppet, varav i runt

tal 2 045 000 kronor ansågos böra belasta femårsperiodens kostnadsram, beräknades

1 650 000 kronor för ny- och ombyggnader av matinrättningarna vid

samtliga trängkårer samt 305 000 respektive 250 000 kronor för örn- och tillbyggnadsarbeten

vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår.

I skrivelse den 26 augusti 1943 har arméförvaltningen hemställt, att medel

nu måtte beräknas för renovering av matinrättningarna vid följande förband,

nämligen Hallands regemente, Norrbottens artillerikår samt Bodens ingenjörkår.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 134.

Utöver sålunda föreslagna om- och tillbyggnadsarbeten har arméförvaltningen

föreslagit anvisande av ett belopp av 400 000 kronor för avhjälpande

av de allvarligaste bristfälligheterna med avseende å ventilationsanordningarna

i köken vid vissa matinrättningar.

Departementschefen har icke ansett sig kunna för närvarande biträda förslaget

i vad det avser översyn av ventilationsanordningarna men har funnit

de tre matinrättningar, som föreslagits till mera genomgripande ombyggnad,

vara bland annat ur hygienisk synpunkt så bristfälliga, att en ombyggnad och

modernisering av dem syntes vara i hög grad angelägen. Departementschefen

har därför nu beräknat medel, 820 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941

eller, under viss förutsättning, 825 000 kronor för matinrättningarnas ombyggnad,

men har förutsatt, att det skall ankomma på Kungl. Majit att besluta,

huruvida arbetena böra komma till utförande redan under nästa budgetår.

SJUKHUS (s 86-102).

Vid anmälan av propositionen 1943:175 förordade departementschefen en

ombyggnad av Svea trängkårs sjukhus (Linköping) till en beräknad kostnad

av 249 000 kronor. I övrigt förutsatte departementschefen utredning i fråga

örn sjukvårdsförhållandena i Karlsborg och vid Livgrenadjärregementet och

Östgöta luftvärnsregemente (båda i Linköping).

Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande har ledamoten av riksdagens

andra kammare J. E. G. Fast erhållit i uppdrag att med beaktande av vad i

propositionen 1943: 222 i ämnet anförts och med utnyttjande av det utredningsmaterial,

som kunde föreligga inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,

inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande sjukhusfrågornas

lösande vid Norrlands trängkår och Karlsborgs luftvärnsregemente

samt vid de i Linköping förlagda truppförbanden ävensom — efter beslut

av departementschefen — vid de ytterligare truppförband inom armén, vilkas

sjukhusfrågor funnes böra i detta sammanhang utredas, samt att, efter samråd

med sjukvårdsstyrelsen, till Kungl. Majit inkomma med av kostnadsberäkningar

åtföljda förslag i ämnet. Sedermera har uppdragits åt utredningen

att jämväl till närmare prövning upptaga frågan angående truppförbandssjukvårdens

ordnande vid Värmlands regemente och Dalregementet.

I anledning av de sålunda givna uppdragen har utredningen med särskilda

skrivelser inkommit med av kostnadsberäkningar och ritningar åtföljda förslag

rörande truppförbandssjukvårdens ordnande vid angivna truppförband.

Utredningen, som framhållit att, som av vederbörande myndigheter tidigare

framhållits, de truppförbandssjukhus utredningsuppdraget omfattat vore

i sådant skick, att snara förbättringsarbeten, i vissa fall nybyggnader, borde

komma till stånd, har föreslagit

dels uppförande vid Norrlands trängkår av ett nytt sjukhus med 52 vårdplatser,

kostnadsberäknat till 430 000 kronor,

dels uppförande för Karlsborgs luftvärnsregemente, andra intendenturkompaniet

och ammunitionsfabriken i Karlsborg av ett nytt sjukhus med 38

vårdplatser, kostnadsberäknat till 320 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

17

dels ombyggande av den nu för Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente

gemensamma sjukpaviljongen till truppförbandssjukhus med

48 vårdplatser för Livgrenadjärregementet ävensom uppförande av ett nytt

sjukhus med 38 platser för Östgöta luftvärnsregemente, allt till en kostnad

av (120 000 + 340 000 =) 460 000 kronor,

dels ock örn- och tillbyggnad av Värmlands regementes och Dalregementets

truppförbandssjukhus till en kostnad av 287 000 kronor respektive 213 000

kronor.

Departementschefen, som i stort sett icke funnit anledning till erinran

mot av utredningsmannen framlagda allmänna synpunkter på hithörande

problem, har tillstyrkt utredningens förslag.

Marinförvaltningens delfond.

ALLMÄNT.

Vissa fortifikatoriska arbeten (s. 103 och 104). Departementschefen har

tillstyrkt, att medel nu anvisas för flottan för anordnande av kabelskydd och

en fullträffsäker radiostation, 28 000 kronor, samt för kustartilleriet för anordnande

av vissa batteri- och kommandoplatser 1 470 000 kronor.

Brännoljecisterner för flottan (s. 104 och 105). Efter därom av Kungl.

Maj:t i propositionerna 1942: 270 och 1943: 222 framställt förslag beräknade

1942 och 1943 års riksdagar medel å tillhopa 625 000 kronor för utförande

av vissa anläggningsarbeten för brännoljecisterner vid flottan.

Sedan marinförvaltningen anfört, att det förslag, som legat till grund för

medelsanvisningen, av angivna skäl icke lämpligen borde komma till stånd

på tidigare avsett sätt samt att ämbetsverket undersökt möjligheterna för

viss annan lösning av frågan, därvid marinförvaltningen förutsatt, att de anvisade

medlen måtte efter undersökningarnas slutförande få disponeras på

sätt Kungl. Maj:t ägde bestämma, samt överbefälhavaren tillstyrkt bifall till

framställningen, har departementschefen förklarat, att han icke vore beredd

att utan ytterligare övervägande godtaga de riktlinjer för programmets genomförande,

som marinförvaltningen skisserat, varför med slutligt ställningstagande

borde anstå till dess ämbetsverket slutfört sina undersökningar. Då

det emellertid icke synes vara möjligt att inom av riksdagen beräknat belopp

utföra ifrågavarande arbeten på sätt ursprungligen avsetts och då det vore

av största vikt, att arbetena utan tidsspillan kunde igångsättas efter det godtagbart

förslag framlagts, har departementschefen ansett riksdagens bemyndigande

böra utverkas för Kungl. Maj:t att inom angiven kostnadsram besluta

i ärendet.

Vissa byggnadsarbeten å Berga (s. 105—118). På förslag av Kungl. Maj:t

i propositionen 1943:344 anvisade riksdagen (skrivelse nr 509) till bestridande

av på marinen belöpande kostnader för inköp av Berga egendom invid

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 134.

1090 44 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 134.

Hårsfjärden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten

under försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond,

ett investeringsanslag av 1 285 000 kronor.

Egendomen Berga har numera förvärvats av statsverket.

I skrivelse den 25 januari 1944 Ilar marinförvaltningen framlagt definitivt

förslag örn förläggning av marinens underofficersskola och Stockholms örlogsstations

värnpliktsskola till Bergaområdet. Efter utredning rörande personal-

och lokalbehovet för de båda skolorna har ämbetsverket därvid beräknat

antalet elever vid underofficersskolan till 182 och vid värnpliktsskolan

till högst 550. Enligt den preliminära utredningen borde man vidare räkna

med behov av 28 officerare, 40 underofficerare, 36 underbefäl och 60 meniga

(handräckning, vakt m. m.) samt viss civil personal, nämligen maskinist,

eldare, sjuksköterska, 2 husmödrar, husföreståndarinna på slottet samt 20

köksbiträden och 3 städerskor.

I fråga örn lokalbehovet har marinförvaltningen föreslagit följande.

Underofficersskolans elever borde förläggas i en eller flera kaserner av

god standard, stenhus i två våningar, med förslagsvis två-mannarum, ett dagrum

per 40—50 man, ett eller två smärre rum för dagbefäl, källare med förråd

och normalskyddsrum.

Värnpliktsskolans elever och underbefäl samt för båda skolorna gemensamt

underbefäl och handräckningsmanskap borde förläggas i kasernbaracker

av trä förslagsvis i två våningar med dubbelsidigt belysta logement utan

korridorer och med de byggnadsdelar, som innehölle trappor, tvättrum o. dyl.

förslagsvis uppförda i sten. Eventuellt kunde dagrum anordnas på vindarna.

Källare anordnades med förråd och normalskyddsrum. Det vore möjligt, att

envåningsbaracker, eventuellt sammanbyggda till större längor, kunde visa

sig mer ekonomiska, men hade de merkostnader för ledningar och skyddsrum,

som härvid uppstode, ännu icke kunnat närmare beräknas. Marinförvaltningen

ville fästa uppmärksamheten på att — med hänsyn till den relativt korta tid

värnpliktsskolans olika kontingenter avsåges bliva förlagda till Berga — det

syntes möjligt att räkna med dubbelförläggning, varvid luftkuben per man

komme att uppgå till omkring 7 kbm.

Vidare erfordrades en för båda skolorna gemensam lektionsbyggnad, gymnastik-

och exercishus, matinrättning, marketenteri och sjukstuga, vakt- och

arrestbyggnad, idrottsplats, skjut- och närstridsbanor samt båtbrygga m. m.

Mässar för officerare och underofficerare syntes däremot icke behöva byggas,

enär slottets nuvarande köks- och matsalsavdelning syntes kunna disponeras

såsom mässlokaler. En simhall vore av den största betydelse, men med hänsyn

till det ekonomiska läget funne sig marinförvaltningen nödsakad att ställa

simhallens utförande på framtiden.

För vissa officerare och underofficerare hade fasta förläggningsrum beräknats

å Berga slott, medan övriga vid behov och i mån av utrymme syntes böra

disponera rum inom slottet. Skolchefen samt två uppbördsman borde beredas

möjlighet att såsom familjebostäder förhyra vissa inom området belägna

byggnader, som väl lämpade sig för ändamålet. För den civila personalen

borde bostäder anskaffas inom området, varvid i stor utsträckning befintliga

byggnader syntes kunna tagas i anspråk.

Kostnaderna för samtliga föreslagna byggnadsarbeten ha enligt

prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 4 700 000 kronor, vartill kommer

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134. 19

administrationskostnad med 300 000 kronor. Sammanlagda kostnaden har sålunda

beräknats till 5 000 000 kronor.

Marinförvaltningen, som i syfte att inrymma här ifrågavarande kostnader

inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen för marinen

i annat sammanhang föreslagit en avsevärd reducering av det tidigare planerade

byggnadsprogranimet vid Gustavsviks örlogsdepå, har hemställt, att

marinens underofficersskola samt Stockholms örlogsstations värnpliktsskola

måtte förläggas till Bergaområdet samt att för i samband därmed erforderliga

byggnadsarbeten ett belopp av 5 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941 måtte beräknas.

I särskild skrivelse den 9 februari 1944 har marinförvaltningen jämväl

framlagt utredning rörande sådana i samband med de föreslagna anläggningarna

å Berga uppkommande kostnader, som äro av beskaffenhet att böra bestridas

över driftbudgeten. I sådant avseende har marinförvaltningen framhållit,

att de engångskostnader, som komma i fråga, avse anskaffning av sjukvårdsinventarier

m. m., intendenturmateriel (kasernutredning och inventarier

för expeditioner, skolor, mässar m. m. samt förplägnadsutredning), undervisningsmateriel

och telefonanläggning. Kostnaderna för värnpliktsskolans utflyttning

till Bergaområdet ha av marinförvaltningen beräknats till 34 000

kronor, sedan de medel, som inbesparas vid ifrågasatt begränsat utbyggande

av Gustavsviks örlogsdepå, tagits i anspråk för ändamålet.

Härjämte har marinförvaltningen framlagt beräkningar rörande de löpande

anslag, som i första hand komma att påverkas av skolornas ifrågasatta förläggning

till Bergaområdet.

överbefälhavaren har tillstyrkt förslaget att förlägga marinens underofficersskola

och Stockholms örlogsstations värnpliktsskola till Berga.

Departementschefen har anfört följande.

Underofficersutbildningen bedrives för närvarande åtskild för flottan

och kustartilleriet och, beträffande flottan, fördelad på örlogsstationerna i

Karlskrona och Stockholm. På båda håll måste provisoriska lokaler förhyras

för ändamålet, enär övriga tillgängliga utrymmen icke äro tillräckliga. 1939 års

rekryteringsutredning föreslog, att en för marinen gemensam underofficersskola

skulle förläggas till Karlskrona. På grund av inträffande omständigheter

har detta förslag icke kunnat genomföras men upptogs på nytt av 1941

års försvarsutredning, vilken förutsatte, att en för marinen gemensam underofficersskola,

efter sammanslagning av marinens sjukhus i Karlskrona med

länslasarettet därstädes, skulle förläggas till de förutvarande sjukhuslokalema.

Såsom av behandlingen i det följande av vissa byggnadsfrågor vid

Sydkustens marindistrikt kommer att framgå, har numera en från försvarsutredningens

förslag avvikande plan för dispositionen av de militära etablissementen

i Karlskrona fastställts, enligt vilken plan marinens sjukhus

avses skola tagas i anspråk för flottans sjömansskola. Vid sådant förhållande

måste tydligen förläggningsfrågan för marinens underofficersskola lösas

på annat sätt än försvarsutredningen föreslagit. Vissa riktlinjer för skolans

organisation kunna anses givna; sålunda torde skolan böra anordnas såsom

internat samt ha tillgång till lämplig övningsterräng för såväl flottans som

kustartilleriets elever. Vidare bör möjlighet till kontakt med marina anläggningar

av olika slag förefinnas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 134.

Sedan tanke uppkommit att för marinens räkning förvärva den i omedelbar

närhet av Hårsfjärden belägna Berga egendom, ha såväl marinchefen

som marinförvaltningen tillstyrkt förläggning av underofficersskolan till detta

område, vilket ansetts väl lämpa sig för ändamålet. Då förslag framlades för

riksdagen rörande inköp av Bergaområdet, förelåg emellertid ännu icke fullständig

utredning rörande kostnader m. m. för en förläggning till Berga av

underofficersskolan. Såsom av det föregående framgår har numera dylik

utredning förebragts.

Emellertid har sedermera fråga uppkommit örn förläggning jämväl av

Stockholms örlogsstations värnpliktsskola till Bergaområdet. Grunden härtill

har varit, att utrymmena på Skeppsholmen — som under nuvarande

krisförhållanden äro helt otillräckliga, vilket bland annat nödvändiggjort

ianspråktagande av Lilje valdis konsthall för marinens räkning — enligt

verkställd utredning ej heller under fredstid motsvara utrymmesbeliovet.

Sålunda erfordras ytterligare permanenta förläggningsutrymmen för omkring

400 man. Utredningen utvisar, att förläggningsfrågan på Skeppsholmen kan

lösas huvudsakligen efter två linjer, antingen genom ianspråktagande av

sjökrigsskolebyggnaden och sjökarteverkets ämbetsbyggnad för förläggningsändamål

— eventuellt endast den förstnämnda byggnaden, i vilket fall baracker

jämväl måste uppföras — eller genom utflyttning av viss del av örlogsstationen

till annan plats.

Ett utnyttjande av sjökarteverkets byggnad å Skeppsholmen för förläggning

med därav följande nybyggnad eller förhyrning av lokaler för verket

synes av ekonomiska och praktiska skäl icke kunna förordas. Däremot lämpar

sig den gamla sjökrigsskolebyggnaden väl för förläggning men kan icke rymma

mera än omkring 200, eller —- örn även honnörssalen utnyttjas — 230 man,

varför baracker likväl måste uppföras för omkring 200 man. Frånsett det

intrång på kulturella och estetiska värden, som en ytterligare barackbebyggelse

på Skeppsholmen otvivelaktigt skulle medföra, synes det såväl ur

brandskydds- och luftvärnssynpunkt som icke minst med tanke på det långa

avståndet till lämplig övningsterräng knappast tillrådligt att på sätt ifrågasatts

utöka bebyggelsen på Skeppsholmen. Jag tänker därvid även på att den

utrangering av logementsfartyget af Chapman, som inom en icke alltför avlägsen

framtid torde bliva nödvändig, kan medföra ytterligare behov av förläggningsutrymme

för omkring 200 man.

Örn sålunda en utökning av bebyggelsen på Skeppsholmen ej heller enligt

min mening kan anses önskvärd, återstår utvägen att bereda plats för viss

del av örlogsstationens personal på annat håll. Såsom en lämplig lösning har

föreslagits att förlägga örlogsstationens värnpliktsskola till Bergaområdet i

anslutning till marinens underofficersskola, därvid såväl personal som lokaler

i viss utsträckning kunde göras gemensamma för båda skolorna.

För egen del har jag trots de avsevärda engångskostnaderna funnit mig

kunna förorda ett genomförande av det sålunda framlagda förslaget med hänsyn

till de fördelar i olika hänseenden, som detta erbjuder, och i betraktande

av önskvärdheten att ytterligare bebyggelse på Skeppsholmen undvikes.

Yärnpliktsskolans elever, vilka inrycka i olika omgångar, skola efter en

första utbildning tjänstgöra i kustflottan, varför varje kontingent endast

kortare tid avses bliva förlagd till det ifrågasatta etablissementet. I följd

därav bör detta kunna utföras i en lägre standard än vad som vanligen gäller

för kasernförläggningar. Etablissementet avses under sommarmånaderna skola

tagas i anspråk för kustflottans yrkesskolor, för vilka i annat fall särskilda

skolfartyg måste rustas.

De i det föregående berörda kostnadsberäkningarna, vilka i avvaktan på

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

21

slutförandet av vissa pågående avvägningar och markundersökningar måste

betraktas såsom preliminära, utvisa en total byggnadskostnad enligt prisläget

den 1 juli 1941 av i runt tal 5 000 000 kronor inklusive administrationskostnader.

Av beloppet belöpa 650 000 kronor å förläggningsbyggnader för underofficersskolan

och 700 000 kronor å sådana byggnader för värnpliktsskolan. Beträffande

kostnadsberäkningarna finner jag på utredningens nuvarande stadium

icke anledning till annan erinran än att den för underofficersskolan beräknade

standarden med 2-mannalogement synes onödigt hög. Dock måste vid

bedömandet härav beaktas att, därest eleverna förläggas i 4-mannalogement, i

stället särskilda överläsningsrum kunna bliva erforderliga. Om emellertid en

något lägre standard än den av marinförvaltningen avsedda tillämpas och vissa

förenklingar i övrigt genomföras, torde kostnaderna för själva förläggningslokalerna

kunna nedbringas med i runt tal 100 000 kronor. I likhet med marinförvaltningen

anser jag frågan örn uppförande av en simhall tills vidare böra

ställas på framtiden. Mot förslaget till disposition av Berga slott, vilket innebär,

att ombyggnadsarbeten icke skola företagas, har jag intet att erinra.

Yad övriga föreslagna byggnadsarbeten beträffar finner jag det icke möjligt

att på nuvarande stadium taga slutlig ställning till marinförvaltningens

framställning. Den i det föregående omnämnda, av marinförvaltningen upprättade

approximativa kostnadssammanställningen torde få fogas såsom bilaga

till detta protokoll (bilaga 1). Det torde få i vanlig ordning ankomma

på Kungl. Maj:t att pröva detaljerna i byggnadsprogrammet, varvid jag förutsätter,

att kostnaderna skola i görligaste mån begränsas. Med uppförande av

gymnastikbyggnad och anläggande av idrottsplats torde sålunda tills vidare

få anstå. De av marinförvaltningen uppskattade kostnaderna, 5 000 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, betraktar jag såsom ett maximibelopp. Detta

belopp synes, såsom marinförvaltningen anfört — därest den av marinförvaltningen

föreslagna begränsningen av byggnadsprogrammet vid Gustavsviks

örlogsdepå genomföres (jfr det följande) — kunna inrymmas inom den av 1942

års riksdag för marinens byggnader angivna kostnadsramen.

Yad marinförvaltningen anfört rörande engångskostnader för sjukvårds-,

intendentur- och undervisningsmateriel samt telefonanläggning har icke i

och för sig givit mig anledning till erinran. Från marinförvaltningen har

emellertid inhämtats, att medel för ifrågavarande ändamål icke erfordras

förrän under budgetåret 1945/46, varför jag icke för närvarande anser

mig böra närmare ingå på denna fråga. Jag vill i detta sammanhang

framhålla, att förhandlingar pågå om övertagande för marinens räkning

av vissa å slottet befintliga inventarier. I samband därmed uppkommande

kostnader torde kunna bestridas av till marinförvaltningens förfogande

stående medel. Den höjning av de årliga kostnaderna för reseersättningar,

mathållning m. m., som enligt marinförvaltningens beräkningar är att emotse

vid genomförande av förslaget, synes mig icke bliva av den storleksordning,

att frågans bedömande härigenom påverkas. Dock vill jag framhålla, att vissa

detaljer i dessa beräkningar — särskilt de förmåner, som avses skola utgå till

den vid anläggningen sysselsatta men där icke boende personalen — fordra

ytterligare övervägande.

Yid bifall till förslaget torde ett frigörande av Liljevalchs konsthall möjliggöras

inom en nära framtid. Det är min förhoppning att det genom vissa

rent provisoriska åtgärder, som för närvarande äro under övervägande, skall

bliva möjligt att försommaren 1944 utrymma konsthallen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 134.

NORRLANDSKUSTENS MARINDISTRIKT.

Gustavsv/ks örlogsdepå m. m. (s. 118—122). 1942 års försvarsbeslut innebar

bland annat, att örlogsdepån vid Gustavsvik skulle utbyggas till förläggnings-

och utrustningscentral för vissa örlogs- och hjälpfartyg, vilken under

försvarsberedskap och krig skulle kunna tjänstgöra som basorgan i olika avseenden

för i Bottenhavet opererande sjöstridskrafter.

För genomförande av försvarsbeslutets ifrågavarande program erfordras

omfattande byggnadsarbeten, av vilka endast de angelägnaste kunna rymmas

inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen. Sedan 1943

års riksdag anvisat medel för i Härnösand erforderliga byggnadsarbeten för

kustartilleridetachementet ävensom för vissa förrådsändamål vid Gustavsviks

örlogsdepå, upptog marinförvaltningen bland sina medelsäskanden för nästa

budgetår medel för fullföljande av de planerade arbetena i Gustavsvik. Sedermera

har emellertid marinförvaltningen, bland annat med tanke på att kunna

inrymma de i det föregående berörda byggnadsarbetena vid Berga inom

femårsplanens kostnadsram, föreslagit, att byggnadsprogrammet för Gustavsvik

skall inskränkas till att omfatta endast de ytterligare byggnadsarbeten,

som äro oundgängligen erforderliga för att iordningställa Gustavsvik såsom

en operations- och utrustningsbas för beredskaps- och krigsförhållanden. Med

hänsyn till redan vidtagna åtgärder erfordras härför enligt marinförvaltningens

beräkningar vissa ytterligare anläggningar till en kostnad av i runt

tal 265 000 kronor förutom administrationskostnader.

Departementschefen har, ehuru marinförvaltningen sålunda sammankopplat

frågorna om utbyggnad av Gustavsviks örlogsdepå med vissa förläggningsfrågor

vid Berga, för egen del ansett, att dessa frågor kunna och böra bedömas

och avgöras var för sig, och har departementschefen i anslutning därtill

anfört följande.

Vad Gustavsviksanläggningen beträffar är det med hänsyn till ärendets natur

icke möjligt att i detta sammanhang ingå på alla de synpunkter, som kunna

anläggas på denna fråga. Jag vill emellertid framhålla, att de ytterligare överväganden,

som efter försvarsbeslutet skett, givit vid handen, att svårigheter

föreligga att utan avsevärda kostnader av örlogsdepån utvinna i alla hänseenden

tillräcklig kapacitet. Såsom operationsbas för sjöstridskrafter av

större omfattning än den egna lokalstyrkan och för utrustning av hjälpfartyg

kan Gustavsvik, såsom av marinförvaltningens utredning framgår, användas

utan att därför permanent förläggning anordnas därstädes. Med hänsyn till

kostnaderna för anordnandet av en dylik förläggning, vilka kostnader bliva

avsevärda i förhållande till den effektivitet och säkerhet vid krigsfall, som

står att ernå, har jag efter övervägande av de på frågan inverkande omständigheterna

funnit mig böra biträda det av marinförvaltningen framlagda förslaget.

Vid bifall till detta förslag, som alltså innebär i huvudsak den modifikationen

i tidigare framlagt förslag, att depån icke skall inrymma lokaler för

permanent förläggning av militär trupp, ernås en väsentlig begränsning av det

för femårsperioden 1942/47 beräknade byggnadsprogrammet för denna depå.

Jag vill erinra, att detta program hittills endast i obetydlig omfattning genomförts

och att de kostnader, bland annat för markförvärv, som redan nedlagts,

icke behöva påverka bedömandet av den föreliggande frågan utan huvudsak
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

23

ligen hänföra sig till sådana ändamål, som komma i fråga vid genomförande

av det av mig nu förordade förslaget.

Därest en utbyggnad av örlogsdepån i avsedd omfattning icke kommer till

stånd, har jag intet att erinra mot att — såsom tidigare skett och av marinförvaltningen

nu förelagits — varvs- och verkstadsanläggningen utarrenderas

till civilt skeppsvarv. En dylik lösning synes godtagbar under förutsättning

att överenskommelse härom inrymmer garantier för anläggningarnas

hållande i fullgott skick. Till frågan om utvidgning av dockanläggningen

i Gustavsvik anser jag mig icke böra nu taga ställning.

Departementschefen har med biträdande av marinförvaltningens föreliggande

förslag rörande byggnadsarbeten för nästa budgetår inom Norrlandskustens

marindistrikt ansett sig böra föreslå, att för ändamålet beräknas ett

belopp av — enligt prisläget den 1 juli 1941 — i runt tal 265 000 kronor förutom

administrationskostnader, av vilket belopp 150 000 kronor avse byggnadsarbeten

vid Gustavsvik, medan återstoden avsetts för uppförande av

vissa förrådslokaler i anslutning till Härnösands kustartilleridetachement.

OSTKUSTENS MARINDISTRIKT.

Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m. (s. 122—133). För modernisering

av tygverkstäderna i Vaxholms fästning ha 1941 och 1943 års riksdagar

anvisat tillhopa (422 000 + 175 000 =) 597 000 kronor.

Marinförvaltningen har — under framhållande, att under senaste året en

undersökning av driftsförhållandena inom olika marina verkstäder genomförts,

därvid generalplaner utarbetats, syftande till åvägabringande av planmässighet

i verkstädernas utbyggnad och nedbringande av driftskostnaderna,

samt att för Stockholms kustartilleriförsvars vidkommande ett flertal smärre

verkstäder funnes förlagda till olika platser inom försvarsområdet —anfört, att

det vore angeläget att koncentrera verkstadsdriften inom nämnda område och

att repliera på det verkstadsområde å Påndon, dit tygverkstäderna vore förlagda.

Härutöver skulle vissa smärre verkstäder, som av beredskapsskäl funnes

inom Stockholms kustartilleriförsvars vidsträckta kustområde, fortfarande

bibehållas. Enligt generalplanen skulle de nuvarande tygverkstäderna å

Rindön komma att utbyggas till en central huvudverkstad för Stockholms

kustartilleriförsvar. Härvid hade förutsatts, att befintlig byggnad för nuvarande

tvättinrättning, vilken vore belägen inom verkstadsområdet, toges i anspråk

för verkstadsdriften, sedan byggnaden efter centralisering av underhållstjänsten

för intendenturmateriel m. m. ej längre erfordrades för sitt nuvarande

ändamål.

Kostnader, som vore förenade med genomförandet av generalplanen, framgå

av följande tablå.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 134.

1. Kontorsbyggnad............................

2. Mekanisk verkstad..........................

3. Snickeri- och båtverkstad ..................

4. Båthall ....................................

5. Materielförråd m. m.........................

6. Motorverkstad..............................

15. Utrustningspir..............................

17. Bryggor och strandskoningar................

18. Planering och vägar........................

19. Utvändiga ledningar för vatten och avlopp ..

Summa kronor

Medelsbehov

enligt

ursprungligt

förslag;

prisläget den

1 juli 1941

kronor

Medelsbehovet enligt general- plan; prisläget den

1 juli 1941

Totalt

kronor

Första etapp

kronor

35 000

35 000

222 000

222 000

222 000

110 000

200 000

200 000

13 000

315 000

—

44 000

65 000

65 000

70 000

70 000

70 000

128 000

128 000

128 000

—

96 000

41 000

23 000

109 000

109 000

—

20 000

20 000

610 000

1260 000

890 000

Det ytterligare medelsbehovet borde tillgodoses i etapper. För budgetåret

1944/45 erfordrades, utöver tidigare anvisade medel, 246 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941 samt för budgetåret 1945/46 39 000 kronor enligt

samma prisläge. Återstående byggnadsarbeten borde anstå till tid efter femårsperiodens

slut.

Departementschefen, som ansett sig böra i princip förorda genomförandet

av det framlagda förslaget, har framhållit vikten av att rationaliseringen utan

ytterligare dröjsmål genomföres. Departementschefen har för den första

etappen beräknat medelsåtgången till 233 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941.

SYDKUSTENS MARINDISTRIKT (s. 133—140).

Vid anmälan av propositionen 1943:207 förordade departementschefen

visst av marinförvaltningen framlagt förslag till ordnandet av förläggningsfrågorna

i Karlskrona, avseende ett i vissa hänseenden ändrat utnyttjande av

etablissementen. Det sammanlagda kapitalinvesteringsbehovet för ändamålet

angavs till 5 745 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Vidare förordades

vissa byggnadsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv till en kostnad av

tillhopa 358 500 kronor enligt samma prisläge. Kostnaderna, tillhopa 6 100 000

kronor, borde bestridas inom den för försvarsväsendets femårsplan angivna

kostnadsramen. Departementschefen framhöll emellertid, att marinförvaltningen

anmält medelsbehov för ett stort antal byggnadsarbeten i Karlskrona

utöver dem som betingas av det ändrade utnyttjandet av etablissementen.

Till dessa förslag ansåg sig departementschefen för det dåvarande icke kunna

taga ställning.

I anledning av vad i propositionen 1943: 207 anförts rörande ordnandet av

vissa förläggningsfrågor i Karlskrona m. m. har riksdagen (skrivelse nr 336)

dels godkänt den plan för ordnande av de militära förläggningsförhållandena

i Karlskrona, som av departementschefen förordats, dels ock medgivit, att kostnaderna

för erforderliga byggnadsarbeten enligt nämnda plan ävensom för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

25

övriga i berörda statsrådsprotokoll angivna byggnadsarbeten inom en kostnadsram

av tillhopa 6 100 000 kronor finge, i den mån av riksdagen för ändamålet

tidigare anvisade medel icke försloge, bestridas från det under försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, för budgetåret 1943/44 anvisade

investeringsanslaget å 10 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

Genom brev den 30 juni 1943 har Kungl. Maj:t fastställt den av riksdagen

godkända planen för ordnandet av de militära förläggningsförhållandena i

Karlskrona att i huvudsak lända till efterrättelse.

I sin skrivelse den 23 augusti 1943 angående medelsbehoven för budgetåret

1944/45 har marinförvaltningen framlagt en fullständig plan över erforderliga

byggnadsarbeten inom Sydkustens marindistrikt avsedda att utföras under

budgetåren 1943/45. Den sammanlagda kostnaden för de i högsta angelägenhetsgraden

upptagna byggnadsarbetena har angivits till 1 451 000 kronor för

örlogsvarvets del och till 6 245 800 kronor för distriktet i övrigt, allt enligt

prisläget den 1 juli 1941. Beträffande de olika byggnadsobjekten inhämtas av

statsrådsprotokollet till nu förevarande proposition följande.

A. För marindistriktet gemensamma anläggningar (s. 140 och 141). För omändring

av läkarbostället vid nuvarande marinens sjukhus till lokaler för

marindistriktets sjukvårdsbehov har marinförvaltningen beräknat medelsbehovet

till 86 000 kronor. Vidare har föreslagits komplettering och renovering

av marindistriktschefens kanslibyggnad för en kostnad av 9 600 kronor

samt uppförande av garage för fyra av intendenturförvaltningen disponerade

lastbilar m. m. för en kostnad av 24 000 kronor. Departementschefen har biträtt

förslagen och för ändamålen beräknat kostnaderna till 120 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

B. Sjömanskåren och vissa skolor (utom sjömansskolan) (s. 141—143). För

ombyggnad av matinrättningen vid kasern Ankarstierna har departementschefen

i enlighet med marinförvaltningens förslag beräknat 53 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. Vidare har departementschefen förordat

ett av ämbetsverket framlagt förslag till ombyggnad för en kostnad av 220 000

kronor av under officer sbyggnaden vid stadskasör nen, som avses

skola utnyttjas dels för radioskolan, dels för chefens för Karlskrona örlogsstation

kansli, dels ock för ett planerat ekonomikontor och för kameralförvaltningen.

Då för denna ombyggnad redan disponerats 146 500 kronor erfordras

för ändamålet ytterligare 73 500 kronor.

C. Flottans sjömansskola (s. 143 och 144). Beträffande verkstadslokaler

för flottans sjömansskola har marinförvaltningen i sin skrivelse angående

medelsbehoven för nästa budgetår anfört, att lokaler för smedja och

svetsningsverkstad ävensom för elektrisk verkstad planerades i bastionen

Aurora. Dessa lokaler vore för närvarande icke försedda med centralvärmesystem.

Centralvärmeanläggning borde emellertid nu installeras och anslutas

till befintlig panncentral inom örlogsvarvets område. Kostnaderna för anordnande

av ifrågavarande verkstadslokaler beräknades av marinförvaltningen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 1S4.

till 74 000 kronor, varav för egentliga byggnadskostnader 18 000 kronor, för

värme och sanitet 46 000 kronor samt för elektrisk installation 10 000 kronor.

Marinens nuvarande sjukhusbyggnad avses att efter ombyggnad tagas i

anspråk för skollokaler och vissa verkstäder för sjömansskolan. Erforderliga

byggnadsarbeten ha kostnadsberäknats till sammanlagt 235 000 kronor,

varav belöpa 75 000 kronor å egentliga byggnadskostnader, 138 000 kronor å

värme och sanitet samt 22 000 kronor å elektrisk installation.

I den till marinens nuvarande sjukhus hörande ekonomibyggnadens souterrainvåning

planeras anordnande av lokaler för kockskola. Vid denna

skola beräknas enligt marinförvaltningen undervisning för ungefär 45 elever

skola äga rum. Övrig del av ekonomibyggnaden avses att tagas i anspråk

såsom serveringslokaler och fritidslokaler för sjömansskolans

elever. Iordningställandet av denna byggnad har enligt prisläget den 1

juli 1941 kostnadsberäknats till sammanlagt 110 000 kronor.

Mellan stadskasernen och marinens sjukhus leder en för allmän trafik upplåten

väg fram till amiralitetskyrkan. Då enligt den nuvarande planläggningen

såväl kasernen som sjukhusbyggnaden skola utnyttjas av flottans sjömansskola

har marinförvaltningen ansett, att en tunnelförbindelse borde etableras

mellan de båda etablissementen. Kostnaderna härför ha beräknats till 52 000

kronor.

Marinförvaltningen har vidare framhållit behovet av en skyddad hamn

för sjömansskolans småbåtar. En dylik hamn borde enligt ämbetsverket

anläggas vid kajen invid nuvarande marinens sjukhus och utgöras av

fyra betongpontoner med vardera en längd av 40 meter och en bredd av 4,2

meter. Kostnaderna för denna anläggning hava enligt prisläget den 1 juli

1941 beräknats till 166 000 kronor.

Slutligen har marinförvaltningen föreslagit anordnande av gåshus —

till en kostnad av 7 000 kronor ■— i en vid marinens sjukhus befintlig mindre

byggnad.

Departementschefen har anfört följande.

Vid anmälan senare denna dag av en proposition angående vissa avlöningsm.

fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1944/45 avser

jag att till närmare behandling upptaga frågan om inrättande av en verkstadsskola

och en förplägnadsskola (kockskola) i anslutning till sjömansskolan. Såsom

av den därvid lämnade redogörelsen kommer att framgå har marinförvaltningen

—- i anledning av vissa av sjöförsvarets utbildningskommission gjorda

uttalanden — i skrivelse den 4 februari 1944 föreslagit verkstadsskolans förläggning

i anslutning till Karlskrona örlogsvarv. Äv skäl som närmare framgå

av berörda proposition anser jag mig emellertid icke kunna biträda detta förslag

utan förordar verkstadsskolans anknytning till sjömansskolan. Enär jämväl

förslaget örn inrättande av en förplägnadsskola synes lämpligt, finner jag

de av marinförvaltningen i dess medelsäskanden för nästa budgetår föreslagna

byggnadsarbeten, som äga samband med flottans sjömansskola, i stort sett

godtagbara i avseende å utnyttjandet av till förfogande stående lokaler.

Jag har icke heller något att erinra mot marinförvaltningens kostnadsberäkningar.

Av praktiska skäl synes den föreslagna tunnelförbindelsen mellan

sjukhusbyggnaden och stadskasernen redan nu böra komma till utförande.

Beträffande hamn för sjömansskolans småbåtar vill jag dock förorda, att

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

27

innan ställning tages till denna fråga ytterligare utredning kommer till stånd

rörande sättet för hamnens anläggande och möjligheterna till ett mindre

kostsamt utförande. Därvid synes böra undersökas möjligheten att för ändamålet

utnyttja viss för beredskapsändamål anskaffad materiel, vilken måhända

eljest icke kommer till användning under fredsförhållanden.

För under detta avsnitt behandlade byggnadsarbeten har departementschefen

beräknat tillhopa 478 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

D Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartilleriregemente (s. 144

-—146). Medel ha beräknats för iordningställande av Oscarsvärnsförläggningen,

för inrättande av ett fullträffsäkert artilleriammunitionsförråd samt för vissa

arbeten inom etablissementet vid Gräsvik allt till en kostnad av 390 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

E. Karlskrona örlogsvarv (s. 146 och 147).

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har marinförvaltningen

för varvets vidkommande framlagt en plan för femårsperioden 1942/47,

upptagande ett stort antal byggnadsobjekt som på vedertaget sätt indelats i

angelägenhetsgrupper.

Till utförande under budgetåret 1944/45 föreslagna byggnadsarbeten äro

följande.

Förlängning av samt nya länspumpar för Oscarsdockan. För

detta ändamål har riksdagen beräknat sammanlagt 175 000 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 omkring 160 000 kronor. Marinförvaltningen

har hemställt, att resterande medel, (460 000 — 160 000 =) 300 000

kronor, måtte beräknas för budgetåret 1944/45.

För fortsatt modernisering av verkstäder vid ingenjördepartementet

har marinförvaltningen för nästa budgetår på grundval av

prisläget den 1 juli 1942 beräknat 175 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941.

Komplettering av tunnelsystemet å Kålsholmen. Detta arbete

har kostnadsberäknats till 91 600 kronor.

Marinförvaltningen har vidare hemställt örn medel för anordnande av en

särskild slip för underhåll och skötsel av mål materiel. Kostnaderna

härför ha av ämbetsverket beräknats till 12 000 kronor.

Slutligen har marinförvaltningen föreslagit fortsatt utökning och förbättring

av elektriska kraftnätet vid varvet. Av totalkostnaden, som

i enlighet med en i marinförvaltningens ifrågavarande skrivelse närmare angiven

specifikation beräknats till 175 000 kronor, har ett belopp av 56 000

kronor ansetts erforderligt under nästa budgetår.

Departementschefen har ansett att i avvaktan på ett ställningstagande till

frågan om örlogsvarvens organisation endast sådana arbeten, som icke kunna

föregripa en omorganisation, böra komma till utförande. De medelsbehov som

av marinförvaltningen anmälts för nästa budgetår, ha emellertid samtliga synts

vara av den natur, att med deras tillgodoseende icke behöver av denna anledning

anstå, varför för ändamålen i enlighet med ämbetsverkets förslag enligt

prisläget den 1 juli 1941 beräknats 634 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 134.

VÄSTKUSTENS MARINDISTRIKT.

Verkstadsaniäggningar m. m. vid Wästkustens marindistrikt (s. 147—155).

I gemensam skrivelse den 21 april 1943 framlade arméförvaltningens tygdepartement

oell fortifikationsstyrelse samt marinförvaltningen förslag till

centralisering av reparationstjänsten för nämnda förband. Förslaget innebar

följande.

1. Helgar atton av optisk materiel centraliseras för samtliga försvarsgrenar

till en i berg insprängd verkstad antingen vid Nya Varvet eller Älvsborgs

kustartilleriregemente.

2. Reparation av si gnat materiel (huvudsakligen radio-, telefon- och kabelmateriel)

centraliseras för samtliga försvarsgrenar till en verkstad, förlagd

till Nya Varvet eller Älvsborgs kustartilleriregemente.

3. Reparation av motorfordon och luftvärnsmateriel centraliseras till en

verkstad förlagd till Göteborgs luftvärnskår.

4. Sadelmakerireparationer centraliseras till Göta artilleriregemente.

5. Snickerireparationer, utom beträffande fartyg och båtar, centraliseras

till Göta artilleriregemente.

I propositionen 1943: 302 (s. 45) uttalades, att beträffande dessa verkstadsanläggningar

ytterligare utredningar borde företagas i avsikt att utröna,

huruvida icke centraliseringen kunde drivas längre.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45 har arméförvaltningen respektive

marinförvaltningen anfört, att förnyad utredning verkställts, därvid utrönts,

att reparationstjänsten i Göteborg borde kunna ytterligare centraliseras.

Denna ytterligare centralisering ginge i huvudsak ut på att de angivna

verkstadsanläggningarna vid Göta artilleriregemente och Göteborgs luftvärnskår

skulle sammanslås till en gemensam centralverkstad i anslutning

till sistnämnda förband. Vid artilleriregementet skulle behållas så stor

del av nuvarande verkstäder, som kunde anses oundgängligen erforderlig

för servicearbetet på regementets egen materiel. Till varvet eller Älvsborgs

kustartilleriregemente skulle förläggas återstående verkstäder.

Medel för den centrala tygverkstaden vid Göteborgs luftvärnskår ha efter

förslag av arméförvaltningen äskats i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 33 f.).

Medel för byggnadsprogrammet i övrigt ha äskats av marinförvaltningen

i dess skrivelse med medelsäskanden för budgetåret 1944/45, Ämbetsverket

har därvid föreslagit en utbyggnad, kostnadsberäknad till 770,900 kronor.

Av byggnadsprogammet borde arbeten till en kostnad av 482 800 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941 komma till utförande under nyssnämnda

budgetår.

Sedermera har marinförvaltningen i en den 21 december 1943 dagtecknad

promemoria anfört, att det befunnits erforderligt att ytterligare beakta överbefälhavarens

direktiv, att verkstäder skulle förläggas i bergrum. I enlighet

härmed hade uppgjorts ett förslag att den för speciellt svåranskaffbar materiel

avsedda signalverkstaden skulle utföras såsom bergverkstad.

Förslaget, som kostnadsberäknats till 767 450 kronor enligt prisläget den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134. 29

1 juli 1941, borde genomföras under budgetåren 1944/45 oell 1945/46 enligt

följande.

Under budgetåret 1944/45.

Servicelokal för artillerimateriel ................................ kronor 108 750

» » motorfordon .................................... » 14 000

Signalverkstad .................................................... » 457 500

Omändring av befintliga verkstäder ............................ » 70 200

Utvändiga ledningar.............................................. » 26 000

Summa kronor 676 450

Under budgetåret 1945/46.

Verkstadskontor samt segelsömmeri- oell målarverkstad...... kronor 89 000

Utvändiga ledningar.............................................. » 2 000

Summa kronor 91 000

Departementschefen har funnit att med den föreslagna organisationen av

reparationstjansten inom Göteborgsgarnisonen de tidigare anlagda synpunkterna

på rationalisering och driftsekonomi bleve väl tillgodosedda och har

därför i princip förordat det av marinförvaltningen framlagda förslaget. Med

hänsyn till krigserfarenheterna har departementschefen funnit det välbetänkt,

att den för försvarsgrenarna gemensamma sigftalverkstad, som vid bifall till

ämbetsverkets förslag skall förläggas till Nya Varvet, inspränges i berg. För

ändamålen har ett belopp av i runt tal 676 000 kronor beräknats bliva erforderligt.

ADMINISTRATIONSKOSTNADER OCH OFÖRUTSEDDA UTGIFTER.

I överensstämmelse med tidigare tillämpade grunder har för marinens vidkommande

för administrationskostnader och oförutsedda utgifter beräknats ett

belopp av 250 000 kronor, motsvarande omkring 6 % av kostnaderna för föreslagna

byggnadsarbeten m. m.

Flygförvaltningens delfond.

Flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor (s. 155—162). Dessa

skolor förutsattes av försvarsutredningen skola förläggas till Västmanlands

flygflottiljs nuvarande etablissement i Västerås. Kostnaderna härför beräknades

till 646 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Hittills har i avbidan

på ytterligare utredning i ämnet medel icke beräknats för ändamålet.

Sedan flygförvaltningen i sin skrivelse den 31 augusti 1943 angående flygvapnets

medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anmält,

att utredning i förevarande ärende påginge, samt att kostnaderna preliminärt

beräknades till 766 000 kronor, har ämbetsverket den 9 oktober 1943 inkommit

med förslag i ämnet. Förslaget innebär, förutom renovering av vissa lokaler

vid etablissementet i Västerås med anlitande av underhållsmedel, ombyggnads-,

renoverings- eller ändringsarbeten m. m. till en kostnad av 646 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941 ävensom vissa till- och ombyggnader m. m. till

en kostnad av 120 000 kronor enligt samma prisläge.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsritskottets utlåtande nr 134.

1940 års militära byggnadsordning bär intet haft att erinra mot förslaget

i vad detsamma avser de skilda byggnadernas disponering för olika ändamål

och ej heller mot de föreslagna ombyggnadsarbetena. Yad åter angår de föreslagna

renoveringsåtgärderna har byggnadsutredningen ansett desamma kunna

i viss omfattning reduceras. De sammanlagda kostnaderna ha av utredningen

uppskattats till 595 600 kronor enligt 1941 års prisläge. En reservant inom

utredningen har emellertid ansett kostnaderna böra beräknas till i det närmaste

samma belopp som enligt försvarsutredningens förslag.

Departementschefen, som förordat att det bör ankomma på Kungl. Maid

att besluta huruvida vissa för flygvapnets lärlingsskola avsedda lokaler böra

iordningställas samtidigt med övriga delar av etablissementet, har i övrigt

funnit av flygförvaltningen angiven disposition av tillgängliga lokaler kunna

i huvudsak förordas. Yad kostnaderna för förläggningens ordnande beträffar

har — oavsett eventuella jämkningar — vissa inskränkningar i det av flygförvaltningen

framlagda programmet ansetts kunna genomföras. Enligt departementschefens

mening böra erforderliga arbeten kunna utföras inom ramen av

det för ändamålet av 1941 års försvarsutredning beräknade beloppet, 646 000

kronor.

Vissa radioanläggningar (s. 162—164). För övertagande av en av armén

nu disponerad station samt för uppförande för IV. militärbefälsstaben av en

liknande anläggning har beräknats ett belopp av 90 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Tjänstebostäder för personal vid flygvapnet (s. 164—178). Bland sina medelsäskanden

för budgetåret 1943/44 upptog flygförvaltningen vissa belopp för bostäder,

beräknade med utgångspunkt från 1941 års försvarsutrednings förslag

i ämnet. På grundval av flygförvaltningens äskanden har riksdagen sedermera,

efter förslag av Kungl. Maj:t i 1943 års statsverksproposition, kapitalbudgeten:

bil. 2, anvisat medel för byggnadsarbeten vid de olika förbanden, i vilka medel

sålunda vanligen även ingå för tjänstebostäder avsedda belopp. Beräkningen

av förenämnda för tjänstebostäder avsedda belopp har emellertid skett med

utgångspunkt från andra grunder beträffande behovet av tjänstebostäder än

som fastställts av 1943 års riksdag. Sedan omfattningen av tjänstebostadsbebebyggelsen

för flygvapnet enligt numera tillämpade grunder fastställts och

kostnaderna härför i möjligaste mån fixerats, erfordras sålunda en utredning,

i vad män av riksdagen för tjänstebostäder anvisade medel förslå för behovets

fyllande eller i vilken utsträckning ytterligare medel erfordras.

Yid anmälan av propositionen 1943: 287 anförde föredragande departementschefen,

bland annat, att å orter, där behov av tjänstebostäder i egentlig mening

ansåges föreligga, det i många fall syntes vara lämpligt att bostadsanskaffningsnämnden

uppförde samtliga bostadslägenheter och att sedermera en

prövning verkställdes i vad mån lägenheterna borde upplåtas med bostadstvång.

Detta uteslöte icke — anförde departementschefen vidare — att i de

fall, då bostäder måste uppföras inom militära kasernetablissement eller andra

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134. 31

militära anläggningar, bostadsproduktionen då så prövades lämpligt utfördes

av vederbörande militära förvaltningsorgan.

Beträffande behovet av tjänstebostäder har numera från flygstabens sida

uttalats önskemål örn en relativt omfattande tjänstebostadsbebyggelse. Sålunda

har hemställts, att för militärmeteorologer och signalister bostäder skola

uppföras genom statens försorg vid alla etablissement, där icke genom privat

eller kommunal bebyggelse bostäder kunna erhållas i omedelbar närhet av

etablissementet eller inom närbeläget samhälle, som har gynnsamma kommunikationer

med etablissementet i fråga. För köks- och mässpersonal har det med

hänsyn till föreliggande personalrekryteringssvårigheter ansetts vara av behovet

påkallat, att bostäder uppföras jämväl vid sådana etablissement, som

ligga i omedelbar närhet av ett samhälle. Det har vidare ansetts vara önskvärt,

att några ogifta officerare och underofficerare erhålla bostäder inom

etablissementen för att under icke-tjänstetid kunna övertaga vissa av de funktioner,

som eljest bort åligga divisionschefer, kasernofficerare och kasernunderofficerare

m. fl. Vidare borde med hänsyn till beredskapsförhållanden

samt av övningsskäl m. m. vissa förläggningsmöjligheter förefinnas inom etablissementen

för andia officerare och underofficerare.

På grund av flygförbandens i många fall avskilda läge torde, enligt vad

departementschefen i det vid nu förevarande proposition fogade statsrådsprotokollet

anfört, en tjänstebostadsbebyggelse av i huvudsak av flygmyndigheterna

föreslagen omfattning (jfr propositionen s. 169—175) vara motiverad.

Departementschefen har funnit vad flygförvaltningen anfört rörande behovet

av bostäder, som betecknats såsom obligatoriska icke giva anledning till

erinran, och har departementschefen även ansett sig kunna i stort sett vitsorda

behovet av vissa bostäder, rörande vilka emellertid kompletterande utredning

funnits böra förebringas. Dock ha bostäder av senast angivet slag, i

avvaktan på erfarenheter rörande den kommande utvecklingen, funnits icke

böra uppföras vid Skånska flygflottiljen och Hallands flygflottilj. I fråga örn

Bråvalla, Hälsinge och Upplands flygflottiljer samt flygkadettskolan har

departementschefen funnit föreliggande utredning icke klart ådagalägga, att

medel för närvarande böra beräknas för ifrågavarande bostäder. I enlighet

med flygförvaltningens förslag beräknas tillhopa 415 000 kronor —- förutom

administrationskostnader — för på utredning beroende bostäder vid sistberörda

fyra förband, därvid förutsatts, att det skall ankomma på Kungl. Majit

att i varje särskilt fall, efter framställning från flygförvaltningen, pröva behovet

av de föreslagna bostadsbyggnaderna. Bostadsanskaffningen förutsattes

i sin helhet skola ske genom flygförvaltningens försorg. Departementschefen

har funnit lämpligt, att bostäder i viss utsträckning anordnas jämväl

för bland andra ogifta officerare och underofficerare m. fl. Då bostäder av

detta slag i allmänhet torde komma att anordnas i omedelbar anslutning till

de militära etablissementen, har av praktiska skäl även denna bostadsanskaffning

synts böra ombesörjas av flygförvaltningen. Bostadsanskaffning i större

skala och omfattande jämväl familjebostäder har emellertid ansetts böra omhänderhavas

av försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Departementschefen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 134.

Utskottet.

har emellertid icke funnit sig beredd att för nu berörda ändamål tillstyrka

uppförande av bostäder i av flygförvaltningen nu föreslagen omfattning.

Yad kostnaderna för av departementschefen föreslagna bostäder beträffar

har framhållits, att de gjorda beräkningarna icke kunna göra anspråk på att

vara exakta men att de dock kunna läggas till grund för en beräkning i stort

av medelsbehovet.

Kostnaderna för av departementschefen tillstyrkta tjänstebostäder har

uppskattats till 4 789 000 kronor intill utgången av budgetåret 1944/45. Enär

riksdagen hittills anvisat större belopp — 5 003 000 kronor — för ifrågavarande

ändamål har departementschefen förordat, att överskjutande belopp

får utnyttjas för andra av riksdagen godkända byggnadsarbeten inom femårsplanens

kostnadsram.

Vissa byggnadsarbeten m. m. tor sjunde jaktflottiljen (s. 178—181). För an

läggande av ett krigsflygfält- å Södertörn har Kungl. Maj:t genom beslut den

8 juli och den 5 november 1943, inklusive administrationskostnader, anvisat

tillhopa 2 850 000 kronor, varav 714 000 kronor för markförvärv och 2136 000

kronor för flygfältsarbeten.

Departementschefen har anmält, att han i annat sammanhang avsett att

framlägga förslag örn att i flygvapnets organisation skall ingå ytterligare en

jaktflottilj, Södertörns flygflottilj (F18), förlagd till detta krigsflygfält.

Flygförvaltningen har beräknat de med flottiljens uppsättande förenade

markinköps-, flygfälts- och byggnadskostnader till sammanlagt 14 300 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 samt anmält, att under budgetåret

1944/45 borde fastställas ritningar och meddelas dispositionsbeslut för byggnadsföretag

och markförvärv m. m. till en kostnadssumma av i avrundat tal

10 200 000 kronor.

Departementschefen, som för närvarande förordat markförvärv i något

mindre omfattning än flygförvaltningen föreslagit, ävensom ansett vissa av

förvaltningen föreslagna byggnadsåtgärder icke böra komma till utförande,

har uppskattat kostnaderna för flottiljens anordnande till 13 325 000 kronor,

enligt prisläget den 1 juli 1941, med reservation dock för att kostnaderna för

uppförande av bostäder vid flottiljen kunde komma att överstiga för sådant

ändamål beräknat belopp.

I förevarande proposition nr 175 ha anmälts förslag beträffande vissa

byggnadsföretag och markförvärv för försvaret, vilka vid tidpunkten för statsverkspropostionens

framläggande ännu icke voro i det utredda skick, att de

då kunde föreläggas riksdagen. Utskottet, som i annat sammanhang avgivit

utlåtande i anledning av propositionen i vad avser förslag rörande expeditionsbyggnad

för militära staber i Karlstad, upptager under förevarande

punkt till behandling de övriga kapitalinvesteringar, som skola bestridas

med de i 1944 års statsverksproposition för budgetåret 1944/45 äskade och av

riksdagen sedermera under försvarsväsendets fastighetsfond till vissa byggnadsarbeten

m. m. anvisade investerinsanslagen (kvotanslagen).

Under arméförvaltningens delfond har anmälts medelsbehov bland

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

33

annat för förläggning av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola.

Departementschefen har därvid förordat, att den för infanteriets och kavalleriets

officersaspiranter gemensamma skolan, som nu är provisoriskt förlagd

å Karlberg, skall förläggas till Järvafältet å egendomen Rådan, vilken föreslås

skola förvärvas för ändamålet. Kostnaderna för en dylik förläggning

hava av departementschefen beräknats till sammanlagt 3 460 000 kronor, därav

2 550 000 kronor avse byggnadsarbeten enligt prisläget den 1 juli 1941

samt 910 000 kronor förvärv av egendomen Rådan och därmed sammanhängande

kostnader. I anslutning härtill har departementschefen förordat,

att de å Karlberg ledigblivna utrymmena i första hand utnyttjas för förläggning

av gymnastik- och idrottsskolan, som för närvarande är provisoriskt förlagd

till signalregementets förutvarande kasern å Marieberg. Departementschefen

har för de med skolans förläggning till Karlberg förenade ofrånkomliga

utgifterna för byggnadsarbeten beräknat 40 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. Gentemot förslaget att förlägga officersaspirantskolan

till Järvafältet har i motionerna I: 310 och II: 475 erinrats, att med ett ställningstagande

härtill borde anstå till dess fredsförhållanden inträtt bland

annat, enär det icke syntes uteslutet att skolan då skulle kunna förläggas i

något armétruppförbands etablissement utom Stockholm.

Utskottet, som avlagt besök på Karlberg, har i likhet med departementschefen

kunnat konstatera, att det nuvarande provisoriet med förläggning till

Karlbergs slott av såväl krigsskolan som officersaspirantskolan ur olika synpunkter

—- särskilt med hänsyn till trångboddheten och därmed sammanhängande

svårighet att ordna en ändamålsenlig utbildningsverksamhet —

måste betraktas såsom otillfredsställande. Det synes utskottet ofrånkomligt,

att åtgärder vidtagas för att detta provisorium skall kunna avvecklas. Enligt utskottets

förmenande är det knappast möjligt, att en förläggning av skolan skall

kunna på sätt i förevarande motioner ifrågasatts anordnas genom ianspråktagande

av utrymmen inom något befintligt armétruppförband. Icke heller i

övrigt i motionerna antydda utvägar synas utskottet framkomliga för förläggningsfrågans

ordnande. Utskottet delar sålunda departementschefens åsikt,

att frågan endast kan lösas genom anordnande av ett nytt etablissement för

skolan. Av departementschefen anförda skäl för en förläggning till Järvafältet

å egendomen Rådan finner utskottet efter att hava avlagt besök på platsen

bärande. Utskottet anser sig sålunda böra tillstyrka det framlagda förslaget

till förläggningens ordnande. De gjorda kostnadsberäkningarna ha icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet anser sig dock i detta sammanhang

böra understryka departementschefens uttalande rörande angelägenheten

av att en för statsverket mer tillfredsställande lösning ernås beträffande

frågan örn ersättning till arrendatorn av egendomen Rådan för förtidigt upphörande

av arrendekontraktet.

Jämväl förslaget att till Karlberg förlägga gymnastik- och idrottsskolan

finner sig utskottet böra tillstyrka. Denna skola tarvar betydligt mindre utrymme

än officersaspirantskolan, varför de olägenheter, som äro förenade

med det nuvarande provisoriet vid Karlberg vid en sådan lösning, icke komma

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 134. 1090 44 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 134.

att kvarstå. De militära myndigheterna hava i anslutning till förslaget om

förläggande till Karlberg av gymnastik- och idrottsskolan ansett vissa byggnadsarbeten

erforderliga, nämligen uppförande av ett badhus med simhall

samt fäktsal till en kostnad av 300 000 kronor ävensom utförande av vissa

sanitära och andra standardförbättringar till en kostnad av 241 500 kronor.

Departementschefen, som för de med skolans förläggning ofrånkomliga utgifterna

för byggnadsarbeten beräknat ett belopp av 40 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941, har emellertid med hänsyn till föreliggande svårigheter

att anskaffa material icke för närvarande kunnat förorda anvisande av

medel för ifrågasatta förbättringsarbeten och har heller icke ansett sig nu

kunna tillstyrka uppförande av badhuset. Utskottet finner sig icke kunna

underlåta att framhålla, att utskottet vid det företagna besöket å Karlberg

funnit de sanitära förhållandena i vissa hänseenden i hög grad otillfredsställande.

Det är därför enligt utskottets mening önskvärt, att i vart fall

frågan örn avhjälpande av de sanitära missförhållandena så snart som möjligt

upptages till omprövning. Yad angår avsaknaden av badanläggning av tillräckliga

dimensioner — nu finnes endast en mindre bastuanläggning —

måste detta givetvis redan under nuvarande förläggningsförhållanden inge betänkligheter.

Att behovet av en tillfredsställande badanläggning blir än större

sedan gymnastik- och idrottsskolan förlagts till Karlberg är uppenbart. Utskottet

förutsätter, att denna fråga göres till föremål för ytterligare överväganden.

Av vad nu anförts framgår, att utskottet anser sig böra avstyrka bifall till

motionerna I: 310 och II: 475. Utskottet får i detta sammanhang framhålla,

att, därest motionerna skulle av riksdagen bifallas, förslaget örn förläggning

till Karlberg av gymnastik- och idrottsskolan jämväl måste avslås.

Utskottet har icke något att erinra mot att frågan örn anordnande av personalbostäder

vid garnisonssjukhusen i Boden och Skövde löses efter i huvudsak

de riktlinjer, som av departementschefen uppdragits. Utskottet vill emellertid

i likhet med vissa personalsammanslutningar giva uttryck åt den uppfattningen,

att rumsstorleken för sköterskor och sjukhusbiträden är väl knappt

tilltagen. Departementschefen har i fråga om sjukhusbiträdena framhållit,

att frågan örn den lämpligaste rumsstorleken borde bliva föremål för ytterligare

övervägande. Utskottet finner för sin del lämpligt, att dylikt övervägande

jämväl sker beträffande frågan örn rumsstorleken för sköterskorna.

Förslag har framlagts örn anlitande av vederbörligt för byggnadsarbeten

m. m. anvisat anslag intill ett belopp av 1 486 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941 för nybyggnad av sjukhus vid Norrlands trängkår samt Karlsborgs

och Östgöta luftvärnsregementen ävensom för örn- och tillbyggnad av

sjukhus vid Livgrenadjärregementet, Värmlands regemente och Dalregementet.

Utskottet, som varit i tillfälle att konstatera att truppförbandssjukhusen

i många fall bland annat till följd av bristande underhåll icke äro tidsenliga,

får med tillstyrkan av det nu framlagda förslaget jämväl framhålla

vikten av att erforderliga iståndsättningsarbeten i möjligaste mån komma till

utförande så fort ske kan.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

35

Under marinförvaltningens delfond har departementschefen i fråga om

brännoljecisterner för flottan förordat, att riksdagens bemyndigande utverkades

för Kungl. Maj:t att inom en kostnadsram av 625 000 kronor besluta om det

närmare utformandet av de anläggningar, för vilka 1942 och 1943 års riksdagar

beräknat nyssnämnda belopp. Utskottet tillstyrker, att det begärda bemyndigandet

lämnas, men förutsätter därvid att beslut örn utförande av ifrågavarande

anläggningar på annat sätt än som ursprungligen avsetts fattas endast

därest detta anses ofrånkomligt och i det fall att riksdagens hörande skulle

innebära för försvarsberedskapen menlig tidsspillan.

Det framlagda förslaget örn utnyttjande av egendomen Berga vid Härs*

fjärden, för vars förvärv 1943 års riksdag anvisat medel, genom förläggning dit

av marinens underofficersskola ävensom Stockholms örlogsstations värnpliktsskola,

finner utskottet lämpligt och får förty tillstyrka detsamma. Utskottet,

som med tillfredsställelse konstaterat att förslaget kunnat så utformas, att egendomens

slottsbyggnad kan användas utan att ombyggnadsarbeten behöva vidtagas

å densamma, vill understryka departementschefens uttalande, att byggnadsprogrammet

så genomföres, att kostnaderna för detsamma i görligaste mån

begränsas och i vart fall hållas inom ett maximibelopp av 5 000 000 kronor.

Utskottet har bemärkt, att förslaget kommer att möjliggöra ett önskat frigörande

av Liljevalchs konsthall.

Under sistnämnda delfond ha medel äskats för vissa byggnadsarbeten inom

Sydkustens marindistrikt, avseende flottans sjömansskola. Därvid har departementschefen

— under hänvisning till att vid anmälan av propositionen

1944: 185 förordats inrättande av en till flottans sjömansskola anknuten

verkstadsskola, för vilken vissa lokaler skulle beredas inom den s. k. bastionen

Aurora — i förevarande sammanhang anmält medelsbehov för iordningställande

av dessa lokaler eller för smedja och svetsningsverkstad ävensom

för elektrisk verkstad till en kostnad av 74 000 kronor. I sitt utlåtande i anledning

av nyssnämnda proposition har utskottet ansett sig böra förorda, att

förnyad utredning verkställes rörande lämpligaste sättet att tillgodose lokalbehovet

för en till Karlskrona förlagd verkstadsskola. Vid sådant förhållande

får utskottet förorda, att med utförande av här avsedda byggnadsarbeten tills

vidare skall anstå.

Departementschefen har vidare — under framhållande att mellan stadskasernen

och marinens sjukhus leder en för allmän trafik u2Jplåten väg fram

till amiralitetskyrkan samt att, då enligt den nuvarande planläggningen såväl

kasernen som sjukhusbyggnaden skall utnyttjas av flottans sjömansskola, en

tunnelförbindelse av praktiska skäl redan nu borde komma till utförande mellan

de båda etablissementen — förordat medelsanvisning för ändamålet till ett

belopp av 52 000 kronor. Utskottet måste emellertid för sin del ifrågasätta,

huruvida icke möjlighet skall kunna föreligga att ordna tillfredsställande

förbindelser mellan de båda etablissementen även utan den föreslagna tunneln.

Därest det huvudsakliga skälet för tunnelförbindelsen skulle vara att ur

disciplinär synpunkt möjliggöra, att sjömansskolan skall kunna helt avgränsas

såsom ett inhägnat område, synes det utskottet som om den relativt kostnads
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 134.

dragande tunnelförbindelsen icke är sakligt motiverad. Utskottet förmenar

nämligen, att en dylik isolering icke skall vara nödvändig för att upprätthålla

disciplinen inom skolan och att den i vart fall icke är önskvärd ur synpunkten

att eftersträva en till viss grad på förtroende byggd disciplinär handledning

av de unga eleverna. Utskottet kan i detta sammanhang icke underlåta framhålla,

att de erfarenheter, som vunnos från verksamheten vid den numera nedlagda

skeppsgosseskolan, torde kunna sägas giva stöd åt den nu av utskottet

hävdade uppfattningen. Utskottet kan sålunda icke finna övertygande skäl

vara förebragta till stöd för den föreslagna förbindelsen och föreslår fördenskull,

att byggnadsföretaget icke kommer till utförande.

Övriga under förevarande avsnitt framlagda förslag och vad departementschefen

i anslutning till dem anfört och förordat ha icke givit utskottet anledning

till erinran.

Vidkommande härefter det i motionen II: 2 framställda förslaget om byggande

av en idrottshall vid Karlskrona örlogsstation får utskottet erinra, att

vid uppgörande av beräkningarna rörande kostnaderna för marinens byggnadsprogram

för femårsperioden 1942/47 en dylik idrottshall förutsattes komma till

utförande under perioden. Byggnadsföretaget har emellertid, enligt vad utskottet

inhämtat, numera av marinförvaltningen hänförts till en så låg angelägenhetsgrad,

att detsamma ännu icke blivit föremål för definitivt ställningstagande

av Kungl. Majit. Utskottet får i anledning av motionen framhålla, att

det jämväl för utskottet framstår som önskvärt att med hänsyn till de speciella

förhållandena i Karlskrona en idrottshall kommer till uppförande därstädes.

Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Majit ägnar denna fråga fortsatt

uppmärksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran, att riksdagen

redan medgivit, att förenämnda expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad

må komma till utförande, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag samt

med avslag å motionerna lii 2 samt I: 310 och lii 475, medgiva,

att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944

angivna byggnadsföretag m. m. må, med den begränsning utskottet

ovan föreslagit, komma till utförande med anlitande av

de i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2) under

försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1944/45 äskade

och av riksdagen numera anvisade investeringsanslagen till Vissa

byggnadsarbeten m. m., i den mån kostnaderna icke kunna bestridas

från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

37

B. Kapitalinvesteringar för markförvärv.

Arméförvaltningens delfond.

2:o) Vissa markförvärv för armén. I förenämnda proposition har Kungl.

Majit vidare föreslagit riksdagen (s. 181—187) att dels medgiva, att såsom

likvid för förvärv från Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag av vissa

fastigheter i Marma örn sammanlagt 67,15 hektar må lämnas — förutom kontant

19 300 kronor — vissa under domänverkets förvaltning stående fastigheter,

omfattande en areal av tillhopa 118,4 5 hektar och saluvärderade till

51 500 kronor, dels ock till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1944/45

anvisa ett investeringsanslag av 860 000 kronor.

Utvidgning av Skånska trängkårens kasernområde (s. 181—185). Departementschefen

har efter besök å ort och ställe förordat förvärv för kronans

räkning av mark för utökning av Skånska trängkårens kasernområde för en

kostnad av 21 500 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Förvärv av mark för Marma skjutfält (s. 185 och 186). Departementschefen

har icke funnit anledning till erinran mot av arméförvaltningen föreslaget

ägobyte mellan kronan och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. För

markbytets genomförande erfordras i runt tal 22 500 kronor.

Förvärv av mark för infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola (s.

186 och 187). För ändamålet har departementschefen under förevarande anslag

beräknat ett belopp av 610 000 kronor.

Förvärv av mark för infanteriskjutskolan (s. 187). För förbättring av utbildningsmöjligheterna

vid skolan genom utvidgning av övningsområdet har

departementschefen förordat förvärv av mark till en beräknad kostnad av

185 000 kronor.

För under punkten 2:o) angivna ändamål har departementschefen beräknat

medelsbehovet till (21 500 + 22 500 + 610 000 + 185 000 =) 839 000 kronor

jämte för mötande av oförutsedda utgifter 21000 kronor, eller tillhopa

860 000 kronor.

Utskottet, som under punkt l:o) avstyrkt motionerna I: 310 och II: 475,

har icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts förevarande förslag och får

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att såsom likvid för förvärv från Stora Kopparbergs

Bergslags Aktiebolag av vissa fastigheter i Marma örn sammanlagt

67,15 hektar må lämnas — förutom kontant 19 300

kronor — vissa under domänverkets förvaltning stående fastigheter,

omfattande en'' areal av tillhopa 118,4 5 hektar och saluvärderade

till 51 500 kronor,

b) till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1944/45

anvisa ett investeringsanslag av 860 000 kronor.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

3:o) Mark för Skånska pansarreysmentet m. m. I förevarande proposition

nr 175 har Kungl. Majit vidare föreslagit riksdagen (s. 188—202) att till Mark

för Skånska pansarregementet m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av 225 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande (s. 188—202).

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (proposition 1943:302) beslöt riksdagen

(skrivelse 1943:412), att Skånska pansarregementet skulle förläggas invid

Hässleholm, varjämte riksdagen till Mark för Skånska pansarregementet

m. m. för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond, anvisade ett investeringsanslag av

2 800 000 kronor, därav enligt av Kungl. Majit för nämnda anslag fastställd

dispositionsplan för övningsfältet avsetts ett belopp av 1250 000 kronor.

Förläggningsplats kunde vid tidpunkten för riksdagens prövning av frågan

icke närmare bestämmas, då den vore beroende av slutligt ställningstagande

till frågan om övningsfält för regementet. Vid nämnda tidpunkt förutsattes

närmast, att det s. k. Hörjafältet skulle komma att tagas i anspråk såsom

övningsfält. Utredning pågick emellertid rörande vissa sociala olägenheter,

som kunde anses vara förenade med ett ianspråktagande av detta fält.

Denna utredning har nu slutförts genom försorg av en av dåvarande fortifika - tionsstyrelsen tillsatt särskild kommission. Vid utredningen har kommissionen

funnit, att de nämnda olägenheternå äro så stora, att kommissionen ansett

sig böra undersöka möjligheterna att förlägga övningsfältet till annan plats.

För ändamålet har kommissionen, ur de synpunkter kommissionen haft att

anlägga på frågan, funnit sig kunna förorda ett område inom Matteröds och

Brönnestads socknar, benämnt Hovdalafältet. Sedan detta område efter

verkställda rekognosceringar prövats vara ur militär synpunkt lämpligt och

kommissionen värderat området, har fortifikationsstyrelsen funnit sig böra

föreslå Hovdalafältet såsom övningsfält för pansarregementet. Förslaget avser

förvärv av en areal av 2 048 hektar till en kostnad av 2 000 000 kronor.

Chefen för armén har i yttrande den 31 augusti 1943 tillstyrkt förvärv av

Hovdalafältet som övningsfält för Skånska pansarregementet men föreslagit

en begränsning av området i förhållande till styrelsens förslag.

Emot detta förslag ha invändningar rests från enskilda fastighetsägares

sida under framhållande bland annat av områdets betydelse ur jordbruksekonomisk

synpunkt. Länsstyrelsen i Kristianstads län har funnit den i

ärendet förebragta utredningen icke vara tillfyllest för att styrka markkommissionens

uppfattning, att ett ianspråktagande av Hovdalafältet skulle medföra

mindre sociala och näringsekonomiska nackdelar än en förläggning av

övningsområdet till Hörjafältet. Förenämnda enskilda markägare ha hänvisat

till den öster örn Hovdalaområdet liggande Göingeåsen som lämpligare plats

för övningsfältet. En på uppdrag av chefen för armén verkställd rekognoscering

av detta område har dock givit vid handen, att detsamma på grund av

markens beskaffenhet icke lämpar sig såsom övningsfält.

En närmare utredning rörande de sociala och lantbruksekonomiska frågor

som uppkommit i ärendet har verkställts av lantbruksstyrelsen, vars chef jämte

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

39

styrelsens föredragande i lantbruksärenden företagit besiktning av de två ifrågavarande

områdena. Lantbruksstyrelsen har med ledning av vad vid denna

besiktning framkommit i likhet med markkommissionen funnit, att mindre

skada ur såväl jordbruksekonomiska som sociala synpunkter skulle uppstå,

därest övningsfältet förlädes till Hovdalafältet i stället för till Hörjafältet.

Beträffande förläggningsplats för Skånska pansarregementet — i propositionen

1943:302 angåvos såsom lämpliga förläggningsområden Mölleröds

kronopark, Tyringe, Perstorp eller Svärtingstorps kronopark — ha myndigheterna

förordat en förläggning till ett område inom Hässleholms stad i

omedelbar anslutning till Mölleröds kronopark, vilket område staden förklarat

sig villig utan ersättning ställa till kronans förfogande för ändamålet.

I samband härmed har staden garanterat, bland annat, att för regementets

icke kasernerade personal erforderliga bostäder skulle finnas att tillgå i

staden till där gängse hyrespriser.

Departementschefen har anfört, bland annat, följande.

För egen del har jag funnit av utredningen i ärendet framgå, att de olägenheter

av social och näringsekonomisk art, som vid lösandet av markfrågor av

detta slag oftast äro oundvikliga, bliva mindre vid ett ianspråktagande av

det nu föreslagna området inom Brönnestads och Matteröds socknar såsom

övningsfält än örn det tidigare planerade Hörjafältet foges i anspråk för ändamålet.

Då de båda områdena bedömts vara ur militär synpunkt i huvudsak

likvärdiga, har jag därför funnit mig böra förorda, att övningsfältet förlägges

till Hovdalaområdet. För att emellertid nedbringa kostnaderna för förvärv av

mark för övningsfältet har jag ansett mig kunna föreslå en begränsning av det

av fortifikationsstyrelsen föreslagna området därhän, att endast den mark inom

det föreslagna området, som är belägen inom Brönnestads socken, förvärvas för

ändamålet. Även detta mindre område, som i areal utgör något över 1 400

hektar, torde vara tillräckligt för att medgiva tillfredsställande utbildningsmöjligheter.

I överensstämmelse härmed har Kungl. Maj:t genom beslut den

19 november 1943 uppdragit åt fortifikationsstyrelsen att förhandla om inköp

av mark för övningsfältet.

Vid detta ställningstagande till frågan örn övningsfält för pansarregementet

kommer frågan örn förläggningsplats för regementet i viss mån i annat läge.

Ett förläggande av regementets kasernetablissement till Hovdalafältet torde

icke böra komma, i fråga, då detta skulle alltför mycket inkräkta på fältet,

särskilt efter den begränsning av detsamma som jag ansett mig böra förorda.

Av de olika platser som angåvos i propositionen 1943: 302 torde endast

Mölleröds kronopark lämpligen böra komma i fråga. Fortifikationsstyrelsen

har emellertid föreslagit, att ett inom Hässleholms stad beläget område intill

kronoparken skulle avses såsom förläggningsplats. De åtaganden som staden

ikläder sig vid förläggning av regementet till detta område synas mig erbjuda

så stora fördelar för statsverket, att jag finner mig kunna tillstyrka

bifall till fortifikationsstyrelsens förslag. Då det är av största vikt med hänsyn

till regementets planenliga uppsättning, att förläggningsfrågan snarast löses,

är det min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att, med godkännande av det med

staden slutna avtalet, besluta om regementets förläggning till ifrågavarande

plats inom Hässleholms stad.

De förhandlingar som förts angående inköp av mark för övningsfältet ha

resulterat i att preliminära avtal kunnat slutas med samtliga fastighetsägare

inom området utom två. De avtalade köpeskillingarna synas mig kunna god
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 134.

tägäs, liksom ock de villkor i övrigt som föreslagits beträffande tillträdesdag

och rätt för föregående ägare att bruka fastigheterna, i vissa fall under deras

återstående livstid. Jag finner mig därför kunna tillstyrka, att de slutna avtalen

av Kungl. Maj:t godkännas. Kostnadsberäkningarna rörande de fastigheter,

beträffande vilka uppgörelser icke kunnat träffas, och beträffande övriga

åtgärder för genomförande av förvärven, lia icke givit mig anledning till

erinran. Beräkningarna sluta å ett belopp av 1 475 000 kronor. Då av

tidigare anvisade medel 1250 000 kronor avsetts för övningsfältet i fråga,

torde ytterligare erforderliga medel, 225 000 kronor, böra äskas av riksdagen’

Beloppet lärer böra anvisas för nästa budgetår såsom särskilt anslag med

samma beteckning som det anslag för innevarande budgetår, i vilket medel

beräknats för här if varande ändamål.

I beloppet 1 475 kronor ingår ett belopp örn 13 000 kronor, avsett för

anskaffning av gräsfrö för igensåning av öppen mark inom det föreslagna

övningsfältet. Eortifikationsförvaltningen har hemställt örn bemyndigande att,

i avvaktan å Kungl. Maj:ts beslut i övrigt i förevarande ärende, av omhänderhavande

medel bestrida dessa kostnader, enär gräsfrö måste anskaffas redan

före den 1 april 1944. Då frågan huruvida Hovdalafältet kommer att tagas i

anspråk såsom övningsfält är beroende av riksdagens ställningstagande, finner

jag mig dock icke kunna nu tillstyrka denna framställning. Enär emellertid

förslaget synes mig ändamålsenligt och kostnadsbesparande för statsverket,

vill jag framhålla önskvärdheten av att här förevarande fråga bliver föremål

för snar behandling inom riksdagen.

Såsom av det föregående framgår har länsstyrelsen funnit det böra tagas i

övervägande att bereda vederbörande kommuner skälig ersättning för de

minskade skatteintäkter som vid ett genomförande av föreliggande förslag

kunna komma att åsamkas dem. Vid bifall till det av mig framställda förslaget

äro i detta avseende endast de ekonomiska förhållandena inom Brönnestads

kommun aktuella. Huruvida bestämda olägenheter komma att tillskyndas

kommunen genom övningsfältets utläggande kan icke avgöras utan kännedom

örn de fördelar, som denna åtgärd kan komma att för kommunen innebära. I

avbidan på närmare erfarenheter härutinnan torde den av länsstyrelsen berörda

frågan icke kunna nu upptagas till bedömande.

I den lämnade redogörelsen erinras, att 1943 års riksdag beslutat, att

Skånska pansarregementet skall förläggas invid Hässleholm och att riksdagen

för erforderliga markförvärv beräknat ett belopp av 1 250 000 kronor.

Definitivt avgörande rörande plats för förläggningen eller vilket område som

borde förvärvas såsom övningsfält fattades emellertid icke. Riksdagen uttalade

emellertid att av då anmälda två alternativ för övningsfält — Risebergafältet

och Hörjafältet —- flertalet skäl talade för sistnämnda fält.

Kungl. Maj:t har emellertid nu föreslagit, att övningsfältet skall förläggas

till ett område huvudsakligen beläget inom Brönnestads socken, benämnt

Hovdalafältet. Kostnaderna för förvärv av erforderligt område hava uppskattats

till 1 475 000 kronor, d. v. s. 225 000 kronor mer än vid övningsfältets

förläggande till Hörjafältet. Utskottet finner av departementschefen anförda

skäl för alternativet Hovdalafältet bärande och tillstyrker förty att det äskade

anslaget anvisas.

Vad departementschefen anfört i förläggningsfrågan har icke givit utskottet

anledning till erinran.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

41

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Mark för Skånska pansarregementet

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av

225 000 kronor.

C. Andra kapitalinvesteringar.

Arméförvaltningens delfond.

4;o) Vissa kostnader för anslutning av avloppssystemet vid Upplands regemente

tili Uppsala stads reningsverk. Kungl. Majit bär i förevarande proposition

föreslagit riksdagen (s. 202 och 203) att till Vissa kostnader för anslutning

av avloppssystemet vid Upplands regemente till Uppsala stads reningsverk

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 119 000

kronor.

Departementschefen har funnit vissa av arméns fortifikationsförvaltning

föreslagna åtgärder för ordnande av den sedan länge aktuella avloppsfrågan

vid Upplands regemente ändamålsenliga och ur kostnadssynpunkt godtagbara.

Kostnaderna härför, 119 000 kronor enligt nuvarande prisläge, bör enligt

departementschefens åsikt icke inräknas inom den kostnadsram, som av

1942 års riksdag angivits för försvarsväsendets utbyggande under femårsperioden

1942/47, då principbeslut rörande arbetena träffats före 1942 års

försvarsbeslut.

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

får hemställa,

att riksdagen må till Vissa kostnader för anslutning av avloppssystemet

vid Upplands regemente till Uppsala stads

reningsverk för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av 119 000 kronor.

Marinförvaltningens delfond.

5:o) Ytterligare medel för ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund. I propositionen

nr 175 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen (s. 203—206) att till

Ytterligare medel för ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

På därom av Kungl. Majit i propositionen 1941:221 gjord hemställan anvisade

riksdagen (skrivelse 360) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 dels under marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets

fastighetsfond ett reservationsanslag av 240 000 kronor för ordnande av

vattenförsörjningen i Fårösund, dels ock under flygförvaltningens delfond av

samma fond ett reservationsanslag av 15 000 kronor för omläggning av vattenledningssystemet

vid flygvapnets förläggning i Fårösund. Medlen avsågos

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 134.

Utskottet.

för bestridande av kostnaderna för upptagning av borrhål och anläggande av

en central vattenledning.

Marinförvaltningen har nu hemställt, att ytterligare medel måtte anvisas

för vattenförsörjningens ordnande, och har därvid föreslagit utnyttjande av

en mindre insjö, Hau träsk, belägen 4 kilometer från Fårösund, såsom vattentäkt.

Kostnaderna ha, oavsett vissa skadeersättningar, vilkas storlek för närvarande

icke kunde beräknas, uppskattats till 403 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1943, därav 3 000 kronor för markförvärv.

Departementschefen, som funnit den nuvarande vattenförsörjningen vara

behäftad med bland annat stora hygieniska brister, har förordat marinförvaltningens

förslag och funnit kostnadsberäkningarna godtagbara. De skadeoch

intrångsersättningar som framdeles kunde behöva anvisas och vilka icke

syntes bliva nämnvärda borde få förskjutas av marinförvaltningen och framdeles

ersättas genom anvisande av ytterligare anslag efter framställning av

ämbetsverket.

Då anläggningen utgör ett fullföljande av ett äldre byggnadsföretag, som

icke utan fortsatt medelsanvisning kan bliva till avsedd nytta, har departementschefen

ansett merkostnaderna, beräknade till i runt tal 400 000 kronor,

icke böra medräknas i den för marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda

kostnadsramen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av medel för ordnande av vattenförsörjningen

i Fårösund enligt ett annat system än det, för vars realiserande

1941 års riksdag anvisat medel, men vilket befunnits icke kunna tillfredsställande

lösa vattenproblemet. Med hänsyn till vikten av att vattenbehovet i

Fårösund så snart som möjligt blir tillgodosett, har utskottet funnit sig böra

tillstyrka förslaget. Yad departementschefen anfört i fråga örn kostnadernas

gäldande utom den för femårsperioden fastställda kostnadsramen har icke

givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Ytterligare medel för ordnande av vattenförsörjningen

i Fårösund för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

Flygförvaltningens delfond.

6:o) Bombfällningsplats för Kalmar flygflottilj. I förenämnda proposition

nr 175 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen (s. 207 och 208) medgiva, att av

riksdagen anvisade medel för flygvapnets övningsplats å Öland må användas

på sätt i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet angivits.

I det av riksdagen såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond

till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1942/43 under flygförvaltningens

delfond anvisade reservationsanslaget av 40 700 000 kronor ingingo

jämväl medel för flygvapnets övningsplatser. För övningsplatsen å

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

43

Öland avsågs härvid ett belopp av 75 000 kronor jämte administrationskostnader.

Genom beslut den 7 augusti 1942 anvisade Kungl. Maj:t ett belopp av

75 000 för flygvapnets övningsplats å Öland att jämte därå belöpande tillägg

för administrationskostnader av 6 % avföras å delposten Flygvapnets övningspiatser

av reservationsanslaget å 40 700 000 kronor.

Beträffande denna övningsplats hade 1941 års försvarsutredning i sitt betänkande

(s. 667) uttalat, att densamma närmast skulle få karaktären av nödlandningsplats,

avsedd att främst kunna användas av flygplan tillhörande

Kalmar flygflottilj i samband med bombfällnings- och skjutövningar ävensom

vid övriga tillfällen, då av olika skäl landning i Kalmar icke vore möjlig.

Med erinran härom samt under framhållande att medel icke funnes anvisade

eller beräknade för inköp och anordnande av bombfällningsplats för

Kalmar flygflottilj samt att det vore av fundamental betydelse för utbildningen

vid flottiljen att äga tillgång till fullgoda bombfällningsplatser har

flygförvaltningen i skrivelse den 18 februari 1944 hemställt, att angivna medel

måtte helt eller delvis få användas till markförvärv för och iordningställande

av bombfällningsplats för Kalmar flygflottilj.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot flygförvaltningens

förslag. Besparingar, som vid bifall till förslaget kunde uppkomma

i jämförelse med tidigare beräknat medelsbehov, ha synts efter Kungl. Maj:ts

beprövande böra få disponeras för genomförande av vissa av flygförvaltningen

framställda förslag i övrigt.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av riksdagen anvisade medel

för flygvapnets övningsplats å Öland må användas på sätt i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944

angivits.

il. Försvarets bostadsanskaffningsfond.

7;o) Inrättande av en försvarets bostadsanskaffningsfond. I förevarande

proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen (s. 209—229) att dels besluta,

att de fastigheter, som förvaltas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd,

skola från och med den 30 juni 1944 upptagas till redovisning å en

särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, betecknad försvarets bostadsanskaffningsfond,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av föredragande departementschefen till det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet anförts meddela närmare

föreskrifter rörande försvarets bostadsanskaffningsfond och örn gäldande av

å tiden före den 1 juli 1944 belöpande kostnader för underhåll av till fonden

hänförliga fastigheter m. m., att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av

departementschefen anförts medgiva försäljning eller upplåtelse med tomt
-

TJtskotlet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 134.

rätt oell i samband därmed belåning av de fastigheter, som förvandlas av försvarets

bostadsanskaffningsnämnd, samt att medgiva, att tertiärlån av statens

byggnadslånebyrå må utlämnas jämväl för av försvarets bostadsanskaffningsnämnd

förvaltade fastigheter, som försäljas först sedan de färdigställts.

Den för försvarets personal påkallade och i statlig regi genomförda bostadsproduktionen

har varit av väsentligen två slag, nämligen å ena sidan tjänstebostadsbebyggelse

i egentlig mening, som avser att frambringa bostäder, upplåtna

med bostadstvång, och å andra sidan anskaffning av egnahem eller

hyreshus. Enligt de riktlinjer, som i samband med försvarets bostadsanskaffningsnämnds

inrättande godtagits av statsmakterna, avses i princip uppförande

av tjänstebostäder i egentlig mening skola ske genom försorg av vederbörande

militära förvaltningsorgan, medan övriga för försvarets personal avsedda bostäder

skola ombesörjas genom bostadsanskaffningsnämndens försorg. Där så

befinnes lämpligt skola emellertid jämväl bostäder av förstnämnda kategori

kunna uppföras av nämnden, varvid i efterhand skall prövas i vad mån bostäderna

skola upplåtas med bostadstvång eller ej. Beträffande förvaltningen har

förutsatts, att den skall omhänderhavas i fråga örn tjänstebostäder i egentlig

mening för varje försvarsgren av respektive militära förvaltningsorgan samt i

övrigt av bostadsanskaffningsnämnden. Härigenom har erhållits en klar avgränsning

mellan å ena sidan bostäder, som allt framgent beräknas komma att

förbliva i kronans ägo, samt å andra sidan egnahem och hyreshus, vilka böra

avyttras i den mån så är möjligt och ur statens synpunkt ändamålsenligt.

Tjänstebostäder, avsedda att upplåtas med bostadstvång, ha hittills redovisats

såsom kapitaltillgång å försvarsväsendets fastighetsfond. I samband

med äskandet av medel för uppförande under löpande budgetår av bostäder

för försvarets personal framfördes tanken att skapa en särskild delfond av

försvarsväsendets fastighetsfond för redovisning av sådana i statlig regi för

försvarets personal uppförda bostäder, som icke äro förenade med bostadstvång,

d. v. s. de bostäder, vilka enligt det sagda skola förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden.

Sedan Kungl. Majit uppdragit åt riksräkenskapsverket att i samråd med

försvarets bostadsanskaffningsnämnd, arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

(arméns fortifikationsförvaltning), marinförvaltningen, flygförvaltningen

och försvarets fabriksstyrelse verkställa utredning av frågan om redovisningen

av försvarets personalbostäder, därvid särskilt skulle övervägas lämpligheten

av att för ändamålet inrätta en särskild fond, har förslag i ämnet av

riksräkenskapsverket avgivits i skrivelse den 3 februari 1944. Beträffande

förslagets närmare innebörd torde få hänvisas till propositionen (s. 212—218).

I förevarande sammanhang har jämväl anmälts ett av försvarets bostadsanskaffningsnämnd

framlagt förslag till de grunder, som borde tillämpas vid

försäljning av bostäder, förvaltade av nämnden (s. 218—221). Över förslaget

hava utlåtanden avgivits av vissa myndigheter (s. 222—224).

Departementschefen har beträffande här ifrågavarande förslag anfört bland

annat följande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

45

Den nu förebragta utredningen har övertygat mig om nödvändigheten av

■att särskilt för sig redovisa samtliga de fastigheter, vilka böra förvaltas av

bostadsanskaffningsnämnden. Det synes emellertid icke lämpligt, att för detta

ändamål inrättas en ny delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, varigenom

man skulle binda sig för de grunder i fråga örn redovisningen av inkomster

och utgifter, som gälla för fastighetsfonden. Det byggnadsbestånd, varom här

är fråga, skiljer sig bland annat i avkastningshänseende principiellt från det

i nämnda fastighetsfond ingående. Det torde med hänsyn härtill, såsom riksräkenskapsverket

föreslagit, vara mer ändamålsenligt att för ändamålet tillskapa

en ny kapitalfond, förslagsvis benämnd försvarets bostadsanskaffningsfond.

Denna fond bör tills vidare förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden

och av försvarets civilförvaltning redovisas mot rikshuvudboken.

De fastigheter, som enligt det föregående skola redovisas å fonden, äro

för närvarande upptagna dels å försvarsväsendets fastighetsfond, dels å den

av egnahemsstyrelsen förvaltade jordfonden, dels ock under fonden för förlag

till statsverket. Underhållskostnaderna för de av egnahemsstyrelsen uppförda

fastigheterna, vilka ingå bland de å fonden för förlag till statsverket redovisade

kapitaltillgångerna, ha förskottsvis bestritts från de för dessa fastigheter anvisade

investeringsanslagen, medan hyresinkomster tillgodoförts inkomsttiteln

för diverse kapitalfonder. Det ligger i sakens natur, att en sådan ordning medför

olägenheter i olika avseenden och att det därför måste framstå såsom

angeläget, att åtgärder snarast vidtagas för åstadkommande av en enhetlig

redovisning av fastigheterna i fråga. Jag har därför ansett mig böra förorda,

att den föreslagna nya fonden inrättas redan från och med den 30 juni 1944, trots

att det viktiga spörsmålet örn principerna för avskrivningen av fondens kapitaltillgångar

icke synes mig så utrett, att jag funnit mig kunna nu framlägga

förslag i ämnet. Jag förutsätter således, att — såsom riksräkenskapsverket

föreslagit — denna fråga får senare upptagas till behandling, lämpligen i

samband med att anslag äskas under förevarande fond å tilläggsstat till riksstaten

till ersättning för de medel, som med riksdagens bemyndigande tagits

i anspråk av de för budgetåret 1943/44 under respektive arméförvaltningens,

marinförvaltningens och flygförvaltningens delfonder av försvarsväsendets

fastighetsfond anvisade investeringsanslagen.

Frågan, i vilken utsträckning fastigheter, som för närvarande förvaltas av

de militära förvaltningsorganen och redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond,

böra ställas under bostadsanskaffningsnämndens förvaltning och överföras

till den nya fonden, torde, sedan härutinnan erforderlig detaljutredning

verkställts av nämnden i samråd med riksräkenskapsverket och respektive

militära förvaltningsmyndigheter, få avgöras av Kungl. Maj :t. Det torde vidare

få ankomma på nämnden att i samråd med riksräkenskapsverket och vederbörande

förvaltningsmyndigheter avgiva förslag rörande överföring av övriga

kapitaltillgångar till den nya fonden. Sådan överföring torde kunna ske per

den 30 juni 1944. Då investeringsanslag å den nya fonden anvisas för täckande

av de medel, som förskotterats från de under försvarsväsendets fastighetsfond

uppförda investeringsanslagen, komma de med sagda medel anskaffade kapitaltillgångarna

att omedelbart kunna upptagas till redovisning å fonden. De

medel, vilka erfordras för nästkommande budgetår för finansiering av den i

nämndens regi bedrivna byggnadsverksamhet, som icke avser tjänstebostäder

i egentlig mening, torde böra anvisas såsom investeringsanslag under fonden.

Vid fastigheternas redovisning å den nya fonden torde, såsom riksräkenskapsverket

föreslagit, marken, därest inköp förekommit, böra upptagas till

sitt inköpspris samt kostnaderna för ersättningar till arrendatorer redovisas

som anläggningskostnader. Dylika ersättningar, avseende kronan förut tillhöriga

områden, böra däremot slutligt redovisas såsom utgift å staten för försvarsväsendets

fastighetsfond.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 134.

I detta sammanhang vill jag även beröra spörsmålet örn försäljning av

de genom egnahemsstyrelsens eller nämndens försorg i statlig regi uppförda

bostäderna för försvarets personal.

Redan från början har det varit statsmakternas avsikt, att bostadsbehovet

på de olika militära förläggningsorterna i första hand skulle tillgodoses

genom kommunal eller enskild byggnadsverksamhet, givetvis i erforderliga

fall med statligt stöd enligt de grunder, som gälla för bostadsbyggnadsverksamheten

i övrigt. Det har därför förutsatts, att, vid uppkommande svårigheter

på en viss ort att tillgodose bostadsförsörjningen, åtgärder i första

hand borde vidtagas i syfte att uppmuntra kommunal och enskild företagsamhet

på orten. Endast för det fall att sådana åtgärder visade sig resultatlösa,

borde staten mera direkt engagera sig i bostadsbyggandet, och bostadslägenheterna

borde därvid snarast möjligt överlåtas till befattningshavarna.

Av den för nämnden fastställda instruktionen framgår ock, att det åligger

nämnden att vidtaga åtgärder för överförande i enskild ägo av ifrågavarande

fastigheter, i den mån så ur statens synpunkt finnes ändamålsenligt. Hittills

ha icke några av de av nämnden förvaltade fastigheterna försålts, men

ett visst intresse för friköp av lägenheter har förmärkts.

Nämnden har nu efter samråd med statens byggnadslånebyrå hemställt,

att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit

att tills vidare utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall försälja eller

med tomträtt upplåta den fasta egendom, som förvaltas av nämnden. Som

motiv har anförts, att möjlighet borde föreligga för Kungl. Majit att snabbt

kunna fatta beslut örn försäljning vid lämplig tidpunkt, då å ena sidan kostnaderna

för byggnadsföretaget kunde överblickas och å andra sidan lägenheterna

ännu icke upplåtits.

Jag delar nämndens uppfattning i denna fråga och finner det fördenskull

lämpligt, att Kungl. Majit erhåller bemyndigande att efter prövning i varje

särskilt fall medgiva försäljning eller upplåtelse med tomträtt av den fasta

egendom, som förvaltas av nämnden. Erinran häremot har icke framställts

av de myndigheter, vilka yttrat sig i ärendet. Då Kungl. Majit i annat sammanhang

för nästa budgetår hemställt örn riksdagens bemyndigande att försälja

kronan tillhörig fast egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde

uppgår till högst 25 000 kronor, torde ifrågavarande bemyndigande kunna

begränsas till att avse försäljning eller upplåtelse med tomträtt av fastighet,

vars taxerings- eller uppskattningsvärde överstiger sagda belopp.

Finansieringen av berörda fastighetsköp har av bostadsanskaffningsnämnden

föreslagits skola ske på samma sätt som beträffande fastigheter, vilka

uppföras av enskilda företagare, eller således med bottenlån och sekundärlån

genom kreditinstitut, med tertiärlån genom statens byggnadslånebyrå samt

med viss egen insats av köparen. Det har beräknats, att den kontanta delen

av den egna insatsen icke kunde bestämmas till mer än 2—5 % av fastighetens

saluvärde och att fördenskull särskilda fyllnadslån kunde bli erforderliga.

Dessa borde löpa med 4 % ränta och amorteras på kort tid. För att täcka

den skillnad, som bland annat huvudsakligen på grund av byggnadskostnadernas

ökning sedan krigsutbrottet uppkommit mellan anskaffningskostnad

och avkastningsvärde, borde nämnden utlämna tilläggslån, vilka —

liksom motsvarande lån från egnahemsorganen och statens byggnadslånebyrå

— tills vidare borde vara ränte- och amorteringsfria. Vidare har

nämnden ansett skäligt, att kostnader för lagfartsstämpel gjordes till föremål

för subvention såsom skett beträffande de fastigheter, vilka uppförts

för centrala torpedverkstaden i Motala och vilka med riksdagens samtycke

överlåtits till en för ändamålet bildad bostadsrättsförening. Slutligen

har i framställningen hemställts, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

47

samtycke till att tertiärlån finge utlämnas även till förvärv av färdigställd

fastighet, som förvaltas av nämnden.

Beträffande de sålunda föreslagna låneformerna ha riksräkenskapsverket

och statskontoret framhållit, att köparen icke borde erhålla förmånligare

villkor än dem, som stöde honom till buds vid bostadsanskaffning i allmänhet

med anlitande av redan befintliga lånefonder. I fråga örn här avsedd

egnahemsbebyggelse skulle ett biträdande av denna ståndpunkt innebära,

att den egna insatsen skulle uppgå till 15 % av det av statens byggnadslånebyrå

fastställda fastighetsvärdet. En insats av denna storlek torde regelmässigt

icke kunna presteras av den personal, varom här är fråga. Då det

synes vara med statens intresse ur skilda synpunkter förenligt att underlätta

en försäljning av förevarande fastigheter, synes den utvägen leda till

bästa resultat, att eventuella köpare på lämpliga villkor medgivas kredit å

köpeskillingen.

Bostadsanskaffningsnämndens ifrågavarande förslag föranleder med hänsyn

härtill i princip icke någon erinran från min sida. Dock anser jag den

kontanta delen av den egna insatsen böra utgöra lägst 3 % av fastighetens

saluvärde. Det bör i detta sammanhang uppmärksammas, att bostadsbebyggelsens

syfte är att anskaffa bostäder åt i statens tjänst anställd personal och

att ett biträdande av förslaget till den del det innefattar förmånligare villkor

än dem som stå till buds vid bostadsanskaffning i allmänhet därför icke kan

påverka bedömandet av bostadsanskaffningsfrågorna i stort. Även bör erinras,

att vid överlåtelse av omförmälda fastigheter i Motala statliga botten-, sekundär-

och tertiärlån lämnats å ett belopp motsvarande 97,5 % av fastighetsvärdena.

I fråga örn tilläggslånen har föreslagits, att såsom villkor skulle gälla —

förutom de villkor, som fastställts för byggnadslånebyråns motsvarande lån

— att lånen skulle förfalla till betalning eller löpa med ränta, därest fastigheterna

icke användes för avsett ändamål. Vidare har föreslagits, att lånen

under vissa förutsättningar vid försäljning av fastighet skulle inbetalas

samt att lånens löptid skulle vara 60 år. Återköpsrätt har under sådana förhållanden

ansetts obehövlig.

Såväl riksräkenskapsverket som statskontoret ha ansett berörda villkor

alltför restriktiva och i stället förordat en uppmjukning av villkoren kombinerad

i erforderlig utsträckning med förbehåll om rätt för kronan att återköpa

fastigheten. Jag delar i princip sistnämnda myndigheters uppfattning i denna

fråga men vill lämna öppet, huruvida icke lånevillkor i anslutning till de av

bostadsanskaffningsnämnden angivna böra kunna i vissa fall komma till användning,

Spörsmålet huruvida tilläggslån böra utlämnas av nämnden eller

annat statligt organ, exempelvis byggnadslånebyrån, lärer få närmare övervägas

av Kungl. Majit.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde frågor om försäljning av

ifrågavarande fastigheter samt om belåning böra prövas och avgöras i huvudsaklig

överensstämmelse med nämndens förslag. Därav påkallade föreskrifter

— även i fråga örn beviljande av tertiärlån för färdigställda fastigheter

— torde få meddelas av Kungl. Majit, som jämväl bör äga meddela

bestämmelser rörande redovisning av de vid överlåtelse av ifrågavarande fastigheter

inflytande medlen.

Beträffande det av riksräkenskapsverket berörda spörsmålet örn disposition

av det av 1943 års riksdag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 under fonden för förlag till statsverket anvisade reservationsanslaget

av 540 000 kronor till viss bostadsbebyggelse i Karlsborg, vill jag erinra att

Kungl. Majit icke ansett Sig böra utnyttja anslaget, då detsamma icke kunnat

disponeras för den egnahemsbebyggelse, för vilken det anvisats. Jag förut
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 134.

Utskottet
-

sätter, att anslaget i fråga må användas för andra bostadsändamål och med

hänsyn härtill tillgodoföras det investeringsanslag under den nya fonden,

varom jag i det följande gör framställning. Därest riksdagen ej framställer

erinran häremot, torde det få ankomma på Kungl. Majit att i detta hänseende

meddela föreskrift.

Såsom riksräkenskapsverket anfört, torde det böra ankomma på Kungl.

Majit att fastställa stat för fonden, å vilken såsom inkomst böra redovisas inflytande

hyror och övriga inkomster samt såsom utgift bland annat reparations-

och underhållskostnader m. m. Kostnaderna för fondens förvaltning

synas däremot i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra bestridas

från bostadsanskaffningsnämndens anslag å riksstaten. I samband med fondens

inrättande bör beslut fattas örn gäldande av å tiden före den 1 juli 1944

belöpande kostnader för fastigheternas underhåll m. m. samt om redovisning

av löpande budgetårs hyresinkomster. Yad i dessa avseenden föreslagits av

riksräkenskapsverket synes kunna biträdas.

I skrivelse den 28 juni 1943, nr 411, i anledning av Kungl. Majlis proposition,

nr 287, angående uppförande av bostäder för försvarets personal m. m.

uttalade riksdagen, att det måhända kunde finnas lämpligt att i syfte att vinna

en klarare överblick över försvarets bostadsbestånd och avkastningen därav

överföra de av försvarets bostadsanskaffningsnämnd förvaltade byggnaderna

till en särskild delfond av försvarsväsendets fastighetsfond. Efter verkställd

utredning genom därav berörda myndigheter har nu förslag framlagts örn inrättande

av en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, försvarets bostadsanskaffningsfond,

som tills vidare bör förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden

och av försvarets civilförvaltning redovisas mot rikshuvudboken.

Utskottet har funnit förslaget ändamålsenligt och ägnat att skapa större överskådlighet

i fråga örn försvarets bostadsbestånd och får förty tillstyrka, att

fonden inrättas från och med den 30 juni 1944. Yad departementschefen i

fråga örn principerna för redovisningen av fastigheter å fonden och beträffande

övriga med fondens inrättande sammanhängande frågor anfört har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Yad härefter angår frågan örn rätt för Kungl. Majt att medgiva försäljning

eller upplåtelse med tomträtt ävensom belåning av de fastigheter som

förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden, har utskottet funnit sig kunna tillstyrka,

att de av Kungl. Majit begärda bemyndigandena lämnas. Utskottet

förutsätter emellertid, att bemyndigandet att försälja eller upplåta tomträtt

liksom motsvarande bemyndigande avseende försäljning m. m. av kronan tillhörig

egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde uppgår till högst

25 000 kronor, skall gälla allenast för budgetåret 1944/45.

Yad departementschefen i övrigt anfört i förevarande sammanhang har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att de fastigheter, som förvaltas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd,

skola från och med den 30 juni 1944

upptagas till redovisning å en särskild i rikshuvudboken uppförd

kapitalfond, betecknad försvarets bostadsanskaffningsfond;

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

49

b) bemyndiga Kungl. Majit

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars

1944 anförts meddela närmare föreskrifter rörande försvarets

bostadsanskaffningsfond och örn gäldande av å tiden före den

1 juli 1944 belöpande kostnader för underhåll av till fonden hänförliga

fastigheter m. m.;

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i berörda statsrådsprotokoll anförts medgiva försäljning

eller upplåtelse med tomträtt och i samband därmed belåning

av de fastigheter, som förvaltas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd;

samt

att medgiva, att tertiärlån av statens byggnadslånebyrå må

utlämnas jämväl för av försvarets bostadsanskaffningsnämnd förvaltade

fastigheter, som försäljas först sedan de färdigställts.

8:o) Anordnande av bostäder. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (s. 229

—241) att till Anordnande av bostäder å kapitalbudgeten under försvarets

bostadsanskaffningsfond för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av 250 000 kronor.

Med skrivelse den 30 juni 1943 har försvarets bostadsanskaffningsnämnd

till Kungl. Majit överlämnat redogörelse rörande den beräknade ökningen

av försvarets bostadsbehov under åren 1944—1947.

Bostadsanskaffningsnämndens redogörelse beträffande bostadsbehovet för

försvarets personal under de närmaste fyra åren utgör en fortsättning på det

av 1942 års militära bostadsutredning den 17 mars 1943 avgivna betänkandet

rörande bostadsbehovet den 1 oktober 1943. Samma principiella synpunkter,

som kommit.till uttryck i den för bostadsanskaffningsnämnden fastställda

instruktionen, ha legat till grund för nämndens betänkande.

Nämnden, som funnit sig för närvarande icke böra förorda ifrågasatt utrymning

av underofficersbostäder och furirrum vid truppförbanden, och som

framhållit, att staten vid bostadsproduktion för försvarsväsendets personal

syntes böra tillämpa liknande förräntningsgrunder som de i den allmänna

marknaden och sålunda icke fordra normal förräntning på hela det i bostäderna

investerade kapitalet, har uppskattat kostnaderna för tillgodoseende

av det av nämnden anmälda bostadsbehovets tillgodoseende till 9 590 000 kronor.

För budgetåret 1944/45 har nämnden beräknat 1 619 000 kronor bliva

erforderliga. Nämnden har därvid räknat med uppförande av ett antal bostäder

i Karlsborg, Fårösund, Kullinge och Arboga.

över nämndens förslag hava utlåtanden avgivits av bland andra 1940 års

militära byggnadsutredning, som ansett, att ståndpunkt nu borde tagas endast

till omfattningen av den nybyggnadsverksamhet, som planlagts intill den

1 oktober 1944.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 134.

1090 44 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 134.

I likhet med 1940 års militära byggnadsutredning och på av denna utredning

anförda skäl anser jag, att ståndpunkt nu bör tagas allenast till den nybyggnadsverksamhet,

som planlägges intill den 1 oktober 1944. De medel,

som erfordras för denna verksamhet, torde, i den mån verksamheten avser

uppförande av bostäder för försvarets personal av annat slag än tjänstebostäder

i egentlig mening, böra i överensstämmelse med vad som förut anförts

i samband med framläggande av förslag örn inrättandet av försvarets bostadsanskaffningsfond

för nästa budgetår anvisas såsom investeringsanslag under

denna fond. Någon uppdelning av anslagsbehovet försvarsgrensvis bör därvid

icke förekomma. För bostäder, som böra uppföras av respektive förvaltningsmyndigheter,

ha medelsäskanden framlagts i det föregående.

I likhet med bostadsanskaffningsnämnden och i ärendet hörda militära

myndigheter finner jag mig icke för närvarande böra till prövning upptaga

frågorna örn utrymning av underofficersbostäder och furirrum för att bereda

tillgång till lektions- och dagrum.

Yad nämnden anfört i fråga örn grunderna för hyressättning och örn förräntning

av det i bostäderna nedlagda kapitalet synes mig kunna i huvudsak

godtagas. Till det sistnämnda spörsmålet torde jag få återkomma i samband

med den förutberörda frågan örn principerna för avskrivning av bostadsanskaffningsfondens

kapitaltillgångar.

Beträffande bostadsfrågornas lösande på de olika orterna är det tydligt, att

svårigheter av olika slag måste föreligga att nu göra några bestämda uttalanden

eller framlägga definitiva kostnadsberäkningar. Här må allenast nämnas

följande.

Av de vid Karlsborg beräknade kostnaderna, tillhopa 447 500 kronor,

belöpa 22 500 kronor på enkelrum, vilka borde utföras av flygförvaltningen.

Då behovet av dessa enkelrum synes mig tveksamt, anser jag mig för närvarande

icke böra beräkna medel härför.

I fråga örn Fårösund finner jag i likhet med 1940 års militära byggnadsutredning

med fortsatt medelsanvisning böra tills vidare anstå. Skulle förhållandena

så påkalla, förutsätter jag, såsom av det föregående framgår, att

erforderliga medel få ställas till förfogande med ianspråktagande av tillgängliga

anslag, i den mån dessa därtill lämna tillgång.

För de bostäder, som i Kallinge böra uppföras inom Blekinge flygflottiljs

etablissement, har jag i annat sammanhang beräknat medel. Huruvida i

övrigt statlig bostadsbebyggelse kan bli erforderlig, synes mig icke nu kunna

bestämt avgöras. Därest så skulle bli förhållandet, förutsätter jag i likhet med

bostadsanskaffningsnämnden, att bostäder icke komma att uppföras till större

antal än att de med säkerhet kunna försäljas eller kontinuerligt uthyras.

Yad angår centrala flygverkstaden och centrala materialförrådet i Arboga

är likaledes tveksamt, örn bostäder skola behöva uppföras av staten och i

vad mån de böra givas karaktär av tjänstebostäder. I varje fall synes behovet

av lägenheter örn 3 rum och kök böra tillgodoses av Arboga stad. Någon bostadsbebyggelse

inom etablissementet torde nämligen knappast kunna ifrågakomma.

Dessa spörsmål böra emellertid närmare få övervägas av Kungl. Majit.

Med hänsyn till det anförda synes det tillräckligt, om medelsanvisningen

för nästa budgetår begränsas till 800 000 kronor, dag förutsätter emellertid,

att det får ankomma på Kungl. Majit att underkasta uppkommande frågor

örn bostadsbebyggelse å de särskilda orterna ytterligare överväganden och

disponera de beräknade medlen för de bostadsbyggnadsändamål för försvarets

personal, vilkas tillgodoseende befinnes mest angeläget. Jag vill i detta

sammanhang erinra, att jag i det föregående förutsatt, att erforderlig bostadsbebyggelse

för nästa budgetår vid krigsflygskolan och Västgöta flygflottilj

skall utföras i bostadsanskaffningsnämndens regi.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134.

51

Berörda belopp bör i överensstämmelse med vad jag i det föregående

föreslagit minskas med ett belopp av 540 000 kronor, som 1943 års riksdag

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat under fonden

för förlag till statsverket. Medelsbehovet skulle således uppgå till (800 000 —

540 000 =) i avrundat tal 250 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

vid anmälan av förevarande anslagsäskande anfört. Utskottet får därför

hemställa,

att riksdagen må till Anordnande av bostäder för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

III. Försvarets fabriksfond.

9:o) Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (s. 241 och 242) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 63 000

kronor.

10:0) Uppförande av vissa skyddsrum. Departementschefen har slutligen i

förevarande proposition anmält, att Kungl. Majit efter framställning av försvarets

fabriksstyrelse genom beslut den 21 januari 1944 bemyndigat styrelsen

att inom en kostnadsram av 120 000 kronor låta utföra splitterskyddsrum

för Karl Gustavs stads gevärsfaktori samt att för bestridande av kostnaderna

härför anlita för byggnadsarbeten och fast inredning högst 98 000 kronor

av det för budgetåret 1943/44 under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, anvisade investeringsanslaget av 14 250 000 kronor till

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar samt för utrustning högst

22 000 kronor av det för samma budgetår under fonden för förlag till statsverket

anvisade investeringsanslaget av 1 630 000 kronor till Anskaffning av

maskiner och utrustning för vissa fabriker och anläggningar. I samband därmed

har fabriksstyrelsen ålagts att, därest så för inrymmande av nämnda kostnader

i de angivna anslagen befunnes nödvändigt, vidtaga motsvarande begränsningar

i övriga med dessa anslag avsedda ändamål.

Arad sålunda anförts har icke givit utskottet anledning till erinran, vilket

utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 16 maj 1944.

Utskottet

Utskottet

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 134.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Paidi, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson,

Bäcklund, Holmström, Ejmi Petersson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Svensson

i Grönvik, Bergström, Danielsson, Ward, Mårtensson, Olsson i Kullenbergstorp,

Wallentheim, Viklund, Staxäng och Hoppe.

Reservation

vid punkten l:o) (Vissa byggnadsföretag m. m.) av herr Bäcklund.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret. s. 1 i texten