Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret jämte i ämnet väckta motioner.
1944-05-16 · 52 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 50 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:134, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 134.
1
Nr 134.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1944 kl. 5 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret
jämte i ämnet väckta motioner.
(Ira avd.)
I. Försvarsväsendets fastighetsfond.
A. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1944 års
statsverksproposition upptagna kvotanslagen.
1:0) Vissa byggnadsföretag m. m. I propositionen nr 175 har Kungl. Majit,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 mars 1944 (s. 3—181), föreslagit riksdagen medgiva, att i statsrådsprotokollet
angivna byggnadsföretag m. m. må komma till utförande med
anlitande av de i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2) under
försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1944/45 äskade investeringsanslagen
till Vissa byggnadsarbeten m. m., i den mån kostnaderna icke kunna
bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets
kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr B. Holmgren väckt motion (II: 2),
däri hemställts, att riksdagen ville besluta att anlägga en idrottshall vid Karlskrona
örlogsstation enligt uppgjorda förslag till ritningar samt för ändamålet
anvisa ett belopp av 600 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. von Heland m. fl. (I: 310) och den andra inom andra kammaren av
herrar A. Gustafsson i Lekåsa och Th. Gardell (11:475), däri hemställts, att
riksdagen måtte avslå förenämnda proposition nr 175, i vad den avser ordnande
av förläggning av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola
genom uppförande av nytt etablissement å Järvafältet och inköp av mark för
ett dylikt etablissement.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna II: 2 och I: 310.
Rörande de byggnadsföretag nr. m., varom här är fråga, inhämtas av statsrådsprotokollet
bland annat följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 134.
1090 44
2
Statsutskottets utlåtande nr 134.
Arméförvaltningens delfond.
NYA ETABLISSEMENT M. M.
Signalregementets kompani i Skövde och Livregementets husarer (s. 3—6). För
iordningställande av förläggningslokaler för signalkompaniet i Skövde genom
bland annat ianspråktagande av vissa lokaler inom Livregementets husarers
kasernetablissement, som bliva tillgängliga genom den av 1943 års riksdag
beslutade omorganisationen av kavalleriet, ha kostnaderna beräknats till
273 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. För att möjliggöra att Livregementets
husarer vid omorganisationen komme att reduceras med allenast en
skvadron mot tidigare beräknade två ha föreslagits vissa ombyggnadsarbeten
till en kostnad av 51 000 kronor enligt samma prisläge.
TILLBYGGNAD AV KASERNER.
Signalregementet och arméns signalskola (Solna) (s. 6—9). För utökning
av förläggningsmöjligheterna vid Signalregementet och den till regementet
förlagda signalskolan föreslås uppförandet av en kasern ävensom tillbyggnad
av en äldre logementsbyggnad. Väckt förslag om uppförande av en skolbyggnad
eller omändring till skolbyggnad av en nu för vissa laboratorieändamål
utnyttjad byggnad har departementschefen icke för närvarande kunnat förorda.
Kostnaderna för utökning av förläggningsutrymmena ha beräknats till
415 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Skånska trängkåren (Hässleholm) (s. 9 och 10). Departementschefen har
funnit verkställd utredning rörande en ifrågasatt omläggning av värmesystemet
vid trängkåren giva vid handen, att dylik omläggning med hänsyn till
kostnaderna för densamma icke bör komma till stånd. I anslutning härtill har
departementschefen beräknat kostnaderna för en redan i årets statsverksproposition
till uppförande förordad kasernbyggnad vid kåren till 290 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941.
SÄRSKILDA BYGGNADSBEHOV.
Infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola (s. 10—13, 15—17). Den
för infanteriets och kavalleriets officersaspiranter gemensamma skolan är för
närvarande provisoriskt förlagd i anslutning till krigsskolan å Karlberg. Tidigare
har ifrågasatts (jfr proposition 1943: 222) att utbygga anläggningarna vid
Karlberg för en permanent förläggning för nämnda aspirantskola. Vid anmälan
av propositionen 1943: 222 framhöll emellertid föredragande departementschefen,
att han icke vore beredd att taga ställning till frågan örn den
definitiva förläggningsorten för skolan.
På grundval av utav arméchefen företagen ytterligare undersökning, som
givit vid handen, att Karlberg icke vore den lämpligaste förläggningen, har
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse den 23 oktober 1943 framlagt
förslag till skolans förläggning å Järvafältet i anslutning till Svea liv
-
Statsutskottets utlåtande nr 134.
3
gardes förläggning därstädes. Såsom förläggningsplats har styrelsen föreslagit
egendomen Rådan, vilken för ändamålet skulle för en kostnad av, inklusive ersättning
till arrendator m. m., 910 000 kronor förvärvas från Axel och Sofia
Alms stiftelse. Kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten lia av styrelsen
uppskattats till 2 640 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Departementschefen har framhållit, bland annat, att den nuvarande provisoriska
förläggningen å Karlberg ur flera synpunkter vore otillfredsställande,
att olika önskemål beträffande skolans förläggning funnits kunna tillgodoses
vid en förläggning till Stockholm eller dess närhet och att av de olika alternativ
som därvid prövats två synts kunna ifrågakomma, nämligen förläggning
till de å Järvafältet belägna områdena Tegelhagen — vilket äges av kronan —
och Rådan. Bland annat ur synpunkten att kunna ordna en förläggning av
skolan i omedelbar anslutning till Svea livgarde har departementschefen lämnat
sin anslutning till Rådan-alternativet. För markförvärvets genomförande
har departementschefen beräknat kostnaderna till 910 000 kronor, därav uppskattningsvis
300 000 kronor såsom avseende åbyggnader borde belasta femårsramen
för försvarets utbyggande. För ändringsarbeten å förvärvade byggnader
samt för erforderliga nybyggnadsarbeten ha beräknats 2 550 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941.
Artilleriets officersaspirantsko/a (s. 13, 14, 17 och 18). Denna skola förutsattes
av försvarsutredningen skola förläggas till något av artilleriregementena,
förslagsvis Norrlands artilleriregemente. Skolan har sedan år 1942 varit
förlagd vid nämnda regemente.
Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har i skrivelse den 23 oktober
1943 framlagt ett till 975 000 kronor kostnadsberäknat förslag till skolans förläggning
i anslutning till den blivande förläggningen för Svea artilleriregemente
å Järvafältet.
Departementschefen har under framhållande, bland annat, att en permanent
förläggning till Norrlands artilleriregemente skulle komma att draga en
kostnad av 560 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 och att de skäl som
anförts till förmån för en förflyttning av skolan icke synts honom övertygande,
förordat att skolan definitivt förlägges i anslutning till sistnämnda
regemente och har för ändamålet beräknat medelsanvisning bliva erforderlig
till angivna belopp, 560 000 kronor.
Gymnastik- och idrottsskolan (s. 14, 15 och 18). Denna är nu provisoriskt
inrymd i en kasern vid Signalregementets förutvarande förläggning vid Marieberg.
Departementschefen förordar att skolan förflyttas till Karlberg och att
därstädes för skolan i första hand utnyttjas de utrymmen som bliva disponibla
sedan infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola förlagts till Järvafältet.
För vissa i samband med överflyttningen av myndigheterna såsom
nödvändiga ansedda ändrings- och förbättringsarbeten — bland annat uppförande
av badhus med simhall samt fäktsal — har departementschefen med
hänsyn till föreliggande svårigheter att anskaffa materiel icke ansett sig kunna
4
Statsutskottets utlåtande nr 134.
för närvarande förorda anvisande av medel i vidare mån än att 40 000 kronor,
räknat efter prisläget den 1 juli 1941, beräknats för de med skolans förläggning
till Karlberg förenade, ofrånkomliga utgifterna för byggnadsarbeten.
Krigsskolans ävningskompani (s. 15 och 18). Förläggningsförhållandena för
krigsskolans övningskompani böra enligt departementschefen ordnas i anslutning
till utbyggandet av Svea livgardes etablissement å Järvafältet.
Infanteriskjutskolan (Rosersberg) ävensom vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryd
(b.* 19—28). Enligt 1942 års försvarsbeslut skola till infanteriskjutskolan förläggas
a) infanteri-, kavalleri-, pansar- och trängofficersskolornas praktiska tilllämpningsperiod,
b) kurs för äldre subalternofficerare och kaptener, c) kurs
för underofficerare, d) gasskyddsskolans verksamhet samt e) försöksverksamhet.
För utbyggnad av infanteriskjutskolans etablissement i Rosersberg beräknade
försvarsutredningen 850 000 kronor.
I skrivelse den 22 december 1943 har chefen för armén erinrat, att enligt
den i 1942 års försvarsbeslut fastställda planen för infanteriskjutskolans
verksamhet vid densamma skulle anordnas kurs bland annat för subalternofficerare
ur infanteriet, kavalleriet och pansartruppema samt för kaptener
ur samma truppslag. Erfarenheterna från de gångna krigsåren hade visat
önskvärdheten av att en dylik kurs utformades såsom en stridsskola, där huvudvikten
lades vid stridsmässiga övningar i bataljon under samverkan med artilleri,
pansartrupper och flyg. En dylik kurs bedriven i allt för små förhållanden
samt med skjutmöjligheterna ofältmässigt begränsade genom säkerhetsbestämmelser
gåve icke tillräckligt utbyte. Då i olika sammanhang framhållits,
att övningsterrängen vid Rosersberg icke vore tillräcklig för stridsmässiga
skjutningar av den omfattning som erfordrades, och då icke ens av
arméförvaltningen i annat sammanhang föreslagen utvidgning, kostnadsberäknad
till 435 000 kronor, komme att medföra, att övningsområdet bleve användbart
för en modern stridsskola, hade arméchefen latit verkställa utredning
angående möjligheterna att till annat skjutfält förlägga förenämnda stridsskola.
Utredningens förslag innebär i korthet
att, sedan den till Skillingaryds skjutfält förlagda artilleriskjutskolan i enlighet
med av riksdagen fattat beslut förflyttats till Villingsberg, nyssnämnda
stridsskola kunde förläggas till Skillingaryd under den period, då skjutfältet
icke erfordrades för Smålands artilleriregemente,
att erforderlig utbildad övningstrupp för skolan borde tillhandahållas,
att bebyggelsen vid Skillingaryd borde i vissa hänseenden upprustas,
att det i försvarsbeslutet beräknade byggnadsprogrammet vid Rosersberg
kunde vid en förläggning av stadsskolan till Skillingaryd avsevärt begränsas,
samt att den förut omförmälda markutvidgningen kunde av samma skäl
reduceras.
Statsutskottets utlåtande nr 134.
5
Enligt utredningens förslag skulle kostnaderna uppgå till
före den 1 juni 1945 efter den 1 juli 1947 Summa
a) för byggnader kronor kronor kronor
i Rosersberg ...................... 121500 175 500 297 000
i Skillingaryd .................... 40 500 174 800 215 300
162 000 350 300 512 300
b) för marle
i Rosersberg .......................................................... 240 000
Under åberopande av berörda utredning har arméchefen hemställt, att
Kungl. Majit ville förelägga 1944 års riksdag förslag till omorganisation i
enlighet med utredningens förslag.
Arméns fortifikationsförvaltning har biträtt arméchefens förslag och, efter
under hand lämnat uppdrag, efter erforderliga förhandlingar beräknat kostnaderna
för vissa markförvärv vid Rosersberg till 182 000 kronor.
Departementschefen, ''som på anförda skäl funnit sig kunna biträda det av
chefen för armén framlagda förslaget till omorganisation av infanteriskjutskolans
verksamhet, har i anslutning därtill framhållit, att även med den
mera begränsade verksamheten vid Rosersberg särskilda åtgärder — utvidgning
av övningsområdet och vissa byggnadsarbeten — måste vidtagas för att
förbättra utbildnings- och förläggningsmöjligheterna. Departementschefen har
förordat markförvärv till en beräknad kostnad av 185 000 kronor ävensom utförande
av omedelbart erforderliga byggnadsarbeten i den av myndigheterna
föreslagna omfattningen eller beträffande förläggningen vid Rosersberg till
en kostnad av 121 500 kronor och i fråga örn förläggningen vid Skillingaryd
till belopp av 40 500 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1941. Vidare har
departementschefen förordat medelsanvisning med 80 000 kronor enligt samma
prisläge för uppförande av två tjänstebostäder vid Rosersberg.
Lufti/ärnsskjutskolan (Väddö) (s. 28—30). I propositionen 1943: 222 beräknades
totalkostnaderna för ordnandet av förläggningen vid luftvärnsskjutskolan
till högst 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Sedan riksdagens militieombudsman med anledning av företagen inspektion
framställt vissa erinringar med avseende å förläggningsförhållandena har
arméns fortifikationsförvaltning på grundval av en av chefen för armén verkställd
utredning upprättat ett reviderat byggnadsprogram för förläggningens
ordnande, kostnadsberäknat till 867 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941. I programmet ingå bostäder för husmödrar och köksbiträden till en
kostnad av 101 500 kronor.
Departementschefen har funnit föreliggande förslag medföra högre kostnader
än vad som är oundgängligen erforderligt och finner sig för närvarande
icke beredd att taga ställning till frågan om förläggningens ordnande i vidare
mån än att för bostäder åt ekonomipersonalen beräknas ett belopp av i runt
tal 100 000 kronor enligt nämnda prisläge.
6
Statsutskottets utlåtande nr 134.
ORDNANDE AV FÖRLÄGGNINGAR FÖR TRUPPFÖRBAND OCH STABER M. M.
Expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad (s. 30—33). Beträffande
förevarande byggnadsföretag har utskottet i annat sammanhang avgivit utlåtande.
Expeditionsbyggnad för Kil. militärbefälsstaben (Visby) (s. 33—37). Departementschefen
har funnit lämpligt att såsom expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben
tages i anspråk ett staten tillhörigt, numera nedlagt sjukhus
— gamla S:t Olofs sjukhus. — Kostnaderna för erforderliga ändrings- och
iståndsättningsarbeten ha uppskattats till 132 000 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941. Då emellertid sjukhusbyggnaderna i händelse av krig avsetts
tagas i anspråk såsom evakueringssjukhus för det nya S:t Olofs sjukhus, ha
vissa baracker funnits böra iordningställas för tillgodoseende av evakueringsbehovet.
Kostnaderna för barackerna — vilka avses skola under fred komma
att användas av Gotlands läns landsting för sjukhusändamål — uppgå till
115 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge. Anslag för uppförandet av
barackerna har av departementschefen i annat sammanhang anmälts å driftbudgeten
under fjärde huvudtiteln.
Ordnande av förläggningen å pansarskjutfältet på Utö (s. 37—40). På förslag
av Kungl. Majit har 1943 års riksdag (skr. nr 406) anvisat medel för förvärv
av mark för skjutfält för Göta pansarlivgarde och Södermanlands pansarregemente
å Utö i Stockholms skärgård.
Departementschefen har framhållit, att vid tidpunkten för framläggandet
av propositionen rörande markförvärvet (proposition 1943:318) tillfredsställande
utredning ännu icke förelåg rörande erforderlig bebyggelse å skjutfältet.
Det hade emellertid stått klart, anför departementschefen, att viss
bebyggelse — barackförläggning, varmgarage m. m. -— kunde bliva ofrånkomlig.
Vederbörande militära myndigheter hade emellertid räknat med användning
av skjutfältet huvudsakligen under tiden juli—december, varför
någon mera permanent förläggning icke ansågs bliva nödvändig. Sedermera
hade frågan om Utöförläggningens ordnande kommit i ett nytt läge såtillvida
som man inom arméledningen numera räknade med en intensivare användning
av skjutfältet än tidigare. Sålunda beräknades olika utbildningskontingenter
från Göta pansarlivgarde och Södermanlands pansarregemente avlösa varandra
under tiden juli—mars, varjämte viss pansarvärns- och luftvärnsutbildning
för Stockholms garnison i dess helhet avsåges att förläggas till detta
skjutfält, Som en följd härav hade räknats med att trupp komme att bliva
förlagd till Utö i det närmaste året runt.
Departementschefen har, då ifrågavarande förslag innebure en rationellare
användning av skjutfältet och medförde fördelar ur utbildningssynpunkt, ansett
i och för sig intet vara att erinra mot att bebyggelsen på skjutfältet anordnas
från dessa utgångspunkter. En förutsättning måste dock vara, att kostnaderna
kunde hållas inom skäliga gränser. Bebyggelsen borde sålunda anordnas
så, att den även under vintermånaderna erbjöde en ändamålsenlig för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 134.
i
läggning för utbildningstrupp och för erforderligt befäl m. m. Sedan fortifikationsförvaltningen
i olika repriser vidtagit nedskärningar och inskränkningar
i ursprungligen framlagda förslag, har departementschefen funnit sig
i stort sett kunna godtaga ett såsom alternativ IV betecknat förslag, kostnadsberäknat
till 910 000 kronor, däri inbegripet kostnader för elektrifiering av
anläggningen, dock att i avvaktan på erfarenheter rörande den lämpligaste
lösningen av frågan örn handräckningspersonal för en matinrättning ifrågasatt
byggnad för kvinnlig kökspersonal icke nu borde uppföras.
Det av departementschefen förordade modifierade förslaget, som innebär
uppförande jämväl av bostäder för en skogvaktare och en skjutfältsunderoffiner,
har kostnadsberäknats till i runt tal 870 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.
VERKSTÄDER M. M.
Översyn av tygstationer och truppförbandens tygverkstäder (s. 40—42). Departementschefen
har förordat ett av de militära myndigheterna framlagt förslag
till anordnande av tygverkstad vid Älvsborgs regemente, närmast föranlett
av det överhängande behovet av ny servisverkstad för motorfordon vid
förbandet, och har för ändamålet beräknat ett belopp av 265 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941.
BOSTÄDER.
Personalbostäder vid garnisonssjukhusen (s. 42—68). Genom beslut den 25
september 1942 uppdrog Kungl. Majit åt ledamoten av riksdagens andra kammare
J. E. G. Fast att företaga utredning rörande anordnande av erforderliga
personalbostäder för befattningshavarna vid garnisonssjukhusen i Karlsborg,
Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå och Boden.
Med skrivelse den 30 november 1943 har den sakkunnige med bifogande
av ritningar m. m. överlämnat betänkandet rörande anordnande av personalbostäder
vid garnisonssjukhusen. Utredningen har givit vid handen, att vid
garnisonssjukhuset i Eksjö icke föreligger behov av personalbostäder. Vid
garnisonssjukhuset i Linköping har frågan befunnits sammankopplad med
spörsmålet om förbättring av sjukhusets mottagningsavdelning. Vid garnisonssjukhuset
i Sollefteå har frågan icke nu kunnat upptagas till bedömande
med hänsyn till vissa överväganden rörande utvidgat samarbete mellan de
militära och civila sjukvårdsintressena. Frågan örn ordnandet av personalbostäder
vid garnisonssjukhuset i Karlsborg har sådant samband med spörsmålet
om ifrågasatt modernisering av sjukhuset, att frågan ansetts icke kunna
för närvarande upptagas till prövning. Med hänsyn härtill har i detta sammanhang
endast upptagits fråga om ordnandet av bostadsförhållandena vid
garnisonssjukhusen i Boden och Skövde.
I fråga örn de allmänna synpunkterna för bostadsbehovets tillgodoseende
har utredningen räknat med att endast den personal som åtnjöte avlöning
från garnisonssjukhusens avlöningsanslag borde tagas i betraktande vid
bostadsbehovets bedömande. Personalen vid garnisonssjukhusen borde i avseende
å bostäder behandlas på samma sätt som personalen vid landstingssjuk
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 134.
husen. Utredningen har räknat med att tjänstebostäder i egentlig mening
skola komma till användning. — Beträffande frågan vilka befattningshavare,
som borde beredas tjänstebostäder, har utredningen framhållit att för operations-
och viss annan jourpliktig personal vid sjukhusen i viss utsträckning
bostäder förefunnes inom vederbörlig sjukhusbyggnad eller ock att dylika
bostäder projekterats i föreliggande förslag till ny- eller ombyggnad. Övrig
sjukhuspersonal borde i princip beredas tjänstebostäder, dock att en mindre
del av sjukhuspersonalen syntes böra hänvisas till att anskaffa bostad i den
allmänna hyresmarknaden å orten. Vid beräknandet av denna sistnämnda
personals storlek hade hänsyn tagits till förhållandena å hyresmarknaden på
respektive tjänstgöringsort. — I fråga örn bostadsstandard har utredningen
uppdelat personalen i tre kategorier, nämligen läkarpersonal, övriga manliga
befattningshavare samt kvinnlig personal. Härutinnan torde få hänvisas till
statsrådsprotokollet (sid. 45—47). Framhållas må emellertid, att utredningen
räknat med enkelrum med en golvyta av för avdelningssköterskor (motsvarande)
20 kvadratmeter, för assistentsköterskor 15,3 kvadratmeter ävensom
för flertalet sjukhusbiträden (likställda) 9,2 kvadratmeter, och för vissa äldre
biträden 11,4 kvadratmeter.
Utredningen har för garnisonssjukhuset i Boden räknat med att bostäder
skulle uppföras för följande befattningshavare, nämligen 3 överläkare, 6
underläkare, 2 eldare, 1 husmoder, 26 sjuksköterskor, 20 assistentsköterskor,
20 elever, 82 biträden, 2 kokerskor, 1 biträdande köksförestånderska samt 1
reservsköterska. För det angivna antalet befattningshavare beräknar utredningen
följande bostadshus, nämligen 1 för överläkare, 1 för underläkare, 1
för sjuksköterskor, 1 för assistentsköterskor, 2 för biträden samt 1 för eldare,
eller sålunda sammanlagt 7. Kostnaderna enligt nuvarande prisnivå beräknas
till 1 919 300 kronor. Efter 1939 års prisnivå beräknas samma kostnader till
1 476 400 kronor.
För garnisonssjukhuset i Skövde har utredningen förordat uppförande av
bostäder för sjukhusets regementsläkare och 2 extra bataljonsläkare, för 7
sjuksköterskor, 3 assistentsköterskor, 11 biträden, 8 elever, 1 husmoder, 1
köksförestånderska, 2 kokerskor, 1 maskinist samt 1 eldare. För ändamålet
beräknar utredningen följande byggnader, nämligen 1 för överläkare, 1
för underläkare, 1 för sjuksköterskor m. fl. samt 1 för biträden m. fl. eller
sålunda 4 byggnader. Kostnaderna beräknas enligt nuvarande prisnivå till
560 000 kronor samt efter 1939 års prisnivå till 430 800 kronor.
Utredningen har framlagt förslag till fördelning av kostnaderna mellan
statsverket och vederbörligt landsting av innebörd, att statsverket skall bestrida
kostnaderna enligt 1939 års prisnivå samt att skillnaden mellan kostnaderna
enligt nämnda prisnivå och enligt nuvarande prisnivå fördelas mellan
statsverket och landstinget.
Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av arméförvaltningens intendentur-
och civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser, 1940
års militära byggnadsutredning, försvarets bostadsanskaffningsnämnd,
medicinalstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen. Härjämte ha yttran
-
Statsutskottets utlåtande nr 134.
9
den avgivits av förvaltningsutskotten i Norrbottens läns och Skaraborgs
läns landsting, Sveriges läkarförbund, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska
lasarettsläkarföreningen och Försvarsverkens civila personals förbund. Härutinnan
torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 56—63). Erinras må
emellertid, att Svensk sjuksköterskeförening — med förmälan att genomsnittsstorleken
för ett sjuksköterskerum vore 22,4 5 kvadratmeter och för ett assistentsköterskerum
16,6 7 kvadratmeter -— hemställt, att rummen för avdelningssköterskor
m. fl. måtte erhålla en golvyta av 24 kvadratmeter och för
assistentsköterska en golvyta av 16 kvadratmeter, ävensom att Svenska lasarettsläkarföreningen
och Försvarsverkens civila personals förbund framställt
erinringar mot storleken av de för biträdespersonalen avsedda rummen, som
vore alltför små.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
I den föreliggande utredningen har räknats med att endast sådan personal,
som åtnjuter avlöning från garnisonssjukhusens avlöningsanslag, skall tagas
i betraktande vid bostadsbehovets bedömande. Utredningen har sålunda förutsatt,
att truppförbandsläkare, vilka vid sidan av sådan tjänst uppehålla befattning
vid garnisonssjukhus, icke skola komma i fråga. Mot denna avgränsning
har jag i princip intet att erinra. Jag vill emellertid framhålla, att även
truppförbandsläkare, som tjänstgör vid garnisonssjukhus, bör — om så med
hänsyn till hans tjänstgöring m. m. prövas ändamålsenligt och möjligt— få disponera
de bostäder, som kunna komma till stånd. Vidare bör påpekas, att ställning
ännu icke tagits till personalorganisationen vid garnisonssjukhuset i Boden
efter den beslutade utbyggnadens genomförande. Den föreliggande utredningen
har grundat sina beräkningar rörande behovet av bostäder vid detta sjukhus på
de kalkyler rörande personalbehovet, som i samband med ställningstagandet
till frågan om örn- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset framlades av sjukhuschefen.
Enligt dessa kalkyler skulle, såsom av handlingarna i ärendet inhämtas,
antalet vid sjukhuset anställda komma att utgöra omkring 63 % av
patientantalet. Motsvarande kvot utgjorde vid garnisonssjukhuset under
budgetåret 1942/43 omkring 59 % och vid länslasarettet i Umeå omkring 74 %.
I sistnämnda kvot innefattas dock, i motsats till vad fallet är beträffande garnisonssjukhuset,
jämväl tvättpersonal. Även örn de anförda siffrorna i och
föi- sig icke giva anledning till farhågor, att en för omfattande personal beräknats
för garnisonssjukhuset i Boden, är det dock naturligt, att vid avvägningen
av behovet av bostäder för de olika personalgrupperna försiktighet
måste iakttagas. Härtill återkommer jag närmare i det följande.
Utredningen har valt att förorda, att de nya bostäderna anordnas såsom
tjänstebostäder. I princip har denna uppfattning delats även av de hörda
myndigheterna och sammanslutningarna. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
liksom även 1940 års militära byggnadsutredning bär dock varit inne
på tanken att bostadsbebyggelsen skulle utföras i enskild regi, i vilket fall
— såvitt av yttrandena framgår — de nyuppförda lägenheterna skulle visserligen
reserveras för sjukhusens behov men till vanlig marknadshyra uthyras
eller på annat sätt överlåtas till vederbörande befattningshavare. För egen
del skulle jag finna en lösning i anslutning till dessa linjer vara ur många
synpunkter att förorda. På de skill som utredningen anfört och med beaktande
särskilt av att bostadsbebyggelsen måste utföras på sådant sätt, att bostadstvång
kan åläggas befattningshavarna, finner jag mig i detta fall nödsakad
förorda, att bebyggelsen anordnas i form av tjänstebostäder. Jag delar även
utredningens uppfattning, att jourpliktig personal bör erhålla tjänstebostäder,
10
Statsutskottets utlåtande Nr 134.
och har heller intet att erinra mot att sådana bostäder upplåtas även åt annan
sjukhuspersonal. Dock finner jag det angeläget, att tjänstebostäder reserveras
endast för så stor del av sistnämnda personal, som icke utan olägenhet för sjukhusdriften
kan hänvisas till att i allmänna hyresmarknaden anskaffa bostad.
De nuvarande svårigheterna i bostadshänseenden böra icke i och för sig få
vålla en överdimensionering av tjänstebostadsbeståndet vid garnisonssjukhusen.
Yad bostadsstandarden beträffar har utredningen för chefläkarna räknat
med 6 rum, kök och hembiträdesrum, d. v. s. ett rum mer än som skulle
komma i fråga vid tillämpning av gällande normer för militära och civilmilitära
beställningshavare. Å andra sidan avviker enligt utredningens uppgift
ytinnehållet i de förordade läkarbostäderna endast i ringa mån från vad som
av 1940 års civila byggnadsutredning medgivits för de statliga sinnessjukhusen
och är väsentligt lägre än vad fallet är vid landstingssjukhusen. Arméns
fortifikationsförvaltning har förordat en begränsning av rumsantalet till 6
rum och kök. Motsvarande förslag har från den förutsättningen, att ifrågavarande
läkarbefattningar vore jämförliga med överläkartjänster vid de statliga
sinnessjukhusen, framförts av 1940 års militära byggnadsutredning. Å
andra sidan har Sveriges läkarförbund ansett, att ytinnehållet borde ökas så
att det närmade sig ytinnehållet i landstingssjukhusens överläkarbostäder.
Svenska lasarettsläkarföreningen har funnit utredningens förslag godtagbart
med hänsyn till nuvarande nödtvungna restriktioner på bostadsmarknaden.
För egen del finner jag den höga standard, som vid landstingssjukhusen i
förevarande avseende på sina håll tillämpas, icke böra vara för statsverket
förebildlig. Då jag i likhet med militära byggnadsutredningen finner
antalet rum ur ekonomisk synpunkt vara av mindre betydelse än lägenheternas
ytinnehåll och förslaget i sistnämnda hänseende icke synes mera avsevärt
avvika från vanliga normer, vill jag icke motsätta mig utredningens förslag
men anser mig böra framhålla, att ett biträdande av detsamma icke innebär
ett ställningstagande i fråga om bostadsstandarden för civilmilitära beställningshavare
av motsvarande lönegrad eller för militära beställningshavare
eller överhuvud bör tillmätas prejudicerande innebörd för andra områden.
För underläkarna har utredningen räknat med tre rum, kök samt hembiträdesrum
och en golvyta av 100 kvm. Förslaget i denna del har i huvudsak
biträtts av de hörda myndigheterna. Sveriges yngre läkares förening har dock
med hänsyn därtill, att enligt de av föreningen uppställda normerna en underläkarbostad
bör omfatta 115 kvm, förklarat sig under inga förhållanden kunna
godkänna, att vederbörande befattningshavare ålades skyldighet att bebo bostäderna,
För egen del finner jag utredningens förslag med hänsyn till de
förordade lägenheternas standard icke kunna göras till föremål för vägande
erinringar. Vid det fortsatta utredningsarbetet böra de av fortifikationsstyrelsen
framställda erinringarna närmare övervägas.
Den för den övriga manliga personalen och för sköterskor av utredningen
förordade bostadsstandarden har i huvudsak icke föranlett erinringar bland
de hörda myndigheterna. Svensk sjuksköterskeförening har dock med stöd av
statistiska uppgifter förordat en ökning av ytinnehållet i sköterskelägenlieterna.
Samma mening har framförts av Svenska lasarettsläkareföreningen.
Med hänsyn till lägenheternas ändamålsenliga planlösning finner jag utredningens
förslag i denna del kunna läggas till grund för det fortsatta utredningsarbetet.
Jag delar utredningens uppfattning, att sjukhusbiträden och med dem
likställda befattningshavare böra erhålla eget rum och icke, såsom nu i regel
Statsutskottets utlåtande nr 134.
11
är fallet, delat rum. I anledning av vad Svenska lasarettsläkareföreningen och
Försvarsverkens civila personals förbund samt å andra sidan reservanten i
1940 års militära byggnadsutredning anfört torde frågan om den lämpliga
rumsstorleken få bli föremål för ytterligare övervägande.
Utredningens förslag vad beträffar bostadsstandarden för sjukvårdseleverna
synes kunna i huvudsak biträdas.
Vad angår de vid garnisonssjukhuset i Boden enligt utredningens förslag
erforderliga personalbostäderna vill jag erinra om vad av mig i det föregående
yttrats därom, att ställning ännu icke tagits till frågan örn personalens storlek
efter sjukhusets beslutade utvidgning. Med hänsyn härtill synes mig viss
försiktighet böra vidtagas vid bostadsprogrammets genomförande. En begränsning
av antalet biträdesrum bör sålunda övervägas, något som synes
motiverat även med hänsyn till önskvärdheten av att — såsom i det föregående
yttrats — biträdena böra i den mån så med hänsyn till sjukhusdriften
utan olägenhet kan ske hänvisas att i öppna marknaden anskaffa bostäder.
Utredningens förslag i fråga örn antalet bostadsbyggnader och byggnadernas
planlösning har, såsom av det föregående framgår, framkallat vissa erinringar
från olika håll. I huvudsak synes mig utredningens förslag kunna biträdas.
Jag förutsätter dock, att de av remissinstanserna framförda synpunkterna
vinna vederbörligt beaktande vid det fortsatta utredningsarbetet i den
mån så av ekonomiska och andra skäl finnes välbetänkt. Möjligheterna att i
kostnadsbesparande syfte uppföra bostäderna i trä eller lättbetongsten torde
sålunda, såsom militära byggnadsutredningen påpekat, böra undersökas.
Jag finner det i likhet med sistnämnda utredning även vara att föredraga, om
bostadshusen för gift personal uppföras såsom friliggande bostadsvillor eller
såsom radhus i den mån så kan ske utan avsevärdare merkostnad. Med anledning
av vad militära byggnadsutredningen vidare anfört vill jag framhålla,
att medel böra av Kungl. Majit ställas till förfogande endast i den mån så efter
ytterligare utredning finnes oundgängligen erforderligt. Tills vidare beräknar
jag för ändamålet vid nuvarande prisnivå ett belopp av i avrundat tal 1 920 000
kronor, motsvarande efter prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 1 670 000
kronor.
Utredningens förslag till byggnadsprogram vid garnisonssjukhuset i
Skövde finner jag mig kunna i huvudsak tillstyrka. Då bostad för chefläkaren
uppföres av den anledningen, att han skall stå i möjligast nära kontakt med
sjukhuset, kan jag icke biträda det av chefläkaren vid sjukhuset framställda
förslaget om bostadens förläggande utanför sjukhusområdet. Yad jag anfört
beträffande garnisonssjukhuset i Boden äger i övrigt vad avser byggnadernas
planlösning m. m. motsvarande tillämpning beträffande nu förevarande sjukhus.
Byggnadskostnaderna beräknar jag till omkring 560 000 kronor vid nuvarande
pritenivå, motsvarande 487 000 kronor enligt prisnivån den 1 juli 1941.
Såsom av det föregående framgår har arméförvaltningens intendenturdepartement
och sjukvårdsstyrelse beräknat kostnaderna för tjänstebostädernas
inredning och utrustning till sammanlagt omkring 315 000 kronor. Härvid
har — såsom av handlingarna i ärendet framgår — förutsatts, att vid
garnisonssjukhuset i Boden skola möbleras arbets- och vardagsrum samt sovrum
för underläkare samt vidare de för husmoder, sköterskor, biträden,
elever m. fl. avsedda rummen och samlingssalarna. Vid garnisonssjukhuset
i Skövde har räknats med möbelutrustning för underläkare, köksföreståndarinna,
kokerskor, biträden och vissa samlingsrum men däremot endast med
viss mindre utrustning för husmor, sköterskor och elever. För egen del finner
jag det erforderligt, att utredning verkställes i syfte att nedbringa dessa avsevärda
kostnader. Härvid bör övervägas, huruvida överhuvud taget under
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 134.
läkarrummen böra utrustas på statens bekostnad och om icke ett visst antal
rum, förslagsvis hälften av sköterske- och biträdesrummen samt eventuellt
samtliga elevrum, böra utrustas på statens bekostnad, medan övriga rum böra
utrustas av bostadsinnehavarna själva. En dylik lösning skulle lämna större
rörelsefrihet åt de befattningshavare, som lia möjlighet och intresse att individuellt
möblera lägenheterna, och dessutom högst väsentligt reducera kostnaderna.
Vid bestämmande av ersättning för tjänstebostad komma i så fall olika
normer att i vanlig ordning tillämpas för möblerade och för omöblerade rum.
Sedan ytterligare utredning i denna fråga verkställts, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att besluta i ärendet med ianspråktagande av arméns anslag
för engångsanskaffning av intendenturmateriel, vilket — enligt vad jag från
arméförvaltningens intendenturavdelning inhämtat -— såvitt nu kan bedömas
därtill lämnar tillgång.
Såsom av den föregående redogörelsen framgår har Norrbottens läns landstings
förvaltningsutskott förklarat sig icke ha något att erinra mot det av utredningen
framställda förslaget rörande landstingets bidrag till bestridande av
byggnadskostnaderna. Detta förslag innebär att skillnaden mellan kostnaderna
för bostadsbyggnaderna enligt 1939 års prisnivå och enligt nuvarande prisnivå
skall lika fördelas mellan statsverket och landstinget. Från denna utgångspunkt
har landstingets bidrag uppskattats till 221 450 kronor. För garnisonssjukhuset
i Skövde har utredningen förordat samma fördelningsgrund, innebärande
ett bidrag från Skaraborgs läns landsting av 64 600 kronor. Sistnämnda
landstings förvaltningsutskott har dock icke förklarat sig villigt att förorda
högre bidrag än 20 % av nämnda skillnadsbelopp, innebärande ett bidrag av
25 840 kronor. Detta bidrag borde enligt utskottets mening jämkas nedåt för den
händelse den verkliga kostnaden för bostäderna icke komme att uppgå till
560 000 kronor.
För egen del har jag i likhet med flertalet myndigheter icke något att i
princip erinra mot utredningens förslag i denna del. Jag förutsätter således,
att byggnaderna skola komma till stånd under villkor, att från landstingens
sida för ändamålet tillskjutes 50 % av skillnaden mellan de faktiska kostnaderna
för byggnaderna och motsvarande kostnader enligt 1939 års prisnivå.
De av utredningen i detta hänseende i övrigt framställda förslagen torde kunna
godtagas. Yad av arméförvaltningens intendentur- och civila departement
anförts rörande formerna för undvikande av den av utredningen påtalade
dubbelräkningen torde få av Kungl. Majit närmare övervägas.
Då frågan örn tjänstebostadsavdragms storlek för närvarande, enligt vad jag
inhämtat, är föremål för övervägande inom finansdepartementet, saknar jag
anledning att ingå på denna i ett par remissyttranden berörda fråga,
Jag beräknar sålunda för ifrågavarande ändamål, vilka icke förutsetts i
samband med 1942 års försvarsbeslut, ett belopp av sammanlagt 2194 000
kronor enligt nuprisläget. Av berörda belopp torde 2 015 000 kronor få anses
belasta försvarsbeslutets kostnadsram.
SKJUTBANOR M. M.
Hissa anordningar å skjutfältet vid infanteriskjutskolan (s. 68 och 69.) DeIDartementschefen
har förordat att ett belopp av 50 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941 beräknas för vidtagande av åtgärder för anordnande av
pansarskjutningar m. m.
Hissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält (s. 69—72). Förslaget
avser anvisande av medel, tillhopa 56 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
Statsutskottets utlåtande nr 134.
13
1941, för iordningställande av en vaktmästarbostad, för anordnande av
stängsel kring det område som reserverats som skyddsområde, för flyttning
av en ur kulturhistorisk synpunkt värdefull gård samt för utförande av en
lastkaj och vissa vägarbeten.
VISSA ANDRA BYGGNADSARBETEN M. M
Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg (s. 72—74). Sedan riksdagens
militieombudsman till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse framhållit
önskvärdheten av en omläggning av det nu 60 år gamla avloppsnätet i Karlsborg
har arméförvaltningen framlagt förslag till nytt avloppsnät, kostnadsberäknat
till 345 500 kronor. Förslaget har ansetts böra utföras i etapper.
Försvarets fabriksstyrelse har biträtt förslaget i vad avser styrelsens förvaltningsområde.
Departementschefen, som ansett att med hänsyn till rådande hygieniska
missförhållanden i Karlsborg den föreslagna anläggningen så snart ske kan
bör komma till utförande, har beräknat kostnaderna för den första etappen
till 164 500 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, att fördelas med 110 000
kronor på arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond
och med 54 500 kronor på försvarets fabriksfond.
Nybyggnad för krigsarkivet (s. 74—79). Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen
1942: 270 (s. 44—49) beräknade riksdagen (skrivelse nr 376) för
budgetåret 1942/43 ett belopp av 500 000 kronor till påbörjande av nybyggnad
för krigsarkivet. Nybyggnaden avsågs för en beräknad kostnad av
1 350 000 kronor skola uppföras å en av byggnadsstyrelsen föreslagen, kronan
tillhörig tomt i hörnet av Valhallavägen och Värtavägen i Stockholm.
Vid anmälan av propositionen 1943: 222 (s. 66 och 67) framhölls bland
annat att — ehuru krigsarkivets nybyggnad med tanke på nuvarande lokalförhållanden
syntes vara i hög grad angelägen och det sålunda vore önskvärt.
att även detta byggnadsbehov kunde tillgodoses inom femårsperioden
1942/47 — frågan tarvade ytterligare överväganden med hänsyn till andra
angelägna medelsbehov. I samband därmed anmäldes för riksdagen, att
byggnadsstyrelsen i en av överbefälhavaren den 2 mars 1943 överlämnad skrivelse
på vissa närmare angivna skäl hemställt örn godkännande av ett förslag
till ändrad förläggning av krigsarkivets nybyggnad. Styrelsen hade nämligen
funnit den ur alla synpunkter lämpligaste platsen för byggnaden i fråga
vara ett område å Fågelbacken på Ladugårdsgärde mellan de militära administrationsbyggnaderna
och Värtavägen i direkt anslutning till nämnda
byggnader.
Riksdagen fann icke anledning till erinran mot att det fortsatta planeringsarbetet
skedde med utgångspunkt från detta förslag.
I skrivelse den 26 november 1943 har byggnadsstyrelsen ingivit förslag
till nybyggnad för krigsarkivet, utarbetat under förutsättning av byggnadens
förläggning till den i propositionen 1943: 222 angivna platsen. Kostnaderna
för byggnaden lia beräknats till — frånsett kostnader för arkivhyllor —
14
Statsutskottets utlåtande nr 134.
1 550 000 kronor, enligt prisläget hösten 1943. Mot förslaget har riksarkivet
riktat bland annat de erinringarna att byggnadens utrymmen vore för knappt
tillmätta och att jämväl de bombskyddade lokalerna icke vore tillräckligt
stora.
Departementschefen har anfört följande.
Den föreslagna nybyggnaden för krigsarkivet har kostnadsberäknats till
—- frånsett kostnader, omkring 200 000 kronor, för nya arkivhyllor och annan
inredning — 1 550 000 kronor, motsvarande efter prisläget den 1 juli 1941 ett
belopp av omkring 1 300 000 kronor. I förhållande till tidigare framlagt förslag
innebär detta en kostnadsminskning med omkring 50 000 kronor. Minskningen
har möjliggjorts dels därigenom att värmecentralen kunnat slopas vid
en förläggning av nybyggnaden i anslutning till det militära byggnadskomplexet
å Fågelbacken, dels ock genom att för lagring av arkivalier påräknas
kunna utnyttjas till skyddsrum avsedda bergstunnlar, vilka i mån av behov
successivt skulle inredas för att tagas i anspråk såsom arkivutrymmen.
För egen del finner jag det föreliggande förslaget kunna i huvudsak biträdas.
Med hänsyn till krigsarkivets egen trångboddhet, som allvarligt hämmar
den arkivvårdande verksamheten inom försvarsväsendet, samt med tanke
på utrymmessvårigheterna i militärstabsbyggnaden, i vilken krigsarkivet nu
delvis är inrymt, och angelägenheten av att de i nationalmuseibyggnaden för
krigsarkivets räkning upplåtna lokalerna kunna frigöras, är det önskvärt, att
byggnadsföretaget då tillgången på byggnadsmaterial det tillåter kommer till
utförande.
Med anledning av de av riksarkivet framförda erinringarna angående behov
av utrymmen för krigsarkivets arkivalier utöver de i föreliggande förslag beräknade,
må framhållas, att möjlighet torde föreligga att vid inträdande normala
förhållanden erhålla vissa ytterligare arkivutrymmen icke endast i de till
de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken hörande skyddsrumsanläggningarna
utan även i en del andra dylika anläggningar, som under de
senaste åren utförts i Stockholm.
Med anledning av vad riksarkivet anfört rörande önskemålet att erhålla
ytterligare fullträffsäkra magasinsutrymmen har utredning verkställts angående
möjligheterna av att reducera arkivlokalerna ovan jord och ersätta
dessa med i berggrunden nedsprängda utrymmen. Enligt ett av byggnadsstyrelsen
under hand ingivet förslag skulle under markytan anordnas fyra
arkivvåningar och tornets höjd ovan jord minskas med motsvarande antal
våningar. Härigenom skulle vinnas omkring 4 000 hyllmeter bombsäkra arkivutrymmen.
Kostnadsökningen härför har beräknats till 160 000 kronor, inberäknat
kostnaderna för fullträffsäkert bjälklag samt ventilations- och luftkonditioneringsanordningar.
Ehuru ur arkitektonisk synpunkt en reducering av
tornets höjd av byggnadsstyrelsen ansetts icke tillrådlig, synas de praktiska
synpunkterna få vara avgörande, varför jag trots kostnadsökningen anser mig
böra förorda en lösning efter denna linje. Härigenom bortfalla även vissa av de
vid ärendets tidigare behandling framförda betänkligheterna mot att förlägga
denna byggnad i grannskapet av militärförvaltningsbyggnaderna. Ytterligare
torde härigenom kunna vinnas fördelen av en bekväm och praktisk förbindelse
mellan arkivtornets underjordiska våningar och de i berget utsprängda tunnelgallerierna.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att möjlighet finnes att
framdeles mot norr utbygga den föreslagna arkivbyggnaden.
Jag anser mig av dessa skäl böra räkna med att angivna ändringar i byggnadsstyrelsens
förslag vidtagas. Vissa av de i riksarkivets yttrande framförda
erinringarna torde böra påkalla andra, smärre modifikationer i byggnads
-
Statsutskottets utlåtande nr 134.
15
programmet. Av denna anledning torde det vara välbetänkt att räkna med
en ytterligare höjning av den beräknade byggnadskostnaden, förslagsvis med
40 000 kronor på grundval av nuvarande prisläge.
Departementschefen har under hänvisning till det anförda beräknat totalkostnaden
för krigsarkivbyggnaden till (1 550 000 + 160 000 + 40 000 =)
1750 000 kronor enligt nuvarande prisläge, därav ett belopp av omkring
1 520 000 kronor — motsvarande kostnaderna enligt prisnivån den 1 juli 1941
— borde belasta femårsplanens kostnadsram.
Köldlaboratorium vid kemiska anstalten m. m. (s. 79—82). I skrivelse den
20 februari 1943 har dåvarande försvarsväsendets verkstadsnämnd hemställt
örn anvisande av medel för anläggande vid kemiska anstalten av ett köldlaboratorium
för försvarsväsendets räkning, kostnadsberäknat till 270 000 kronor
oavsett viss utrustning.
Vidare har fabriksstyrelsen i skrivelse den 30 augusti 1943 anmält vissa
ytterligare byggnadsbehov vid kemiska anstalten, nämligen avdelande av ett
lunchrum till arbetslokaler, överbyggande av en terrass till lunchrum och
kök samt överbyggnad av en befintlig lastbrygga. Kostnaderna härför beräknades
till 31 000 kronor.
Departementschefen har, under framhållande att inom riket icke funnes
något laboratorium, där krigsmateriel av olika slag kunde funktionsprovas
vid djup kyla, och att behovet av ett dylikt laboratorium vore trängande, särskilt
med tanke på utomlands vunna erfarenheter under de senaste årens
vinterkrig, förordat inrättande av ett köldlaboratorium i enlighet med det föreliggande
förslaget och har för ändamålet beräknat ett belopp av 270 000 kronor
oavsett utrustningskostnaderna.
Vidare har departementschefen tillstyrkt anvisande av medel för övriga av
verkstadsnämnden föreslagna arbeten.
Kostnaderna, tillhopa (270 000 + 31000=) 301000 kronor, motsvarande
enligt prisläget den 1 juli 1941 i runt tal 260 000 kronor, ha ansetts böra bestridas
från förevarande kvotanslag.
MATINRÄTTNINGAR (s. 82—85).
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943:222 har riksdagen
(skrivelse nr 335) för budgetåret 1943/44 för ombyggnads- och nybyggnadsarbeten
vid matinrättningarna vid arméns truppförband beräknat tillhopa
2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av beloppet, varav i runt
tal 2 045 000 kronor ansågos böra belasta femårsperiodens kostnadsram, beräknades
1 650 000 kronor för ny- och ombyggnader av matinrättningarna vid
samtliga trängkårer samt 305 000 respektive 250 000 kronor för örn- och tillbyggnadsarbeten
vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår.
I skrivelse den 26 augusti 1943 har arméförvaltningen hemställt, att medel
nu måtte beräknas för renovering av matinrättningarna vid följande förband,
nämligen Hallands regemente, Norrbottens artillerikår samt Bodens ingenjörkår.
16
Statsutskottets utlåtande nr 134.
Utöver sålunda föreslagna om- och tillbyggnadsarbeten har arméförvaltningen
föreslagit anvisande av ett belopp av 400 000 kronor för avhjälpande
av de allvarligaste bristfälligheterna med avseende å ventilationsanordningarna
i köken vid vissa matinrättningar.
Departementschefen har icke ansett sig kunna för närvarande biträda förslaget
i vad det avser översyn av ventilationsanordningarna men har funnit
de tre matinrättningar, som föreslagits till mera genomgripande ombyggnad,
vara bland annat ur hygienisk synpunkt så bristfälliga, att en ombyggnad och
modernisering av dem syntes vara i hög grad angelägen. Departementschefen
har därför nu beräknat medel, 820 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941
eller, under viss förutsättning, 825 000 kronor för matinrättningarnas ombyggnad,
men har förutsatt, att det skall ankomma på Kungl. Majit att besluta,
huruvida arbetena böra komma till utförande redan under nästa budgetår.
SJUKHUS (s 86-102).
Vid anmälan av propositionen 1943:175 förordade departementschefen en
ombyggnad av Svea trängkårs sjukhus (Linköping) till en beräknad kostnad
av 249 000 kronor. I övrigt förutsatte departementschefen utredning i fråga
örn sjukvårdsförhållandena i Karlsborg och vid Livgrenadjärregementet och
Östgöta luftvärnsregemente (båda i Linköping).
Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande har ledamoten av riksdagens
andra kammare J. E. G. Fast erhållit i uppdrag att med beaktande av vad i
propositionen 1943: 222 i ämnet anförts och med utnyttjande av det utredningsmaterial,
som kunde föreligga inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,
inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande sjukhusfrågornas
lösande vid Norrlands trängkår och Karlsborgs luftvärnsregemente
samt vid de i Linköping förlagda truppförbanden ävensom — efter beslut
av departementschefen — vid de ytterligare truppförband inom armén, vilkas
sjukhusfrågor funnes böra i detta sammanhang utredas, samt att, efter samråd
med sjukvårdsstyrelsen, till Kungl. Majit inkomma med av kostnadsberäkningar
åtföljda förslag i ämnet. Sedermera har uppdragits åt utredningen
att jämväl till närmare prövning upptaga frågan angående truppförbandssjukvårdens
ordnande vid Värmlands regemente och Dalregementet.
I anledning av de sålunda givna uppdragen har utredningen med särskilda
skrivelser inkommit med av kostnadsberäkningar och ritningar åtföljda förslag
rörande truppförbandssjukvårdens ordnande vid angivna truppförband.
Utredningen, som framhållit att, som av vederbörande myndigheter tidigare
framhållits, de truppförbandssjukhus utredningsuppdraget omfattat vore
i sådant skick, att snara förbättringsarbeten, i vissa fall nybyggnader, borde
komma till stånd, har föreslagit
dels uppförande vid Norrlands trängkår av ett nytt sjukhus med 52 vårdplatser,
kostnadsberäknat till 430 000 kronor,
dels uppförande för Karlsborgs luftvärnsregemente, andra intendenturkompaniet
och ammunitionsfabriken i Karlsborg av ett nytt sjukhus med 38
vårdplatser, kostnadsberäknat till 320 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 134.
17
dels ombyggande av den nu för Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente
gemensamma sjukpaviljongen till truppförbandssjukhus med
48 vårdplatser för Livgrenadjärregementet ävensom uppförande av ett nytt
sjukhus med 38 platser för Östgöta luftvärnsregemente, allt till en kostnad
av (120 000 + 340 000 =) 460 000 kronor,
dels ock örn- och tillbyggnad av Värmlands regementes och Dalregementets
truppförbandssjukhus till en kostnad av 287 000 kronor respektive 213 000
kronor.
Departementschefen, som i stort sett icke funnit anledning till erinran
mot av utredningsmannen framlagda allmänna synpunkter på hithörande
problem, har tillstyrkt utredningens förslag.
Marinförvaltningens delfond.
ALLMÄNT.
Vissa fortifikatoriska arbeten (s. 103 och 104). Departementschefen har
tillstyrkt, att medel nu anvisas för flottan för anordnande av kabelskydd och
en fullträffsäker radiostation, 28 000 kronor, samt för kustartilleriet för anordnande
av vissa batteri- och kommandoplatser 1 470 000 kronor.
Brännoljecisterner för flottan (s. 104 och 105). Efter därom av Kungl.
Maj:t i propositionerna 1942: 270 och 1943: 222 framställt förslag beräknade
1942 och 1943 års riksdagar medel å tillhopa 625 000 kronor för utförande
av vissa anläggningsarbeten för brännoljecisterner vid flottan.
Sedan marinförvaltningen anfört, att det förslag, som legat till grund för
medelsanvisningen, av angivna skäl icke lämpligen borde komma till stånd
på tidigare avsett sätt samt att ämbetsverket undersökt möjligheterna för
viss annan lösning av frågan, därvid marinförvaltningen förutsatt, att de anvisade
medlen måtte efter undersökningarnas slutförande få disponeras på
sätt Kungl. Maj:t ägde bestämma, samt överbefälhavaren tillstyrkt bifall till
framställningen, har departementschefen förklarat, att han icke vore beredd
att utan ytterligare övervägande godtaga de riktlinjer för programmets genomförande,
som marinförvaltningen skisserat, varför med slutligt ställningstagande
borde anstå till dess ämbetsverket slutfört sina undersökningar. Då
det emellertid icke synes vara möjligt att inom av riksdagen beräknat belopp
utföra ifrågavarande arbeten på sätt ursprungligen avsetts och då det vore
av största vikt, att arbetena utan tidsspillan kunde igångsättas efter det godtagbart
förslag framlagts, har departementschefen ansett riksdagens bemyndigande
böra utverkas för Kungl. Maj:t att inom angiven kostnadsram besluta
i ärendet.
Vissa byggnadsarbeten å Berga (s. 105—118). På förslag av Kungl. Maj:t
i propositionen 1943:344 anvisade riksdagen (skrivelse nr 509) till bestridande
av på marinen belöpande kostnader för inköp av Berga egendom invid
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 134.
1090 44 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 134.
Hårsfjärden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten
under försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond,
ett investeringsanslag av 1 285 000 kronor.
Egendomen Berga har numera förvärvats av statsverket.
I skrivelse den 25 januari 1944 Ilar marinförvaltningen framlagt definitivt
förslag örn förläggning av marinens underofficersskola och Stockholms örlogsstations
värnpliktsskola till Bergaområdet. Efter utredning rörande personal-
och lokalbehovet för de båda skolorna har ämbetsverket därvid beräknat
antalet elever vid underofficersskolan till 182 och vid värnpliktsskolan
till högst 550. Enligt den preliminära utredningen borde man vidare räkna
med behov av 28 officerare, 40 underofficerare, 36 underbefäl och 60 meniga
(handräckning, vakt m. m.) samt viss civil personal, nämligen maskinist,
eldare, sjuksköterska, 2 husmödrar, husföreståndarinna på slottet samt 20
köksbiträden och 3 städerskor.
I fråga örn lokalbehovet har marinförvaltningen föreslagit följande.
Underofficersskolans elever borde förläggas i en eller flera kaserner av
god standard, stenhus i två våningar, med förslagsvis två-mannarum, ett dagrum
per 40—50 man, ett eller två smärre rum för dagbefäl, källare med förråd
och normalskyddsrum.
Värnpliktsskolans elever och underbefäl samt för båda skolorna gemensamt
underbefäl och handräckningsmanskap borde förläggas i kasernbaracker
av trä förslagsvis i två våningar med dubbelsidigt belysta logement utan
korridorer och med de byggnadsdelar, som innehölle trappor, tvättrum o. dyl.
förslagsvis uppförda i sten. Eventuellt kunde dagrum anordnas på vindarna.
Källare anordnades med förråd och normalskyddsrum. Det vore möjligt, att
envåningsbaracker, eventuellt sammanbyggda till större längor, kunde visa
sig mer ekonomiska, men hade de merkostnader för ledningar och skyddsrum,
som härvid uppstode, ännu icke kunnat närmare beräknas. Marinförvaltningen
ville fästa uppmärksamheten på att — med hänsyn till den relativt korta tid
värnpliktsskolans olika kontingenter avsåges bliva förlagda till Berga — det
syntes möjligt att räkna med dubbelförläggning, varvid luftkuben per man
komme att uppgå till omkring 7 kbm.
Vidare erfordrades en för båda skolorna gemensam lektionsbyggnad, gymnastik-
och exercishus, matinrättning, marketenteri och sjukstuga, vakt- och
arrestbyggnad, idrottsplats, skjut- och närstridsbanor samt båtbrygga m. m.
Mässar för officerare och underofficerare syntes däremot icke behöva byggas,
enär slottets nuvarande köks- och matsalsavdelning syntes kunna disponeras
såsom mässlokaler. En simhall vore av den största betydelse, men med hänsyn
till det ekonomiska läget funne sig marinförvaltningen nödsakad att ställa
simhallens utförande på framtiden.
För vissa officerare och underofficerare hade fasta förläggningsrum beräknats
å Berga slott, medan övriga vid behov och i mån av utrymme syntes böra
disponera rum inom slottet. Skolchefen samt två uppbördsman borde beredas
möjlighet att såsom familjebostäder förhyra vissa inom området belägna
byggnader, som väl lämpade sig för ändamålet. För den civila personalen
borde bostäder anskaffas inom området, varvid i stor utsträckning befintliga
byggnader syntes kunna tagas i anspråk.
Kostnaderna för samtliga föreslagna byggnadsarbeten ha enligt
prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 4 700 000 kronor, vartill kommer
Statsutskottets utlåtande nr 134. 19
administrationskostnad med 300 000 kronor. Sammanlagda kostnaden har sålunda
beräknats till 5 000 000 kronor.
Marinförvaltningen, som i syfte att inrymma här ifrågavarande kostnader
inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen för marinen
i annat sammanhang föreslagit en avsevärd reducering av det tidigare planerade
byggnadsprogranimet vid Gustavsviks örlogsdepå, har hemställt, att
marinens underofficersskola samt Stockholms örlogsstations värnpliktsskola
måtte förläggas till Bergaområdet samt att för i samband därmed erforderliga
byggnadsarbeten ett belopp av 5 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941 måtte beräknas.
I särskild skrivelse den 9 februari 1944 har marinförvaltningen jämväl
framlagt utredning rörande sådana i samband med de föreslagna anläggningarna
å Berga uppkommande kostnader, som äro av beskaffenhet att böra bestridas
över driftbudgeten. I sådant avseende har marinförvaltningen framhållit,
att de engångskostnader, som komma i fråga, avse anskaffning av sjukvårdsinventarier
m. m., intendenturmateriel (kasernutredning och inventarier
för expeditioner, skolor, mässar m. m. samt förplägnadsutredning), undervisningsmateriel
och telefonanläggning. Kostnaderna för värnpliktsskolans utflyttning
till Bergaområdet ha av marinförvaltningen beräknats till 34 000
kronor, sedan de medel, som inbesparas vid ifrågasatt begränsat utbyggande
av Gustavsviks örlogsdepå, tagits i anspråk för ändamålet.
Härjämte har marinförvaltningen framlagt beräkningar rörande de löpande
anslag, som i första hand komma att påverkas av skolornas ifrågasatta förläggning
till Bergaområdet.
överbefälhavaren har tillstyrkt förslaget att förlägga marinens underofficersskola
och Stockholms örlogsstations värnpliktsskola till Berga.
Departementschefen har anfört följande.
Underofficersutbildningen bedrives för närvarande åtskild för flottan
och kustartilleriet och, beträffande flottan, fördelad på örlogsstationerna i
Karlskrona och Stockholm. På båda håll måste provisoriska lokaler förhyras
för ändamålet, enär övriga tillgängliga utrymmen icke äro tillräckliga. 1939 års
rekryteringsutredning föreslog, att en för marinen gemensam underofficersskola
skulle förläggas till Karlskrona. På grund av inträffande omständigheter
har detta förslag icke kunnat genomföras men upptogs på nytt av 1941
års försvarsutredning, vilken förutsatte, att en för marinen gemensam underofficersskola,
efter sammanslagning av marinens sjukhus i Karlskrona med
länslasarettet därstädes, skulle förläggas till de förutvarande sjukhuslokalema.
Såsom av behandlingen i det följande av vissa byggnadsfrågor vid
Sydkustens marindistrikt kommer att framgå, har numera en från försvarsutredningens
förslag avvikande plan för dispositionen av de militära etablissementen
i Karlskrona fastställts, enligt vilken plan marinens sjukhus
avses skola tagas i anspråk för flottans sjömansskola. Vid sådant förhållande
måste tydligen förläggningsfrågan för marinens underofficersskola lösas
på annat sätt än försvarsutredningen föreslagit. Vissa riktlinjer för skolans
organisation kunna anses givna; sålunda torde skolan böra anordnas såsom
internat samt ha tillgång till lämplig övningsterräng för såväl flottans som
kustartilleriets elever. Vidare bör möjlighet till kontakt med marina anläggningar
av olika slag förefinnas.
20
Statsutskottets utlåtande nr 134.
Sedan tanke uppkommit att för marinens räkning förvärva den i omedelbar
närhet av Hårsfjärden belägna Berga egendom, ha såväl marinchefen
som marinförvaltningen tillstyrkt förläggning av underofficersskolan till detta
område, vilket ansetts väl lämpa sig för ändamålet. Då förslag framlades för
riksdagen rörande inköp av Bergaområdet, förelåg emellertid ännu icke fullständig
utredning rörande kostnader m. m. för en förläggning till Berga av
underofficersskolan. Såsom av det föregående framgår har numera dylik
utredning förebragts.
Emellertid har sedermera fråga uppkommit örn förläggning jämväl av
Stockholms örlogsstations värnpliktsskola till Bergaområdet. Grunden härtill
har varit, att utrymmena på Skeppsholmen — som under nuvarande
krisförhållanden äro helt otillräckliga, vilket bland annat nödvändiggjort
ianspråktagande av Lilje valdis konsthall för marinens räkning — enligt
verkställd utredning ej heller under fredstid motsvara utrymmesbeliovet.
Sålunda erfordras ytterligare permanenta förläggningsutrymmen för omkring
400 man. Utredningen utvisar, att förläggningsfrågan på Skeppsholmen kan
lösas huvudsakligen efter två linjer, antingen genom ianspråktagande av
sjökrigsskolebyggnaden och sjökarteverkets ämbetsbyggnad för förläggningsändamål
— eventuellt endast den förstnämnda byggnaden, i vilket fall baracker
jämväl måste uppföras — eller genom utflyttning av viss del av örlogsstationen
till annan plats.
Ett utnyttjande av sjökarteverkets byggnad å Skeppsholmen för förläggning
med därav följande nybyggnad eller förhyrning av lokaler för verket
synes av ekonomiska och praktiska skäl icke kunna förordas. Däremot lämpar
sig den gamla sjökrigsskolebyggnaden väl för förläggning men kan icke rymma
mera än omkring 200, eller —- örn även honnörssalen utnyttjas — 230 man,
varför baracker likväl måste uppföras för omkring 200 man. Frånsett det
intrång på kulturella och estetiska värden, som en ytterligare barackbebyggelse
på Skeppsholmen otvivelaktigt skulle medföra, synes det såväl ur
brandskydds- och luftvärnssynpunkt som icke minst med tanke på det långa
avståndet till lämplig övningsterräng knappast tillrådligt att på sätt ifrågasatts
utöka bebyggelsen på Skeppsholmen. Jag tänker därvid även på att den
utrangering av logementsfartyget af Chapman, som inom en icke alltför avlägsen
framtid torde bliva nödvändig, kan medföra ytterligare behov av förläggningsutrymme
för omkring 200 man.
Örn sålunda en utökning av bebyggelsen på Skeppsholmen ej heller enligt
min mening kan anses önskvärd, återstår utvägen att bereda plats för viss
del av örlogsstationens personal på annat håll. Såsom en lämplig lösning har
föreslagits att förlägga örlogsstationens värnpliktsskola till Bergaområdet i
anslutning till marinens underofficersskola, därvid såväl personal som lokaler
i viss utsträckning kunde göras gemensamma för båda skolorna.
För egen del har jag trots de avsevärda engångskostnaderna funnit mig
kunna förorda ett genomförande av det sålunda framlagda förslaget med hänsyn
till de fördelar i olika hänseenden, som detta erbjuder, och i betraktande
av önskvärdheten att ytterligare bebyggelse på Skeppsholmen undvikes.
Yärnpliktsskolans elever, vilka inrycka i olika omgångar, skola efter en
första utbildning tjänstgöra i kustflottan, varför varje kontingent endast
kortare tid avses bliva förlagd till det ifrågasatta etablissementet. I följd
därav bör detta kunna utföras i en lägre standard än vad som vanligen gäller
för kasernförläggningar. Etablissementet avses under sommarmånaderna skola
tagas i anspråk för kustflottans yrkesskolor, för vilka i annat fall särskilda
skolfartyg måste rustas.
De i det föregående berörda kostnadsberäkningarna, vilka i avvaktan på
Statsutskottets utlåtande nr 134.
21
slutförandet av vissa pågående avvägningar och markundersökningar måste
betraktas såsom preliminära, utvisa en total byggnadskostnad enligt prisläget
den 1 juli 1941 av i runt tal 5 000 000 kronor inklusive administrationskostnader.
Av beloppet belöpa 650 000 kronor å förläggningsbyggnader för underofficersskolan
och 700 000 kronor å sådana byggnader för värnpliktsskolan. Beträffande
kostnadsberäkningarna finner jag på utredningens nuvarande stadium
icke anledning till annan erinran än att den för underofficersskolan beräknade
standarden med 2-mannalogement synes onödigt hög. Dock måste vid
bedömandet härav beaktas att, därest eleverna förläggas i 4-mannalogement, i
stället särskilda överläsningsrum kunna bliva erforderliga. Om emellertid en
något lägre standard än den av marinförvaltningen avsedda tillämpas och vissa
förenklingar i övrigt genomföras, torde kostnaderna för själva förläggningslokalerna
kunna nedbringas med i runt tal 100 000 kronor. I likhet med marinförvaltningen
anser jag frågan örn uppförande av en simhall tills vidare böra
ställas på framtiden. Mot förslaget till disposition av Berga slott, vilket innebär,
att ombyggnadsarbeten icke skola företagas, har jag intet att erinra.
Yad övriga föreslagna byggnadsarbeten beträffar finner jag det icke möjligt
att på nuvarande stadium taga slutlig ställning till marinförvaltningens
framställning. Den i det föregående omnämnda, av marinförvaltningen upprättade
approximativa kostnadssammanställningen torde få fogas såsom bilaga
till detta protokoll (bilaga 1). Det torde få i vanlig ordning ankomma
på Kungl. Maj:t att pröva detaljerna i byggnadsprogrammet, varvid jag förutsätter,
att kostnaderna skola i görligaste mån begränsas. Med uppförande av
gymnastikbyggnad och anläggande av idrottsplats torde sålunda tills vidare
få anstå. De av marinförvaltningen uppskattade kostnaderna, 5 000 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941, betraktar jag såsom ett maximibelopp. Detta
belopp synes, såsom marinförvaltningen anfört — därest den av marinförvaltningen
föreslagna begränsningen av byggnadsprogrammet vid Gustavsviks
örlogsdepå genomföres (jfr det följande) — kunna inrymmas inom den av 1942
års riksdag för marinens byggnader angivna kostnadsramen.
Yad marinförvaltningen anfört rörande engångskostnader för sjukvårds-,
intendentur- och undervisningsmateriel samt telefonanläggning har icke i
och för sig givit mig anledning till erinran. Från marinförvaltningen har
emellertid inhämtats, att medel för ifrågavarande ändamål icke erfordras
förrän under budgetåret 1945/46, varför jag icke för närvarande anser
mig böra närmare ingå på denna fråga. Jag vill i detta sammanhang
framhålla, att förhandlingar pågå om övertagande för marinens räkning
av vissa å slottet befintliga inventarier. I samband därmed uppkommande
kostnader torde kunna bestridas av till marinförvaltningens förfogande
stående medel. Den höjning av de årliga kostnaderna för reseersättningar,
mathållning m. m., som enligt marinförvaltningens beräkningar är att emotse
vid genomförande av förslaget, synes mig icke bliva av den storleksordning,
att frågans bedömande härigenom påverkas. Dock vill jag framhålla, att vissa
detaljer i dessa beräkningar — särskilt de förmåner, som avses skola utgå till
den vid anläggningen sysselsatta men där icke boende personalen — fordra
ytterligare övervägande.
Yid bifall till förslaget torde ett frigörande av Liljevalchs konsthall möjliggöras
inom en nära framtid. Det är min förhoppning att det genom vissa
rent provisoriska åtgärder, som för närvarande äro under övervägande, skall
bliva möjligt att försommaren 1944 utrymma konsthallen.
22
Statsutskottets utlåtande nr 134.
NORRLANDSKUSTENS MARINDISTRIKT.
Gustavsv/ks örlogsdepå m. m. (s. 118—122). 1942 års försvarsbeslut innebar
bland annat, att örlogsdepån vid Gustavsvik skulle utbyggas till förläggnings-
och utrustningscentral för vissa örlogs- och hjälpfartyg, vilken under
försvarsberedskap och krig skulle kunna tjänstgöra som basorgan i olika avseenden
för i Bottenhavet opererande sjöstridskrafter.
För genomförande av försvarsbeslutets ifrågavarande program erfordras
omfattande byggnadsarbeten, av vilka endast de angelägnaste kunna rymmas
inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen. Sedan 1943
års riksdag anvisat medel för i Härnösand erforderliga byggnadsarbeten för
kustartilleridetachementet ävensom för vissa förrådsändamål vid Gustavsviks
örlogsdepå, upptog marinförvaltningen bland sina medelsäskanden för nästa
budgetår medel för fullföljande av de planerade arbetena i Gustavsvik. Sedermera
har emellertid marinförvaltningen, bland annat med tanke på att kunna
inrymma de i det föregående berörda byggnadsarbetena vid Berga inom
femårsplanens kostnadsram, föreslagit, att byggnadsprogrammet för Gustavsvik
skall inskränkas till att omfatta endast de ytterligare byggnadsarbeten,
som äro oundgängligen erforderliga för att iordningställa Gustavsvik såsom
en operations- och utrustningsbas för beredskaps- och krigsförhållanden. Med
hänsyn till redan vidtagna åtgärder erfordras härför enligt marinförvaltningens
beräkningar vissa ytterligare anläggningar till en kostnad av i runt
tal 265 000 kronor förutom administrationskostnader.
Departementschefen har, ehuru marinförvaltningen sålunda sammankopplat
frågorna om utbyggnad av Gustavsviks örlogsdepå med vissa förläggningsfrågor
vid Berga, för egen del ansett, att dessa frågor kunna och böra bedömas
och avgöras var för sig, och har departementschefen i anslutning därtill
anfört följande.
Vad Gustavsviksanläggningen beträffar är det med hänsyn till ärendets natur
icke möjligt att i detta sammanhang ingå på alla de synpunkter, som kunna
anläggas på denna fråga. Jag vill emellertid framhålla, att de ytterligare överväganden,
som efter försvarsbeslutet skett, givit vid handen, att svårigheter
föreligga att utan avsevärda kostnader av örlogsdepån utvinna i alla hänseenden
tillräcklig kapacitet. Såsom operationsbas för sjöstridskrafter av
större omfattning än den egna lokalstyrkan och för utrustning av hjälpfartyg
kan Gustavsvik, såsom av marinförvaltningens utredning framgår, användas
utan att därför permanent förläggning anordnas därstädes. Med hänsyn till
kostnaderna för anordnandet av en dylik förläggning, vilka kostnader bliva
avsevärda i förhållande till den effektivitet och säkerhet vid krigsfall, som
står att ernå, har jag efter övervägande av de på frågan inverkande omständigheterna
funnit mig böra biträda det av marinförvaltningen framlagda förslaget.
Vid bifall till detta förslag, som alltså innebär i huvudsak den modifikationen
i tidigare framlagt förslag, att depån icke skall inrymma lokaler för
permanent förläggning av militär trupp, ernås en väsentlig begränsning av det
för femårsperioden 1942/47 beräknade byggnadsprogrammet för denna depå.
Jag vill erinra, att detta program hittills endast i obetydlig omfattning genomförts
och att de kostnader, bland annat för markförvärv, som redan nedlagts,
icke behöva påverka bedömandet av den föreliggande frågan utan huvudsak
-
Statsutskottets utlåtande nr 134.
23
ligen hänföra sig till sådana ändamål, som komma i fråga vid genomförande
av det av mig nu förordade förslaget.
Därest en utbyggnad av örlogsdepån i avsedd omfattning icke kommer till
stånd, har jag intet att erinra mot att — såsom tidigare skett och av marinförvaltningen
nu förelagits — varvs- och verkstadsanläggningen utarrenderas
till civilt skeppsvarv. En dylik lösning synes godtagbar under förutsättning
att överenskommelse härom inrymmer garantier för anläggningarnas
hållande i fullgott skick. Till frågan om utvidgning av dockanläggningen
i Gustavsvik anser jag mig icke böra nu taga ställning.
Departementschefen har med biträdande av marinförvaltningens föreliggande
förslag rörande byggnadsarbeten för nästa budgetår inom Norrlandskustens
marindistrikt ansett sig böra föreslå, att för ändamålet beräknas ett
belopp av — enligt prisläget den 1 juli 1941 — i runt tal 265 000 kronor förutom
administrationskostnader, av vilket belopp 150 000 kronor avse byggnadsarbeten
vid Gustavsvik, medan återstoden avsetts för uppförande av
vissa förrådslokaler i anslutning till Härnösands kustartilleridetachement.
OSTKUSTENS MARINDISTRIKT.
Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m. (s. 122—133). För modernisering
av tygverkstäderna i Vaxholms fästning ha 1941 och 1943 års riksdagar
anvisat tillhopa (422 000 + 175 000 =) 597 000 kronor.
Marinförvaltningen har — under framhållande, att under senaste året en
undersökning av driftsförhållandena inom olika marina verkstäder genomförts,
därvid generalplaner utarbetats, syftande till åvägabringande av planmässighet
i verkstädernas utbyggnad och nedbringande av driftskostnaderna,
samt att för Stockholms kustartilleriförsvars vidkommande ett flertal smärre
verkstäder funnes förlagda till olika platser inom försvarsområdet —anfört, att
det vore angeläget att koncentrera verkstadsdriften inom nämnda område och
att repliera på det verkstadsområde å Påndon, dit tygverkstäderna vore förlagda.
Härutöver skulle vissa smärre verkstäder, som av beredskapsskäl funnes
inom Stockholms kustartilleriförsvars vidsträckta kustområde, fortfarande
bibehållas. Enligt generalplanen skulle de nuvarande tygverkstäderna å
Rindön komma att utbyggas till en central huvudverkstad för Stockholms
kustartilleriförsvar. Härvid hade förutsatts, att befintlig byggnad för nuvarande
tvättinrättning, vilken vore belägen inom verkstadsområdet, toges i anspråk
för verkstadsdriften, sedan byggnaden efter centralisering av underhållstjänsten
för intendenturmateriel m. m. ej längre erfordrades för sitt nuvarande
ändamål.
Kostnader, som vore förenade med genomförandet av generalplanen, framgå
av följande tablå.
24
Statsutskottets utlåtande nr 134.
1. Kontorsbyggnad............................
2. Mekanisk verkstad..........................
3. Snickeri- och båtverkstad ..................
4. Båthall ....................................
5. Materielförråd m. m.........................
6. Motorverkstad..............................
15. Utrustningspir..............................
17. Bryggor och strandskoningar................
18. Planering och vägar........................
19. Utvändiga ledningar för vatten och avlopp ..
Summa kronor
Medelsbehov
enligt
ursprungligt
förslag;
prisläget den
1 juli 1941
kronor
Medelsbehovet enligt general- plan; prisläget den
1 juli 1941
Totalt
kronor
Första etapp
kronor
35 000
35 000
222 000
222 000
222 000
110 000
200 000
200 000
13 000
315 000
—
44 000
65 000
65 000
70 000
70 000
70 000
128 000
128 000
128 000
—
96 000
41 000
23 000
109 000
109 000
—
20 000
20 000
610 000
1260 000
890 000
Det ytterligare medelsbehovet borde tillgodoses i etapper. För budgetåret
1944/45 erfordrades, utöver tidigare anvisade medel, 246 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941 samt för budgetåret 1945/46 39 000 kronor enligt
samma prisläge. Återstående byggnadsarbeten borde anstå till tid efter femårsperiodens
slut.
Departementschefen, som ansett sig böra i princip förorda genomförandet
av det framlagda förslaget, har framhållit vikten av att rationaliseringen utan
ytterligare dröjsmål genomföres. Departementschefen har för den första
etappen beräknat medelsåtgången till 233 000 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941.
SYDKUSTENS MARINDISTRIKT (s. 133—140).
Vid anmälan av propositionen 1943:207 förordade departementschefen
visst av marinförvaltningen framlagt förslag till ordnandet av förläggningsfrågorna
i Karlskrona, avseende ett i vissa hänseenden ändrat utnyttjande av
etablissementen. Det sammanlagda kapitalinvesteringsbehovet för ändamålet
angavs till 5 745 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Vidare förordades
vissa byggnadsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv till en kostnad av
tillhopa 358 500 kronor enligt samma prisläge. Kostnaderna, tillhopa 6 100 000
kronor, borde bestridas inom den för försvarsväsendets femårsplan angivna
kostnadsramen. Departementschefen framhöll emellertid, att marinförvaltningen
anmält medelsbehov för ett stort antal byggnadsarbeten i Karlskrona
utöver dem som betingas av det ändrade utnyttjandet av etablissementen.
Till dessa förslag ansåg sig departementschefen för det dåvarande icke kunna
taga ställning.
I anledning av vad i propositionen 1943: 207 anförts rörande ordnandet av
vissa förläggningsfrågor i Karlskrona m. m. har riksdagen (skrivelse nr 336)
dels godkänt den plan för ordnande av de militära förläggningsförhållandena
i Karlskrona, som av departementschefen förordats, dels ock medgivit, att kostnaderna
för erforderliga byggnadsarbeten enligt nämnda plan ävensom för
Statsutskottets utlåtande nr 134.
25
övriga i berörda statsrådsprotokoll angivna byggnadsarbeten inom en kostnadsram
av tillhopa 6 100 000 kronor finge, i den mån av riksdagen för ändamålet
tidigare anvisade medel icke försloge, bestridas från det under försvarsväsendets
fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, för budgetåret 1943/44 anvisade
investeringsanslaget å 10 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten
m. m.
Genom brev den 30 juni 1943 har Kungl. Maj:t fastställt den av riksdagen
godkända planen för ordnandet av de militära förläggningsförhållandena i
Karlskrona att i huvudsak lända till efterrättelse.
I sin skrivelse den 23 augusti 1943 angående medelsbehoven för budgetåret
1944/45 har marinförvaltningen framlagt en fullständig plan över erforderliga
byggnadsarbeten inom Sydkustens marindistrikt avsedda att utföras under
budgetåren 1943/45. Den sammanlagda kostnaden för de i högsta angelägenhetsgraden
upptagna byggnadsarbetena har angivits till 1 451 000 kronor för
örlogsvarvets del och till 6 245 800 kronor för distriktet i övrigt, allt enligt
prisläget den 1 juli 1941. Beträffande de olika byggnadsobjekten inhämtas av
statsrådsprotokollet till nu förevarande proposition följande.
A. För marindistriktet gemensamma anläggningar (s. 140 och 141). För omändring
av läkarbostället vid nuvarande marinens sjukhus till lokaler för
marindistriktets sjukvårdsbehov har marinförvaltningen beräknat medelsbehovet
till 86 000 kronor. Vidare har föreslagits komplettering och renovering
av marindistriktschefens kanslibyggnad för en kostnad av 9 600 kronor
samt uppförande av garage för fyra av intendenturförvaltningen disponerade
lastbilar m. m. för en kostnad av 24 000 kronor. Departementschefen har biträtt
förslagen och för ändamålen beräknat kostnaderna till 120 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941.
B. Sjömanskåren och vissa skolor (utom sjömansskolan) (s. 141—143). För
ombyggnad av matinrättningen vid kasern Ankarstierna har departementschefen
i enlighet med marinförvaltningens förslag beräknat 53 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. Vidare har departementschefen förordat
ett av ämbetsverket framlagt förslag till ombyggnad för en kostnad av 220 000
kronor av under officer sbyggnaden vid stadskasör nen, som avses
skola utnyttjas dels för radioskolan, dels för chefens för Karlskrona örlogsstation
kansli, dels ock för ett planerat ekonomikontor och för kameralförvaltningen.
Då för denna ombyggnad redan disponerats 146 500 kronor erfordras
för ändamålet ytterligare 73 500 kronor.
C. Flottans sjömansskola (s. 143 och 144). Beträffande verkstadslokaler
för flottans sjömansskola har marinförvaltningen i sin skrivelse angående
medelsbehoven för nästa budgetår anfört, att lokaler för smedja och
svetsningsverkstad ävensom för elektrisk verkstad planerades i bastionen
Aurora. Dessa lokaler vore för närvarande icke försedda med centralvärmesystem.
Centralvärmeanläggning borde emellertid nu installeras och anslutas
till befintlig panncentral inom örlogsvarvets område. Kostnaderna för anordnande
av ifrågavarande verkstadslokaler beräknades av marinförvaltningen
26
Statsutskottets utlåtande nr 1S4.
till 74 000 kronor, varav för egentliga byggnadskostnader 18 000 kronor, för
värme och sanitet 46 000 kronor samt för elektrisk installation 10 000 kronor.
Marinens nuvarande sjukhusbyggnad avses att efter ombyggnad tagas i
anspråk för skollokaler och vissa verkstäder för sjömansskolan. Erforderliga
byggnadsarbeten ha kostnadsberäknats till sammanlagt 235 000 kronor,
varav belöpa 75 000 kronor å egentliga byggnadskostnader, 138 000 kronor å
värme och sanitet samt 22 000 kronor å elektrisk installation.
I den till marinens nuvarande sjukhus hörande ekonomibyggnadens souterrainvåning
planeras anordnande av lokaler för kockskola. Vid denna
skola beräknas enligt marinförvaltningen undervisning för ungefär 45 elever
skola äga rum. Övrig del av ekonomibyggnaden avses att tagas i anspråk
såsom serveringslokaler och fritidslokaler för sjömansskolans
elever. Iordningställandet av denna byggnad har enligt prisläget den 1
juli 1941 kostnadsberäknats till sammanlagt 110 000 kronor.
Mellan stadskasernen och marinens sjukhus leder en för allmän trafik upplåten
väg fram till amiralitetskyrkan. Då enligt den nuvarande planläggningen
såväl kasernen som sjukhusbyggnaden skola utnyttjas av flottans sjömansskola
har marinförvaltningen ansett, att en tunnelförbindelse borde etableras
mellan de båda etablissementen. Kostnaderna härför ha beräknats till 52 000
kronor.
Marinförvaltningen har vidare framhållit behovet av en skyddad hamn
för sjömansskolans småbåtar. En dylik hamn borde enligt ämbetsverket
anläggas vid kajen invid nuvarande marinens sjukhus och utgöras av
fyra betongpontoner med vardera en längd av 40 meter och en bredd av 4,2
meter. Kostnaderna för denna anläggning hava enligt prisläget den 1 juli
1941 beräknats till 166 000 kronor.
Slutligen har marinförvaltningen föreslagit anordnande av gåshus —
till en kostnad av 7 000 kronor ■— i en vid marinens sjukhus befintlig mindre
byggnad.
Departementschefen har anfört följande.
Vid anmälan senare denna dag av en proposition angående vissa avlöningsm.
fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1944/45 avser
jag att till närmare behandling upptaga frågan om inrättande av en verkstadsskola
och en förplägnadsskola (kockskola) i anslutning till sjömansskolan. Såsom
av den därvid lämnade redogörelsen kommer att framgå har marinförvaltningen
—- i anledning av vissa av sjöförsvarets utbildningskommission gjorda
uttalanden — i skrivelse den 4 februari 1944 föreslagit verkstadsskolans förläggning
i anslutning till Karlskrona örlogsvarv. Äv skäl som närmare framgå
av berörda proposition anser jag mig emellertid icke kunna biträda detta förslag
utan förordar verkstadsskolans anknytning till sjömansskolan. Enär jämväl
förslaget örn inrättande av en förplägnadsskola synes lämpligt, finner jag
de av marinförvaltningen i dess medelsäskanden för nästa budgetår föreslagna
byggnadsarbeten, som äga samband med flottans sjömansskola, i stort sett
godtagbara i avseende å utnyttjandet av till förfogande stående lokaler.
Jag har icke heller något att erinra mot marinförvaltningens kostnadsberäkningar.
Av praktiska skäl synes den föreslagna tunnelförbindelsen mellan
sjukhusbyggnaden och stadskasernen redan nu böra komma till utförande.
Beträffande hamn för sjömansskolans småbåtar vill jag dock förorda, att
Statsutskottets utlåtande nr 134.
27
innan ställning tages till denna fråga ytterligare utredning kommer till stånd
rörande sättet för hamnens anläggande och möjligheterna till ett mindre
kostsamt utförande. Därvid synes böra undersökas möjligheten att för ändamålet
utnyttja viss för beredskapsändamål anskaffad materiel, vilken måhända
eljest icke kommer till användning under fredsförhållanden.
För under detta avsnitt behandlade byggnadsarbeten har departementschefen
beräknat tillhopa 478 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
D Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartilleriregemente (s. 144
-—146). Medel ha beräknats för iordningställande av Oscarsvärnsförläggningen,
för inrättande av ett fullträffsäkert artilleriammunitionsförråd samt för vissa
arbeten inom etablissementet vid Gräsvik allt till en kostnad av 390 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941.
E. Karlskrona örlogsvarv (s. 146 och 147).
I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har marinförvaltningen
för varvets vidkommande framlagt en plan för femårsperioden 1942/47,
upptagande ett stort antal byggnadsobjekt som på vedertaget sätt indelats i
angelägenhetsgrupper.
Till utförande under budgetåret 1944/45 föreslagna byggnadsarbeten äro
följande.
Förlängning av samt nya länspumpar för Oscarsdockan. För
detta ändamål har riksdagen beräknat sammanlagt 175 000 kronor, motsvarande
enligt prisläget den 1 juli 1941 omkring 160 000 kronor. Marinförvaltningen
har hemställt, att resterande medel, (460 000 — 160 000 =) 300 000
kronor, måtte beräknas för budgetåret 1944/45.
För fortsatt modernisering av verkstäder vid ingenjördepartementet
har marinförvaltningen för nästa budgetår på grundval av
prisläget den 1 juli 1942 beräknat 175 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941.
Komplettering av tunnelsystemet å Kålsholmen. Detta arbete
har kostnadsberäknats till 91 600 kronor.
Marinförvaltningen har vidare hemställt örn medel för anordnande av en
särskild slip för underhåll och skötsel av mål materiel. Kostnaderna
härför ha av ämbetsverket beräknats till 12 000 kronor.
Slutligen har marinförvaltningen föreslagit fortsatt utökning och förbättring
av elektriska kraftnätet vid varvet. Av totalkostnaden, som
i enlighet med en i marinförvaltningens ifrågavarande skrivelse närmare angiven
specifikation beräknats till 175 000 kronor, har ett belopp av 56 000
kronor ansetts erforderligt under nästa budgetår.
Departementschefen har ansett att i avvaktan på ett ställningstagande till
frågan om örlogsvarvens organisation endast sådana arbeten, som icke kunna
föregripa en omorganisation, böra komma till utförande. De medelsbehov som
av marinförvaltningen anmälts för nästa budgetår, ha emellertid samtliga synts
vara av den natur, att med deras tillgodoseende icke behöver av denna anledning
anstå, varför för ändamålen i enlighet med ämbetsverkets förslag enligt
prisläget den 1 juli 1941 beräknats 634 000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 134.
VÄSTKUSTENS MARINDISTRIKT.
Verkstadsaniäggningar m. m. vid Wästkustens marindistrikt (s. 147—155).
I gemensam skrivelse den 21 april 1943 framlade arméförvaltningens tygdepartement
oell fortifikationsstyrelse samt marinförvaltningen förslag till
centralisering av reparationstjänsten för nämnda förband. Förslaget innebar
följande.
1. Helgar atton av optisk materiel centraliseras för samtliga försvarsgrenar
till en i berg insprängd verkstad antingen vid Nya Varvet eller Älvsborgs
kustartilleriregemente.
2. Reparation av si gnat materiel (huvudsakligen radio-, telefon- och kabelmateriel)
centraliseras för samtliga försvarsgrenar till en verkstad, förlagd
till Nya Varvet eller Älvsborgs kustartilleriregemente.
3. Reparation av motorfordon och luftvärnsmateriel centraliseras till en
verkstad förlagd till Göteborgs luftvärnskår.
4. Sadelmakerireparationer centraliseras till Göta artilleriregemente.
5. Snickerireparationer, utom beträffande fartyg och båtar, centraliseras
till Göta artilleriregemente.
I propositionen 1943: 302 (s. 45) uttalades, att beträffande dessa verkstadsanläggningar
ytterligare utredningar borde företagas i avsikt att utröna,
huruvida icke centraliseringen kunde drivas längre.
I sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45 har arméförvaltningen respektive
marinförvaltningen anfört, att förnyad utredning verkställts, därvid utrönts,
att reparationstjänsten i Göteborg borde kunna ytterligare centraliseras.
Denna ytterligare centralisering ginge i huvudsak ut på att de angivna
verkstadsanläggningarna vid Göta artilleriregemente och Göteborgs luftvärnskår
skulle sammanslås till en gemensam centralverkstad i anslutning
till sistnämnda förband. Vid artilleriregementet skulle behållas så stor
del av nuvarande verkstäder, som kunde anses oundgängligen erforderlig
för servicearbetet på regementets egen materiel. Till varvet eller Älvsborgs
kustartilleriregemente skulle förläggas återstående verkstäder.
Medel för den centrala tygverkstaden vid Göteborgs luftvärnskår ha efter
förslag av arméförvaltningen äskats i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 33 f.).
Medel för byggnadsprogrammet i övrigt ha äskats av marinförvaltningen
i dess skrivelse med medelsäskanden för budgetåret 1944/45, Ämbetsverket
har därvid föreslagit en utbyggnad, kostnadsberäknad till 770,900 kronor.
Av byggnadsprogammet borde arbeten till en kostnad av 482 800 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941 komma till utförande under nyssnämnda
budgetår.
Sedermera har marinförvaltningen i en den 21 december 1943 dagtecknad
promemoria anfört, att det befunnits erforderligt att ytterligare beakta överbefälhavarens
direktiv, att verkstäder skulle förläggas i bergrum. I enlighet
härmed hade uppgjorts ett förslag att den för speciellt svåranskaffbar materiel
avsedda signalverkstaden skulle utföras såsom bergverkstad.
Förslaget, som kostnadsberäknats till 767 450 kronor enligt prisläget den
Statsutskottets utlåtande nr 134. 29
1 juli 1941, borde genomföras under budgetåren 1944/45 oell 1945/46 enligt
följande.
Under budgetåret 1944/45.
Servicelokal för artillerimateriel ................................ kronor 108 750
» » motorfordon .................................... » 14 000
Signalverkstad .................................................... » 457 500
Omändring av befintliga verkstäder ............................ » 70 200
Utvändiga ledningar.............................................. » 26 000
Summa kronor 676 450
Under budgetåret 1945/46.
Verkstadskontor samt segelsömmeri- oell målarverkstad...... kronor 89 000
Utvändiga ledningar.............................................. » 2 000
Summa kronor 91 000
Departementschefen har funnit att med den föreslagna organisationen av
reparationstjansten inom Göteborgsgarnisonen de tidigare anlagda synpunkterna
på rationalisering och driftsekonomi bleve väl tillgodosedda och har
därför i princip förordat det av marinförvaltningen framlagda förslaget. Med
hänsyn till krigserfarenheterna har departementschefen funnit det välbetänkt,
att den för försvarsgrenarna gemensamma sigftalverkstad, som vid bifall till
ämbetsverkets förslag skall förläggas till Nya Varvet, inspränges i berg. För
ändamålen har ett belopp av i runt tal 676 000 kronor beräknats bliva erforderligt.
ADMINISTRATIONSKOSTNADER OCH OFÖRUTSEDDA UTGIFTER.
I överensstämmelse med tidigare tillämpade grunder har för marinens vidkommande
för administrationskostnader och oförutsedda utgifter beräknats ett
belopp av 250 000 kronor, motsvarande omkring 6 % av kostnaderna för föreslagna
byggnadsarbeten m. m.
Flygförvaltningens delfond.
Flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor (s. 155—162). Dessa
skolor förutsattes av försvarsutredningen skola förläggas till Västmanlands
flygflottiljs nuvarande etablissement i Västerås. Kostnaderna härför beräknades
till 646 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Hittills har i avbidan
på ytterligare utredning i ämnet medel icke beräknats för ändamålet.
Sedan flygförvaltningen i sin skrivelse den 31 augusti 1943 angående flygvapnets
medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anmält,
att utredning i förevarande ärende påginge, samt att kostnaderna preliminärt
beräknades till 766 000 kronor, har ämbetsverket den 9 oktober 1943 inkommit
med förslag i ämnet. Förslaget innebär, förutom renovering av vissa lokaler
vid etablissementet i Västerås med anlitande av underhållsmedel, ombyggnads-,
renoverings- eller ändringsarbeten m. m. till en kostnad av 646 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941 ävensom vissa till- och ombyggnader m. m. till
en kostnad av 120 000 kronor enligt samma prisläge.
30
Statsritskottets utlåtande nr 134.
1940 års militära byggnadsordning bär intet haft att erinra mot förslaget
i vad detsamma avser de skilda byggnadernas disponering för olika ändamål
och ej heller mot de föreslagna ombyggnadsarbetena. Yad åter angår de föreslagna
renoveringsåtgärderna har byggnadsutredningen ansett desamma kunna
i viss omfattning reduceras. De sammanlagda kostnaderna ha av utredningen
uppskattats till 595 600 kronor enligt 1941 års prisläge. En reservant inom
utredningen har emellertid ansett kostnaderna böra beräknas till i det närmaste
samma belopp som enligt försvarsutredningens förslag.
Departementschefen, som förordat att det bör ankomma på Kungl. Maid
att besluta huruvida vissa för flygvapnets lärlingsskola avsedda lokaler böra
iordningställas samtidigt med övriga delar av etablissementet, har i övrigt
funnit av flygförvaltningen angiven disposition av tillgängliga lokaler kunna
i huvudsak förordas. Yad kostnaderna för förläggningens ordnande beträffar
har — oavsett eventuella jämkningar — vissa inskränkningar i det av flygförvaltningen
framlagda programmet ansetts kunna genomföras. Enligt departementschefens
mening böra erforderliga arbeten kunna utföras inom ramen av
det för ändamålet av 1941 års försvarsutredning beräknade beloppet, 646 000
kronor.
Vissa radioanläggningar (s. 162—164). För övertagande av en av armén
nu disponerad station samt för uppförande för IV. militärbefälsstaben av en
liknande anläggning har beräknats ett belopp av 90 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.
Tjänstebostäder för personal vid flygvapnet (s. 164—178). Bland sina medelsäskanden
för budgetåret 1943/44 upptog flygförvaltningen vissa belopp för bostäder,
beräknade med utgångspunkt från 1941 års försvarsutrednings förslag
i ämnet. På grundval av flygförvaltningens äskanden har riksdagen sedermera,
efter förslag av Kungl. Maj:t i 1943 års statsverksproposition, kapitalbudgeten:
bil. 2, anvisat medel för byggnadsarbeten vid de olika förbanden, i vilka medel
sålunda vanligen även ingå för tjänstebostäder avsedda belopp. Beräkningen
av förenämnda för tjänstebostäder avsedda belopp har emellertid skett med
utgångspunkt från andra grunder beträffande behovet av tjänstebostäder än
som fastställts av 1943 års riksdag. Sedan omfattningen av tjänstebostadsbebebyggelsen
för flygvapnet enligt numera tillämpade grunder fastställts och
kostnaderna härför i möjligaste mån fixerats, erfordras sålunda en utredning,
i vad män av riksdagen för tjänstebostäder anvisade medel förslå för behovets
fyllande eller i vilken utsträckning ytterligare medel erfordras.
Yid anmälan av propositionen 1943: 287 anförde föredragande departementschefen,
bland annat, att å orter, där behov av tjänstebostäder i egentlig mening
ansåges föreligga, det i många fall syntes vara lämpligt att bostadsanskaffningsnämnden
uppförde samtliga bostadslägenheter och att sedermera en
prövning verkställdes i vad mån lägenheterna borde upplåtas med bostadstvång.
Detta uteslöte icke — anförde departementschefen vidare — att i de
fall, då bostäder måste uppföras inom militära kasernetablissement eller andra
Statsutskottets utlåtande nr 134. 31
militära anläggningar, bostadsproduktionen då så prövades lämpligt utfördes
av vederbörande militära förvaltningsorgan.
Beträffande behovet av tjänstebostäder har numera från flygstabens sida
uttalats önskemål örn en relativt omfattande tjänstebostadsbebyggelse. Sålunda
har hemställts, att för militärmeteorologer och signalister bostäder skola
uppföras genom statens försorg vid alla etablissement, där icke genom privat
eller kommunal bebyggelse bostäder kunna erhållas i omedelbar närhet av
etablissementet eller inom närbeläget samhälle, som har gynnsamma kommunikationer
med etablissementet i fråga. För köks- och mässpersonal har det med
hänsyn till föreliggande personalrekryteringssvårigheter ansetts vara av behovet
påkallat, att bostäder uppföras jämväl vid sådana etablissement, som
ligga i omedelbar närhet av ett samhälle. Det har vidare ansetts vara önskvärt,
att några ogifta officerare och underofficerare erhålla bostäder inom
etablissementen för att under icke-tjänstetid kunna övertaga vissa av de funktioner,
som eljest bort åligga divisionschefer, kasernofficerare och kasernunderofficerare
m. fl. Vidare borde med hänsyn till beredskapsförhållanden
samt av övningsskäl m. m. vissa förläggningsmöjligheter förefinnas inom etablissementen
för andia officerare och underofficerare.
På grund av flygförbandens i många fall avskilda läge torde, enligt vad
departementschefen i det vid nu förevarande proposition fogade statsrådsprotokollet
anfört, en tjänstebostadsbebyggelse av i huvudsak av flygmyndigheterna
föreslagen omfattning (jfr propositionen s. 169—175) vara motiverad.
Departementschefen har funnit vad flygförvaltningen anfört rörande behovet
av bostäder, som betecknats såsom obligatoriska icke giva anledning till
erinran, och har departementschefen även ansett sig kunna i stort sett vitsorda
behovet av vissa bostäder, rörande vilka emellertid kompletterande utredning
funnits böra förebringas. Dock ha bostäder av senast angivet slag, i
avvaktan på erfarenheter rörande den kommande utvecklingen, funnits icke
böra uppföras vid Skånska flygflottiljen och Hallands flygflottilj. I fråga örn
Bråvalla, Hälsinge och Upplands flygflottiljer samt flygkadettskolan har
departementschefen funnit föreliggande utredning icke klart ådagalägga, att
medel för närvarande böra beräknas för ifrågavarande bostäder. I enlighet
med flygförvaltningens förslag beräknas tillhopa 415 000 kronor —- förutom
administrationskostnader — för på utredning beroende bostäder vid sistberörda
fyra förband, därvid förutsatts, att det skall ankomma på Kungl. Majit
att i varje särskilt fall, efter framställning från flygförvaltningen, pröva behovet
av de föreslagna bostadsbyggnaderna. Bostadsanskaffningen förutsattes
i sin helhet skola ske genom flygförvaltningens försorg. Departementschefen
har funnit lämpligt, att bostäder i viss utsträckning anordnas jämväl
för bland andra ogifta officerare och underofficerare m. fl. Då bostäder av
detta slag i allmänhet torde komma att anordnas i omedelbar anslutning till
de militära etablissementen, har av praktiska skäl även denna bostadsanskaffning
synts böra ombesörjas av flygförvaltningen. Bostadsanskaffning i större
skala och omfattande jämväl familjebostäder har emellertid ansetts böra omhänderhavas
av försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Departementschefen
32
Statsutskottets utlåtande nr 134.
Utskottet.
har emellertid icke funnit sig beredd att för nu berörda ändamål tillstyrka
uppförande av bostäder i av flygförvaltningen nu föreslagen omfattning.
Yad kostnaderna för av departementschefen föreslagna bostäder beträffar
har framhållits, att de gjorda beräkningarna icke kunna göra anspråk på att
vara exakta men att de dock kunna läggas till grund för en beräkning i stort
av medelsbehovet.
Kostnaderna för av departementschefen tillstyrkta tjänstebostäder har
uppskattats till 4 789 000 kronor intill utgången av budgetåret 1944/45. Enär
riksdagen hittills anvisat större belopp — 5 003 000 kronor — för ifrågavarande
ändamål har departementschefen förordat, att överskjutande belopp
får utnyttjas för andra av riksdagen godkända byggnadsarbeten inom femårsplanens
kostnadsram.
Vissa byggnadsarbeten m. m. tor sjunde jaktflottiljen (s. 178—181). För an
läggande av ett krigsflygfält- å Södertörn har Kungl. Maj:t genom beslut den
8 juli och den 5 november 1943, inklusive administrationskostnader, anvisat
tillhopa 2 850 000 kronor, varav 714 000 kronor för markförvärv och 2136 000
kronor för flygfältsarbeten.
Departementschefen har anmält, att han i annat sammanhang avsett att
framlägga förslag örn att i flygvapnets organisation skall ingå ytterligare en
jaktflottilj, Södertörns flygflottilj (F18), förlagd till detta krigsflygfält.
Flygförvaltningen har beräknat de med flottiljens uppsättande förenade
markinköps-, flygfälts- och byggnadskostnader till sammanlagt 14 300 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 samt anmält, att under budgetåret
1944/45 borde fastställas ritningar och meddelas dispositionsbeslut för byggnadsföretag
och markförvärv m. m. till en kostnadssumma av i avrundat tal
10 200 000 kronor.
Departementschefen, som för närvarande förordat markförvärv i något
mindre omfattning än flygförvaltningen föreslagit, ävensom ansett vissa av
förvaltningen föreslagna byggnadsåtgärder icke böra komma till utförande,
har uppskattat kostnaderna för flottiljens anordnande till 13 325 000 kronor,
enligt prisläget den 1 juli 1941, med reservation dock för att kostnaderna för
uppförande av bostäder vid flottiljen kunde komma att överstiga för sådant
ändamål beräknat belopp.
I förevarande proposition nr 175 ha anmälts förslag beträffande vissa
byggnadsföretag och markförvärv för försvaret, vilka vid tidpunkten för statsverkspropostionens
framläggande ännu icke voro i det utredda skick, att de
då kunde föreläggas riksdagen. Utskottet, som i annat sammanhang avgivit
utlåtande i anledning av propositionen i vad avser förslag rörande expeditionsbyggnad
för militära staber i Karlstad, upptager under förevarande
punkt till behandling de övriga kapitalinvesteringar, som skola bestridas
med de i 1944 års statsverksproposition för budgetåret 1944/45 äskade och av
riksdagen sedermera under försvarsväsendets fastighetsfond till vissa byggnadsarbeten
m. m. anvisade investerinsanslagen (kvotanslagen).
Under arméförvaltningens delfond har anmälts medelsbehov bland
Statsutskottets utlåtande nr 134.
33
annat för förläggning av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola.
Departementschefen har därvid förordat, att den för infanteriets och kavalleriets
officersaspiranter gemensamma skolan, som nu är provisoriskt förlagd
å Karlberg, skall förläggas till Järvafältet å egendomen Rådan, vilken föreslås
skola förvärvas för ändamålet. Kostnaderna för en dylik förläggning
hava av departementschefen beräknats till sammanlagt 3 460 000 kronor, därav
2 550 000 kronor avse byggnadsarbeten enligt prisläget den 1 juli 1941
samt 910 000 kronor förvärv av egendomen Rådan och därmed sammanhängande
kostnader. I anslutning härtill har departementschefen förordat,
att de å Karlberg ledigblivna utrymmena i första hand utnyttjas för förläggning
av gymnastik- och idrottsskolan, som för närvarande är provisoriskt förlagd
till signalregementets förutvarande kasern å Marieberg. Departementschefen
har för de med skolans förläggning till Karlberg förenade ofrånkomliga
utgifterna för byggnadsarbeten beräknat 40 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941. Gentemot förslaget att förlägga officersaspirantskolan
till Järvafältet har i motionerna I: 310 och II: 475 erinrats, att med ett ställningstagande
härtill borde anstå till dess fredsförhållanden inträtt bland
annat, enär det icke syntes uteslutet att skolan då skulle kunna förläggas i
något armétruppförbands etablissement utom Stockholm.
Utskottet, som avlagt besök på Karlberg, har i likhet med departementschefen
kunnat konstatera, att det nuvarande provisoriet med förläggning till
Karlbergs slott av såväl krigsskolan som officersaspirantskolan ur olika synpunkter
—- särskilt med hänsyn till trångboddheten och därmed sammanhängande
svårighet att ordna en ändamålsenlig utbildningsverksamhet —
måste betraktas såsom otillfredsställande. Det synes utskottet ofrånkomligt,
att åtgärder vidtagas för att detta provisorium skall kunna avvecklas. Enligt utskottets
förmenande är det knappast möjligt, att en förläggning av skolan skall
kunna på sätt i förevarande motioner ifrågasatts anordnas genom ianspråktagande
av utrymmen inom något befintligt armétruppförband. Icke heller i
övrigt i motionerna antydda utvägar synas utskottet framkomliga för förläggningsfrågans
ordnande. Utskottet delar sålunda departementschefens åsikt,
att frågan endast kan lösas genom anordnande av ett nytt etablissement för
skolan. Av departementschefen anförda skäl för en förläggning till Järvafältet
å egendomen Rådan finner utskottet efter att hava avlagt besök på platsen
bärande. Utskottet anser sig sålunda böra tillstyrka det framlagda förslaget
till förläggningens ordnande. De gjorda kostnadsberäkningarna ha icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet anser sig dock i detta sammanhang
böra understryka departementschefens uttalande rörande angelägenheten
av att en för statsverket mer tillfredsställande lösning ernås beträffande
frågan örn ersättning till arrendatorn av egendomen Rådan för förtidigt upphörande
av arrendekontraktet.
Jämväl förslaget att till Karlberg förlägga gymnastik- och idrottsskolan
finner sig utskottet böra tillstyrka. Denna skola tarvar betydligt mindre utrymme
än officersaspirantskolan, varför de olägenheter, som äro förenade
med det nuvarande provisoriet vid Karlberg vid en sådan lösning, icke komma
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 134. 1090 44 3
34
Statsutskottets utlåtande nr 134.
att kvarstå. De militära myndigheterna hava i anslutning till förslaget om
förläggande till Karlberg av gymnastik- och idrottsskolan ansett vissa byggnadsarbeten
erforderliga, nämligen uppförande av ett badhus med simhall
samt fäktsal till en kostnad av 300 000 kronor ävensom utförande av vissa
sanitära och andra standardförbättringar till en kostnad av 241 500 kronor.
Departementschefen, som för de med skolans förläggning ofrånkomliga utgifterna
för byggnadsarbeten beräknat ett belopp av 40 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941, har emellertid med hänsyn till föreliggande svårigheter
att anskaffa material icke för närvarande kunnat förorda anvisande av
medel för ifrågasatta förbättringsarbeten och har heller icke ansett sig nu
kunna tillstyrka uppförande av badhuset. Utskottet finner sig icke kunna
underlåta att framhålla, att utskottet vid det företagna besöket å Karlberg
funnit de sanitära förhållandena i vissa hänseenden i hög grad otillfredsställande.
Det är därför enligt utskottets mening önskvärt, att i vart fall
frågan örn avhjälpande av de sanitära missförhållandena så snart som möjligt
upptages till omprövning. Yad angår avsaknaden av badanläggning av tillräckliga
dimensioner — nu finnes endast en mindre bastuanläggning —
måste detta givetvis redan under nuvarande förläggningsförhållanden inge betänkligheter.
Att behovet av en tillfredsställande badanläggning blir än större
sedan gymnastik- och idrottsskolan förlagts till Karlberg är uppenbart. Utskottet
förutsätter, att denna fråga göres till föremål för ytterligare överväganden.
Av vad nu anförts framgår, att utskottet anser sig böra avstyrka bifall till
motionerna I: 310 och II: 475. Utskottet får i detta sammanhang framhålla,
att, därest motionerna skulle av riksdagen bifallas, förslaget örn förläggning
till Karlberg av gymnastik- och idrottsskolan jämväl måste avslås.
Utskottet har icke något att erinra mot att frågan örn anordnande av personalbostäder
vid garnisonssjukhusen i Boden och Skövde löses efter i huvudsak
de riktlinjer, som av departementschefen uppdragits. Utskottet vill emellertid
i likhet med vissa personalsammanslutningar giva uttryck åt den uppfattningen,
att rumsstorleken för sköterskor och sjukhusbiträden är väl knappt
tilltagen. Departementschefen har i fråga om sjukhusbiträdena framhållit,
att frågan örn den lämpligaste rumsstorleken borde bliva föremål för ytterligare
övervägande. Utskottet finner för sin del lämpligt, att dylikt övervägande
jämväl sker beträffande frågan örn rumsstorleken för sköterskorna.
Förslag har framlagts örn anlitande av vederbörligt för byggnadsarbeten
m. m. anvisat anslag intill ett belopp av 1 486 000 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941 för nybyggnad av sjukhus vid Norrlands trängkår samt Karlsborgs
och Östgöta luftvärnsregementen ävensom för örn- och tillbyggnad av
sjukhus vid Livgrenadjärregementet, Värmlands regemente och Dalregementet.
Utskottet, som varit i tillfälle att konstatera att truppförbandssjukhusen
i många fall bland annat till följd av bristande underhåll icke äro tidsenliga,
får med tillstyrkan av det nu framlagda förslaget jämväl framhålla
vikten av att erforderliga iståndsättningsarbeten i möjligaste mån komma till
utförande så fort ske kan.
Statsutskottets utlåtande nr 134.
35
Under marinförvaltningens delfond har departementschefen i fråga om
brännoljecisterner för flottan förordat, att riksdagens bemyndigande utverkades
för Kungl. Maj:t att inom en kostnadsram av 625 000 kronor besluta om det
närmare utformandet av de anläggningar, för vilka 1942 och 1943 års riksdagar
beräknat nyssnämnda belopp. Utskottet tillstyrker, att det begärda bemyndigandet
lämnas, men förutsätter därvid att beslut örn utförande av ifrågavarande
anläggningar på annat sätt än som ursprungligen avsetts fattas endast
därest detta anses ofrånkomligt och i det fall att riksdagens hörande skulle
innebära för försvarsberedskapen menlig tidsspillan.
Det framlagda förslaget örn utnyttjande av egendomen Berga vid Härs*
fjärden, för vars förvärv 1943 års riksdag anvisat medel, genom förläggning dit
av marinens underofficersskola ävensom Stockholms örlogsstations värnpliktsskola,
finner utskottet lämpligt och får förty tillstyrka detsamma. Utskottet,
som med tillfredsställelse konstaterat att förslaget kunnat så utformas, att egendomens
slottsbyggnad kan användas utan att ombyggnadsarbeten behöva vidtagas
å densamma, vill understryka departementschefens uttalande, att byggnadsprogrammet
så genomföres, att kostnaderna för detsamma i görligaste mån
begränsas och i vart fall hållas inom ett maximibelopp av 5 000 000 kronor.
Utskottet har bemärkt, att förslaget kommer att möjliggöra ett önskat frigörande
av Liljevalchs konsthall.
Under sistnämnda delfond ha medel äskats för vissa byggnadsarbeten inom
Sydkustens marindistrikt, avseende flottans sjömansskola. Därvid har departementschefen
— under hänvisning till att vid anmälan av propositionen
1944: 185 förordats inrättande av en till flottans sjömansskola anknuten
verkstadsskola, för vilken vissa lokaler skulle beredas inom den s. k. bastionen
Aurora — i förevarande sammanhang anmält medelsbehov för iordningställande
av dessa lokaler eller för smedja och svetsningsverkstad ävensom
för elektrisk verkstad till en kostnad av 74 000 kronor. I sitt utlåtande i anledning
av nyssnämnda proposition har utskottet ansett sig böra förorda, att
förnyad utredning verkställes rörande lämpligaste sättet att tillgodose lokalbehovet
för en till Karlskrona förlagd verkstadsskola. Vid sådant förhållande
får utskottet förorda, att med utförande av här avsedda byggnadsarbeten tills
vidare skall anstå.
Departementschefen har vidare — under framhållande att mellan stadskasernen
och marinens sjukhus leder en för allmän trafik u2Jplåten väg fram
till amiralitetskyrkan samt att, då enligt den nuvarande planläggningen såväl
kasernen som sjukhusbyggnaden skall utnyttjas av flottans sjömansskola, en
tunnelförbindelse av praktiska skäl redan nu borde komma till utförande mellan
de båda etablissementen — förordat medelsanvisning för ändamålet till ett
belopp av 52 000 kronor. Utskottet måste emellertid för sin del ifrågasätta,
huruvida icke möjlighet skall kunna föreligga att ordna tillfredsställande
förbindelser mellan de båda etablissementen även utan den föreslagna tunneln.
Därest det huvudsakliga skälet för tunnelförbindelsen skulle vara att ur
disciplinär synpunkt möjliggöra, att sjömansskolan skall kunna helt avgränsas
såsom ett inhägnat område, synes det utskottet som om den relativt kostnads
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 134.
dragande tunnelförbindelsen icke är sakligt motiverad. Utskottet förmenar
nämligen, att en dylik isolering icke skall vara nödvändig för att upprätthålla
disciplinen inom skolan och att den i vart fall icke är önskvärd ur synpunkten
att eftersträva en till viss grad på förtroende byggd disciplinär handledning
av de unga eleverna. Utskottet kan i detta sammanhang icke underlåta framhålla,
att de erfarenheter, som vunnos från verksamheten vid den numera nedlagda
skeppsgosseskolan, torde kunna sägas giva stöd åt den nu av utskottet
hävdade uppfattningen. Utskottet kan sålunda icke finna övertygande skäl
vara förebragta till stöd för den föreslagna förbindelsen och föreslår fördenskull,
att byggnadsföretaget icke kommer till utförande.
Övriga under förevarande avsnitt framlagda förslag och vad departementschefen
i anslutning till dem anfört och förordat ha icke givit utskottet anledning
till erinran.
Vidkommande härefter det i motionen II: 2 framställda förslaget om byggande
av en idrottshall vid Karlskrona örlogsstation får utskottet erinra, att
vid uppgörande av beräkningarna rörande kostnaderna för marinens byggnadsprogram
för femårsperioden 1942/47 en dylik idrottshall förutsattes komma till
utförande under perioden. Byggnadsföretaget har emellertid, enligt vad utskottet
inhämtat, numera av marinförvaltningen hänförts till en så låg angelägenhetsgrad,
att detsamma ännu icke blivit föremål för definitivt ställningstagande
av Kungl. Majit. Utskottet får i anledning av motionen framhålla, att
det jämväl för utskottet framstår som önskvärt att med hänsyn till de speciella
förhållandena i Karlskrona en idrottshall kommer till uppförande därstädes.
Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Majit ägnar denna fråga fortsatt
uppmärksamhet.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran, att riksdagen
redan medgivit, att förenämnda expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad
må komma till utförande, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag samt
med avslag å motionerna lii 2 samt I: 310 och lii 475, medgiva,
att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944
angivna byggnadsföretag m. m. må, med den begränsning utskottet
ovan föreslagit, komma till utförande med anlitande av
de i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2) under
försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1944/45 äskade
och av riksdagen numera anvisade investeringsanslagen till Vissa
byggnadsarbeten m. m., i den mån kostnaderna icke kunna bestridas
från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets
kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.
Statsutskottets utlåtande nr 134.
37
B. Kapitalinvesteringar för markförvärv.
Arméförvaltningens delfond.
2:o) Vissa markförvärv för armén. I förenämnda proposition har Kungl.
Majit vidare föreslagit riksdagen (s. 181—187) att dels medgiva, att såsom
likvid för förvärv från Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag av vissa
fastigheter i Marma örn sammanlagt 67,15 hektar må lämnas — förutom kontant
19 300 kronor — vissa under domänverkets förvaltning stående fastigheter,
omfattande en areal av tillhopa 118,4 5 hektar och saluvärderade till
51 500 kronor, dels ock till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av 860 000 kronor.
Utvidgning av Skånska trängkårens kasernområde (s. 181—185). Departementschefen
har efter besök å ort och ställe förordat förvärv för kronans
räkning av mark för utökning av Skånska trängkårens kasernområde för en
kostnad av 21 500 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Förvärv av mark för Marma skjutfält (s. 185 och 186). Departementschefen
har icke funnit anledning till erinran mot av arméförvaltningen föreslaget
ägobyte mellan kronan och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. För
markbytets genomförande erfordras i runt tal 22 500 kronor.
Förvärv av mark för infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola (s.
186 och 187). För ändamålet har departementschefen under förevarande anslag
beräknat ett belopp av 610 000 kronor.
Förvärv av mark för infanteriskjutskolan (s. 187). För förbättring av utbildningsmöjligheterna
vid skolan genom utvidgning av övningsområdet har
departementschefen förordat förvärv av mark till en beräknad kostnad av
185 000 kronor.
För under punkten 2:o) angivna ändamål har departementschefen beräknat
medelsbehovet till (21 500 + 22 500 + 610 000 + 185 000 =) 839 000 kronor
jämte för mötande av oförutsedda utgifter 21000 kronor, eller tillhopa
860 000 kronor.
Utskottet, som under punkt l:o) avstyrkt motionerna I: 310 och II: 475,
har icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts förevarande förslag och får
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att såsom likvid för förvärv från Stora Kopparbergs
Bergslags Aktiebolag av vissa fastigheter i Marma örn sammanlagt
67,15 hektar må lämnas — förutom kontant 19 300
kronor — vissa under domänverkets förvaltning stående fastigheter,
omfattande en'' areal av tillhopa 118,4 5 hektar och saluvärderade
till 51 500 kronor,
b) till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av 860 000 kronor.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 134.
3:o) Mark för Skånska pansarreysmentet m. m. I förevarande proposition
nr 175 har Kungl. Majit vidare föreslagit riksdagen (s. 188—202) att till Mark
för Skånska pansarregementet m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 225 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande (s. 188—202).
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (proposition 1943:302) beslöt riksdagen
(skrivelse 1943:412), att Skånska pansarregementet skulle förläggas invid
Hässleholm, varjämte riksdagen till Mark för Skånska pansarregementet
m. m. för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond, anvisade ett investeringsanslag av
2 800 000 kronor, därav enligt av Kungl. Majit för nämnda anslag fastställd
dispositionsplan för övningsfältet avsetts ett belopp av 1250 000 kronor.
Förläggningsplats kunde vid tidpunkten för riksdagens prövning av frågan
icke närmare bestämmas, då den vore beroende av slutligt ställningstagande
till frågan om övningsfält för regementet. Vid nämnda tidpunkt förutsattes
närmast, att det s. k. Hörjafältet skulle komma att tagas i anspråk såsom
övningsfält. Utredning pågick emellertid rörande vissa sociala olägenheter,
som kunde anses vara förenade med ett ianspråktagande av detta fält.
Denna utredning har nu slutförts genom försorg av en av dåvarande fortifika - tionsstyrelsen tillsatt särskild kommission. Vid utredningen har kommissionen
funnit, att de nämnda olägenheternå äro så stora, att kommissionen ansett
sig böra undersöka möjligheterna att förlägga övningsfältet till annan plats.
För ändamålet har kommissionen, ur de synpunkter kommissionen haft att
anlägga på frågan, funnit sig kunna förorda ett område inom Matteröds och
Brönnestads socknar, benämnt Hovdalafältet. Sedan detta område efter
verkställda rekognosceringar prövats vara ur militär synpunkt lämpligt och
kommissionen värderat området, har fortifikationsstyrelsen funnit sig böra
föreslå Hovdalafältet såsom övningsfält för pansarregementet. Förslaget avser
förvärv av en areal av 2 048 hektar till en kostnad av 2 000 000 kronor.
Chefen för armén har i yttrande den 31 augusti 1943 tillstyrkt förvärv av
Hovdalafältet som övningsfält för Skånska pansarregementet men föreslagit
en begränsning av området i förhållande till styrelsens förslag.
Emot detta förslag ha invändningar rests från enskilda fastighetsägares
sida under framhållande bland annat av områdets betydelse ur jordbruksekonomisk
synpunkt. Länsstyrelsen i Kristianstads län har funnit den i
ärendet förebragta utredningen icke vara tillfyllest för att styrka markkommissionens
uppfattning, att ett ianspråktagande av Hovdalafältet skulle medföra
mindre sociala och näringsekonomiska nackdelar än en förläggning av
övningsområdet till Hörjafältet. Förenämnda enskilda markägare ha hänvisat
till den öster örn Hovdalaområdet liggande Göingeåsen som lämpligare plats
för övningsfältet. En på uppdrag av chefen för armén verkställd rekognoscering
av detta område har dock givit vid handen, att detsamma på grund av
markens beskaffenhet icke lämpar sig såsom övningsfält.
En närmare utredning rörande de sociala och lantbruksekonomiska frågor
som uppkommit i ärendet har verkställts av lantbruksstyrelsen, vars chef jämte
Statsutskottets utlåtande nr 134.
39
styrelsens föredragande i lantbruksärenden företagit besiktning av de två ifrågavarande
områdena. Lantbruksstyrelsen har med ledning av vad vid denna
besiktning framkommit i likhet med markkommissionen funnit, att mindre
skada ur såväl jordbruksekonomiska som sociala synpunkter skulle uppstå,
därest övningsfältet förlädes till Hovdalafältet i stället för till Hörjafältet.
Beträffande förläggningsplats för Skånska pansarregementet — i propositionen
1943:302 angåvos såsom lämpliga förläggningsområden Mölleröds
kronopark, Tyringe, Perstorp eller Svärtingstorps kronopark — ha myndigheterna
förordat en förläggning till ett område inom Hässleholms stad i
omedelbar anslutning till Mölleröds kronopark, vilket område staden förklarat
sig villig utan ersättning ställa till kronans förfogande för ändamålet.
I samband härmed har staden garanterat, bland annat, att för regementets
icke kasernerade personal erforderliga bostäder skulle finnas att tillgå i
staden till där gängse hyrespriser.
Departementschefen har anfört, bland annat, följande.
För egen del har jag funnit av utredningen i ärendet framgå, att de olägenheter
av social och näringsekonomisk art, som vid lösandet av markfrågor av
detta slag oftast äro oundvikliga, bliva mindre vid ett ianspråktagande av
det nu föreslagna området inom Brönnestads och Matteröds socknar såsom
övningsfält än örn det tidigare planerade Hörjafältet foges i anspråk för ändamålet.
Då de båda områdena bedömts vara ur militär synpunkt i huvudsak
likvärdiga, har jag därför funnit mig böra förorda, att övningsfältet förlägges
till Hovdalaområdet. För att emellertid nedbringa kostnaderna för förvärv av
mark för övningsfältet har jag ansett mig kunna föreslå en begränsning av det
av fortifikationsstyrelsen föreslagna området därhän, att endast den mark inom
det föreslagna området, som är belägen inom Brönnestads socken, förvärvas för
ändamålet. Även detta mindre område, som i areal utgör något över 1 400
hektar, torde vara tillräckligt för att medgiva tillfredsställande utbildningsmöjligheter.
I överensstämmelse härmed har Kungl. Maj:t genom beslut den
19 november 1943 uppdragit åt fortifikationsstyrelsen att förhandla om inköp
av mark för övningsfältet.
Vid detta ställningstagande till frågan örn övningsfält för pansarregementet
kommer frågan örn förläggningsplats för regementet i viss mån i annat läge.
Ett förläggande av regementets kasernetablissement till Hovdalafältet torde
icke böra komma, i fråga, då detta skulle alltför mycket inkräkta på fältet,
särskilt efter den begränsning av detsamma som jag ansett mig böra förorda.
Av de olika platser som angåvos i propositionen 1943: 302 torde endast
Mölleröds kronopark lämpligen böra komma i fråga. Fortifikationsstyrelsen
har emellertid föreslagit, att ett inom Hässleholms stad beläget område intill
kronoparken skulle avses såsom förläggningsplats. De åtaganden som staden
ikläder sig vid förläggning av regementet till detta område synas mig erbjuda
så stora fördelar för statsverket, att jag finner mig kunna tillstyrka
bifall till fortifikationsstyrelsens förslag. Då det är av största vikt med hänsyn
till regementets planenliga uppsättning, att förläggningsfrågan snarast löses,
är det min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att, med godkännande av det med
staden slutna avtalet, besluta om regementets förläggning till ifrågavarande
plats inom Hässleholms stad.
De förhandlingar som förts angående inköp av mark för övningsfältet ha
resulterat i att preliminära avtal kunnat slutas med samtliga fastighetsägare
inom området utom två. De avtalade köpeskillingarna synas mig kunna god
-
40
Statsutskottets utlåtande nr 134.
tägäs, liksom ock de villkor i övrigt som föreslagits beträffande tillträdesdag
och rätt för föregående ägare att bruka fastigheterna, i vissa fall under deras
återstående livstid. Jag finner mig därför kunna tillstyrka, att de slutna avtalen
av Kungl. Maj:t godkännas. Kostnadsberäkningarna rörande de fastigheter,
beträffande vilka uppgörelser icke kunnat träffas, och beträffande övriga
åtgärder för genomförande av förvärven, lia icke givit mig anledning till
erinran. Beräkningarna sluta å ett belopp av 1 475 000 kronor. Då av
tidigare anvisade medel 1250 000 kronor avsetts för övningsfältet i fråga,
torde ytterligare erforderliga medel, 225 000 kronor, böra äskas av riksdagen’
Beloppet lärer böra anvisas för nästa budgetår såsom särskilt anslag med
samma beteckning som det anslag för innevarande budgetår, i vilket medel
beräknats för här if varande ändamål.
I beloppet 1 475 kronor ingår ett belopp örn 13 000 kronor, avsett för
anskaffning av gräsfrö för igensåning av öppen mark inom det föreslagna
övningsfältet. Eortifikationsförvaltningen har hemställt örn bemyndigande att,
i avvaktan å Kungl. Maj:ts beslut i övrigt i förevarande ärende, av omhänderhavande
medel bestrida dessa kostnader, enär gräsfrö måste anskaffas redan
före den 1 april 1944. Då frågan huruvida Hovdalafältet kommer att tagas i
anspråk såsom övningsfält är beroende av riksdagens ställningstagande, finner
jag mig dock icke kunna nu tillstyrka denna framställning. Enär emellertid
förslaget synes mig ändamålsenligt och kostnadsbesparande för statsverket,
vill jag framhålla önskvärdheten av att här förevarande fråga bliver föremål
för snar behandling inom riksdagen.
Såsom av det föregående framgår har länsstyrelsen funnit det böra tagas i
övervägande att bereda vederbörande kommuner skälig ersättning för de
minskade skatteintäkter som vid ett genomförande av föreliggande förslag
kunna komma att åsamkas dem. Vid bifall till det av mig framställda förslaget
äro i detta avseende endast de ekonomiska förhållandena inom Brönnestads
kommun aktuella. Huruvida bestämda olägenheter komma att tillskyndas
kommunen genom övningsfältets utläggande kan icke avgöras utan kännedom
örn de fördelar, som denna åtgärd kan komma att för kommunen innebära. I
avbidan på närmare erfarenheter härutinnan torde den av länsstyrelsen berörda
frågan icke kunna nu upptagas till bedömande.
I den lämnade redogörelsen erinras, att 1943 års riksdag beslutat, att
Skånska pansarregementet skall förläggas invid Hässleholm och att riksdagen
för erforderliga markförvärv beräknat ett belopp av 1 250 000 kronor.
Definitivt avgörande rörande plats för förläggningen eller vilket område som
borde förvärvas såsom övningsfält fattades emellertid icke. Riksdagen uttalade
emellertid att av då anmälda två alternativ för övningsfält — Risebergafältet
och Hörjafältet —- flertalet skäl talade för sistnämnda fält.
Kungl. Maj:t har emellertid nu föreslagit, att övningsfältet skall förläggas
till ett område huvudsakligen beläget inom Brönnestads socken, benämnt
Hovdalafältet. Kostnaderna för förvärv av erforderligt område hava uppskattats
till 1 475 000 kronor, d. v. s. 225 000 kronor mer än vid övningsfältets
förläggande till Hörjafältet. Utskottet finner av departementschefen anförda
skäl för alternativet Hovdalafältet bärande och tillstyrker förty att det äskade
anslaget anvisas.
Vad departementschefen anfört i förläggningsfrågan har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 134.
41
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Mark för Skånska pansarregementet
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av
225 000 kronor.
C. Andra kapitalinvesteringar.
Arméförvaltningens delfond.
4;o) Vissa kostnader för anslutning av avloppssystemet vid Upplands regemente
tili Uppsala stads reningsverk. Kungl. Majit bär i förevarande proposition
föreslagit riksdagen (s. 202 och 203) att till Vissa kostnader för anslutning
av avloppssystemet vid Upplands regemente till Uppsala stads reningsverk
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 119 000
kronor.
Departementschefen har funnit vissa av arméns fortifikationsförvaltning
föreslagna åtgärder för ordnande av den sedan länge aktuella avloppsfrågan
vid Upplands regemente ändamålsenliga och ur kostnadssynpunkt godtagbara.
Kostnaderna härför, 119 000 kronor enligt nuvarande prisläge, bör enligt
departementschefens åsikt icke inräknas inom den kostnadsram, som av
1942 års riksdag angivits för försvarsväsendets utbyggande under femårsperioden
1942/47, då principbeslut rörande arbetena träffats före 1942 års
försvarsbeslut.
Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
får hemställa,
att riksdagen må till Vissa kostnader för anslutning av avloppssystemet
vid Upplands regemente till Uppsala stads
reningsverk för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 119 000 kronor.
Marinförvaltningens delfond.
5:o) Ytterligare medel för ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund. I propositionen
nr 175 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen (s. 203—206) att till
Ytterligare medel för ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.
På därom av Kungl. Majit i propositionen 1941:221 gjord hemställan anvisade
riksdagen (skrivelse 360) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 dels under marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets
fastighetsfond ett reservationsanslag av 240 000 kronor för ordnande av
vattenförsörjningen i Fårösund, dels ock under flygförvaltningens delfond av
samma fond ett reservationsanslag av 15 000 kronor för omläggning av vattenledningssystemet
vid flygvapnets förläggning i Fårösund. Medlen avsågos
Utskottet.
42
Statsutskottets utlåtande nr 134.
Utskottet.
för bestridande av kostnaderna för upptagning av borrhål och anläggande av
en central vattenledning.
Marinförvaltningen har nu hemställt, att ytterligare medel måtte anvisas
för vattenförsörjningens ordnande, och har därvid föreslagit utnyttjande av
en mindre insjö, Hau träsk, belägen 4 kilometer från Fårösund, såsom vattentäkt.
Kostnaderna ha, oavsett vissa skadeersättningar, vilkas storlek för närvarande
icke kunde beräknas, uppskattats till 403 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1943, därav 3 000 kronor för markförvärv.
Departementschefen, som funnit den nuvarande vattenförsörjningen vara
behäftad med bland annat stora hygieniska brister, har förordat marinförvaltningens
förslag och funnit kostnadsberäkningarna godtagbara. De skadeoch
intrångsersättningar som framdeles kunde behöva anvisas och vilka icke
syntes bliva nämnvärda borde få förskjutas av marinförvaltningen och framdeles
ersättas genom anvisande av ytterligare anslag efter framställning av
ämbetsverket.
Då anläggningen utgör ett fullföljande av ett äldre byggnadsföretag, som
icke utan fortsatt medelsanvisning kan bliva till avsedd nytta, har departementschefen
ansett merkostnaderna, beräknade till i runt tal 400 000 kronor,
icke böra medräknas i den för marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda
kostnadsramen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av medel för ordnande av vattenförsörjningen
i Fårösund enligt ett annat system än det, för vars realiserande
1941 års riksdag anvisat medel, men vilket befunnits icke kunna tillfredsställande
lösa vattenproblemet. Med hänsyn till vikten av att vattenbehovet i
Fårösund så snart som möjligt blir tillgodosett, har utskottet funnit sig böra
tillstyrka förslaget. Yad departementschefen anfört i fråga örn kostnadernas
gäldande utom den för femårsperioden fastställda kostnadsramen har icke
givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Ytterligare medel för ordnande av vattenförsörjningen
i Fårösund för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.
Flygförvaltningens delfond.
6:o) Bombfällningsplats för Kalmar flygflottilj. I förenämnda proposition
nr 175 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen (s. 207 och 208) medgiva, att av
riksdagen anvisade medel för flygvapnets övningsplats å Öland må användas
på sätt i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet angivits.
I det av riksdagen såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond
till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1942/43 under flygförvaltningens
delfond anvisade reservationsanslaget av 40 700 000 kronor ingingo
jämväl medel för flygvapnets övningsplatser. För övningsplatsen å
Statsutskottets utlåtande nr 134.
43
Öland avsågs härvid ett belopp av 75 000 kronor jämte administrationskostnader.
Genom beslut den 7 augusti 1942 anvisade Kungl. Maj:t ett belopp av
75 000 för flygvapnets övningsplats å Öland att jämte därå belöpande tillägg
för administrationskostnader av 6 % avföras å delposten Flygvapnets övningspiatser
av reservationsanslaget å 40 700 000 kronor.
Beträffande denna övningsplats hade 1941 års försvarsutredning i sitt betänkande
(s. 667) uttalat, att densamma närmast skulle få karaktären av nödlandningsplats,
avsedd att främst kunna användas av flygplan tillhörande
Kalmar flygflottilj i samband med bombfällnings- och skjutövningar ävensom
vid övriga tillfällen, då av olika skäl landning i Kalmar icke vore möjlig.
Med erinran härom samt under framhållande att medel icke funnes anvisade
eller beräknade för inköp och anordnande av bombfällningsplats för
Kalmar flygflottilj samt att det vore av fundamental betydelse för utbildningen
vid flottiljen att äga tillgång till fullgoda bombfällningsplatser har
flygförvaltningen i skrivelse den 18 februari 1944 hemställt, att angivna medel
måtte helt eller delvis få användas till markförvärv för och iordningställande
av bombfällningsplats för Kalmar flygflottilj.
Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot flygförvaltningens
förslag. Besparingar, som vid bifall till förslaget kunde uppkomma
i jämförelse med tidigare beräknat medelsbehov, ha synts efter Kungl. Maj:ts
beprövande böra få disponeras för genomförande av vissa av flygförvaltningen
framställda förslag i övrigt.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att av riksdagen anvisade medel
för flygvapnets övningsplats å Öland må användas på sätt i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944
angivits.
il. Försvarets bostadsanskaffningsfond.
7;o) Inrättande av en försvarets bostadsanskaffningsfond. I förevarande
proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen (s. 209—229) att dels besluta,
att de fastigheter, som förvaltas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd,
skola från och med den 30 juni 1944 upptagas till redovisning å en
särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, betecknad försvarets bostadsanskaffningsfond,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av föredragande departementschefen till det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet anförts meddela närmare
föreskrifter rörande försvarets bostadsanskaffningsfond och örn gäldande av
å tiden före den 1 juli 1944 belöpande kostnader för underhåll av till fonden
hänförliga fastigheter m. m., att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av
departementschefen anförts medgiva försäljning eller upplåtelse med tomt
-
TJtskotlet.
44
Statsutskottets utlåtande nr 134.
rätt oell i samband därmed belåning av de fastigheter, som förvandlas av försvarets
bostadsanskaffningsnämnd, samt att medgiva, att tertiärlån av statens
byggnadslånebyrå må utlämnas jämväl för av försvarets bostadsanskaffningsnämnd
förvaltade fastigheter, som försäljas först sedan de färdigställts.
Den för försvarets personal påkallade och i statlig regi genomförda bostadsproduktionen
har varit av väsentligen två slag, nämligen å ena sidan tjänstebostadsbebyggelse
i egentlig mening, som avser att frambringa bostäder, upplåtna
med bostadstvång, och å andra sidan anskaffning av egnahem eller
hyreshus. Enligt de riktlinjer, som i samband med försvarets bostadsanskaffningsnämnds
inrättande godtagits av statsmakterna, avses i princip uppförande
av tjänstebostäder i egentlig mening skola ske genom försorg av vederbörande
militära förvaltningsorgan, medan övriga för försvarets personal avsedda bostäder
skola ombesörjas genom bostadsanskaffningsnämndens försorg. Där så
befinnes lämpligt skola emellertid jämväl bostäder av förstnämnda kategori
kunna uppföras av nämnden, varvid i efterhand skall prövas i vad mån bostäderna
skola upplåtas med bostadstvång eller ej. Beträffande förvaltningen har
förutsatts, att den skall omhänderhavas i fråga örn tjänstebostäder i egentlig
mening för varje försvarsgren av respektive militära förvaltningsorgan samt i
övrigt av bostadsanskaffningsnämnden. Härigenom har erhållits en klar avgränsning
mellan å ena sidan bostäder, som allt framgent beräknas komma att
förbliva i kronans ägo, samt å andra sidan egnahem och hyreshus, vilka böra
avyttras i den mån så är möjligt och ur statens synpunkt ändamålsenligt.
Tjänstebostäder, avsedda att upplåtas med bostadstvång, ha hittills redovisats
såsom kapitaltillgång å försvarsväsendets fastighetsfond. I samband
med äskandet av medel för uppförande under löpande budgetår av bostäder
för försvarets personal framfördes tanken att skapa en särskild delfond av
försvarsväsendets fastighetsfond för redovisning av sådana i statlig regi för
försvarets personal uppförda bostäder, som icke äro förenade med bostadstvång,
d. v. s. de bostäder, vilka enligt det sagda skola förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden.
Sedan Kungl. Majit uppdragit åt riksräkenskapsverket att i samråd med
försvarets bostadsanskaffningsnämnd, arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
(arméns fortifikationsförvaltning), marinförvaltningen, flygförvaltningen
och försvarets fabriksstyrelse verkställa utredning av frågan om redovisningen
av försvarets personalbostäder, därvid särskilt skulle övervägas lämpligheten
av att för ändamålet inrätta en särskild fond, har förslag i ämnet av
riksräkenskapsverket avgivits i skrivelse den 3 februari 1944. Beträffande
förslagets närmare innebörd torde få hänvisas till propositionen (s. 212—218).
I förevarande sammanhang har jämväl anmälts ett av försvarets bostadsanskaffningsnämnd
framlagt förslag till de grunder, som borde tillämpas vid
försäljning av bostäder, förvaltade av nämnden (s. 218—221). Över förslaget
hava utlåtanden avgivits av vissa myndigheter (s. 222—224).
Departementschefen har beträffande här ifrågavarande förslag anfört bland
annat följande.
Statsutskottets utlåtande nr 134.
45
Den nu förebragta utredningen har övertygat mig om nödvändigheten av
■att särskilt för sig redovisa samtliga de fastigheter, vilka böra förvaltas av
bostadsanskaffningsnämnden. Det synes emellertid icke lämpligt, att för detta
ändamål inrättas en ny delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, varigenom
man skulle binda sig för de grunder i fråga örn redovisningen av inkomster
och utgifter, som gälla för fastighetsfonden. Det byggnadsbestånd, varom här
är fråga, skiljer sig bland annat i avkastningshänseende principiellt från det
i nämnda fastighetsfond ingående. Det torde med hänsyn härtill, såsom riksräkenskapsverket
föreslagit, vara mer ändamålsenligt att för ändamålet tillskapa
en ny kapitalfond, förslagsvis benämnd försvarets bostadsanskaffningsfond.
Denna fond bör tills vidare förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden
och av försvarets civilförvaltning redovisas mot rikshuvudboken.
De fastigheter, som enligt det föregående skola redovisas å fonden, äro
för närvarande upptagna dels å försvarsväsendets fastighetsfond, dels å den
av egnahemsstyrelsen förvaltade jordfonden, dels ock under fonden för förlag
till statsverket. Underhållskostnaderna för de av egnahemsstyrelsen uppförda
fastigheterna, vilka ingå bland de å fonden för förlag till statsverket redovisade
kapitaltillgångerna, ha förskottsvis bestritts från de för dessa fastigheter anvisade
investeringsanslagen, medan hyresinkomster tillgodoförts inkomsttiteln
för diverse kapitalfonder. Det ligger i sakens natur, att en sådan ordning medför
olägenheter i olika avseenden och att det därför måste framstå såsom
angeläget, att åtgärder snarast vidtagas för åstadkommande av en enhetlig
redovisning av fastigheterna i fråga. Jag har därför ansett mig böra förorda,
att den föreslagna nya fonden inrättas redan från och med den 30 juni 1944, trots
att det viktiga spörsmålet örn principerna för avskrivningen av fondens kapitaltillgångar
icke synes mig så utrett, att jag funnit mig kunna nu framlägga
förslag i ämnet. Jag förutsätter således, att — såsom riksräkenskapsverket
föreslagit — denna fråga får senare upptagas till behandling, lämpligen i
samband med att anslag äskas under förevarande fond å tilläggsstat till riksstaten
till ersättning för de medel, som med riksdagens bemyndigande tagits
i anspråk av de för budgetåret 1943/44 under respektive arméförvaltningens,
marinförvaltningens och flygförvaltningens delfonder av försvarsväsendets
fastighetsfond anvisade investeringsanslagen.
Frågan, i vilken utsträckning fastigheter, som för närvarande förvaltas av
de militära förvaltningsorganen och redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond,
böra ställas under bostadsanskaffningsnämndens förvaltning och överföras
till den nya fonden, torde, sedan härutinnan erforderlig detaljutredning
verkställts av nämnden i samråd med riksräkenskapsverket och respektive
militära förvaltningsmyndigheter, få avgöras av Kungl. Maj :t. Det torde vidare
få ankomma på nämnden att i samråd med riksräkenskapsverket och vederbörande
förvaltningsmyndigheter avgiva förslag rörande överföring av övriga
kapitaltillgångar till den nya fonden. Sådan överföring torde kunna ske per
den 30 juni 1944. Då investeringsanslag å den nya fonden anvisas för täckande
av de medel, som förskotterats från de under försvarsväsendets fastighetsfond
uppförda investeringsanslagen, komma de med sagda medel anskaffade kapitaltillgångarna
att omedelbart kunna upptagas till redovisning å fonden. De
medel, vilka erfordras för nästkommande budgetår för finansiering av den i
nämndens regi bedrivna byggnadsverksamhet, som icke avser tjänstebostäder
i egentlig mening, torde böra anvisas såsom investeringsanslag under fonden.
Vid fastigheternas redovisning å den nya fonden torde, såsom riksräkenskapsverket
föreslagit, marken, därest inköp förekommit, böra upptagas till
sitt inköpspris samt kostnaderna för ersättningar till arrendatorer redovisas
som anläggningskostnader. Dylika ersättningar, avseende kronan förut tillhöriga
områden, böra däremot slutligt redovisas såsom utgift å staten för försvarsväsendets
fastighetsfond.
46
Statsutskottets utlåtande nr 134.
I detta sammanhang vill jag även beröra spörsmålet örn försäljning av
de genom egnahemsstyrelsens eller nämndens försorg i statlig regi uppförda
bostäderna för försvarets personal.
Redan från början har det varit statsmakternas avsikt, att bostadsbehovet
på de olika militära förläggningsorterna i första hand skulle tillgodoses
genom kommunal eller enskild byggnadsverksamhet, givetvis i erforderliga
fall med statligt stöd enligt de grunder, som gälla för bostadsbyggnadsverksamheten
i övrigt. Det har därför förutsatts, att, vid uppkommande svårigheter
på en viss ort att tillgodose bostadsförsörjningen, åtgärder i första
hand borde vidtagas i syfte att uppmuntra kommunal och enskild företagsamhet
på orten. Endast för det fall att sådana åtgärder visade sig resultatlösa,
borde staten mera direkt engagera sig i bostadsbyggandet, och bostadslägenheterna
borde därvid snarast möjligt överlåtas till befattningshavarna.
Av den för nämnden fastställda instruktionen framgår ock, att det åligger
nämnden att vidtaga åtgärder för överförande i enskild ägo av ifrågavarande
fastigheter, i den mån så ur statens synpunkt finnes ändamålsenligt. Hittills
ha icke några av de av nämnden förvaltade fastigheterna försålts, men
ett visst intresse för friköp av lägenheter har förmärkts.
Nämnden har nu efter samråd med statens byggnadslånebyrå hemställt,
att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit
att tills vidare utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall försälja eller
med tomträtt upplåta den fasta egendom, som förvaltas av nämnden. Som
motiv har anförts, att möjlighet borde föreligga för Kungl. Majit att snabbt
kunna fatta beslut örn försäljning vid lämplig tidpunkt, då å ena sidan kostnaderna
för byggnadsföretaget kunde överblickas och å andra sidan lägenheterna
ännu icke upplåtits.
Jag delar nämndens uppfattning i denna fråga och finner det fördenskull
lämpligt, att Kungl. Majit erhåller bemyndigande att efter prövning i varje
särskilt fall medgiva försäljning eller upplåtelse med tomträtt av den fasta
egendom, som förvaltas av nämnden. Erinran häremot har icke framställts
av de myndigheter, vilka yttrat sig i ärendet. Då Kungl. Majit i annat sammanhang
för nästa budgetår hemställt örn riksdagens bemyndigande att försälja
kronan tillhörig fast egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde
uppgår till högst 25 000 kronor, torde ifrågavarande bemyndigande kunna
begränsas till att avse försäljning eller upplåtelse med tomträtt av fastighet,
vars taxerings- eller uppskattningsvärde överstiger sagda belopp.
Finansieringen av berörda fastighetsköp har av bostadsanskaffningsnämnden
föreslagits skola ske på samma sätt som beträffande fastigheter, vilka
uppföras av enskilda företagare, eller således med bottenlån och sekundärlån
genom kreditinstitut, med tertiärlån genom statens byggnadslånebyrå samt
med viss egen insats av köparen. Det har beräknats, att den kontanta delen
av den egna insatsen icke kunde bestämmas till mer än 2—5 % av fastighetens
saluvärde och att fördenskull särskilda fyllnadslån kunde bli erforderliga.
Dessa borde löpa med 4 % ränta och amorteras på kort tid. För att täcka
den skillnad, som bland annat huvudsakligen på grund av byggnadskostnadernas
ökning sedan krigsutbrottet uppkommit mellan anskaffningskostnad
och avkastningsvärde, borde nämnden utlämna tilläggslån, vilka —
liksom motsvarande lån från egnahemsorganen och statens byggnadslånebyrå
— tills vidare borde vara ränte- och amorteringsfria. Vidare har
nämnden ansett skäligt, att kostnader för lagfartsstämpel gjordes till föremål
för subvention såsom skett beträffande de fastigheter, vilka uppförts
för centrala torpedverkstaden i Motala och vilka med riksdagens samtycke
överlåtits till en för ändamålet bildad bostadsrättsförening. Slutligen
har i framställningen hemställts, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens
Statsutskottets utlåtande nr 134.
47
samtycke till att tertiärlån finge utlämnas även till förvärv av färdigställd
fastighet, som förvaltas av nämnden.
Beträffande de sålunda föreslagna låneformerna ha riksräkenskapsverket
och statskontoret framhållit, att köparen icke borde erhålla förmånligare
villkor än dem, som stöde honom till buds vid bostadsanskaffning i allmänhet
med anlitande av redan befintliga lånefonder. I fråga örn här avsedd
egnahemsbebyggelse skulle ett biträdande av denna ståndpunkt innebära,
att den egna insatsen skulle uppgå till 15 % av det av statens byggnadslånebyrå
fastställda fastighetsvärdet. En insats av denna storlek torde regelmässigt
icke kunna presteras av den personal, varom här är fråga. Då det
synes vara med statens intresse ur skilda synpunkter förenligt att underlätta
en försäljning av förevarande fastigheter, synes den utvägen leda till
bästa resultat, att eventuella köpare på lämpliga villkor medgivas kredit å
köpeskillingen.
Bostadsanskaffningsnämndens ifrågavarande förslag föranleder med hänsyn
härtill i princip icke någon erinran från min sida. Dock anser jag den
kontanta delen av den egna insatsen böra utgöra lägst 3 % av fastighetens
saluvärde. Det bör i detta sammanhang uppmärksammas, att bostadsbebyggelsens
syfte är att anskaffa bostäder åt i statens tjänst anställd personal och
att ett biträdande av förslaget till den del det innefattar förmånligare villkor
än dem som stå till buds vid bostadsanskaffning i allmänhet därför icke kan
påverka bedömandet av bostadsanskaffningsfrågorna i stort. Även bör erinras,
att vid överlåtelse av omförmälda fastigheter i Motala statliga botten-, sekundär-
och tertiärlån lämnats å ett belopp motsvarande 97,5 % av fastighetsvärdena.
I fråga örn tilläggslånen har föreslagits, att såsom villkor skulle gälla —
förutom de villkor, som fastställts för byggnadslånebyråns motsvarande lån
— att lånen skulle förfalla till betalning eller löpa med ränta, därest fastigheterna
icke användes för avsett ändamål. Vidare har föreslagits, att lånen
under vissa förutsättningar vid försäljning av fastighet skulle inbetalas
samt att lånens löptid skulle vara 60 år. Återköpsrätt har under sådana förhållanden
ansetts obehövlig.
Såväl riksräkenskapsverket som statskontoret ha ansett berörda villkor
alltför restriktiva och i stället förordat en uppmjukning av villkoren kombinerad
i erforderlig utsträckning med förbehåll om rätt för kronan att återköpa
fastigheten. Jag delar i princip sistnämnda myndigheters uppfattning i denna
fråga men vill lämna öppet, huruvida icke lånevillkor i anslutning till de av
bostadsanskaffningsnämnden angivna böra kunna i vissa fall komma till användning,
Spörsmålet huruvida tilläggslån böra utlämnas av nämnden eller
annat statligt organ, exempelvis byggnadslånebyrån, lärer få närmare övervägas
av Kungl. Majit.
Med hänsyn till vad sålunda anförts torde frågor om försäljning av
ifrågavarande fastigheter samt om belåning böra prövas och avgöras i huvudsaklig
överensstämmelse med nämndens förslag. Därav påkallade föreskrifter
— även i fråga örn beviljande av tertiärlån för färdigställda fastigheter
— torde få meddelas av Kungl. Majit, som jämväl bör äga meddela
bestämmelser rörande redovisning av de vid överlåtelse av ifrågavarande fastigheter
inflytande medlen.
Beträffande det av riksräkenskapsverket berörda spörsmålet örn disposition
av det av 1943 års riksdag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 under fonden för förlag till statsverket anvisade reservationsanslaget
av 540 000 kronor till viss bostadsbebyggelse i Karlsborg, vill jag erinra att
Kungl. Majit icke ansett Sig böra utnyttja anslaget, då detsamma icke kunnat
disponeras för den egnahemsbebyggelse, för vilken det anvisats. Jag förut
-
48
Statsutskottets utlåtande nr 134.
Utskottet
-
sätter, att anslaget i fråga må användas för andra bostadsändamål och med
hänsyn härtill tillgodoföras det investeringsanslag under den nya fonden,
varom jag i det följande gör framställning. Därest riksdagen ej framställer
erinran häremot, torde det få ankomma på Kungl. Majit att i detta hänseende
meddela föreskrift.
Såsom riksräkenskapsverket anfört, torde det böra ankomma på Kungl.
Majit att fastställa stat för fonden, å vilken såsom inkomst böra redovisas inflytande
hyror och övriga inkomster samt såsom utgift bland annat reparations-
och underhållskostnader m. m. Kostnaderna för fondens förvaltning
synas däremot i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra bestridas
från bostadsanskaffningsnämndens anslag å riksstaten. I samband med fondens
inrättande bör beslut fattas örn gäldande av å tiden före den 1 juli 1944
belöpande kostnader för fastigheternas underhåll m. m. samt om redovisning
av löpande budgetårs hyresinkomster. Yad i dessa avseenden föreslagits av
riksräkenskapsverket synes kunna biträdas.
I skrivelse den 28 juni 1943, nr 411, i anledning av Kungl. Majlis proposition,
nr 287, angående uppförande av bostäder för försvarets personal m. m.
uttalade riksdagen, att det måhända kunde finnas lämpligt att i syfte att vinna
en klarare överblick över försvarets bostadsbestånd och avkastningen därav
överföra de av försvarets bostadsanskaffningsnämnd förvaltade byggnaderna
till en särskild delfond av försvarsväsendets fastighetsfond. Efter verkställd
utredning genom därav berörda myndigheter har nu förslag framlagts örn inrättande
av en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, försvarets bostadsanskaffningsfond,
som tills vidare bör förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden
och av försvarets civilförvaltning redovisas mot rikshuvudboken.
Utskottet har funnit förslaget ändamålsenligt och ägnat att skapa större överskådlighet
i fråga örn försvarets bostadsbestånd och får förty tillstyrka, att
fonden inrättas från och med den 30 juni 1944. Yad departementschefen i
fråga örn principerna för redovisningen av fastigheter å fonden och beträffande
övriga med fondens inrättande sammanhängande frågor anfört har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Yad härefter angår frågan örn rätt för Kungl. Majt att medgiva försäljning
eller upplåtelse med tomträtt ävensom belåning av de fastigheter som
förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden, har utskottet funnit sig kunna tillstyrka,
att de av Kungl. Majit begärda bemyndigandena lämnas. Utskottet
förutsätter emellertid, att bemyndigandet att försälja eller upplåta tomträtt
liksom motsvarande bemyndigande avseende försäljning m. m. av kronan tillhörig
egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde uppgår till högst
25 000 kronor, skall gälla allenast för budgetåret 1944/45.
Yad departementschefen i övrigt anfört i förevarande sammanhang har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att de fastigheter, som förvaltas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd,
skola från och med den 30 juni 1944
upptagas till redovisning å en särskild i rikshuvudboken uppförd
kapitalfond, betecknad försvarets bostadsanskaffningsfond;
Statsutskottets utlåtande nr 134.
49
b) bemyndiga Kungl. Majit
att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars
1944 anförts meddela närmare föreskrifter rörande försvarets
bostadsanskaffningsfond och örn gäldande av å tiden före den
1 juli 1944 belöpande kostnader för underhåll av till fonden hänförliga
fastigheter m. m.;
att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i berörda statsrådsprotokoll anförts medgiva försäljning
eller upplåtelse med tomträtt och i samband därmed belåning
av de fastigheter, som förvaltas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd;
samt
att medgiva, att tertiärlån av statens byggnadslånebyrå må
utlämnas jämväl för av försvarets bostadsanskaffningsnämnd förvaltade
fastigheter, som försäljas först sedan de färdigställts.
8:o) Anordnande av bostäder. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (s. 229
—241) att till Anordnande av bostäder å kapitalbudgeten under försvarets
bostadsanskaffningsfond för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 250 000 kronor.
Med skrivelse den 30 juni 1943 har försvarets bostadsanskaffningsnämnd
till Kungl. Majit överlämnat redogörelse rörande den beräknade ökningen
av försvarets bostadsbehov under åren 1944—1947.
Bostadsanskaffningsnämndens redogörelse beträffande bostadsbehovet för
försvarets personal under de närmaste fyra åren utgör en fortsättning på det
av 1942 års militära bostadsutredning den 17 mars 1943 avgivna betänkandet
rörande bostadsbehovet den 1 oktober 1943. Samma principiella synpunkter,
som kommit.till uttryck i den för bostadsanskaffningsnämnden fastställda
instruktionen, ha legat till grund för nämndens betänkande.
Nämnden, som funnit sig för närvarande icke böra förorda ifrågasatt utrymning
av underofficersbostäder och furirrum vid truppförbanden, och som
framhållit, att staten vid bostadsproduktion för försvarsväsendets personal
syntes böra tillämpa liknande förräntningsgrunder som de i den allmänna
marknaden och sålunda icke fordra normal förräntning på hela det i bostäderna
investerade kapitalet, har uppskattat kostnaderna för tillgodoseende
av det av nämnden anmälda bostadsbehovets tillgodoseende till 9 590 000 kronor.
För budgetåret 1944/45 har nämnden beräknat 1 619 000 kronor bliva
erforderliga. Nämnden har därvid räknat med uppförande av ett antal bostäder
i Karlsborg, Fårösund, Kullinge och Arboga.
över nämndens förslag hava utlåtanden avgivits av bland andra 1940 års
militära byggnadsutredning, som ansett, att ståndpunkt nu borde tagas endast
till omfattningen av den nybyggnadsverksamhet, som planlagts intill den
1 oktober 1944.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 134.
1090 44 4
50
Statsutskottets utlåtande nr 134.
I likhet med 1940 års militära byggnadsutredning och på av denna utredning
anförda skäl anser jag, att ståndpunkt nu bör tagas allenast till den nybyggnadsverksamhet,
som planlägges intill den 1 oktober 1944. De medel,
som erfordras för denna verksamhet, torde, i den mån verksamheten avser
uppförande av bostäder för försvarets personal av annat slag än tjänstebostäder
i egentlig mening, böra i överensstämmelse med vad som förut anförts
i samband med framläggande av förslag örn inrättandet av försvarets bostadsanskaffningsfond
för nästa budgetår anvisas såsom investeringsanslag under
denna fond. Någon uppdelning av anslagsbehovet försvarsgrensvis bör därvid
icke förekomma. För bostäder, som böra uppföras av respektive förvaltningsmyndigheter,
ha medelsäskanden framlagts i det föregående.
I likhet med bostadsanskaffningsnämnden och i ärendet hörda militära
myndigheter finner jag mig icke för närvarande böra till prövning upptaga
frågorna örn utrymning av underofficersbostäder och furirrum för att bereda
tillgång till lektions- och dagrum.
Yad nämnden anfört i fråga örn grunderna för hyressättning och örn förräntning
av det i bostäderna nedlagda kapitalet synes mig kunna i huvudsak
godtagas. Till det sistnämnda spörsmålet torde jag få återkomma i samband
med den förutberörda frågan örn principerna för avskrivning av bostadsanskaffningsfondens
kapitaltillgångar.
Beträffande bostadsfrågornas lösande på de olika orterna är det tydligt, att
svårigheter av olika slag måste föreligga att nu göra några bestämda uttalanden
eller framlägga definitiva kostnadsberäkningar. Här må allenast nämnas
följande.
Av de vid Karlsborg beräknade kostnaderna, tillhopa 447 500 kronor,
belöpa 22 500 kronor på enkelrum, vilka borde utföras av flygförvaltningen.
Då behovet av dessa enkelrum synes mig tveksamt, anser jag mig för närvarande
icke böra beräkna medel härför.
I fråga örn Fårösund finner jag i likhet med 1940 års militära byggnadsutredning
med fortsatt medelsanvisning böra tills vidare anstå. Skulle förhållandena
så påkalla, förutsätter jag, såsom av det föregående framgår, att
erforderliga medel få ställas till förfogande med ianspråktagande av tillgängliga
anslag, i den mån dessa därtill lämna tillgång.
För de bostäder, som i Kallinge böra uppföras inom Blekinge flygflottiljs
etablissement, har jag i annat sammanhang beräknat medel. Huruvida i
övrigt statlig bostadsbebyggelse kan bli erforderlig, synes mig icke nu kunna
bestämt avgöras. Därest så skulle bli förhållandet, förutsätter jag i likhet med
bostadsanskaffningsnämnden, att bostäder icke komma att uppföras till större
antal än att de med säkerhet kunna försäljas eller kontinuerligt uthyras.
Yad angår centrala flygverkstaden och centrala materialförrådet i Arboga
är likaledes tveksamt, örn bostäder skola behöva uppföras av staten och i
vad mån de böra givas karaktär av tjänstebostäder. I varje fall synes behovet
av lägenheter örn 3 rum och kök böra tillgodoses av Arboga stad. Någon bostadsbebyggelse
inom etablissementet torde nämligen knappast kunna ifrågakomma.
Dessa spörsmål böra emellertid närmare få övervägas av Kungl. Majit.
Med hänsyn till det anförda synes det tillräckligt, om medelsanvisningen
för nästa budgetår begränsas till 800 000 kronor, dag förutsätter emellertid,
att det får ankomma på Kungl. Majit att underkasta uppkommande frågor
örn bostadsbebyggelse å de särskilda orterna ytterligare överväganden och
disponera de beräknade medlen för de bostadsbyggnadsändamål för försvarets
personal, vilkas tillgodoseende befinnes mest angeläget. Jag vill i detta
sammanhang erinra, att jag i det föregående förutsatt, att erforderlig bostadsbebyggelse
för nästa budgetår vid krigsflygskolan och Västgöta flygflottilj
skall utföras i bostadsanskaffningsnämndens regi.
Statsutskottets utlåtande nr 134.
51
Berörda belopp bör i överensstämmelse med vad jag i det föregående
föreslagit minskas med ett belopp av 540 000 kronor, som 1943 års riksdag
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat under fonden
för förlag till statsverket. Medelsbehovet skulle således uppgå till (800 000 —
540 000 =) i avrundat tal 250 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
vid anmälan av förevarande anslagsäskande anfört. Utskottet får därför
hemställa,
att riksdagen må till Anordnande av bostäder för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kronor.
III. Försvarets fabriksfond.
9:o) Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (s. 241 och 242) får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 63 000
kronor.
10:0) Uppförande av vissa skyddsrum. Departementschefen har slutligen i
förevarande proposition anmält, att Kungl. Majit efter framställning av försvarets
fabriksstyrelse genom beslut den 21 januari 1944 bemyndigat styrelsen
att inom en kostnadsram av 120 000 kronor låta utföra splitterskyddsrum
för Karl Gustavs stads gevärsfaktori samt att för bestridande av kostnaderna
härför anlita för byggnadsarbeten och fast inredning högst 98 000 kronor
av det för budgetåret 1943/44 under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, anvisade investeringsanslaget av 14 250 000 kronor till
Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar samt för utrustning högst
22 000 kronor av det för samma budgetår under fonden för förlag till statsverket
anvisade investeringsanslaget av 1 630 000 kronor till Anskaffning av
maskiner och utrustning för vissa fabriker och anläggningar. I samband därmed
har fabriksstyrelsen ålagts att, därest så för inrymmande av nämnda kostnader
i de angivna anslagen befunnes nödvändigt, vidtaga motsvarande begränsningar
i övriga med dessa anslag avsedda ändamål.
Arad sålunda anförts har icke givit utskottet anledning till erinran, vilket
utskottet velat för riksdagen
omförmäla.
Stockholm den 16 maj 1944.
Utskottet
Utskottet
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
52
Statsutskottets utlåtande nr 134.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Paidi, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson,
Bäcklund, Holmström, Ejmi Petersson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Svensson
i Grönvik, Bergström, Danielsson, Ward, Mårtensson, Olsson i Kullenbergstorp,
Wallentheim, Viklund, Staxäng och Hoppe.
Reservation
vid punkten l:o) (Vissa byggnadsföretag m. m.) av herr Bäcklund.
Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret. s. 1 i texten