Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits förslag angående organisationen av dövstumskolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1944-05-16 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits förslag angående organisationen av dövstumskolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

1

Nr 135.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1944 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits förslag angående organisationen

av dövstumskolväsendet m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt

200, s. 468—518 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad organisation av dövstumskolväsendet, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas från och med budgetåret 1944/45, dels ock till Dövstumskolorna:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

1 180 000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 1 under kapitalbudgeten (bilaga

6, punkt 10, s. 15—17 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att till Omoch

nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av 115 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

D. Norman m. fl. (I: 194) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Håstad m. fl. (II: 269), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av åttonde

huvudtiteln, dövstumskolorna, måtte dels avslå Kungl. Maj:ts förslag att

förlägga mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola till Vänersborg,

dels besluta tills vidare bibehålla skolan vid Manilla jämte dövstumlärarseminariet

och där befintliga skriv-teckenavdelningar, dels ock uttala, att

frågan om den definitiva förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola

bör bli föremål för en förnyad utredning;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr K. A. Johanson m. fl. (I: 242) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Berg m. fl. (II: 368), vari yrkats, att riksdagen måtte besluta att

upptagningsskolan i Härnösand för dövstumma får kvarbliva i Härnösand.

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 6 sami. Nr 135—137.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 135.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motionerna hänvisas

till motionerna I: 194 och II: 368.

Frågan om nedläggande av en upptagningsskola m. m.

På förslag av Kungl. Majit (propositionen nr 246) beslöt 19Jf2 års

riksdag,

dels att specialskolan och fortsättningsskolan i Gävle för skriv-teckenelever

skulle nedläggas och från och med budgetåret 1943/44 ersättas med en vårdanstalt

för dövstumma med komplicerat lyte, omfattande skolhem samt ett

arbetshem för män och ett för kvinnor,

dels ock att en av de nuvarande fyra upptagningsskolorna för dövstumma

barn (Lund, Vänersborg, Manilla och Härnösand) skulle nedläggas med utgången

av budgetåret 1942/43.

Beträffande vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte beslöts, att

den under en övergångstid provisoriskt skulle förläggas till Gävleskolans lokaler

och sedermera flyttas till en lämplig jordbruksegendom. I skrivelse den 20

april 1943 hemställde skolöverstyrelsen, att egendomen Mogård i Finspångs

köping, Östergötlands län, måtte inköpas för ändamålet samt att medel måtte

anvisas för erforderliga omedelbara om- och nybyggnadsarbeten. Då dessa

emellertid tidigast kunde vara slutförda den 1 juli 1944, utgick överstyrelsen

ifrån, att överflyttningen av vårdanstalten från Gävle till Mogård kunde

ske först vid denna tidpunkt. Under innevarande budgetår borde anstalten

alltså ligga kvar i Gävle.

Statsmakternas beslut, att en av de fyra upptagningsskolorna för döv-,

stumma skulle nedläggas den 30 juni 1943, innefattade icke, vilken av skolorna

som skulle indragas; beträffande denna fråga skulle ytterligare utredning

äga rum. Angående denna frågas behandling år 1942 må i korthet erinras

örn följande.

Besparingsberedningen hade förordat, att upptagningsskolan i Vänersborg

skulle nedläggas, att Manillaskolan skulle undergå reparation för en kostnad

av 600 000 kronor samt att specialskolan i Örebro för oegentligt dövstumma

skulle flyttas till Gävle.

Skolöverstyrelsen hade tillstyrkt nedläggande av Vänersborgsskolan och

reparation av Manillaskolan men förordat att specialskolan i Örebro skulle

vara kvar och repareras för en kostnad av 51 000 kronor.

Statskontoret hade föreslagit bibehållande av Vänersborgsskolan, indragning

av Manillaskolan och reparation av Örebroskolan. Ämbetsverket hade

uppskattat de årliga besparingarna vid en indragning av Manillaskolan till

bortåt 100 000 kronor samt vid en indragning av Vänersborgsskolan till i

runt tal 36 000 kronor till att börja med och därefter 48 000 kronor.

För egen del anförde departementschefen i propositionen 1942: 246 i huvudsak

följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

3

Vid bedömandet, vilken upptagningsskola, som borde nedläggas, syntes

skolorna i Härnösand och Lund utan vidare böra lämnas ur räkningen, varför

valet måste stå mellan skolorna i Vänersborg och på Manilla. Vilkendera

av dessa två skolor, som än valdes för nedläggande, kunna vägande skäl

åberopas för åtgärden. Skulle de beräkningar rörande årliga besparingar vid

ett nedläggande av Manillaskolan, på vilka statskontoret grundat sitt förslag,

visa sig riktiga, borde enligt min mening detta alternativ föredragas. Det

kunde dock för det dåvarande icke anses klarlagt, huruvida dessa beräkningar

vore hållbara. Men även om de upptoges med försiktighet, syntes dock den

av statskontoret föreslagna lösningen ställa sig ekonomiskt fördelaktigare än

det alternativ, skolöverstyrelsen förordat, därest detta senare innebure att

någon flyttning av Manillaskolan icke borde förekomma. Särskilt markerad

bleve skillnaden ur besparingssynpunkt, om den ekonomiskt fördelaktiga samorganisationen

mellan upptagnings- och fortsättningsskolorna i Vänersborg

ansåges kunna för framtiden bibehållas. — Ur pedagogisk synpunkt, slutligen,

fann jag det föga lämpligt, att en skola för dövstumma läge inom en storstad,

såsom vore fallet med Manillaskolan. En förläggning till ett mindre samhälle

vore ur denna synpunkt avgjort att föredraga.

Dövstumskolbyggnaden på Manilla vore i behov av att snarast underkastas

tämligen omfattande reparation och ombyggnad. Jämväl för specialskolan

i Örebro planerades betydande örn- och tillbyggnadsarbeten. I fråga om

båda dessa skolor hade tidigare tanken på förflyttning till Gävleskolans lokaler

varit uppe. Beträffande Örebroskolan kunde en förflyttning till Gävle

mycket väl tänkas och skulle medföra inbesparing av byggnadskostnader.

Därest Manillaskolan gjordes till föremål för sådan flyttning, skulle emellertid,

såsom skolöverstyrelsen framhållit, också därigenom — samtidigt

som vissa olägenheter icke skulle utebliva — ekonomiska och pedagogiska

fördelar vinnas, ägnade att försvaga skälen för ett nedläggande av denna

upptagningsskola. I likhet med överstyrelsen ansåg jag det förhållandet, att

seminariet för dövstumlärare vore anknutet till Manillaskolan, icke utgöra

hinder för att denna skola förflyttades, enär lärarutbildningen, örn den efter

flyttningen icke lämpligen skulle kunna bedrivas vid samma skola, utan olägenhet

kunde förläggas till skolan i Lund. Jag erinrade också om att 1939 års

lagtima riksdag i sin skrivelse nr 379 uttalat sig för Manillaskolans flyttning

till annan ort.

De föreliggande förhållandena syntes mig vara sådana, att nedläggande av

Vänersborgs- eller Manillaskolan samt byggnadsarbeten för sistnämnda skola

eller Örebroskolan icke borde beslutas, förrän det blivit klart, örn och när

Gävleskolans lokaler kunna bliva disponibla för ditflyttning av annan skola

samt huruvida lokalerna lämpade sig för vilken sorn helst av Manilla- och

Örebroskolorna. Sä noggrant som möjligt syntes mig böra beräknas dels kostnaderna

för erforderliga byggnadsarbeten för Manilla- och Örebroskolorna

under förutsättning att de icke flyttades, dels de besparingar såväl i fråga örn

nyssnämnda byggnadskostnader som beträffande ärliga utgifter, som kunna

vinnas å ena sidan vid förflyttning av Manillaskolan till Gävleskolans lokaler,

å andra sidan vid motsvarande förflyttning av Örebroskolan, dels oek slutligen

de besparingar såväl i fråga örn byggnadskostnader som ock beträffande

årliga utgifter, som borde kunna ernås ä ena sidan vid nedläggandet av

Vänersborgsskolan, och ii andra sidan vid nedläggandet av Manillaskolan,

beträffande vilken senare skola borde undersökas vad som sparas ej blott jämfört

med skolans bibehållande a Manilla utan även jämfört med skolans flyttande

till Gävle och drivande i Gävleskolans lokaler.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 135.

Beträffande frågan om nedläggande av en av upptagningsskolorna uttalade

riksdagen (skrivelsen 1942: 336), att riksdagen vore ense med departementschefen

om att valet härvid borde stå mellan skolorna i Vänersborg och på

Manilla. Riksdagen framhöll vidare i anslutning till vad departementschefen

i detta sammanhang anfört angående Gävleskolan, att riksdagen ansåge, att

denna skolas relativt goda lokaler borde såvitt möjligt komma till användning

i dövstumvården.

Skolöverstyrelsen framlade i skrivelse den 22 januari 1943 utredning i de

av departementschefen angivna hänseendena. Utredningen utmynnade i förslag

om

dels nedläggande av upptagningsskolan i Vänersborg,

dels provisorisk reparation av Manillaskolan för en kostnad av 70 000

kronor i avbidan på en framtida förflyttning till annan lämplig ort,

dels förflyttning av Härnösandsskolan till Gävle,

dels ock bibehållande av Örebroskolan och reparation av denna för en kostnad

av 59 000 kronor.

I yttrande häröver vidhöll statskontoret sitt förslag, att Manillaskolan

skulle nedläggas i stället för Vänersborgsskolan. Ämbetsverket biträdde skolöverstyrelsens

förslag i övrigt, förslaget örn Härnösandsskolans förflyttning

till Gävle dock endast under förutsättning att Manillaskolan nedlägges.

På förslag av Kungl. Majit (propositionen nr 269) beslöt 19 43 års

riksdag, att verkställandet av det av 1942 års riksdag fattade beslutet om

nedläggande av en av de nuvarande upptagningsskolorna för dövstumma barn

skulle uppskjutas tills vidare. Uppskovsbeslutet föranleddes av att Gävleskolans

lokaler icke kunde bliva disponibla, förrän den dit förlagda vårdanstalten

för dövstumma med komplicerat lyte kunde förläggas till annan plats. I enlighet

med därom av Kungl. Majit framlagt förslag anvisade riksdagen medel

dels till inköp av egendomen Mogård i Finspångs köping för ändamålet, dels

ock till utförande av vissa för ändamålet omedelbart erforderliga byggnadsarbeten,

avseende bland annat uppförande av nybyggnad för inkvartering av

såväl skolhemmets elever som arbetshemmens skyddslingar.

Skolöverstyrelsen har i sin den 31 augusti 1943 dagtecknade framställning

örn anslag till dövstumskolorna för budgetåret 1944/45 räknat med, att ombyggnaderna

på Mogård skulle bliva i stort sett färdigställda till början av

höstterminen 1944 och att alltså Gävleskolans lokaler skulle kunna frigöras

före nästa läsårs början.

Sedermera har det emellertid visat sig, att den beslutade nybyggnaden på

Mogård för Gävleanstaltens klientel icke kan färdigställas inom den av överstyrelsen

förutsatta tiden. På grund härav kan den beslutade omorganisationen

av upptagningsskolorna icke genomföras redan från och med budgetåret

1944/45.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135. 5

Förläggningen av mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola.

Skolöverstyrelsens utredning och förslag.

I sin förutnämnda skrivelse den 22 januari 1943 framhåller skolöverstyrelsen,

att det av 1942 års riksdag fattade beslutet om nedläggande av en av

de nuvarande fyra upptagningsskolorna förutsätter en omreglering av den

nuvarande dövstumskoldistriktsindelningen. För närvarande är landet indelat

i fyra dövstumskoldistrikt, nämligen östra, södra, västra och norra distriktet.

1 samband med nedläggandet av en dövstumskola bör antalet distrikt minskas

till tre. Överstyrelsen anser, att de tre distrikten lämpligen böra kallas södra,

mellersta och norra dövstumskoldistrikten och omfatta:

södra dövstumskoldistriktet: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge,

Kristianstads, Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och Bohus län;

mellersta dövstumskoldistriktet: Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala,

Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands,

Örebro och Västmanlands län; samt

norra dövstumskoldistriktet: Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

I förhållande till den nuvarande distriktsindelningen innebär överstyrelsens

förslag, att det nuvarande södra distriktet utökas med Hallands samt Göteborgs

och Bohus län och det nuvarande norra distriktet med Kopparbergs

län, medan de nuvarande östra och västra distrikten med undantag av sistnämnda

tre län sammanföras till ett distrikt.

Beträffande förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola anför

överstyrelsen — som utgår från att södra distriktets upptagningsskola skall

vara förlagd till Lund — att de alternativ, som närmast syntés komma i fråga,

vore: a) upptagningsskolans förläggning till Vänersborg; b) upptagningsskolans

förläggning till Manilla eller annan plats i Stockholms närhet; och c) upptagningsskolans

förläggning till Gävle.

I fråga om byggnadskostnaderna och driftskostnaderna vid upptagningsskolans

förläggning enligt nämnda alternativ a)—c) anför skolöverstyrelsen

bland annat följande.

Alternativ a). Upptagnmgsskolans förläggning till Vänersborg.

B y g g n a d s k o s t n a d e r. En förläggning av mellersta dövstumskoldistriktets

upptagningsskola till Vänersborg skulle medföra krav på nybyggnad

av ett elevhem. Då under alla förhållanden fortsättningsskolan för talundervisade

gossar kommer att vara förlagd till Vänersborg, måste en omfattande

ombyggnad av verkstadslokalerna för denna skola ske. Styrelsen

för västra distriktets dövstumskolor har i en underdånig framställning den

2 januari 1941 erinrat örn att de för fortsättningsskolans elever uppförda

lokalerna avsetts för en internatskola, beräknad att rymma 60 elever. För

närvarande undervisas i fortsättningsskolan 119 elever, för vilka bostäder

hyrts på olika platser i Vänersborg. De för yrkesundervisning, teoretisk undervisning

och praktiskt arbete avsedda lokalerna liro otillräckliga. Undervis
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 135.

ning i nya yrken är önskvärd. En omändring och nybyggnad av lokaler avsedda

för fortsättningsskolan är under alla förhållanden ofrånkomlig. Indrages

den nuvarande upptagningsskolan i Vänersborg, kan med lätthet dess lokaler

omändras till elevhem för fortsättningsskolan. Om däremot mellersta distriktets

upptagningsskola skall ligga i Vänersborg, bli de nuvarande lokalerna för

dövstumskoloma otillräckliga och uppförandet av ett nytt elevhem måste

då komma till stånd.

Inom byggnadsstyrelsen har verkställts en utredning av de byggnadsfrågor,

som beröra dövstumskolan i Vänersborg. Utredningen innebär följande.

Den 1 december 1942 erhöll länsarkitekten Berglund uppdrag av byggnadsstyrelsen

att verkställa en summarisk beräkning av kostnaderna för omoch

nybyggnadsarbeten enligt följande alternativ:

Alternativ I skulle omfatta erforderliga byggnader för fortsättningsskola

för 110 dövstumma gossar samt för upptagningsskola med 112 elever.

Alternativ II skulle omfatta erforderliga byggnadsändringar för fortsättningsskolan,

därest upptagningsskolan bleve indragen.

Alternativ 1.

Ombyggnaden

Byggnadsarbeten ...................

Värme- och sanitära arbeten.........

Elektriska arbeten .................

. . kronor 234 015

. . » 48 844

» 26 460

kronor 309 319

Nytt elevhem

6 470 kbm ä 70 kronor ............

242 » »45 » ............

» 452 900

» 10 890

> 463 790

Summa kronor 773 109.

Kostnaderna ha granskats inom byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå, vilken

emellertid anser, att de beräknade beloppen äro för små och att kostnaderna

böra beräknas till följande belopp:

Ombyggnaden ...................................... kronor 400 000

Nytt elevhem .............................. » 500 000

Summa kronor 900 000.

Emellertid torde vissa inskränkningar och förenklingar kunna genomföras,

bland annat beträffande bostäderna för rektor, husfader och portvakter, varigenom

kostnaderna skulle nedbringas med omkring 50 000 kronor. Totalkostnaderna

för alternativ I skulle då bli 850 000 kronor.

I detta alternativ saknas för fortsättningsskolan bostäder för ett trettiotal

elever, ehuru länsarkitekten uppgivit, att alla 110 eleverna skola vara interner.

Alternativ II.

Kostnaderna för alternativ II har länsarkitekten beräknat till 333 064

kronor. Beloppet synes emellertid vara något lågt beräknat, varjämte inga

kostnader för ritningar, program och oförutsett beräknats. Byggnadsstyrelsens

byggnadsbyrå har gjort följande kostnadsuppställning:

Byggnadsarbeten ................................... kronor 278 000

Värme- och sanitära arbeten.......................... » 70 000

Elektriska arbeten .................................. » 32 000

Ritningar, kontroll och oförutsett.............. » 45 000

Summa kronor 425 000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

7

Genom liknande inskränkningar och förenklingar, som berörts under alternativ

I, torde emellertid kostnaderna kunna begränsas till 375 000 kronor.

Driftskostnader. Vid indragning av Manillaskolan förutsättes ett

bibehållande av tre upptagningsskolor, förlagda till Lund, Vänersborg och

Härnösand. Manillaskolan är för närvarande landets största upptagningsskola

för dövstumma med ett elevantal i egentliga upptagningsskolan av 92,

fördelade på 11 läraravdelningar. (Skrivteckenklasserna, omfattande 13 elever,

hava för underlättande av jämförelse uteslutits vid kostnadsberäkningarna.)

Skolans indragning skulle givetvis medföra en icke obetydlig utökning av de

övriga tre upptagningsskolorna. Detta gäller i särskild grad Vänersborgsskolan,

som för närvarande har det minsta elevantalet (58) bland upptagningsskolorna.

Kostnaderna för upptagningsskolan i Vänersborg i dess nuvarande omfattning

uppgå till omkring 153 000 kronor. Dessa siffror ha framkommit vid

en jämförelse mellan kostnaderna för de samorganiserade upptagnings- och

fortsättningsskolorna och beräknad kostnad för enbart fortsättningsskola.

Vid en utökning av upptagningsskolan till att omfatta 112 elever beräknas

statens utgifter för de samorganiserade skolorna komma att uppgå till cirka

508 000 kronor, varav för upptagningsskolan beräknas cirka 240 000 kronor.

Överstyrelsen har här räknat med en utökning av personalen vid upptagningsskolan

med 3 lärare i kunskapsämne, 1 arbetslärare, 1 vårdarinna och

2 biträden ävensom med en tillsynslärare i 23 lönegraden och en assistent i

16 lönegraden.

Å omkostnadsanslaget beräknas väsentliga höjningar komma att uppstå å

posterna till bränsle, ^ackordering, kosthåll och beklädnad av elever.

Kostnaderna för de fyra upptagningsskolorna innevarande år utgöra sammanlagt

omkring 962 000 kronor. Med endast tre upptagningsskolor, förlagda

till Vänersborg, Lund och Härnösand, komma kostnaderna att uppgå till cirka

835 000 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle sålunda, därest upptagningsskolan på Manilla

indrages och eleverna fördelas mellan upptagningsskolorna i Vänersborg,

Lund och Härnösand, vinnas en besparing i årliga utgifter av i runt tal 125 000

kronor.

Besparingarna framgå av nedanstående översikt:

Kostnader

Fyra upptagningsskolor, förlagda till Manilla, Lund, Vänersborg

och Härnösand ............................... kronor 962 000

Tre upptagningsskolor, förlagda till Vänersborg, Lund och

Härnösand ....................................... » 835 0Ö0

Summa årliga besparingar kronor 127 000.

Alternativ b). Upptagning sskolans förläggning till Manilla eller

Stockholms närhet.

Byggnadskostnader. Vid en förläggning av mellersta dövstumskoldistriktets

skola till Manilla uppstår icke något krav på en omedelbar

nybyggnad. Dövstumskolbyggnaden vid Manilla är visserligen i ett bristfälligt

skick, men eftersom det såväl med hänsyn till kostnaderna vid en genomgripande

ombyggnad som av andra nedan berörda skid icke synes lämpligt

att låta skolan i framtiden kvarligga vid Manilla, synes endast en för de närmaste

5 årens behov beräknad provisorisk reparation av och ombyggnad inom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 1S5.

skolbyggnaden böra ifrågakomma. Inom byggnadsstyrelsen har emellertid även

gjorts en utredning av kostnader för en mera genomgripande ombyggnad.

Kostnaderna för de olika alternativen framgå av följande av arkitekt Gahn

gjorda beräkning.

Utredningen omfattar två alternativ, det ena, alternativ I, avser minsta

möjliga åtgärder, tillräckliga för ett 5-årigt provisorium, det andra, alternativ

II, avser något mer genomgripande åtgärder, nödvändiga vid ett 10-årigt

provisorium.

Utöver de ändringsarbeten, som sammanhänga med något av alternativen

I och II, tillkomma vissa yttre och inre reparations- och underhållsarbeten.

För ett femårigt provisorium torde dessa möjligen kunna genomföras inom

kostnaden av det årliga underhållsanslaget. Utsträckes provisoriet däremot till

en längre tidsperiod, måste en rätt avsevärd kostnad nedläggas på dylika

arbeten. Exempelvis torde då större delen av vatten- och avloppsstammarna,

de elektriska ledningarna, flertalet golv samt målningen och den yttre putsen

behöva förnyas. Likaså torde det bli nödvändigt att insätta nya kopplade

fönsterbågar.

Kostnaderna för en ombyggnad enligt alternativ 1 skulle enligt av byggnadsstyrelsens

ingenjör G. A. Mårdh verkställd kostnadsberäkning belöpa sig

på 66 000 kronor. Omfattar ombyggnaden även viss förbättring av köksavdelningens

inredning, tillkomma cirka 3 000 kronor och för kyrksalens iordningställande

till filmundervisningssal 6 500 kronor.

Kostnaderna för en ombyggnad enligt alternativ II ha beräknats till

270 000 kronor för ändringsarbetena och därmed sammanhängande inre reparationer.

Utföres omläggningen av sjukavdelningen, tillkomma 60 000 kronor

och moderniseras gymnastikbyggnaden ytterligare 20 000 kronor.

Till dessa kostnader böra läggas cirka 100 000 kronor för yttre reparationsarbeten,

huvudsakligen omfattande vattrivning av fasaderna och utbyte av

fönsterbågarna.

Driftskostnader. Statens kostnader för dövstumskolorna i Vänersborg

i deras nuvarande omfattning, upptagningsskola med cirka 60 elever och

fortsättningsskola med omkring 115 elever utgöra enligt överstyrelsens beräkningar

cirka 421 000 kronor. ''

_ För enbart fortsättningsskola med 115 elever beräknas kostnaderna uppgå

till cirka 268 000 kronor. Vid upptagningsskolans indragning beräknas den

nu vid skolorna anställda personalen kunna minskas med icke mindre än 13

lärare, varav 9 i kunskapsämne, 1 arbetslärare, 1 kindergartenlärarinna, 1

slöjdlärarinna och 1 timlärarinna i skolkök, samt med sjuksköterska och 12

befattningshavare tillhörande vård- och ekonomipersonalen.

Av. ovanstående framgår, att kostnaderna för upptagningsskolan vid samorganisation

med fortsättningsskolan för närvarande uppgå till cirka 153 000

kronor. Dessa kostnader äro förhållandevis låga beroende på att personalbehovet

genom samorganisationen med fortsättningsskolan blir avsevärt mindre

än för en upptagningsskola organiserad som enskild anstalt.

Vid en indragning av upptagningsskolan i Vänersborg och elevernas uppdelning

på upptagningsskolorna på Manilla, i Lund och i Härnösand komma

kostnaderna för dessa skolor att ökas.

För de fyra nuvarande upptagningsskolorna uppgå kostnaderna, som i det

föregående nämnts, till cirka 962 000 kronor. Därest upptagningsskolan i Vänersborg

indrages och de tre övriga upptagningsskolorna, utökade med elever

från Vänersborgsskolan, bibehållas å nuvarande orter, på Manilla i Stockholm,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

9

i Lund och Härnösand, komma kostnaderna att uppgå till omkring 933 000

kronor. Vid en indragning enligt detta alternativ vinnes sålunda en besparing

i årliga kostnader uppgående till i runt tal 30 000 kronor.

Besparingarna framgå av nedanstående översikt:

Fyra upptagningsskolor, förlagda till Manilla, Lund, Väners- Kostnader

borg och Härnösand ............................... kronor 962 000

Tre upptagningsskolor, förlagda till Manilla, Lund och

Härnösand ....................................... » 933 000

Summa årliga besparingar kronor 29 000.

Emellertid torde starka skäl tala för att mellersta dövstumskoldistriktets

upptagningsskola, när de statsfinansiella förhållandena och situationen på arbetsmarknaden

anses medgiva detta, erhåller nya lokaler. Dessa synas icke

böra förläggas i Stockholm utan å någon ort i Stockholms närhet. Överstyrelsen

har tidigare förordat skolans placering i Södertälje. Emellertid vore, som

besparingsberedningen framhållit, en förläggning av skolan till någon av städerna

Nyköping, Katrineholm, Mariefred, Sigtuna eller Norrtälje eller till

landskommuner i närheten av nämnda städer, ur ekonomisk synpunkt förmånligare.

Detta spörsmål behöver dock icke upptagas till slutgiltigt avgörande

förrän vid en senare tidpunkt. Under den närmaste femårsperioden

skulle lokalerna vid Manilla kunna användas.

Alternativ c). Upptagning sskolans förläggning till Gävle.

Byggnadskostnader. Dövstumskolbyggnaden i Gävle är 45 år

gammal. Den är synnerligen gediget byggd och mycket väl disponerad. Skolbyggnaden

är i stort sett väl underhållen. Givetvis tarva byggnaderna dock

på grund av sin relativt höga ålder en del rena underhållsreparationer.

Utrymmena i skolan äro så väl tilltagna att de torde medgiva möjlighet till

internering av åtminstone 85 elever, eventuellt ett något högre antal. Samtliga

sovsalar äro ljusa och trevliga. Till desamma höra goda tvättrum och klädkamrar.

I såväl goss- som flickavdelningarna finnes bostadsrum för vårdarinna.

För behövlig sjukvård finnas tre rymliga sjuksalar samt bostadsrum för

sjuksköterska.

Skolans kök är fullt modernt med anläggning för ångkök samt både gas- och

vedspis.

I elevmatsalen kunna omkring 85 elever samtidigt utspisas. Matsalen för

tjänstepersonalen är fullt tillräcklig, varjämte finnes en mindre matsal för

husmodem m. fl.

Gävlelokalerna böra i sitt nuvarande skick kunna taga emot omkring 85 intematselever.

Vid förläggning till Gävle av en skola med större elevantal torde

det bli nödvändigt externera de övriga. Undervisningslokalerna äro däremot

tillräckliga för ett betydligt större antal elever.

Gymnastiksalen synes tillräcklig för en skola av nämnd storlek. Om den

förses med modernare utrustning och nytt golv inlägges, torde den kunna betecknas

som fullgod.

Lokaler för kindergartenövningarna, ritsal, kollegierum samt biograf- och

samlingssal liksom tillräckliga utrymmen till dagrum förefinnas.

Vid en förläggning av mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola till

Gävle behöver någon egentlig ombyggnad av lokalerna icke omedelbart äga

nini. Antalet lärosalar behöver utökas med två, men möjlighet härtill finnes

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 135.

genom uppsättning av en vägg i ett utrymme, som för närvarande utnyttjas

för filmvisning. Några anslag utöver de för byggnadens underhåll erforderliga

torde icke omedelbart behöva begäras.

D riftskostnader. I Gävleskolan kunna för närvarande 85 elever interneras.

Vid en förflyttning av den till 112 elever utökade Manillaskolan till

Gävle måste man räkna med att externera omkring 25 elever. På grund härav

kan någon minskning av den nu å Manilla anställda vård- och ekonomipersonalen

ske. Det bör också anmärkas, att det nuvarande relativt stora personalbehovet

vid Manilla till en stor del beror på att dess lokaler äro onödigt stora

och i vissa avseenden mindre väl disponerade, varigenom anstalten blir tungarbetad.

Vid skolans förläggning till de ur nämnda synpunkter mera gynnsamma

Gävlelokalerna torde kunna inbesparas 1 ekonomist av l:a klass, 4 biträden

samt 1 portvakt.

Lärarpersonalen, beräknad till det ovan angivna elevantalet, 112 fördelade

på 12 undervisningsgrupper, blir givetvis densamma, om skolan är förlagd till

Stockholm eller till Gävle.

Avlöningskostnaderna för Manillaskolans personal uppgår till i runt tal

252 000 kronor. Vid skolans förflyttning till Gävle och efter ovan angiven inskränkning

av personalen beräknas lönekostnaderna för anstalten uppgå till

i runt tal 217 000 kronor. I rena avlöningskostnader uppstå sålunda genom

förflyttningen till Gävle en besparing av cirka 35 000 kronor, vilken huvudsakligen

beror på att Gävle är placerad i lägre dyrortsgrupp än Stockholm.

Vid Manillaskolans förflyttning till Gävle torde kunna räknas med en besparing

i omkostnaderna av 5 500 kronor.

Av ovanstående beräkningar framgår, att skillnaden i kostnader för en upptagningsskola

på Manilla med ett elevantal av 112 och en lika stor skola förlagd

till Gävle uppgår till cirka 40 000 kronor.

För de fyra nuvarande upptagningsskolorna uppgå kostnaderna till cirka

962 000 kronor. Om upptagningsskolan i Vänersborg indrages och tre upptagningsskolor

bibehållas, förlagda till Gävle, Lund och Härnösand, komma

kostnaderna att uppgå till cirka 893 000 kronor. Vid en placering av upptagningsskolorna

enligt detta alternativ uppnås sålunda en besparing av i runt

tal 69 000 kronor.

Besparingarna framgå av nedanstående översikt:

Fyra upptagningsskolor, förlagda till Manilla, Lund, Vä- Kostnader

nersborg och Härnösand............................ kronor 962 000

Tre upptagningsskolor, förlagda till Gävle, Lund och

Härnösand ....................................... » 893 000

Summa årliga besparingar kronor 69 000.

Beträffande byggnads- och driftskostnaderna vid upptagningsskolans förläggning

enligt ovannämnda alternativ a)—c) har skolöverstyrelsen funnit, att

det ur ekonomisk synpunkt måste vara förmånligast, att mellersta dövstumskoldistriktets

upptagningsskola förlägges till Vänersborg. Överstyrelsen har

emellertid av andra skäl icke ansett sig kunna förorda denna lösning av frågan.

Härutinnan har överstyrelsen anfört bland annat följande.

Av tidigare utredningar och yttranden torde det tydligt ha klarlagts, att

med hänsyn till dövstumskolornas geografiska belägenhet närmast ett nedläggande

av upptagningsskolan i Vänersborg bör komma i fråga. Av upptagnings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

11

skolorna bleve under sådana förhållanden — vare sig Manillaskolan bibehålies

eller förlägges till annan plats i Stockholms närhet — en placerad i södra Sverige,

en i mellersta Sveriges befolkningscentmm samt en i norra Sverige. Man

finge därigenom en önskvärd spridning av skolorna. Härtill bör observeras

det förhållandet, att medan Manillaskolan för närvarande har det största elevantalet

av samtliga upptagningsskolor (105, varifrån dock bortgår två teckenklasser

på tillhopa 13 elever fran landets samtliga distrikt). Vänersborgsskolan

har det minsta (58).

I fråga om förläggandet av mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola

till Vänersborg vill överstyrelsen framhålla det mindre lämpliga med

hänsyn till elevernas sedliga utveckling att till en gemensam anstalt sammanföra

upptagningsskolans minderåriga gossar och flickor med fortsättningsskolans

manliga ungdom. Vid en samorganiserad anstalt av här diskuterad art

och storlek kan den något äldre manliga ungdomen utgöra en fara för den sedliga

utvecklingen för upptagningsskolans flickor. Aven med sträng övervakning,

vilken givetvis blir betydligt svårare att genomföra om elevantalet såsom

föreslagits kraftigt utökas, torde man aldrig kunna undgå vissa riskmoment,

varjämte alltid torde komma att finnas ett spänningsförhållande mellan de

båda skolorna, som icke kommer att vara till fördel för uppfostringsarbetet.

Bland de betänkligheter överstyrelsen hyser gentemot en stor Vänersborgsanstalt

är vidare, att sammankopplingen av de båda till sitt mål och sin verksamhet

skilda anstalterna torde kunna komma att verka i mindre gynnsam

riktning för upptagningsskolans arbete och utveckling. Detta har redan av

besparingsberedningen uttalats. Vid en upptagningsskola blir tal- och språkundervisningen

den centrala undervisningsuppgiften för skolans lärarpersonal.

För att framsteg inom talundervisningen skall kunna vinnas, söka lärarna

så vitt möjligt och utan att använda några tvångsmetoder att få eleverna

att vid alla tillfällen använda tal i stället för tecken vid språklig förbindelse.

I en fortsättningsskola åter, där eleverna större delen av sin tid arbeta under

hantverkslärare, torde kanske ej sällan användas tecken, även där tal mycket

väl skulle kunna fia använts. Följden därav torde bliva, att talspråket i fortsättningsskolan

ej på samma sätt kan ägnas uppmärksamhet som i upptagningsskolan.

Man torde icke kunna förneka, att en viss risk föreligger, att

teckenspråket sprides även till upptagningsskolan. Ur denna synpunkt har

givetvis samma problem stått för de nuvarande skolorna i Vänersborg. Den

kombinerade anstalten torde också komma att ställa så stora krav på skolans

rektor, att antingen den ena eller andra skolan kan komma att bli tillbakasatt.

Detta har i föregående utredningar i ärendet av såväl besparingsberedningen

som skolöverstyrelsen understrukits. I besparingsberedningens utredning anlores

sålunda: »Ledaren av fortsättningsskolan måste ägna mycken tid och

uppmärksamhet åt frågor örn arbetsanskaffning samt åt elevernas speciella

utbildningsproblem och framtida anställningsförhållanden. Fortsättningsskolans

stora betydelse synes närmast böra föranleda till, att den organiseras såsom

självständig anstalt.» Till detta sista vill överstyrelsen foga, att jämväl

upptagningsskolornas speciella grundläggande undervisnings- och uppfostringsuppgifter

bäst synas kunna fullgöras, om de organiseras såsom självständiga

anstalter under ledning av personer, som kunna ägna ali sin tid, sin kraft och

förmåga ät blott en skola.

För den händelse de ekonomiska synpunkterna skola tillmätas avgörande

betydelse och mellersta distriktets upptagningsskola kopplas samman med

fortsättningsskolan i Vänersborg, synes det ofrånkomligt afl söka i någon

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 135.

mån minska de arbetsbördor, som komma att åvila anstalternas ledare. Överstyrelsen

finner det visserligen lämpligast med en rektor såsom styresman

över båda skolorna. Tänkbart vore även att för upptagningsskolan och fortsättningsskolan

sätta skilda, rektorer. Ehuru detta kunde medföra vissa fördelar,

torde dock svårigheterna att fördela de för anstalternas samordning

erforderliga arbetsuppgifterna komma att medföra betydande olägenheter.

Enligt av rektor vid skolan framförd uppfattning torde en lyckligare lösning

av här närmast berörda problem vinnas genom anställande av materialförvaltare

med något högre löneplacering än hantverkslärama, förslagsvis

A 16. Denne skulle närmast under rektor hava kontroll över anstaltens materialförråd,

hantverksarbetets organisation samt verksamhetens bedrivande.

Även med ovan förordade anordning torde emellertid de väsentligaste av

svårigheterna beträffande den pedagogiska samordningen, som av överstyrelsen

ovan framhållits såsom ett betänkligt hinder för en lycklig lösning av organisationen

av upptagningsskolorna., kvarstå. Ett medel att i någon mån härutinnan

vinna rättelse vore att vid sidan av rektor ställa en tillsyningslärare

för upptagningsskolan med huvudsakligen pedagogiska uppgifter. För ändamålet

torde ej behöva anställas särskild lärare. För den av skolans lärare, som

kommer att erhålla befattningen i fråga, kan nämligen beräknas en nedsättning

i veckotjänstgöringsskyldigheten till förslagsvis 20—22 undervisningstim - mar samt full befrielse från jourtjänstgöring. Härigenom skulle tillsyningsläraren

kunna i huvudsak leda arbetet i en klass med biträde av skolans

övriga lärare å tider, som dessa äro från sina klasser befriade. Tillsyningsläraren

synes lämpligen böra erhålla förordnande för viss tid och i samma

ordning som gäller för rektor vid dövstumskola.

Den ifrågasatta förläggningen av mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola

till Gävle anser sig överstyrelsen icke kunna förorda. De besparingar

som därigenom skulle uppnås hänföra sig väsentligen till byggnadsprogrammet.

Motsvarande besparingar kunna, emellertid vännas, om — såsom

överstyrelsen i det följande föreslår — norra dövstumskoldistriktets skola förlägges

till dövstumskollokalerna i Gävle.

Överstyrelsen väll för sin del under hänvisning till det anförda förorda, att

mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola tills vidare förlägges till

Manilla.

Remissyttranden m. m.

Statskontoret vidhåller i utlåtande över skolöverstyrelsens utredning och

förslag i ämnet sitt tidigare förslag, att Manillaskolan skall nedläggas och mellersta

dövstumskoldistriktets upptagningsskola förläggas till Vänersborg. Beträffande

frågan om indelningen av landet i dövstumskoldistrikt anför ämbetsverket,

att indelningen torde böra avpassas efter den förläggning av skolorna,

som kunde varda fastställd, därvid vederbörlig hänsyn syntes böra tagas till

kommunikationsförhållandena.

Ett bibehållande av Manillaskolan endast innebär en provisorisk lösning

för några få år framåt. Detta alternativ förutsätter inom kort tid högst avsevärda

kostnader för en utflyttning av skolan till någon plats i Stockholms

närhet. Sett på längre sikt ställer sig skolans förläggande till Vänersborg alltså

även i fråga om anläggningskostnaderna ekonomiskt vida fördelaktigare än

det av överstyrelsen förordade alternativet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

13

De av överstyrelsen framlagda ekonomiska kalkylerna giva ytterligare stöd

åt den av statskontoret tidigare intagna ståndpunkten, att mellersta distriktets

upptagningsskola bör förläggas i Vänersborg och Manillaskolan nedläggas.

Vad överstyrelsen i förevarande framställning ytterligare anför häremot,

synes statskontoret icke vara av beskaffenhet att kunna jäva denna

mening. Enligt vad ämbetsverket under hand inhämtat från såväl inspektören

för dövstumundervisningen som rektorn för skolorna i Vänersborg har vid

dessa skolor, vilka varit förlagda därstädes sedan 1930 och under senare år

haft ett elevantal av tillsammans 150—200, intet förekommit, som kunde

giva stöd åt överstyrelsens uttalade farhågor beträffande den sedliga utvecklingen

av upptagningsskolans elever. I detta sammanhang må även framhållas,

att skolorna i Vänersborg äro belägna på ett avstånd av omkring 500 meter.

Enligt vad inspektören för dövstumundervisningen upplyst, har däremot

Manillaskolans tämligen avskilda läge å Djurgården visat sig innebära ■—

förutom andra nackdelar — vissa faror för eleverna. Vad överstyrelsen i övrigt

anför rörande nackdelarna ur pedagogiska och andra synpunkter av en upptagningsskolas

förläggning i samband med en fortsättningsskola, synes jämväl

helt jävat av de praktiska, positiva erfarenheter av ett dylikt samarbete, åt

vilka styrelsen för skolorna i Vänersborg givit uttryck i sitt utlåtande över

besparingsberedningens i ämnet avgivna förslag (se propositionen 1942: 246,

sid. 40).

Allmänna lönenämnden finner det i och för sig motiverat, att en assistentbefattning

inrättas och har intet att erinra mot befattningens placering i

16:e lönegraden. Befattningen torde dock tills vidare böra inrättas allenast

såsom extra ordinarie.

Däremot anser lönenämnden icke tillräckligt motiverat, att för den utvidgade

upptagningsskolans behov inrätta en särskild tillsynslärartjänst i 23 :e

lönegraden. Enligt lönenämndens mening bör önskemålet om ökad biträdeshjälp

åt rektor kunna tillgodoses på det sättet, att en av upptagningsskolans

ordinarie (eller eventuellt extra ordinarie) lärare i kunskapsämne förordnas

att för viss tid och mot särskild ersättning utöver lön biträda rektor vid den

pedagogiska handledningen av upptagningsskolans elever. Denne tillsynslärare

torde böra erhålla nedsättning i sin undervisningsskyldighet, förslagsvis

till högst 22 veckotimmar, ävensom full befrielse från jourtjänstgöring.

Beträffande den särskilda ersättningens storlek synes lönenämnden ett belopp

av 900 kronor för helt år — givetvis utan rörligt tillägg och kristillägg —

lämpligt avvägt.

I en den 10 februari 1943 dagtecknad, till ecklesiastikdepartementet inkommen

promemoria har rektor vid dövstumskolorna i Vänersborg efter samråd

med länsarkitekten Berglund lämnat uppgift om de byggnadsarbeten i

Vänersborg, som ansetts oundgängligen nödvändiga, om skollokalerna därstädes

framdeles skola användas för en kombinerad upptagningsskola och

fortsättningsskola (alternativ I) eller ock enbart för fortsättningsskolan (alternativ

II). För de två alternativen upptagas i promemorian följande arbeten

och kostnader.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 135.

Alternativ I.

Utvidgning av matsal................................. kronor 2 500

Iordningställande av verkstadslokaler m. m............... » 5 700

Inredande av skyddsrum i vissa rum i källaren ............ » 7 500

Summa kronor 15 700.

Alternativ II.

Anordnande av sovsalar m. m.......................... kronor 9 800

Inredning av sovsalar och bostad för ogift lärare.......... » 33 200

Inredning av matsal för de större eleverna och ny bostad åt

skolans husmoder .................................. » 6 000

Iordningställande av verkstadslokaler m. m. (= Alt. I) . .. . » 5 700

Inredande av skyddsrum i vissa rum i källaren (— Alt. I) . ■ » 7 500

Summa kronor 62 200.

Rektor framhåller, att alternativ I innebure, att 112 elever kunde mottagas

i upptagningsskolan utan externering, då den utbyggda matsalen bleve tillräckligt

stor för detta antal. Sovsalar för det utökade elevantalet kunde beredas

i bredvid nuvarande sovsalar befintliga personalrum, utan att den för

direkt vård av eleverna nödiga personalen behövde flytta från anstalten.

Detta alternativ förutsatte, att de förhyrda förläggningarna för fortsättningsskolans

elever bibehölles.

Specialskolan för oegentligt dövstumma i örebro.

Undervisningen av dövstumskolelever med sådana språk- eller hörselrester

och förutsättning i övrigt, att hos dem möjliggöres en väsentligt snabbare

språkutveckling än hos andra dövstumskolelever har förlagts till specialskolan

för oegentligt dövstumma. Denna skola, som är placerad i Örebro, skiljer sig

från de övriga dövstumskolorna också därigenom, att den är ett externat.

Ur pedagogisk synpunkt anses det vara en avgjord fördel att dessa barn, som

förhållandevis snabbt lära sig tala, bringas i kontakt med och växa upp i en

naturlig omgivning.

Dövstumskolan i Örebro disponerar för närvarande två mindre byggnader,

uppförda åren 1882 respektive 1898.

Skolöverstyrelsen hemställer i sin skrivelse den 22 januari 1943, att specialskolan

för oegentligt dövstumma måtte kvarligga i Örebro samt att till

reparation och ombyggnad av skolbyggnaderna måtte anvisas ett anslag av

59 000 kronor. Överstyrelsen har därvid anfört bland annat följande.

Skolans nuvarande lokaler äro icke tillräckliga. Tidigare utarbetade förslag

till örn- och tillbyggnad eller fullständig nybyggnad torde med hänsyn till

tidsläget icke böra realiseras. En reparation och ombyggnad av skolans nuvarande

byggnader löser enligt skolstyrelsens mening lokalfrågan på ett fullt

tillfredsställande sätt för lång tid framåt. Överstyrelsen finner visserligen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

15

att det av dövstumskolstyrelsen framlagda förslaget till reparation och ombyggnad

av dövstumskolans fastigheter ej fullt tillgodoser det lokalbehov,

som tidigare ansetts önskvärt. För de närmaste åren kan skolans behov av

undervisningslokaler emellertid anses tillgodosett. Överstyrelsen tillstyrker

därför styrelsens förslag, som av byggnadsstyrelsen enligt nu företagen kostnadsberäkning

beräknats till 59 000 kronor.

Besparingsberedningen hade föreslagit, att specialskolan för oegentligt dövstumma

skulle förläggas till Gävle. Som av den tidigare redogörelsen för

Gävleskolans lokaler framgått, skulle en sådan förflyttning icke behöva medföra

någon ombyggnad i Gävle. Däremot skulle den ha till följd en fördyring

av de årliga omkostnaderna för specialskolan med i runt tal 22 000 kronor.

Gävlelokalerna äro för specialskolan onödigt stora. Externering av eleverna

erbjuder för dessa ur språkutvecklingssynpunkt betydande fördelar. I den

mån eleverna, som bo i fosterhem i staden, bruka det i skolan inhämtade

språkmaterialet och få detta berikat genom samvaron med normalt hörande

människor utvecklas deras språkliga förmåga i gynnsam riktning, varjämte

barnen upptäcka det stora behovet och värdet att kunna tala. Överstyrelsen

anser därför att externatformen bör bibehållas för dessa elever.

Överstyrelsen avstyrker därför förslaget om specialskolans förflyttning till

Gävle och tillstyrker en om- och nybyggnad till ett belopp av 59 000 kronor.

Statskontoret biträder skolöverstyrelsens förevarande förslag.

Drätselkammaren i Örebro har i en den 23 februari 1943 dagtecknad skrivelse

meddelat, att Örebro stad är villig att för tryggande av markbehovet för

specialskolan i Örebro vid framtida eventuell utbyggnad å nuvarande tomtområde

av skolans lokaler utan kostnad för statsverket tillhandahålla vissa

närmare angivna områden för skoltomtens utvidgning.

Förläggningen av norra dövstumskoldistriktets upptagningsskola.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skall till Härnösand förläggas ett detachement

ur Älvsborgs kustartilleriregemente. Detachementet föreslogs av försvarsutredningen

skola träda i verksamhet under budgetåret 1943/44. Enligt

försvarsutredningens förslag, som förutsatte, att en ny dövstumskolbyggnad

skulle uppföras i Härnösand, skulle den nuvarande dövstumskolbyggnaden

därstädes tagas i anspråk för detachementet. För ändamålet erfordrades vissa

örn- och nybyggnadsarbeten samt utvidgning av dövstumskolans tomtområde.

För utvidgning av nämnda tomtområde anvisade 1942 års riksdag medel.

Sedan det emellertid visat sig, att den nuvarande dövstumskolbyggnaden i

Härnösand icke kunde upplåtas för militärt ändamål inom sådan tid, att

kustartilleridetachementet skulle kunna planenligt uppsättas, förordade chefen

för försvarsdepartementet i propositionen 1943:302, att nytt etablissement

för Härnösands kustartilleridetachement skulle uppföras å Norra Brännan i

Härnösand. Förslaget härom vann riksdagens bifall.

Skolöverstyrelsen — som räknar med att den nuvarande dövstumskolan i

Härnösand skall tagas i anspråk för militärt ändamål — hemställer i sin

skrivelse den 22 januari 1943, att norra dövstumskoldistriktets upptagnings
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 135.

skola skall förläggas till Gävle. Överstyrelsen anför därvid bland annat

följande.

Norra dövstumskoldistriktets upptagningsskola är för närvarande förlagd

till Härnösand. De nuvarande lokalerna äro i sådant bristfälligt skick, att de

icke ens provisoriskt anses kunna utnyttjas, med mindre byggnaden genomgår

en omfattande reparation. Då lokalerna efter ombyggnad skola utnyttjas

för militärt ändamål, måste en ny skolbyggnad uppföras. Riksdagen har också

anvisat medel för en nybyggnad för dövstumskolan i Härnösand. Byggnaden

beräknades år 1941 draga en kostnad av 1 200 000 kronor. Inträdda prisstegringar

torde medföra, att byggnadskostnaderna nu måste beräknas bliva

omkring 1 400 000 kronor.

Hela detta belopp skulle kunna inbesparas, örn skolan förflyttades från

Härnösand till Gävle, där utrymmena äro fullt tillräckliga för att rymma

en upptagningsskola med 85 elever. Det överskjutande antalet torde utan

svårighet kunna tills vidare externeras. Genom utnyttjande av reservutrymmen

å skolans stora vindsvåning torde för en förhållandevis ringa kostnad

erforderliga ytterligare sovsalar kunna inredas, örn elevantalet varaktigt kommer

att hålla sig vid omkring 110.

Genom en förflyttning av dövstumskolan i Härnösand inbesparas byggnadskostnader

på 1 400 000 kronor. Då Härnösand och Gävle tillhöra samma

dyrortsgrupp (F), bli driftskostnaderna i huvudsak desamma antingen skolan

är förlagd i den ena eller andra av de nämnda städerna.

Mot planen på en förflyttning av dövstumskolan i Härnösand söderut kan

den invändningen göras, att skolan förlägges i skolområdets sydligaste del,

och att den geografiska spridningen av skolorna blir olämplig om de tre upptagningsskolorna

placeras i respektive Lund, Stockholm och Gävle. Överstyrelsen

vill ''icke bestrida, att denna invändning må tillmätas viss betydelse.

En utredning av frågan om Härnösandselevernas restid visar emellertid, att

olägenheterna av en förflyttning bli mindre än vad man a priori är benägen

föreställa sig.

Med upptagningsskolan för norra distriktet förlagd till Gävle böra elevernas

resor till och från skolan ordnas ungefär på samma sätt som hittills

d. v. s. med skolan förlagd till Härnösand. Eleverna böra liksom tidigare uppdelas

i 3 grupper: Boden-gruppen (41,89 procent av elevantalet), Sorsele-gruppen

(25,68 procent av elevantalet) samt Härnösands-gruppen (24,32 procent

av elevantalet). 8,n procent av elevantalet bo i Gävle eller så nära denna

stad, att de själva kunna företaga resorna till och från skolan.

Eleverna från Kopparbergs län, nu undervisade å Manillaslcolan, torde

böra överföras till Gävle.

Resan Boden—Härnösand kan göras utan övernattning liksom resan Härnösand—Boden,

under det att vid resa från Boden till Gävle och omvänt

övernattning i Ånge är nödvändig. Ända tills för 1 % år sedan övernattade

emellertid Boden-gruppens elever förutom i Boden jämväl i Sollefteå för att

komma till Härnösand.

Sorsele-gruppens elever komma över Östersund lika bekvämt till och från

skolan i Gävle som till och från skolan i Härnösand, ehuru restiden för denna

grupp förlänges med cirka 2 timmar.

Med den för eleverna abonnerade vagnen från Östersund till Gävle kunna

efter övernattning i Ånge även Boden-gruppens elever följa.

För flertalet till Härnösands-gruppen hörande elever blir restiden förkortad.

För den händelse norra distriktet utökas med Kopparbergs län må framhållas,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

17

att resorna för elever därifrån givetvis komma att bli betydligt kortare till

en upptagningsskola i Gävle än till en sådan skola i Härnösand. Med tanke

härpå torde man kunna påstå, att nackdelarna och fördelarna av dövstumskolan

i Härnösand förläggning till Gävle vad elevernas resor beträffar torde

komma att i stort sett uppväga varandra.

I staden Härnösand hava endast 2 elever sina hem, 4 elever hava sina hem

relativt nära staden, dock icke belägna så, att eleverna på sön- och helgdag

lämpligen kunna resa hem. Antalet i Härnösand med omnejd boende elever

är ungefär detsamma som antalet i Gävle med omnejd boende elever.

Man torde därför icke med fog kunna säga att med upptagningsskolans

förläggning till Gävle eleverna i större utsträckning än vad som nu är fallet

ryckas från sin hemmiljö.

Ur undervisningssynpunkt måste det anses lika fördelaktigt att ha upptagningsskolan

för norra distriktet förlagd till Gävle som till Härnösand. I Gävle

finnas flera industrier än i Härnösand, vilket måste anses fördelaktigt med

tanke på språk- och åskådningsundervisningen vid skolan. Gävle är dessutom

icke så stor stad, att eleverna ej kunna tillåtas att fritt röra sig i staden på sin

fritid.

Statskontoret finner, under förutsättning att Manillaskolan nedlägges,

knappast några avgörande skäl tala mot en förläggning av norra dövstumskoldistriktets

upptagningsskola till Gävle. Skulle åter Manillaskolan komma att

bibehållas lär det svårligen kunna anses välbetänkt att uppbygga dövstumskolorganisationen

på sådant sätt, att de tre upptagningsskolorna förläggas

till Lund, Stockholm och Gävle.

I en den 11 december 1942 dagtecknad promemoria, avgiven av generaldirektören

W. Björck och byggmästaren A. Dios, vilka jämlikt uppdrag företagit

besiktning av den nuvarande dövstumskolbyggnaden i Härnösand, ha

minimikostnaderna för en av utredningsmännen angiven begränsad ombyggnad

av skolan uppskattats till 1 000 000 kronor.

Vid sammanträde den 26 januari 1943 ha stadsfullmäktige i Härnösand

fattat alternativa beslut beträffande dövstumskolans bibehållande därstädes

av följande innehåll.

Alternativ 1. Härnösands stad inköper av kronan nuvarande dövstumskola

för en köpeskilling av 250 000 kronor, av vilket belopp staden genast till kronan

inbetalar en summa av 130 000 kronor, motsvarande den kostnad, staten

beräknat för reparationer, vilka genast måste utföras å skolan för dess fortsatta

användning. Återstoden av köpeskillingen eller 120 000 kronor betalas

till kronan, när staten finner tiden lämplig att bygga en ny dövstumskola i

Härnösand;

Alternativ 2. Staden överlämnar redan nu till kronan ett belopp av 130 000

kronor. Sagda belopp använder kronan för att nödigt reparera skolan och

bringa den i sådant skick, att den kan användas under en tid av fem år.

Därest det sedan finnes anledning att alltjämt i fortsättningen använda gamla

skolbyggnaden för fortsatt dövstumskolundervisning, betalar staden ytter
Bihang

till riksdagens jrrotokoll 19M. 6 sami. Nr 185—187. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 135.

ligare 120 000 kronor mot att staden av kronan återfår utan vederlag det

markområde å s. k. Hovsjorden, vilket staden redan utan vederlag upplåtit

till kronan för uppförande av ny dövstumskola.

Länsstyrelsen i Härnösand och styrelsen för dövstumskolan därstädes hemställa,

att norra distriktets upptagningsskola bibehålies i Härnösand.

Det sammanlagda elevantalet vid upptagningsskolorna uppgick enligt skolornas

kataloger för höstterminen 1943 till 354. Lärjungarnas fördelning efter

hemorter framgår av nedanstående sammanställning.

Elever tillhörande

Manilla

Lund

Väners-

borg

Härnö-

sand

Summa

% av hela

antalet

lärjungar

Stockholms

stad . . .

22

—

—

—

22

6,2

Stockholms

län . . .

16

—

—

—

16

4,5

Uppsala

» ...

9

—

—

—

9

2,5

Södermanlands

I ...

11

—

—

—

11

3,1

Östergötlands

» ...

17

—

—

—

17

4,8

Jönköpings

) ...

1

13

—

—

14

4,0

Kronobergs

» ...

2

3

—

—

5

1,4

Kalmar

» ...

—

8

—

—

8

2,3

Gotlands

» ...

2

—

—

—

2

0,6

Blekinge

» ...

—

11

—

—

11

3,1

Kristianstads

» ...

—

11

—

—

11

3,1

Malmöhus

» ...

2

21

—

—

23

6,5

Hallands

* ...

1

—

10

—

11

3,1

Göteborgs o. Bohus

» ...

—

1

30

—

31

8,7

Älvsborgs

» ...

1

—

20

—

21

5,9

Skaraborgs

> ...

—

—

8

—

8

2,3

Värmlands

» ...

—

—

7

—

7

2,0

Örebro

» ...

—

—

5

—

5

1,4

Västmanlands

» ...

7

—

—

—

7

2,0

Kopparbergs

» ...

14

—

—

—

14

4,0

Gävleborgs

» ...

1

—

—

21

22

6,2

V ästernorrlands

» ...

—

—

—

16

16

4,5

Jämtlands

» ...

—

—

—

12

12

3,4

Västerbottens

2

—

—

27

29

8,2

Norrbottens

1

-

—

21

22

6,2

Summa |

109 1

68

80

97

354

100,o

1 Härav tillhöra 13 elever den nu till Manillaskolan förlagda skrivteckenavdelningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

19

Departementschefen.

Departementschefen har för egen del anfört huvudsakligen följande.

Den koncentration av dövstumundervisningen till tre i stället för fyra

upptagningsskolor, som beslutits år 1942, nödvändiggör en omreglering av

dövstumskoldistrikten. Antalet sådana distrikt reduceras från nuvarande fyra

(södra, västra, östra och norra distrikten) till tre, vilka i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag torde böra benämnas södra, mellersta och norra dövstumskoldistrikten.

De nya distrikten måste givetvis bli större än de nuvarande.

Därför kan icke undvikas, att eleverna i flera fall få längre resväg till

upptagningsskolorna än hittills varit fallet. Riksdagen har emellertid godtagit

denna konsekvens av omorganisationen. Mellan skolorna böra eleverna fördelas

på sätt, som med beaktande av såväl pedagogiska som ekonomiska synpunkter

befinnes lämpligast.

Vid bedömande av frågan om specialskolans förläggning har jag funnit övervägande

skäl tala för, att skolan i enlighet med skolöverstyrelsens av statskontoret

biträdda förslag bibehålies i Örebro och att de nuvarande dövstumskolbyggnaderna

därstädes repareras och ombyggas i huvudsaklig överensstämmelse

med ovannämnda förslag. Jag får i detta sammanhang framhålla,

att det vid skolan tillämpade systemet med externering av eleverna synes

fungera väl, varför betänkligheter icke torde möta att tillämpa det även i

fortsättningen.

Vidkommande de i skolöverstyrelsens utredning framlagda alternativa

byggnadsförslagen beträffande Vänersborg vill jag framhålla, att jag vid besök

på platsen kommit till den uppfattningen, att det är möjligt att åtminstone

tills vidare avsevärt inskränka de ifrågasatta byggnadsarbetena. Sålunda

torde med den ifrågasatta nybyggnaden av elevhem för 85 elever vid fortsättningsskolan

kunna tills vidare anstå. För närvarande förhyras vissa lägenheter

till bostäder åt eleverna, då de tidigare befintliga sovsalarna tagits

i anspråk för undervisningsändamål. Den sammanlagda årshyran för dessa

lägenheter uppgår enligt överstyrelsens utredning till 8 420 kronor. Med tilllägg

för vissa utgifter för bränsle torde de årliga kostnaderna för de förhyrda

lägenheterna kunna uppskattas till i runt tal 9 000 kronor. Förlägges mellersta

distriktets upptagningsskola till Vänersborg, torde, såsom nu sker, bostäder

för fortsättningsskolans elever böra tills vidare förhyras, varigenom de beräknade

utgifterna, 500 000 kronor, för uppförande av elevhem kunna för närvarande

undvikas. Vidare torde jämväl, vare sig mellersta distriktets upptagningsskola

förlägges till Vänersborg eller ej, de ifrågasatta ombyggnadsarbetena

kunna avsevärt inskränkas. Såsom av den av mig i det föregående

lämnade redogörelsen framgår har rektor vid dövstu mskolorna i samråd med

vederbörande länsarkitekt beräknat kostnaderna för byggnadsarbeten, som

ansetts omedelbart erforderliga, till 15 700 kronor, om upptagningsskolan förlägges

till Vänersborg, och eljest till 62 200 kronor. Försiktigheten synes mig

emellertid bjuda att dessa minimikostnader avrundas uppåt till 20 000 kronor

respektive 70 000 kronor.

Valet av förläggningsort för mellersta distriktets dövstumskola synes — örn

man till en början bortser från spörsmålet om utnyttjande av skollokalerna i

Gävle — även enligt min mening böra stå mellan Vänersborg å ena sidan samt

Stockholm (Manilla) å andra sidan. De synpunkter, som kunna anläggas på

denna fråga, torde kunna sammanfattas sålunda. Till förmån för Vänersborgsalternativct

tala för det första de avsevärda besparingarna i såväl drifts- som

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 135.

byggnadskostnader i jämförelse med Manillaalternativet. I förstnämnda hänseende

belöper sig skillnaden i kostnader till 98 000 kronor årligen; i sistnämnda

hänseende utgör differensen till Vänersborgsförslagets förmån omedelbart

cirka 50 000 kronor och på längre sikt ytterligare approximativt 350 000 kronor.

De lägre driftskostnaderna i Vänersborg bero framför allt på möjligheter

av gemensam administration med den dit förlagda fortsättningsskolan men

även på att Vänersborg i dyrortshänseende är vida lägre placerat (ortsgrupp

D) än Stockholm (ortsgrupp I). De lägre byggnadskostnaderna i Vänersborg

åter, sammanhänga med att lokalerna därstädes äro modernare, rymligare

och bättre utrustade än de på Manilla. I Vänersborg stå därjämte till skolans

disposition vidsträckta och skyddade park- och lekområden, medan

Manillaskolans belägenhet på Djurgården i Stockholm icke kan anses vara

enbart fördelaktig för barnen. Över huvud taget synes mig miljön i en mindre

stad vara avgjort gynnsammare för eleverna än den, som Stockholm kan

erbjuda. Ur allmän synpunkt är det vidare enligt min mening föga eftersträvansvärt

att till huvudstaden förlägga eller där kvarhålla sådana statliga institutioner,

som med lika stor fördel kunna ligga i landsorten.

För Stockholm salternativet åter talar — utom de gamla och förnämliga

traditioner, som äro förknippade med skolan på Manilla — främst den omständigheten,

att ett jämförelsevis stort antal av skolans elever äro hemmahörande

i huvudstaden eller dess omgivningar. Föräldrar och barn ha därigenom

tillfälle att träffa varandra icke blott under ferierna utan även under

terminerna. Denna fördel komma givetvis dessa föräldrar och barn att förlora,

om Manillaskolan lägges ner och barnen fördelas på de övriga upptagningsskoloma.

Å andra sidan har icke gjoTts gällande, att avsaknaden av möjlighet

till samvaro med föräldrarna under terminerna skulle ofördelaktigt inverka

på barnens psyke. Därjämte är att märka, att även Vänersborg är

centrum för ett relativt koncentrerat upptagningsområde; om barnen från

detta, i händelse Vänersborgsskolan nedlägges, skulle förflyttas till Stockholm

eller Lund, skulle deras kontakt med hemmen givetvis å sin sida försvåras.

1 varje fall måste förmånen för Stockholmsbarnen att bo i en skola på hemorten

vägas mot de merkostnader, som ett bibehållande av denna anordning

skulle medföra för statsverket. Räknar man med att ett så stort antal barn

som 40 för närvarande åtnjuter den nämnda förmånen under sin vistelse på

Manilla, bli statens merutgifter enbart för driften av upptagningsskolan cirka

2 500 kronor för vart och ett av dessa barn. Skulle återigen Manillaskolan i

framtiden komma att förflyttas till annan ort i östra Sverige, torde visserligen

driftskostnaderna reduceras men samtidigt också Stockholmsbarnens möjligheter

till kontakt med hemmen minskas.

Vad slutligen beträffar fördelarna, respektive nackdelarna ur pedagogisk

synpunkt av en sådan administrativ förening av en upptagningsskola med en

fortsättningsskola, som nu förekommer i Vänersborg, ha starkt divergerande

åsikter gjort sig gällande. För egen del hyser jag den åsikten, att såväl skälen

för som argumenten mot formen av förenade skolor överbetonats, och kan

därför icke tillmäta de i detta hänseende anförda synpunkterna avgörande vikt

för förläggningsfrågans lösning.

Vid en avvägning mot varandra av de nu anförda synpunkterna, har jag

kommit till uppfattningen, att skälen för Vänersborgsalternativet väga väsentligt

tyngre än de, som åberopats till stöd för Manillaalternativet, och att

förstnämnda alternativ således bör läggas till grund för omorganisationen.

Förlägges mellersta distriktets upptagningsskola till Vänersborg, torde med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

21

hänsyn till den utvidgning av upptagningsskolan i Vänersborg, som då kommer

att äga rum, rektorn vid skolorna därstädes böra tilldelas ytterligare hjälp

med rektorsgöromålens fullgörande. Skolöverstyrelsens förslag i detta hänseende,

i vad detsamma innebär anställande av en assistent med uppgift att

under rektors överinseende utöva kontroll över anstaltens. materialförråd och

biträda vid hantverksarbetets organisation m. m., finner jag motiverat. Mot

den föreslagna löneställningen, 16 lönegraden, finner jag icke anledning till

erinran. Däremot anser jag inrättandet för den utvidgade upptagningsskolans

behov av en särskild t ill syn slärartjänst i 23 lönegraden icke tillräckligt motiverat.

I stället torde en av upptagningsskolans lärare i kunskapsämne, som

befinnes därtill lämplig, böra förordnas att för viss tid och mot särskild ersättning

utöver lön biträda rektor vid den pedagogiska handledningen av upptagningsskolans

elever. Denne tillsynslärare torde böra erhålla nedsättning i sin

undervisningsskyldighet ävensom full befrielse från jourtjänstgöring. Den särskilda

ersättningen torde i enlighet med lönenämndens förslag böra utgå med

900 kronor för helt år.

Vid ett nedläggande av Manillaskolan torde seminariet för. dövstumlärare,

som nu är knutet till denna skola, lämpligen böra förläggas till upptagningsskolan

i Lund. Dit torde även de nu till Manillaskolan förlagda klasserna för

skriv-teckenelever böra förläggas, såframt det befinnes lämpligt att över

huvud taget bibehålla dylika specialklasser.

Frågan om förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola sammanhänger

emellertid nära med spörsmålet örn förläggningen av norra distriktets

upptagningsskola på grund av den nyckelställning, som dövstumskollokalerna

i Gävle intaga vid lösningen av frågan om dövstumskolväsendets organisation.

Man måste räkna med avsevärda statsutgifter om några år för byggnadsarbeten

i Härnösand, om norra distriktets upptagningsskola skall vara förlagd

där. Förlägges upptagningsskolan åter till dövstumskollokalerna i Gävle,

synes man icke behöva räkna med några större utgifter för byggnadsarbeten

därstädes. Då skolkökslokaler äro erforderliga för en upptagningsskola men

saknas i dövstumskolbyggnaden i Gävle, måste emellertid sådana lokaler snarast

inredas. Kostnaderna för ifrågavarande ändringsarbeten kunna med ledning

av beräkningar, som utförts av vederbörande länsarkitekt, uppskattas

till 32 000 kronor. Driftskostnaderna för norra distriktets upptagningsskola

torde bliva i huvudsak desamma, antingen skolan förlägges till Härnösand

eller Gävle. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag med hänsyn till

elevantalets storlek förutsätter, att, om skolan förlägges till Gävle, staden skall

vara villig att utan vederlag överlåta markområden örn tillhopa cirka 11 200

kvadratmeter till utvidgning av den nuvarande skoltomten därstädes, så att

den kommer att omfatta omkring 31 000 kvadratmeter.

Under förutsättning att Manillaskolan nedlägges, finner jag i. likhet med

statskontoret knappast några avgörande skäl tala mot en förläggning av norra

distriktets upptagningsskola till Gävle. De årliga kostnaderna för upptagningsskolorna

torde, örn norra distriktets upptagningsskola förlägges till Gävle och

mellersta distriktets upptagningsskola. till Vänersborg, kunna beräknas bliva

omkring (129 000 — 69 000 =) 60 000 kronor lägre än örn norra distriktets

skola bibehålies i Härnösand och mellersta distriktets skola förlägges till Gävle.

Jämväl ur byggnadskostnadssynpunkt måste det anses mycket förmånligare

att förlägga norra än mellersta distriktets upptagningsskola till Gävle.

Farhågor ha uttalats med hänsyn till den förlängning av resvägen och res
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 135.

tiden för barnen från övre Norrland, vilken .skulle bli en följd av en förflyttning

av Härnösandsskolan till Gävle. Enligt vad jag inhämtat, torde emellertid

möjligheter föreligga att planera barnens resor, vilka lämpligen böra

företagas gruppvis i abonnerade vagnar under vårdares uppsikt, på sådant

sätt, att olägenheter knappast komma att följa med de längre avstånden mellan

skola och hem. Därtill kommer, att i händelse av skolans förläggning till

Gävle, dövstumskoleleverna från vissa län komme att få förbättrade förbindelser

med sin skola.

Anses emellertid avgörande skäl tala mot en förflyttning av norra distriktets

upptagningsskola till Gävle — sådana skäl lia dock enligt min mening

knappast anförts — torde i stället mellersta distriktets upptagningsskola böra

förläggas till sistnämnda stad. Att förlägga mellersta distriktets upptagningsskola

till Vänersborg, om Härnösandsskolan bibehålies, torde av geografiska

skäl vara mindre lämpligt.

I vidstående tablå (sid. 23) ha för överskådlighetens skull sammanfattats de

beräkningar, vilka legat till grund för mina i det föregående gjorda överväganden

rörande de ekonomiska konsekvenserna av olika tänkta alternativ för organisationens

utformning. Till denna tablå tillåter jag mig hänvisa.

Under åberopande av vad sålunda anförts förordar jag, att norra distriktets

upptagningsskola förlägges till Gävle och mellersta distriktets upptagningsskola

till Vänersborg.

Avgörande för frågan, när den av mig förordade omorganisationen av dövstumskolväsendet

skall kunna genomföras, synes vara, dels vid vilken tidpunkt

de nu av vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte disponerade dövstumskollokalerna

i Gävle kunna frigöras genom vårdanstaltens överflyttning

till egendomen Mogård, dels ock vid vilken tidpunkt vissa byggnadsarbeten

kunna vara fullbordade, vilka äro erforderliga för att upptagningsskolorna i

Lund och Vänersborg skola kunna mottaga det ökade elevantal, som nedläggandet

av en upptagningsskola medför. Tidpunkten för vårdanstaltens överflyttning

till Mogård är beroende på, när vissa där erforderliga byggnadsarbeten,

avseende bland annat uppförande av nybyggnad för inkvartering av

såväl skolhemmets elever som arbetshemmet skyddslingar, kunna vara fullbordade.

Medel till utförande av byggnadsföretagen på Mogård och i Lund

ha redan anvisats av riksdagen, men byggnadsarbetena ha ännu ej påbörjats.

Med hänsyn till nämnda förhållanden torde den av mig förordade omorganisationen

av dövstumskolväsendet böra genomföras först från och med budgetåret

1945/46. Jag .anser det likväl nödvändigt, att redan innevarande års riksdag

får taga ställning till ifrågavarande organisationsspörsmål, för att omorganisationens

genomförande skall kunna i god tid förberedas. Härför talar ock, att

tillbörlig hänsyn bör tagas till de befattningshavare, som beröras av omorganisationen.

Motionerna.

Till stöd för det i motionerna 1:194 och 11:269 framställda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Det i statsverkspropositionen förelagda omorganisationsförslaget innebär en

minskning av de nuvarande skoldistrikten från fyra till tre; Kopparbergs län

överflyttas från det nuvarande östra till norra distriktet, Hallands samt Göteborgs

och Bohus län överföras från det nuvarande västra till södra distriktet,

och övriga delar av de förutvarande östra och västra skoldistrikten samman
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

23

Tablå

utvisande statsverkets kostnader för upptagningsskolorna och specialskolan

för dövstumma vid olika organisationsalternativ.

Förläggningsort

Byggnadskostnader

Kronor

Driftskostnader

Kronor

Omedelbart

Framdeles

Nuvarande,

resp. efter om- organisation

Besparing

efter om- organisation

Nuvarande organisation:

Lund..............

240 000

Vänersborg...........

153 000

Stockholm (Manilla).....

317 000

Härnösand...........

252 000

Örebro (specialskola).....

243 000

Summa

1 205 000

Ifrågasatt omorganisation:

Alternativ 1:

Lund..............

c:a 300 000

c:a 100 000

295 000

Vänersborg...........

c:a 20 000

c:a 350 000

240 000

298 000

Örebro (specialskola).....

c: a 60 000

243 000

Summa

c:a 412 000

c:a 450 000

1 076 000

129 000

Alternativ 2:

Lund..............

c:a 300 000

c:a 100 000

295 000

Stockholm (Manilla).....

c:a 70 000

c:a 700 0001

338 0002

Gävle..............

c:a 32 000

298 000

Örebro (specialskola).....

c:a 60 000

243 000

Summa

c:a 462 000

c:a 800 000

1 174 000

31 000

Alternativ 3:

Lund..............

c:a 300 000

c:a 100 000

295 000

Stockholm (Manilla).....

c:a 70 000

c:a 700 0001

338 0002

Härnösand...........

0S

c:a 1 500 000

300 000

Gävle (specialskola)......

c:a 32 000

265 000

Summa

c:a 402 000

c:a 2 300 000

1 198 000

7 000

Alternativ 4:

Lund..............

c:a 300 000

c: a 100 000

295 000

Gävle..............

c:a 32 000

298 000

Härnösand...........

O3

c:a 1 500 000

300 000

Örebro (specialskola).....

e:a 60 000

243 000

Summa

c:a 392 000

c:a 1 600 000

1 136 000

69 000

1 Därest Manillaskolan i stället för att ombyggas förflyttas till ort utanför Stockholm, torde

de framtida byggnadskostnaderna böra beräknas till minst 1 500 000 kronor.

* I händelse Manillaskolan förflyttas till ort utanför Stockholm, komma driftkostnaderna att

sjunka med ett belopp, som torde kunna uppskattas till cirka 40 000 kronor.

8 Omedelbart erforderliga reparations- och ändringsarbeten, beräknade till 130 000 kronor,

bekostas av Härnösands stad.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 135.

slås till det i propositionen föreslagna mellersta dövstumskoldistriktet med

upptagningsskolan förlagd till Vänersborg. Av befolkningssiffrorna i de nuvarande

fyra och de föreslagna frenne nya dövstumskoldistrikten framgår,

att Manillaskolans upptagningsområde har den största folkmängdssiffran,

2 047 769 invånare. Om Manillaskolan nedlägges, komma samtliga dövstumma

barn från detta distrikt att överflyttas till skolor i västra Sverige och i Norrland.

Det föreslagna mellersta dövstumskoldistriktet har ett invånarantal av

2 869 436, av vilka mer än hälften eller 1 624 670 bor inom Stockholms stad

samt Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län.

Såsom lämpliga förläggningsplatser för de frenne upptagningsskolorna föreslås

i propositionen Gävle för norra, Vänersborg för mellersta och Lund för

södra distriktet. Om man utgår från tidigare praxis, att dövstumskolor i likhet

med andra undervisningsanstalter lämpligen böra förläggas till orter, vilka

äro centralt belägna med hänsyn till ifrågavarande geografiska områden och

befolkningstätheten inom dessa och från vilka platser bekväma resemöjligheter

finnas till hemorten, framstår förslaget med placering av upptagningsskolorna

i mellersta och norra dövstumskoldistriktet såsom anmärkningsvärt.

Upptagningsskolan i norra distriktet placeras i sydöstra hörnet av detta stora

upptagningsområde (Gävle), och mellersta distriktets upptagningsskola förlägges

till sydvästra hörnet (Vänersborg) av detta i norr och öster tätbebyggda

distrikt. Ur såväl geografiska synpunkter som med hänsyn till befolkningsfördelningen

måste dessa förläggningsorter betecknas som de minst lämpliga.

Egendomligt är även, att lärjungar från det tätbebyggda området kring Göteborgs

stad enligt förslaget skola undervisas vid skolan i Lund och ej vid den

väsentligt närmare belägna skolan i Vänersborg. Även för dessa barn innebär

alltså regeringsförslaget en försämring.

Om ett nedläggande av en upptagningsskola under nuvarande förhållanden

av ekonomiska skäl anses tvingande nödvändigt — några pedagogiska skäl

ha ej kunnat anföras för en sådan åtgärd — bör enligt vår mening antingen

Manillaskolan bibehållas eller en ny skola, förlagd i Stockholms närhet, uppföras.

Skolan bör vara belägen i centrum av det tätast befolkade området i

landets mellersta del och äga goda trafikförbindelser med alla delar av distriktet.

Innevarande läsår äro 23 lärjungar från Stockholms stad inskrivna

vid Manilla, och ett 40-tal lärjungar bo så nära Stockholm, att de kunna resa

hem över veckohelgerna.

Så isolerade som dövstumma barn bli, måste det största avseende fästas

vid att barnen i all rimlig utsträckning kunna komma i kontakt med hemmen

eller släktingar vid den låga ålder, som de befinna sig i, när de gå i upptagningsskolan.

Vid en jämkning av den nuvarande dövstumskolorganisationen

böra därför de olika upptagningsskolorna förläggas till sådana platser, där så

mångå dövstumma barn som möjligt kunna beredas undervisning i hemorten.

Föreliggande förslag till nedläggande av en upptagningsskola för dövstumma

ha framkommit av ekonomiska skäl. Någon konstaterad eller förväntad nedgång

av lärjungeantalet i de nu befintliga upptagningsskolorna har icke inträffat

under de senaste åren, och den nuvarande skolorganisationen har inte

ägt bestånd under längre tid än fem år. Under senare hälften av 1930-talet har

däremot en så betydande ökning av födelsetalet iakttagits, att förslag till

utökning av folk- och småskoleseminariernas verksamhet framtvingats. Någon

utredning rörande det sannolika antalet lärjungar i dövstumskolorna under

den närmaste framtiden har icke framlagts i samband med förslaget örn skolindragningen,

och erfarenheterna från de senaste årens intagningsavdelningar

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

25

i dövstumskolorna tyda på en icke obetydlig ökning av lärjungeantalet under

den närmaste tiden. Enligt en sammanställning över det beräknade lärjungeantalet

i upptagningsskolorna under en 10-årsperiod, vilken gjorts med utgångspunkt

från den senaste intagningen, visa dessa siffror en ökning av antalet

lärjungar från 361 under innevarande läsår till 425 läsåret 1951—52

eller en ökning med mera än 17 procent. Det synes vara en väsentlig brist i den

förebragta utredningen, att någon prognos angående lärjungeantalet i upptagningsskolorna

ej förebragts vid förslagets framläggande i riksdagen. Vid

en ökning av barnantalet enligt de gjorda beräkningarna erfordras det förefintliga

utrymmet i samtliga fyra upptagningsskolor. Örn fördelningen av

lärjungarna i upptagningsskolorna på olika skoldistrikt och geografiska områden

må följande anföras. Inom övre Norrland är dövstumfrekvensen ej

oväsentligt högre än inom övriga delar av landet. De största anhopningarna

av dövstumma lärjungar finnas emellertid i och omkring Stockholm och

Göteborg. Men dessa lärjungegrupper skola enligt förslaget undervisas vid

skolor i andra delar av landet, stockholmsbarnen i Vänersborg och göteborgsbarnen

i Lund. Utan att vi här vilja ta ståndpunkt till norra distriktets förläggningsfråga

synes oss förslaget att flytta norra distriktets upptagningsskola

från Härnösand till Gävle ur dessa synpunkter ej välgrundat. Örn fastigheten

vid den förutvarande dövstumskolan i Gävle även för framtiden måste användas

som förläggning för en dövstumskola, torde besparingsberedningens

förslag av den 5 maj 1941 att dit förflytta dövstumskolan i Örebro, vilken

skola har i många avseenden otillfredsställande lokaler, förtjäna att tågås i

förnyat övervägande. Skulle så ej bliva fallet, torde andra utvägar att finna

nyttig användning för gävleskolans fastighet böra försökas. Förefintligheten

av en skolbyggnad i Gävle bör icke få utgöra skäl för genomförandet av en

ur sociala och pedagogiska synpunkter otillfredsställande anordning av dövstumundervisningen

i riket i övrigt.

Gentemot förslaget att förlägga mellersta distriktets upptagningsskola till

Vänersborg har skolöverstyrelsen i sitt yttrande den 18 november 1941 anfört

starka betänkligheter av pedagogisk art. Att till samma plats och under samma

ledning förlägga en skola för vuxen manlig ungdom och en upptagningsskola

för dövstumma barn kan varken med hänsyn till de båda skolornas

olikartade uppgifter och lärjungematerial eller ur allmän ordningssynpunkt

vara ömkligt. Att samma rektor skall på tillfredsställande sätt kunna handhava

ledningen av en sådan kombinerad anstalt av den föreslagna storleksordningen

synes tvivelaktigt. Ledningen av fortsättningsskolan berör i första

hand utbildning av vuxen ungdom samt med utbildningsverksamheten sammanhängande

tekniska och affärsekonomiska problem. För ledningen av en

upptagningsskola krävas i främsta rummet psykologiska insikter i och pedagogiska

erfarenheter av lärjungarnas språkundervisning och uppfostran. Besparingsberedningens

yttrande i denna förläggningsfråga, att fortsättningsskolans

stora betydelse närmast synes böra föranleda till att den organiseras såsom

självständig anstalt, är säkerligen välgrundat.

Ur de i departementschefens förslag refererade yttrandena synes framgå,

att Manillaskolans lärjungar skulle kunna beredas plats vid upptagningsskolan

i Vänersborg utan större tillbyggnad till skolfastigheten därstädes, liksom

att Örebroskolans lokaler skulle kunna mottaga ända till 150 elever. Manillaskolans

fastighet iir avsevärt större iin de övriga. Erforderligt lokalutrymme

för denna skolas 114 lärjungar torde ej finnas tillgängligt vid skolorna i Gävle

och Vänersborg utan avsevärda tillbyggnader. Nedan anförda siffror torde

belysa detta förhållande utan ytterligare kommentarer.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 135.

Skolfastigheter efter

storleksordning

Samman-

lagd

golvyta

m5

Lärosalar

golvyta

m2

Gymnastik-

sal

m*

Dagrum

m2

Reserv-

utrymme

m2

Manilla, Stockholm......

3 451,3

573,9

250,8

190,4

433,5

Härnösand ...........

2 018,2

521,4

154,0

131,8

—

Gävle..............

2148,6

495,4

178,6

181,3

—

Lund...............

2 121,5

439,3

137,2

135,2

—

Vänersborg, upptagningsskolan

1 866,1

525,1

151,4

165,8

—

Örebro ..............

720,5

357,6

90,0

74,8

—

Manilla dövstumskola har det ojämförligt största lokalutrymmet av samtliga

dövstumskolor, och skolfastigheten äger utöver de för skoländamål upptagna

lokalerna en för bostadsändamål inredd utrymmesreserv av 433 kvadratmeters

golvyta. Dessa lokaler äro för närvarande uthyrda till lärarbostäder

men kunna utan några nämnvärda ändringar användas till bostäder för lärjungar.

Samtliga övriga dövstumskolor ha mindre utrymme för undervisningslokaler

än Manilla. Gymnastiksal och dagrum äro avsevärt större å Manilla

än vid övriga skolor. Vid skolorna i Örebro och Vänersborg skulle säkerligen

efter förslagets genomförande uppkomma en trångboddhet, som kunde medföra

hygieniska vådor för både lärjungar och personal. Med hänsyn till förefintliga

utrymmen är Manilla den enda upptagningsskola, som kan mottaga

ett ökat elevantal utan tillbyggnad — detta sagt oberoende av frågan om en

framtida lösning med skolans bibehållande vid Manilla ur andra synpunkter

vore önsklig och lämplig. Ett skolinternat för dövstumma lärjungar bör dock ej

omfatta mer än omkring 110 elever, om skolans karaktär av hem i någon mån

skall kunna bibehållas.

I den tablå över kostnaderna för reparation av skolbyggnader, som återgivits

å s. 509 i årets åttonde huvudtitel, framstår såsom anmärkningsvärd

skillnaden mellan å ena sidan de låga belopp, som upptagits för iståndsättande

av skölfastigheterna i Vänersborg, Gävle och Örebro, och å andra sidan de

väsentligt högre kostnader, som beräknats för skolorna å Manilla samt i Lund

och Härnösand. Manillaskolans huvudbyggnad är uppförd år 1863, tillbyggd

och moderniserad år 1912, då även ekonomibyggnaden uppfördes. Dövstumskolan

i Lund är byggd år 1871, i Vänersborg år 1896, i Örebro år 1882, i

Gävle år 1897 och i Härnösand år 1896. Den senast uppförda skolbyggnaden,

Gävleskolan, har alltså varit i bruk i 47 år och den äldsta, Manillaskolan, i

81 år. Samtliga byggnader för skolinternat äro uppförda efter i huvudsak

likartad plan med stora sovsalar och dagrum för lärjungarna. Ingen av dessa

skollokaler är inredd med smärre bostadsrum för eleverna, och vid eventuell

omändring till moderna skolinternat av hemkaraktär tarvas ombyggnad av

samtliga, således även i Gävle och Vänersborg. De i tablån angivna lcostnadssummorna

för sådan renovering och modernisering måste således för dessa

skolor uppgå till större belopp än de i tablån upptagna. De angivna kostnadssummoma

avse således icke de verkliga kostnaderna för en tillfredsställande

modernisering av respektive skolor, utan endast de minimibelopp, som

vederbörande skolstyrelser i frågans nuvarande läge uppgivit såsom nödvändiga.

Efter en genomförd omorganisation i enlighet med det föreliggande förslaget

torde framställningar rörande de verkliga kostnader, som föranledas av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

27

skolöverflyttningarna, omedelbart komma att ingivas. Sannolikt torde då helt

nya lokaler för dövstumskolan i Örebro visa sig vara nödvändiga.

I hyresbelopp för tjänstebostäder vid Manilla erhåller statsverket för närvarande

en årlig inkomst av omkring 15 000 kronor, vilket inkomstbelopp

bortfaller vid skolans nedläggande. På grund av nu gällande dyrortsgruppering

äro avlöningskostnaderna högre i Stockholm än exempelvis i Vänersborg,

men det torde vara ovisst, örn denna dyrortsgruppering kommer att kvarstå

oförändrad under någon längre tid. Tendensen till prisutjämning måste även

i andra avseenden påverka driftskalkylerna och minska skillnaden i utgifter

mellan Vänersborgsalternativet och alternativet med upptagningsskolan bibehållen

i Stockholm eller förlagd till dess närhet.

De ekonomiska beräkningar, som statskontoret och departementschefen tillmätt

avgörande betydelse vid förslaget om Manillaskolans nedläggande, skola

därför säkerligen ej visa sig hållbara, sedan den föreslagna förändringen väl

blivit genomförd.

Vid Manilla undervisas innevarande vårtermin irenne skriv-teckenklasser,

och även för framtiden torde man få räkna med en lärjungegrupp örn ca 20

lärjungar från alla delar av landet i denna avdelning. I propositionen föreslås,

att denna lärjungegrupp skall överflyttas till dövstumskolan i Lund. Resorna

för lärjungar tillhörande dessa klasser från övre Norrland till Lund bli både

tröttande och kostsamma, och avstånden från skolan till hemmen bli för

många av barnen avsevärda. Så länge sådana skriv-teckenklasser finnas, böra

de undervisas vid den mest centralt belägna upptagningsskolan.

Dövstumlärarseminariet, som sedan år 1874 varit förlagt till Manilla dövstumskola,

skulle enligt förslaget förflyttas till Lund. Den erfarenhet rörande

dövstumlärares utbildning, som under mångå år förvärvats vid Manilla,

skulle alltså ej vidare komma lärarutbildningen till godo. I huvudstaden finnas

därjämte vetenskapsmän och lärare för specialundervisning i sådana av seminariets

ämneskurser som röst- och talfysiologi, hörselfysiologi, talteknik m. m.,

vilka icke för närvarande stå till buds å annan plats i landet. Ett överflyttande

av seminariet från huvudstaden till från Stockholm avlägsen ort skulle i avsevärd

grad minska seminariets förutsättningar att på ett tillfredsställande

sätt kunna tillgodose lärarutbildningen.

För de dövstummas samhälleliga omvårdnad är det icke av ringa betydelse,

att personer, vilka ägna sig åt undervisning, sjukvård och annan social

verksamhet, få tillfälle att taga kännedom om de dövstumma och deras undervisning.

Under senare år lia ett stort antal enskilda studerande och studiegrupper

från till huvudstaden förlagda utbildningskurser i sjukvård, social medicin,

psykologi och pedagogik, studerande vid socialinstitutet m. fl., sammanlagt

500—600 personer årligen, besökt Manilla dövstumskola i studiesyfte.

Om skolan flyttas så långt bort som till Vänersborg, torde denna upplysningsverksamhet

rörande de dövstumma komma att upphöra.

Örn en minskning av de nuvarande fyra dövstumskoldistrikten till tre av

ekonomiska skäl ändock anses tvingande, trots alla pedagogiska och sociala

nackdelar (hirav, synas oss de tre upptagningsskolorna böra förläggas till

Lund, stockholmstrakten och Härnösand. Fortsättningsskolan för gossar i

Vänersborg bör i likhet med fortsättningsskolan för flickor i Växjö organiseras

såsom en särskild anstalt med differentiering på flera yrkesgrenar. Kostnader

för elevbostäder inbesparas. Specialskolan för dövstumma i Örebro,

som mottager lärjungar från alla delar av landet, kan med fördel förläggas

till Gävle. Därigenom inbesparas kostnader för nybyggnad av skollokaler i

Örebro.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 135.

I denna motion vilja vi emellertid inskränka oss till att taga ställning till

förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola. Av skäl, som i det

föregående framlagts, anse vi de eventuella statsfinansiella fördelarna av en

förläggning till Vänersborg vida mindre än som i statsverkspropositionen

framhålles och under alla förhållanden inte så stora att de kunna överväga de

pedagogiska och sociala skäl, som obetingat tala för att distriktets upptagningsskola

förlägges till Stockholm eller dess närhet. Såsom det framgår av

utredningen, torde mindre reparationer till en ungefärlig kostnad av 70 000 kronor

erfordras för att avhjälpa de påtagligaste bristerna vid Manilla. Även om

dessa medel inte torde behöva uppföras i årets riksstat — den nya organisationen

har inte tänkts bli tillämpad förrän fr. o. m. ingången av budgetåret

1945/46 — synes oss det ändamålsenligaste förfaringssättet vara, att riksdagen

nu beslutar sig för att Manillaskolan bibehålies tills vidare och underkastas

nödtorftiga förbättringar. Efter några år och sedan stabiliserade förhållanden

inträtt bör sedan frågan om den definitiva förläggningen av distriktets skola

tågås upp till förnyad omprövning; utredningen bör därvid ta sikte på den

ur pedagogiska och ekonomiska synpunkter fördelaktigaste lösningen och alltså

omfatta en undersökning av inte blott Manillainstitutionens bevarande utan

även bland annat besparingsberedningens förslag att uppföra en helt ny skola

i Stockholms närhet, så belägen att byggnads- och driftskostnader kunna hållas

tillbaka samtidigt som fördelarna för barnen och undervisningen av närheten

till Stockholm med alla dess centrala kommunikationer och institutioner

ej gå förlorade.

I motionerna I: 21+2 och II: 368 har anförts huvudsakligen följande.

När dövstumundervisningen i riket år 1885 genom beslut av Kungl. Maj:t

och riksdagen fick en fastare organisation, beslöts tillika, att Härnösand skulle

vara förläggningsort för sjunde dövstumskoldistriktet, vilket omfattade Norrland.

Det var redan då ett uppenbart norrlandsintresse, att upptagningsskolan

skulle ligga centralt inom det väldiga distriktet. Sedan skolans tillkomst

i Härnösand har ingenting vare sig i geografiskt hänseende eller ur

kommunikationssynpunkt förebragts, som skulle motivera en förflyttning av

skolan. I varje fall skulle en förflyttning söderut stå i klar strid med önskemålet

att ha skolan i möjligaste mån centralt förlagd. Det är ovedersägligen

alltjämt ett hela Norrlands intresse, att Härnösand jämväl i fortsättningen får

förbliva förläggningsort för skolan. Härför talar icke blott, att det måste

anses olämpligt, att en för enbart Norrland inrättad institution förlägges utom

det egentliga Norrland, utan även och framförallt att skolan därigenom får

behålla sitt förhållandevis centrala läge inom det verksamhetsområde, dit den

hör. Förlägges skolan till Gävle, alltså i det stora verksamhetsområdets yttersta

södra del, förlänges resan för barnen från det Norrland, som ligger norr om

Härnösand, med icke mindre än 30 mil. Det får icke förbises, att lärjungematerialet

till övervägande del kommer från övre Norrland. Det torde icke

råda något tvivel om att resorna redan nu äro ansträngande för barnen med

hänsyn till deras ålder och även ekonomiskt betungande för deras anhöriga

i fall av besök vid skolan. Dessa förhållanden förvärras ju avsevärt, om skolan

flyttas ända ned till Gävle, d. v. s. till upplandsgränsen. Anhöriga från övre

Norrland berövas i varje fall möjligheten att besöka sina barn under skolvistelsen

i Gävle på grund av de oerhört långa resorna och därmed förenade

kostnaderna.

En förflyttning av skolan till Gävle skulle för övrigt ge ett visst fog för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

29

anmärkningen, att Norrland i olika avseenden missgynnas till förmån för de

sydligare landsdelarna. Det lärer nämligen bli svårt att värja sig mot misstanken,

att bakom förslaget örn förläggningen intill upplandsgränsen av en för

Norrland särskilt avsedd institution ligger en strävan att komma bort från

Norrland med den verksamhet, varom här är fråga. Skall skolan även till

fullo vara en upptagningsskola för Norrland, så kan den rimligtvis icke vara

sydligare förlagd än till Härnösand.

Fördelningen länsvis av antalet vid skolan varande barn under nedan angivna

fyra läsår framgår av följande uppställning:

1938/39

Gävleborgs län........... 13

Jämtlands län............ 17

Västernorrlands län........20

Västerbottens län.........33

Norrbottens län..........26

Antal barn vid skolan 109

1940/41

1942/43

1943/44

Antal barn

17

15

21

= 66

17

11

12

= 57

12

12

16

= 60

23

21

27

= 104

17

15

21

= 79

86 74 97

Av uppställningen framgår, att under fyraårsperioden övervägande antalet

barn kommer från övre Norrland.

I propositionen synas barnens resor icke tillräckligt blivit beaktade. Det

yttras nämligen där, att fördelarna och nackdelarna beträffande barnens resor

»torde komma att i stort sett uppväga varandra». Detta synes icke vara

riktigt.

Av barn från översta Norrland, den s. k. bodengruppen, måste 41.89 procent

av barnen för resa till Härnösand övernatta i Boden. För resa till Gävle

måste hela gruppen tillika övernatta i Ånge. För sorselegruppen, utgörande

mer än 25 procent av hela elevantalet vid skolan under fyraårsperioden, förlänges

restiden till Gävle med cirka två och en halv timme.

Barn från Gävleborgs län synas däremot i intet enda fall behöva övernatta

under resa till Härnösand.

En förflyttning av skolan till Gävle medför sålunda en högst avsevärd förlängning

av barnens från övre Norrland redan förut långa och tröttsamma

resor och ställer dem uppenbart i ett ännu ofördelaktigare läge i jämförelse

med övriga dövstumma skolbarn i riket.

Vad angår barnens föräldrar är det ett ofrånkomligt faktum, att dessa

vilja om möjligt någon gång besöka barnen i skolan för att bilda sig en föreställning

om under vilka förhållanden, barnen vistas vid skolan. Måhända

ha föräldrabesök, sedan barnen intagits vid skolan, icke i någon större utsträckning

förekommit, beroende på de stora avstånden i Norrland, men när

barnen första gången anlända till skolan åtföljas de ofta av sina föräldrar och

vid konfirmationen förekomma icke sällan föräldrabesök. Skulle nu de redan

förut stora avstånden ytterligare ökas i den avsevärda grad, förflyttningen av

skolan innebär, blir följden härav, att barnen från större delen av Norrland

under vistelsen vid skolan helt skiljas från föräldrarna utan ekonomisk möjlighet

för dessa att besöka barnen.

Skolans förflyttning till Gävle motiveras med ekonomiska skäl. Mot dessa

måste emellertid vägas även andra. Det är dock en allvarlig sak att bryskt

avbryta den sextioåriga tradition, som skolan har i Härnösand, och rycka upp

den ur dess nuvarande geografiska grund. Ett sådant förfaringssätt skulle

måhända kunnat i någon mån rättfärdigas, om det gällt att finna en ur norr
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 135.

Utskottet.

ländsk synpunkt ännu centralare förläggning. Det blir emellertid rent oförsvarligt,

då det leder till en förflyttning, som praktiskt taget placerar skolan

i portgången till Uppland. Förflyttningen skulle för övrigt innebära, att tillfälliga

ekonomiska svårigheter finge ett för oöverskådlig tid bestående menligt

inflytande på den avgjort större delen av Norrlands dövstumma barns

skolförhållanden.

Den i propositionen angivna kostnaden, drygt en miljon kronor, för skolans

reparation och iståndsättande i fullgott skick förefaller mycket hög. Så sent

som år 1942 gjordes enligt sakkunnigeutlåtande gällande, att nuvarande skolbyggnaden

kunde repareras för en kostnad betydligt understigande nu angivet

belopp. Denna omständighet lämnar giltigt skäl för antagandet, att delade

meningar kunna råda om storleken av den kostnad, erforderliga reparationer

verkligen betinga.

Med åsidosättande av norrländska intressen i övrigt har, som ovan antytts,

förflyttningen föreslagits uteslutande i besparingssyfte. Besparingsintresset,

som i och för sig är värt allt beaktande, kan måhända dock i icke ringa grad

tillgodoses även örn skolan kvarbliver i Härnösand, därest det visar sig, att

i propositionen angivna reparationskostnader kunna nedbringas. Ty berörda

kostnader och den vinst, som avsetts uppkomma genom förflyttningen, stå i

inbördes sammanhang. Innan beslut örn förflyttning fattas, bör därför under

alla omständigheter förslag till reparationer och eventuell tillbyggnad av den

nuvarande skolbyggnaden för att få denna i ett fullt tillfredsställande skick

för undervisningen vara noggrant angivna och lika noggrant kostnadsberäknade.

Visar det sig därvid att icke någon väsentlig besparing kan göras genom

förflyttningen, finnes intet skäl för att förflytta skolan från det egentliga

Norrland, där den med all rätt hör hemma.

Det skall även i sammanhanget framhållas att skolans nuvarande tomt är

idealisk och motsvaras på intet sätt av skoltomten i Gävle. Förutom närbelägenheten

till skog och mark är tomtens stora areal av oskattbart värde för

barnen.

Landet är för närvarande uppdelat i fyra dövstumskoldistrikt, nämligen

södra dövstumskoldistriktet med en upptagningsskola i Lund och omfattande

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus

län,

västra dövstumskoldistriktet med en upptagningsskola i Vänersborg och

omfattande Hallands, Göteborgs- och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands

och Örebro län,

östra dövstumskoldistriktet med en upptagningsskola å Manilla i Stockholm

och omfattande Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Östergötlands, Gotlands, Västmanlands och Kopparbergs län samt

norra dövstumskoldistriktet med en upptagningsskola i Härnösand och omfattande

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län.

I Örebro finnes en specialskola för oegentligt dövstumma och i Gävle en

vårdanstalt för dövstumma med komplicerat lyte, vilken anstalt är avsedd

att under loppet av nästa budgetår överflyttas till den av staten för ändamålet

inköpta egendomen Mogård i Finspångs köping, Östergötlands län.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

31

Två fortsättningsskolor finnas anordnade, den ena för gossar i Vänersborg

och den andra för flickor i Växjö, varjämte å Broby gård i Funbo socken,

Upplands län, finnes upprättad en lantbruksskola för dövstumma.

På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1942 års riksdag, att en av de nuvarande

upptagningsskolorna skulle nedläggas. Frågan om vilken av skolorna

som skulle upphöra har emellertid hittills hållits öppen.

Departementschefen har nu framlagt förslag i nämnda avseende och därvid

förordat, att de tre kvarblivande dövstumskoldistrikten, benämnda södra, mellersta

och norra dövstumskoldistrikten, skulle få sina upptagningsskolor förlagda,

det södra i Lund, det mellersta i Vänersborg och det norra i Gävle.

De nuvarande dövstumskolorna i Härnösand och å Manilla skulle alltså nedläggas.

Vad angår specialskolan i Örebro föreslår departementschefen dess bibehållande

därstädes. Beträffande de två fortsättningsskolorna och lantbruksskolorna

ifrågasättes icke någon ändrad förläggning. Den sålunda föreslagna

omorganisationen av dövstumskolväsendet är avsedd att genomföras från och

med budgetåret 1945/46.

Vad till en början beträffar specialskolan i Örebro har utskottet liksom departementschefen

funnit att övervägande skäl tala för att skolan bibehålies i

Örebro och att de nuvarande dövstumskolbyggnaderna därstädes repareras

och ombyggas på sätt departementschefen förordat.

För södra distriktets upptagningsskola har icke ifrågasatts någon annan förläggningsort

än den nuvarande i Lund. Utskottet har icke heller funnit anledning

till någon erinran mot denna förläggning.

Vad härefter angår förläggningarna av mellersta och norra distriktets upptagningsskolor

har — såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen

framgår — olika meningar gjort sig gällande. Skolöverstyrelsen har sålunda

förordat, att mellersta distriktets skola skulle förläggas till Manilla för att

vid en senare tidpunkt förflyttas till en nybyggnad i Stockholms närhet och

norra distriktets skola förläggas till Gävle. Statskontoret åter har förordat,

att mellersta distriktets skola förlägges till Vänersborg och samorganiseras

med fortsättningsskolan därstädes samt har, under förutsättning att Manillaskolan

nedlägges, icke funnit avgörande skäl tala emot, att norra distriktets

upptagningsskola förlägges till Gävle. Departementschefen har såsom redan

här ovan framhållits anslutit sig till statskontorets förslag. I motionerna

I: 194 och II: 269 har yrkats, dels att riksdagen måtte avslå förslaget om

förläggande av mellersta distriktets skola till Vänersborg, dels ock att skolan

å Manilla tills vidare skulle bibehållas, ävensom hemställt, att frågan om den

definitiva förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola måtte bliva

föremål för en förnyad utredning. Slutligen har i motionerna 1:242 och

II: 368 yrkats, att riksdagen ville besluta att norra distriktets upptagningsskola

bibehålies i Härnösand.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 135.

Vidkommande förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola har

departementschefen — på sätt framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen

— ingående mot varandra vägt de skäl som tala till förmån för

Vänersborgs-alternativet och till förmån för Manilla-alternativet och därvid

funnit det förstnämnda alternativet böra läggas till grund för omorganisationen.

Jämväl utskottet har vid sin prövning av förevarande fråga kommit till

samma uppfattning. För Vänersborgs-alternativet tala icke minst de icke oväsentliga

besparingar som här uppstå i såväl drifts- som byggnadskostnader i

jämförelse med Manilla-alternativet. Vidare anser utskottet liksom departementschefen,

att miljön i en mindre stad är gynnsammare för eleverna än

den, som Stockholm kan erbjuda. I motionerna I: 194 och II: 269 har bland

annat påyrkats, att frågan om förläggningen av det mellersta distriktets upptagningsskola

skulle göras till föremål för en förnyad utredning. Utskottet

kan för sin del icke finna de skäl som anförts härför bärande. Frågan har

redan nu under ett par års tid blivit ingående utredd och några nya synpunkter

för bedömandet av ärendet torde genom en ytterligare omprövning

näppeligen kunna framkomma. Det har visserligen gjorts gällande, att den utredning,

på vilken departementschefen stöder sitt nu framlagda förslag, lider

av den bristen, att någon prognos angående det blivande lärjungeantalet i

upptagningsskolorna ej förebragts. En dylik prognos måste emellertid enligt

utskottets mening vidlådas av åtskilliga mycket osäkra faktorer och torde

knappast kunna giva några säkrare hållpunkter för ett bedömande nu av det

antal dövstumma barn, varmed man i en framtid har att räkna. Skulle det

emellertid framdeles visa sig att den för närvarande rådande uppgången i

födelsetalen kommer att stå sig eller ytterligare öka och att detta förhållande

även kommer att medföra en ökning av antalet dövstumma barn bör frågan

örn inrättandet av ett fjärde dövstumskoldistrikt upptagas till övervägande.

Enligt utskottets mening torde vid sådant förhållande detta distrikt böra omfatta

det övre Norrland och få sin upptagningsskola förlagd på någon härför

lämplig plats i denna landsända. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t med

uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område.

Emot Vänersborgs-alternativet har anförts, att det jämförelsevis stora antal

barn, som äro hemmahörande i Stockholm och dess närhet, skulle genom förläggningen

av mellersta distriktets upptagningsskola till Vänersborg förlora

den nuvarande kontakten med sina hem. Utskottet, som utgår ifrån, att

Göteborgs och Bohus län kommer att hänföras till det mellersta distriktet

och icke såsom skolöverstyrelsen i sitt förslag ifrågasatt till det södra, vill

framhålla, att den förmån som Stockholmsbarnen sålunda gå miste om i stället

kommer att åtnjutas av barnen i Göteborg och dess närhet. Med det fåtal

upptagningsskolor, som komma att finnas i landet är det givetvis ogörligt att

tillgodose alla de intressen, som från olika håll i detta hänseende göra sig

gällande.

Det har vidare framhållits, särskilt från skolöverstyrelsens sida, att det icke

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

33

vöre lämpligt främst ur pedagogisk synpunkt att till en administrativ enhet

förena en upptagningsskola med en fortsättningsskola såsom för närvarande

är fallet i Vänersborg. Utskottet kan icke finna att vad i nämnda avseende

anförts mot Vänersborgs-alternativet kan tillmätas avgörande betydelse. Vad

skolöverstyrelsen anfört rörande nackdelarna ur pedagogiska och andra synpunkter

av en upptagningsskolas förläggning i samband med en fortsättningsskola

har synes det utskottet vederlagts av de praktiska, positiva erfarenheter

av ett dylikt samarbete, som hittills vunnits.

Utskottet anser sig böra biträda departementschefens förslag om inrättande

vid Vänersborgsskolan av en assistentbefattning i 16 lönegraden samt angående

förordnande mot ett arvode av 900 kronor för år av en av upptagningsskolans

lärare i kunskapsämne såsom biträde åt rektor vid den pedagogiska

handledningen av upptagningsskolans elever. Skulle emellertid erfarenheten

visa att ledningen för fortsättningsskolan lämpligen bör frikopplas från ledningen

för upptagningsskola synes det böra övervägas att tillsätta en särskild

styresman för fortsättningsskolan.

Med avseende å fortsättningsskolan i Vänersborg vill utskottet framhålla,

att det synes utskottet önskvärt, att spörsmålet om dess organisation och

eventuella utbyggnad blir föremål för närmare överväganden från Kungl.

Maj:ts sida. I skolan meddelas nu undervisning i yrkena snickeri, skrädderi

och skomakeri. Enligt utskottets mening bör det undersökas, huruvida icke

även andra yrkesgrenar böra upptagas på fortsättningsskolans program. Frågan

örn ett uppförande av ett elevhem för skolans räkning är även aktuell,

ehuru man tills vidare torde kunna acceptera den av departementschefen angivna

linjen att liksom för närvarande förhyra bostäder för elevernas räkning.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet departementschefens

förslag om förläggandet av det mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola

till Vänersborg och avstyrker bifall till det i motionerna I: 194 och

II: 269 framställda yrkandet.

Beträffande nona dövstumskoldistriktet har utskottet funnit det uppenbart,

att skolbyggnaden i Härnösand befinner sig i ett så bristfälligt skick, att det

icke längre kan anses försvarbart att uppskjuta åtgärder för lösandet av denna

skolas lokalfråga. Emellertid sammanhänger detta spörsmål med frågan örn

upptagningsskolans förläggning. Såsom tidigare erinrats bliva Gävleskolans

lokaler lediga i och med att den därstädes nu förlagda anstalten för dövstumma

med komplicerat lyte överflyttas till egendomen Mogård. Riksdagen framhöll

i sin skrivelse 1942: 336, att riksdagen ansåg Gävleskolans relativt goda

lokaler böra såvitt möjligt komma till användning i dövstumvården. Av den

i detta ärende förebragta utredningen framgår, att minimikostnaderna för en

mera fullständig ombyggnad och modernisering av Härnösandsskolans byggnad

kan uppskattas till 1 000 000 kronor och att en nybyggnad för skolan beräknas

till omkring 1 500 000 kronor. DäTest norra distriktets upptagningsskola

förlägges till Gävle kriives där visserligen en del ombyggnadsarbeten,

Bihang till rilcsdagens protokoll 19hh. 6 sami. Nr 136—137. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 135.

vilka emellertid äxo av mindre storleksordning. Det torde böra erkännas att

det ur geografisk synpunkt medför vissa olägenheter att norra distriktets skola

— om den förlägges till Gävle — kommer att befinna sig i distriktets sydligaste

del. Resvägen och restiden för barnen från övre Norrland bliva längre

och ökade svårigheter kunna uppstå för föräldrarna att besöka barnen. Vad

beträffar barnens resor torde emellertid möjligheter föreligga att planera dessa

resor så, att olägenheter knappast komma att följa med de längre avstånden

mellan skola och hem. Enligt vad utskottet erfarit förekomma besök från föräldrarnas

sida vid nuvarande förhållanden med skolans placering i Härnösand

i tämligen ringa utsträckning, varför den förlängda resvägen för föräldrarna

till Gävle icke torde kunna anföras såsom ett alltför tungt vägande motiv mot

skolans förläggande till sistnämnda stad. Utskottet är medvetet örn att Gävleförläggningen

icke är en i alla avseenden idealisk lösning av förläggningsfrågan

för norra distriktets skola, men vid frågans bedömande har det för utskottet

framför allt varit av avgörande betydelse att tillgodose dels att de relativt

goda lokalerna i Gävle komma till fortsatt användning i dövstumvården, vilket

är av vikt ur statsfinansiella synpunkter, dels ock att tillfredsställande

lokaler snarast möjligt komma att ställas till det norra distriktets upptagningsskolas

förfogande. Utskottet anser sig därför böra biträda departementschefens

förslag även beträffande Hämösandsskolans förflyttning till Gävle och

kan icke tillstyrka bifall till det i motionerna I: 242 och II: 368 framställda

yrkandet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra örn vad utskottet här

ovan uttalat i fråga örn förläggningen av en fjärde upptagningsskola, därest

utvecklingen gör inrättandet av ett fjärde dövstumskoldistrikt nödvändigt.

Vid sådant förhållande skulle Gävleskolan alltjämt erfordras men kunna få

sitt upptagningsområde förskjutet längre söderut.

Utskottet vill här slutligen uttala, att utskottet förutsätter, att Kungl. Majit

vid prövningen av distriktsindelningen beaktar, att eleverna fördelas mellan

upptagningsskolorna på sätt, som med hänsyn till geografiska, pedagogiska

och ekonomiska synpunkter befinnes lämpligast.

Utbildningstiden vid lantbruksskolan för dövstumma.

I samband med statens övertagande av dövstumundervisningsväsendet inrättades

en fortsättningsskola för undervisning av dövstumma gossar i lantbruk

och trädgårdsskötsel, benämnd lantbruksskolan för dövstumma och förlagd till

Broby gård i Funbo socken i Uppland. Enligt gällande stadga angående dövstumundervisningen

utgör utbildningstiden vid denna skola tre arbetsår på

lantbrukslinjen och fyra arbetsår på trädgårdslinjen. Höstterminen 1943 uppgick

hela antalet lärjungar vid skolan till 25, varav 21 på lantbrukslinjen och

4 på trädgårdslinjen. Av lantbrukslinjens lärjungar tillhörde 9 första, 4 andra

och 8 tredje klassen, och av trädgårdslinjens lärjungar tillhörde 2 första, 1

tredje och 1 fjärde klassen. Intagning av elever har tidigare ägt rum vid upp
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

35

tagningsskolorna i Lund och på Manilla varje år med udda årtal och vid

övriga upptagningsskolor varje år med jämnt årtal. Detta har medfört, att

lantbruksskolan för dövstumma hittills årligen tillförts nya elever. Då intagning

av elever vid upptagningsskolorna numera äger rum endast vartannat år, nämligen

varje år med udda årtal, kommer Brobyskolan att från år 1946 tillföras

nya elever endast vartannat år.

Lärarkollegiet vid lantbruksskolan för dövstumma har gjort framställning

om viss förändring av utbildningstiden vid nämnda skola. Kollegiets förslag,

som tillstyrkts av skolans styrelse, innebär dels en utökning av utbildningstiden

på lantbrukslinjen till fyra arbetsår dels ock en avkortning av det fjärde

utbildningsåret på trädgårdslinjen till samma omfattning, som föreslagits för

lantbrukslinjens fjärde klass.

Med hänsyn till rådande arbetsmarknadsförhållanden föreslås emellertid, att

det sista arbetsåret på lantbrukslinjen skall avkortas och avslutas omkring den

31 mars. Av nyssnämnda skäl anses även det fjärde arbetsåret på trädgårdslinjen

böra avkortas och avslutas vid samma tidpunkt. Såsom skäl för förlängningen

av utbildningstiden på lantbrukslinjen har särskilt framhållits dels

vissa nackdelar av ekonomisk, praktisk och pedagogisk art, vilka sammanhänga

med att denna linje är treårig och att linjen kommer att tillföras nya

elever endast vartannat år, dels ock behovet av en längre tid för såväl den

praktiska som den teoretiska utbildningen. Den föreslagna förlängningen av

utbildningstiden på lantbrukslinjen torde endast medföra en relativt ringa

utgiftsökning, huvudsakligen avseende anslagsposterna till kosthåll och beklädnad

för eleverna. Samtidigt torde emellertid vissa framdeles eljest erforderliga

utgifter för lejd arbetskraft vid skolans lantbruk kunna undvikas. Avkortningen

av det fjärde arbetsåret på trädgårdslinjen medför en viss utgiftsminskning.

Inspektören för dövstumundervisrången och skolöverstyrelsen ha tillstyrkt

bifall till ifrågavarande förslag.

Departementschefen, som likaledes biträtt förslaget, har ansett, att de sålunda

förordade förändringarna beträffande utbildningstiden böra gen om förås

från och med budgetåret 1944/45.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot departementschefens här

ifrågavarande förslag.

Anslagsberäkningar.

Beträffande anslaget till avlöningar vid dövstumskolorna för budgetåret

1944/45 innebär Kungl. Maj:ts förslag, att anslaget skulle minskas med 13 000

kronor till 1 180 000 kronor. Departementschefen har vid anslagsberäkningarna

utgått ifrån, att de nuvarande fyra upptagningsskolorna komma att bibehållas

under nämnda budgetår samt att vårdanstalten för dövstumma med

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

36 Statsutskottets utlåtande nr 135.

komplicerat lyte jämväl under nästa budgetår kommer att vara förlagd till

Gävle.

Departementschefen, som tillstyrkt, att en ekonomist av första klass (eldare)

anställes vid lantbruksskolan i Broby, har beträffande anslagsberäkningarna

anfört följande.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde, med hänsyn

till att vissa befattningar icke tillsatts med ordinarie innehavare i avvaktan

på beslut om dövstumskolväsendets framtida organisation, kunna sänkas

till 615 000 kronor (—9 500). Arvodesposten bör uppföras med oförändrat

belopp, 24 400 kronor. Anslagsposten till avlöningar till vård- och ekonomipersonal

torde icke behöva höjas med anledning av den av mig förordade

förstärkningen av personalen vid lantbruksskolan i Broby utan böra uppföras

med oförändrat belopp, 220 000 kronor. Till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal utgår för närvarande ett anslagsbelopp av förslagsvis 183 300 kronor,

vilket ej må utan Kungl. Maj-.ts medgivande överskridas. Då vissa ordinarie

tjänster icke tillsatts med ordinarie innehavare, medför detta ökad belastning

av sistnämnda anslagspost. Med hänsyn härtill anser jag mig icke böra föreslå

någon sänkning av denna anslagspost, ehuru för nästkommande budgetår kan

räknas med minskat behov av icke-ordinarie lärare, utan förordar, att anslagsposten

uppföres med oförändrat belopp. Jag förutsätter härvid, att det skall

ankomma på Kungl. Majit att på förslag av skolöverstyrelsen bestämma antalet

extra ordinarie lärare i kunskapsämne. Anslagsposten till rörligt tillägg

torde böra uppföras med 137 300 kronor (—3 500). Avlöningsanslaget i dess

helhet torde alltså böra uppföras med (615 000 -f- 24 400 -j- 220 000 +

_|_ 183 300 + 137 300 =) 1 180 000 kronor, vilket innebär en anslagsminskning

med 13 000 kronor.

De av departementschefen verkställda beräkningarna av anslaget till avlöningar

vid dövstumskolorna för budgetåret 1944/45 hava icke givit utskottet

anledning till erinran.

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna.

Kungl. Majlis förslag innebär anvisande av ett investeringsanslag av

115 000 kronor.

Örebro. Departementschefen har tillstyrkt, att specialskolan för oegentligt

dövstumma i Örebro repareras och ombygges i huvudsaklig överensstämmelse

med av skolans styrelse framlagt, av skolöverstyrelsen och statskontoret

tillstyrkt förslag. Detta förslag innebär bland annat, att den nuvarande

rektorsbostaden skall tagas i anspråk för skoländamål. Kostnaderna för byggnadsföretaget

ha enligt skolöverstyrelsens utredning av den 22 januari 1943

beräknats till 59 000 kronor.

Vänersborg. Kostnaderna för av skolöverstyrelsen ifrågasatta byggnadsarbeten

i Vänersborg vid upptagningsskolans förläggning dit ha i överstyrelsens

nyssnämnda utredning beräknats till 850 000 kronor, varav 500 000

kronor för uppförande av elevhem för 85 elever vid fortsättningsskolan. Rektor

vid dövstumskolorna i Vänersborg har i samråd med vederbörande länsarki
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

37

tekt framlagt en kostnadsberäkning, slutande på 15 700 kronor, för byggnadsarbeten,

som ansetts omedelbart erforderliga, örn upptagningsskolan förlägges

till Vänersborg. Försiktigheten har synts departementschefen bjuda, att dessa

minimikostnader avrundas uppåt till 20 000 kronor. Sistnämnda byggnadsarbeten

avse utvidgning av matsal, iordningställande av verkstadslokaler och

inredning av skyddsrum m. m.

Gävle. Då skolkökslokaler äro erforderliga för en upptagningsskola, förlagd

till Gävle, men saknas i dövstumskolbyggnaden därstädes, måste sådana

lokaler inredas. Kostnaderna härför ha av vederbörande länsarkitekt uppskattats

till omkring 32 000 kronor. Departementschefen har förordat anvisande

av nämnda belopp.

Broby. I skrivelse den 7 juni 1943 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel, 6 000 kronor, till fullföljande av vissa byggnadsarbeten

vid dövstumskolan i Broby. Departementschefen har, med hänsyn till

att vissa planeringsarbeten torde böra utföras av skolans elever, tillstyrkt anvisande

av ett belopp av 4- 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har vidare anfört följande.

Till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna ha å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisats ett reservationsanslag (B) å

725 000 kronor samt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett

reservationsanslag å 450 000 kronor. Av detta belopp å sammanlagt 1 175 000

kronor ha 500 000 kronor avsetts skola tågås i anspråk för dövstumskolan

i Härnösand, 375 000 kronor för dövstumskolan i Växjö samt 300 000 kronor

för dövstumskolan i Lund. Genom beslut den 22 januari 1943 har Kungl.

Majit disponerat över de 375 000 kronor, som avsetts för dövstumskolan i

Växjö, medan beslut rörande disposition av anslagsmedlen, så vitt gäller

dövstumskolan i Lund, torde komma att meddelas före utgången av budgetåret

1943/44.

Vid bifall till det av mig i annat sammanhang denna dag förordade förslaget

till omorganisationen av dövstumskolväsendet kommer dövstumskolan

i Härnösand att nedläggas. De för ombyggnad av denna skola beräknade

medlen, 500 000 kronor, behöva därför icke tågås i anspråk.

För byggnadsarbeten vid dövstumskolorna i Vänersborg, Gävle, Örebro och

Broby beräknar jag ett belopp av sammanlagt (20 000 + 32 000 + 59 000 -f-f-

4 000 =) 115 000 kronor. Jag förordar, att detta belopp anvisas för nästa

budgetår till utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten.

Utskottet förordar, att de av departementschefen föreslagna om- och nybyggnadsarbetena

komma till utförande och tillstyrker att för ändamålet anvisas

det av Kungl. Majit äskade beloppet, 115 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt

med avslag å motionerna I: 194 och lii 269 ävensom I: 242

och lii 368,

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 135.

a) godkänna den av departementschefen förordade organisationen

av dövstumskolväsendet;

b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be-

kronor

615 000

stämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis

»

24 400

3. Avlöningar till vård- och ekonomiper- sonal, förslagsvis..................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per-

»

220 000

sonal, förslagsvis..................

»

183 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........

»

137 300

Summa kronor 1 180 000;

c) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1944/

45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 180 000 kronor;

d) till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

för budgetåret 1944/45 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 115 000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Lindström,

Bernhard Nilsson, Bäcklund, Holmström, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gustav Emil Andersson,

Emil Petersson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Bergström, Danielsson,

Holmdahl, Mårtensson, Olsson i Kullenbergstorp, Wallentheim, Viklund, Staxäng, Åkerström och

Hoppe.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

39

Reservationer:

1) av herrar Pauli, Lindström, Bernhard Nilsson, Gustav Emil Andersson,

Emil Petersson, Ivar Persson, Wallentheim, Viklund, Åkerström och Hoppe,

vilka ansett

dels att utskottets yttrande angående dövstumskolornas förläggning m. m.

(s. 30 ff.) bort erhålla följande lydelse:

»Landet är---(lika med utskottet)---i Härnösand.

Vidkommande förläggningen av mellersta distriktets upptagmngsskola har

utskottet funnit den nu i ärendet förebragta utredningen icke i alla avseenden

vaxa så fullständig, att den för närvarande synes kunna läggas till grund för

ett avgörande beslut från riksdagens sida. Såsom i motionerna I: 194 och

II: 269 framhållits torde i nuvarande läge behovet av en prognos angående det

blivande lärjungeantalet i upptagningsskolorna vara uppenbart. Under år 1939

intogos vid samtliga upptagningsskolor sammanlagt 85 lärjungar, under år

1941 107 lärjungar och under år 1943 127 lärjungar. Med den för närvarande

rådande uppgången i födelsetalen torde det vara sannolikt att den sålunda

konstaterade ökningen av antalet dövstumma barn kommer att fortsätta.

Detta bör tillmätas en avgörande betydelse för det slutliga ställningstagandet

till dövstumskolväsendets organisationsproblem.

Enligt utskottets uppfattning synes det därför nödvändigt att en dylik prognos

förebringas innan slutlig ställning tages till frågan örn nedläggande av vår

största upptagningsskola.

Utredningen har vidare endast mera periferiskt berört frågorna om fortsättningsskolans

i Vänersborg organisation och byggnadsproblem. Enligt utskottets

mening intaga likväl dessa frågor en mycket central ställning, då det gäller

bedömandet av mellersta distriktets upptagningsskolas förläggning till

Vänersborg eller till Manilla respektive annan ort i Stockholms närhet. Verkstadslokalerna

för fortsättningsskolan i Vänersborg befinna sig för närvarande

i rätt otillfredsställande skick, varjämte elevhem saknas för denna skolas elever.

Kostnaderna för ett dylikt elevhem hava beräknats till 500 000 kronor. Departementschefen

har emellertid skjutit frågan om uppförandet av ett dylikt hem

på framtiden och ansett att bostäder för ifrågavarande elever, såsom nu sker,

tills vidare böra förhyras. Enligt vad utskottet inhämtat äro de för ändamålet

förhyrda lokalerna i flera avseenden otillfredsställande. Frågan måste enligt

utskottets mening bland annat av detta skäl inom en nära framtid vinna sin

lösning. Genom ett ianspråktagande av upptagningsskolans lokaler för fortsättningsskolans

räkning — såsom skolöverstyrelsen ifrågasatt — skulle nybyggnad

för sistnämnda skolas elever undvikas. I fortsättningsskolan meddelas

nu undervisning i yrkena snickeri, skrädderi och skomakeri. Utskottet anser att

en undersökning bör komma till stånd, huruvida icke även andra yrkesgrenar

lämpligen böra upptagas på fortsättningsskolans program. Även den av depar
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 135.

tementschefen föreslagna administrativa organisationen av fortsättningsskolan

synes utskottet giva rum för tveksamhet. Att märka är, att-upptagningsskolans

i Vänersborg elevantal vid ett bifall till departementschefens förslag

kommer att i det närmaste fördubblas. Samtidigt bibehålies samorganisationen

mellan upptagningsskolan och fortsättningsskolan, vilket måste på den

gemensamma ledningen för skolorna lägga i väsentlig mån utökade uppgifter.

Departementschefen har visserligen förordat, att en assistent skulle nyanställas

och en av lärarna i kunskapsämne förordnas såsom rektorns biträde vid

den pedagogiska handledningen av upptagningsskolans elever. Huruvida dessa

åtgärder kunna vara tillfyllest torde kunna ifrågasättas. Utskottet får erinra

därom, att besparingsberedningen ansett fortsättningsskolans stora betydelse

närmast böra föranleda till att den organiseras såsom en självständig anstalt,

och utskottet har icke kunnat undgå att finna starka skäl tala för denna av

besparingsberedningen uttalado uppfattning.

Innan fasta riktlinjer uppdragits för fortsättningsskolans i Vänersborg organisation

och byggnadsfrågor anser utskottet sig icke kunna taga ställning till

frågan huruvida mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola bör förläggas

till Vänersborg.

Vad Manillaskolan beträffar kräva denna skolas lokaler vissa reparationer

och omändringar men, sedan sådana vidtagits, synas de bliva fullt användbara

för sitt ändamål och erbjuda utrymmesmöjligheter, som på andra håll ej

stå till buds. Skulle den av utskottet efterlysta prognosen rörande elevantalet

i upptagningsskolorna komma att utvisa, att man här måste räkna med en

ökning, synes det utskottet mindre välbetänkt att just nedlägga den skola,

som inrymmer bättre möjligheter än de andra att upptaga ett större antal

barn.

Departementschefen har icke i samband med framläggandet av förslaget om

nedläggande av Manillaskolan berört frågan örn det framtida disponerandet av

skolans lokaler. Dessa representera även i sitt nuvarande skick ett ganska avsevärt

ekonomiskt värde. Det synes utskottet icke vara förenat med god ekonomi

att under nu rådande ekonomiska förhållanden låta detta stora byggnadskomplex

stå outnyttjat och få förfalla av brist på lämplig användning.

Innan något beslut fattas örn Manillaskolans nedläggande bör därför en plan

föreligga örn huru med denna stora och solida anläggning bär förfaras. Även

på denna punkt är en komplettering av den föreliggande utredningen önskvärd.

Gentemot Vänersborgs-alternativet vill utskottet framhålla, att de av departementschefen

beräknade kostnaderna för upptagningsskolans ombyggnad

förefalla att vara väl mycket hållna i underkant. Enligt utskottets uppfattning

torde man, om detta alternativ väljes, med säkerhet böra räknas med ytterligare

icke oväsentliga kostnader för den utvidgade upptagningsskolans del.

Driftskostnaderna bliva med nuvarande dyrortsgruppering billigare i Vänersborg

än å Manilla, men pågående utredningar om dyrortsgrupperingens omläggning

torde med största sannolikhet komma att medföra en viss utjämning

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

41

i detta avseende. Man bör vid bedömandet av denna fråga även erinra om den

ovan berörda eventualiteten, att mellersta distriktets upptagningsskola i framtiden

kan komma att förläggas till någon i dyrortsavseende billigare ort i

Stockholms närhet.

Av sålunda anförda olika skäl har utskottet funnit frågan om förläggandet

av det mellersta distriktets upptagningsskola icke nu böra företagas till avgörande.

Den i ärendet verkställda utredningen torde böra för frågans allsidiga

belysning kompletteras med utredning jämväl i de av utskottet här ovan

angivna avseendena. Omorganisationen är avsedd att träda i kraft från och

med budgetåret 1945/46. Utskottet håller före, att de kompletterande uppgifter

utskottet ansett erforderliga för förevarande frågas bedömande utan

större svårigheter böra kunna föreläggas nästkommande års riksdag, vilken då

torde kunna fatta slutlig ståndpunkt i ärendet. Någon förskjutning i tiden av

omorganisationens genomförande skulle härigenom icke behöva uppkomma.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig icke kunna biträda

departementschefens förslag i vad det avser fattande vid innevarande

års riksdag av beslut om förläggning av mellersta distriktets upptagningsskola.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att

Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning i av utskottet ovan angivna avseenden

samt för 1945 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen

må giva anledning;

Beträffande norra dövstumskoldistriktets upptagningsskola hava i motionerna

I: 242 och II: 368 vägande skäl anförts emot att förlägga densamma

till Gävle d. v. s. till distriktets sydligaste del, varigenom resvägen och restiden

för barnen från övre Norrland bliva avsevärt längre och möjlighet till

kontakt mellan hem och barn avsevärt förminskas. Överhuvud taget håller

utskottet före att samtliga upptagningsskolor böra erhålla en i möjligaste

mån central förläggning inom respektive distrikt. Detta gäller självfallet ej

minst det till ytvidden största, nämligen det norra distriktet. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra därom, att statskontoret i sitt i ärendet avgivna

yttrande uttalat, att därest Manillaskolan komme att bibehållas torde det

svårligen kunna anses välbetänkt att uppbygga dövstumskolorganisationen på

sådant sätt, att de tre upptagningsskolorna förlädes till Lund, Stockholm och

Gävle. Utskottet har på i det föregående anförda skäl funnit, att frågan örn

förläggningen av det mellersta distriktets upptagningsskola icke nu borde företagas

till avgörande, utan att viss kompletterande utredning borde verkställas

och frågan underställas nästkommande års riksdag. Med hänsyn härtill anser

utskottet, att ett så intimt samband föreligger mellan förläggningsfrågorna för

upptagningsskolorna i de mellersta och norra distrikten, att det icke kan anses

riktigt att lösa det sistnämnda distriktets förläggningsfråga, innan den av

utskottet begärda kompletterande utredningen i fråga om mellersta distriktet

föreligger. Utskottet har även funnit det önskvärt, att ytterligare omprövning

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 135.

ur ekonomiska och andra synpunkter ägnas frågan om ett bibehållande av

norra distriktets upptagningsskola i Härnösand.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet icke heller funnit sig kunna

nu biträda departementschefens förslag i fråga örn förläggningen av norra

distriktets upptagningsskola. Enligt utskottets mening bör riksdagen i sin omförmälda

skrivelse till Kungl. Maj:t jämväl hemställa, att Kungl. Majit

i samband med den begärda utredningen beträffande mellersta distriktets

upptagningsskola till förnyat övervägande upptager frågan örn norra distriktets

upptagningsskolas förläggning.»;

dels att utskottets yttrande angående om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

(s. 37) bort erhålla följande lydelse:

»På grund av den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit anser utskottet,

att ur det för skola i Vänersborg av departementschefen angivna

byggnadsprogrammet böra uteslutas kostnaderna för utvidgningen av matsalen

i upptagningsskolan. Departementschefen har beräknat kostnaderna för

byggnadsarbetena i Vänersborg till 20 000 kronor. Utskottet anser att för de

av utskottet förordade arbetena därstädes bör beräknas ett belopp av i runt

tal 17 000 kronor.

Vidare anser utskottet — under hänvisning till sin i det föregående intagna

ställning till frågan om förläggningen av norra distriktets upptagningsskola —

att med de till 32 000 kronor kostnadsberäknade ombyggnadsarbetena i Gävle

tOls vidare bör anstå.

Det av departementschefen föreslagna investeringsanslaget bör alltså i sin

helhet uppföras med (115 000 — 3 000 — 32 000 =) 80 000 kronor.»;

dels ock att utskottet bort hemställa

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 104 och II: 269 samt I: 242 och

n: 368,

a) med godkännande i övrigt av den av departementschefen

förordade organisationen av dövstumskolväsendet i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte —

med beaktande av vad utskottet här ovan anfört — låta

i verkställa utredning beträffande förläggningen av mellersta

och norra dövstumskoldistriktens upptagningsskolor m. m.

samt för 1945 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen

må giva anledning;

b) godkänna följande — — — (lika med utskottet)

---Summa kronor 1 180 000;

c) till Dövstumskolorna — — — (lika med utskottet)

--- 1 180 000 kronor;

d) till Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

43

för budgetåret 1944/45 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 80 000 kronor.»

2) av herr Holmdahl, som ansett

dels att utskottets yttrande angående dövstumskolornas förläggning m. m.

(s. 30 ff.) bort hava följande lydelse:

»Landet är---(lika med utskottet)---i Härnösand.

Vidkommande förläggningen---(lika med den av herr Pauli m. fl.

under 1) här ovan avgivna reservationen)---till Vänersborg.

Departementschefen har---(lika med den av herr Pauli m. fl. under

1) här ovan avgivna reservationen)---giva anledning.

Beträffande norra---(lika med utskottet)---sistnämnda stad.

Utskottet är medvetet örn att Gävleförläggningen icke är en i alla avseenden

idealisk lösning av förläggningsfrågan för norra distriktets upptagningsskola.

Nu stå emellertid de relativt goda lokalerna i Gävleskolan till buds, och det är

givetvis ur statsfinansiella synpunkter önskvärt, att de komma till användning

på lämpligast möjliga sätt samtidigt som man tillgodoser det norra distriktets

upptagningsskolas trängande behov av andra lokaler än de nuvarande. Därest

statsmakterna varit alldeles obundna av detta förhållande skulle givetvis förläggningsplatsen

för nämnda skola kunnat väljas med hänsynstagande till de

geografiska förhållandena. Under nu föreliggande omständigheter har utskottet

funnit sig böra acceptera Gävle som förläggningsort tills vidare för norra

distriktets skola. Erfarenheten torde sedan få visa om några sådana olägenheter

kunna uppstå som följd av denna förläggning, att frågan behöver upptagas

. till förnyat övervägande.

Under sålunda angivna förutsättningar anser sig utskottet kunna godtaga

departementschefens förslag om förflyttning av Härnösandsskolan till Gävle.

Av den ståndpunkt utskottet alltså intagit följer, att utskottet icke funnit sig

kunna tillstyrka bifall till det i motionerna I: 242 och II: 368 framställda

yrkandet.»;

dels att utskottets yttrande angående örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

(s. 37) bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke funnit annat att erinra mot det av departementschefen

framlagda förslaget till örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna än

att — med hänsyn till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till

frågan om förläggningen av det mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola

— ur det för skolan i Vänersborg av departementschefen angivna byggnadsprogrammet

böra uteslutas kostnaderna för utvidgning av matsalen i upptagningsskolan.

Departementschefen har beräknat kostnaderna för byggnadsarbetena

i Vänersborg till 20 000 kronor. Utskottet anser, att för de av utskottet

förordade arbetena därstädes bör beräknas ett belopp av i runt tal

17 000 kronor och att alltså anslaget i dess helhet bör uppföras med (115 000 —

— 3 000 =) 112 000 kronor.»;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 135.

dels ock att utskottet bort hemställa

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna 1:194 och II: 269 samt med avslag å motionerna

I: 242 och II: 368,

a) med godkännande i övrigt av den av departementschefen

förordade organisationen av dövstumskolväsendet i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte —

med beaktande av vad utskottet här ovan anfört — låta verkställa

utredning beträffande förläggningen av mellersta dövstumskoldistriktets

upptagningsskola m. m. samt för 1945 års

riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen må giva

anledning;

b) godkänna följande — — •— (lika med utskottet)

—--Summa kronor 1 180 000;

c) till Dövsturnskoloma — — — (lika med utskottet)

--- 1 180 000 kronor;

d) till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

för budgetåret 1944/45 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 112 000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:397 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående organisationen av dövstumskolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 10 i texten