Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944-/4$ till yrkesundervisningen jämte i ämnet väckta motioner.

1944-05-16 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:136, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944-/4$ till yrkesundervisningen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

45

Nr 136.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa

anslag för budgetåret 1944-/4$ till yrkesundervisningen

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

210, 220 och 223 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för

budgetåret 1944/45

dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar ett förslagsanslag

av 228 000 kronor;

dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader ett förslagsanslag

av 35 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. ett förslagsanslag av

2 000 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 1 000 000

kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av

500 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till inrättande av flygmekanikeravdelningar ett förslagsanslag av 800 000

kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 600 000

kronor;

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag

av 350 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 215, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 mars

1944, föreslagit riksdagen att

1. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för överstyrelsen

för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45;

2. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för överstyrelsen

för yrkesutbildning, att tillämpas under budgetåret 1944/45;

3. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 242 000 kronor;

4. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor;

5. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor;

6. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 1 200 000 kronor;

7. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

8. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till inrättande av flygmekanikeravdelningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 1 040 000 kronor;

9. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 210 000 kronor;

10. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 750 000 kronor;

11. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

12. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 125 000 kronor;

13. till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. J. Bärg m. fl. (I: 305) och den andra inom andra kammaren av herr

C. P. Olsson i Mellerud m. fl. (II: 480), vari hemställts, att statsutskottet

måtte vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 215 angående vissa

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136. •

47

anslag för budgetåret 1944/45 till yrkesundervisningen ägna uppmärksamhet

åt i motionen berörda förhållanden;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar E. Hage och R. Bergh (1:123) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Fast m. fl. (II: 182), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av frågan om anslag till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa, att förslag till lönekungörelse för lärare vid

centrala verkstadsskolor och de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser,

som härav föranledas, snarast föreläggas riksdagen;

dels en inom andra kammaren av fru Anna Ronneback m. fl. väckt motion

(II: 277), vari hemställts, att riksdagen i samband med beviljande av medel

till centrala verkstadsskolor ville uttala sig för en sådan utvidgning av dessas

verksamhetsområde, att detta även må omfatta utbildning i husligt arbete;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr G. Karlsson m. fl..(I: 89) och den andra inom andra kammaren av

herr K. G. Viklund m. fl. (II: 138), vari — så vitt nu är i fråga — hemställts,

att riksdagen måtte vid fastställande av stipendiegrunder för elever vid såväl

centrala verkstadsskolor som verkstadsskolor för arbetslös ungdom besluta,

att medellösa elever efter företagen behovsprövning skola erhålla månatliga

stipendier å 60 kronor jämte 15 kronor i månaden i särskilt tillägg under

rådande fördyring av levnadskostnaderna samt att anslaget för ändamålet

höjes i proportion härtill.

I den mån redogörelse för motionerna icke lämnas i det följande hänvisas

till motionerna I: 305, II: 182, II: 277 och II: 138.

Förslagsanslagen till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar och omkostnader.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har innevarande budgetår trätt i verksamhet.

Personalförteckningen för ämbetsverket fastställdes av 1943 års riksdag,

varvid dock lämnades öppet, huruvida personalstaten skulle kompletteras

med ytterligare en tjänst som förste byråingenjör utöver den i lönegraden

Eo 24, som inrättades av 1943 års riksdag. Kungl. Maj:t har nu föreslagit

att ytterligare en tjänst som förste byråingenjör, placerad i lönegraden

Eo 26, skall uppföras å personalförteckningen, vilken i övrigt föreslås ändrad

endast i vad avser benämningarna å vissa befattningar.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag en höjning

av avlöningsanslaget med 106 000 kronor och av omkostnadsanslaget med

17 700 kronor. Höjningarna sammanhänga väsentligen med att de nuvarande

anslagen i huvudsak äro beräknade allenast för halvt budgetår.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag

om inrättande vid överstyrelsen för yrkesutbildning av en förste byråingenjörsbefattning

i lönegraden Eo 26. Emot de av departementschefen verkställda

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 186.

kostnadsberäkningarna beträffande anslagen till avlöningar och omkostnader

för överstyrelsen för nästa budgetår har utskottet icke funnit anledning till

erinran.

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m.

Anslag till centrala verkstadsskolor ha uppförts på riksstaten först från

och med budgetåret 1942/43. Ur anslaget skall gäldas statsbidrag jämlikt

kungörelsen 1941: 716 angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor,

i vad avser bidrag till engångskostnader för undervisningen (§§ 2—4) samt

bidrag till engångskostnader för anordnande av elevinternät (§ 12), dock

att statsbidrag till kostnaderna för anskaffande av den första uppsättningen

av sådan stadigvarande undervisningsmateriel, som prövas erforderlig

för yrkesavdelning för flygmekaniker, vilken anordnas vid central verkstadsskola,

gäldas från särskilt på riksstaten uppfört anslag. Nu ifrågavarande

anslag, som för budgetåret 1942/43 var uppfört med 1 000 000 kronor,

är för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att anslaget måtte för

nästa budgetår höjas till 3 900 000 kronor. Det sålunda föreslagna anslagsbeloppet

motsvarar i avrundat tal det sammanlagda bidragsbelopp till engångskostnader,

som överstyrelsen på grundval av föreliggande ansökningshandlingar

och med hänsyn till av Kungl. Majit meddelade beslut örn

statsbidrag ansett sig böra preliminärt beräkna dels för de erkända centrala

verkstadsskolorna i Karlskrona, Strömbacka, Östanås, Häggvik och

Övertorneå, dels ock för planerade centrala verkstadsskolor i Borås, Eskilstuna,

Ljungby, Uddevalla och Örebro.

Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

Till skolöverstyrelsen ha inkommit följande underdåniga ansökningar,

nämligen från

Göteborgs och Bohus läns landsting örn erkännande av en central verkstadsskola

i Uddevalla med filial i Lysekil, bildad genom omorganisation

av verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom i Uddevalla och Lysekil,

Örebro läns landsting örn erkännande av en planerad central verkstadsskola,

förlagd till Örebro,

Södermanlands läns landsting örn erkännande av en planerad central

verkstadsskola, förlagd dels till Eskilstuna, dels till Nyköping,

Kronobergs läns landsting örn erkännande av en planerad central verkstadsskola,

förlagd till Ljungby,

Älvsborgs läns landsting om erkännande av en planerad central verkstadsskola

med avdelningar dels i Borås, dels i Trollhättan.

Därjämte hemställer Värmlands läns landsting örn statsbidrag till bland

annat nytt elevinternat vid centrala verkstadsskolan i Östanås, Karlskrona

stad om statsbidrag till nybyggnad för undervisningslokaler samt Norrbottens

läns landsting om statsbidrag till nybyggnad för undervisningslokaler

och tillbyggnad av elevinternat.

Vidare torde för beräknande av medelsbehovet tagas i betraktande, att

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 186.

49

det genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 december 1943 till Stockholms läns

landsting beviljade beloppet å 786 000 kronor till inrättande av en central

verkstadsskola i Häggvik icke kommer att disponeras under innevarande

budgetår utan torde komma att belasta anslaget under budgetåret 1944/45.

Detsamma gäller det anslag å sammanlagt 724 410 kronor, som av skolöverstyrelsen

i skrivelse den 13 november 1943 tillstyrkts beträffande en

planerad central verkstadsskola i Övertorneå.

De inkomna ansökningarna äro i vissa fall icke så fullständiga, att överstyrelsen

i nu förevarande sammanhang kan avgiva definitiva förslag angående

de statsbidrag, som böra utgå till de olika blivande centrala verkstadsskolorna

för budgetåret 1944/45. Den slutliga handläggningen torde

sålunda böra företagas i samband med avgivande av förslag till tilldelande

av bidrag till de engångskostnader, angående vilka det ankommer på

Kungl. Majit att fatta beslut. Ansökningarna synas dock i nu förevarande

skick kunna läggas till grund för bedömandet av storleken av det anslagsbehov,

som skall tillgodoses i riksstaten. Vidare har överstyrelsen ansett

sig kunna beträffande samtliga inkomna ansökningar örn erkännande av

central verkstadsskola taga ståndpunkt i fråga om erkännande samt även i

stort sett i fråga om de olika yrkesavdelningar, som överstyrelsen finnér

sig böra tillstyrka vid de olika skolorna.

Av ansökningarna angående erkännande av central verkstadsskola avse

ansökningarna från Örebro läns landsting och Kronobergs läns landsting

erkännande av verkstadsskolor, förlagda till endast en plats inom vartdera

landstingsområdet. Göteborgs och Bohus läns landsting åter hemställer om

erkännande av en central verkstadsskola i Uddevalla med filial i Lysekil,

och ansökningarna från Södermanlands läns landsting och Älvsborgs läns

landsting avse centrala verkstadsskolor med avdelningar förlagda till två

orter inom respektive landstingsområden (Eskilstuna och Nyköping respektive

Borås och Trollhättan). I fråga örn verkstadsskolan i Göteborgs

och Bohus län har emellertid landstingets finansberedning i skrivelse till

överstyrelsen den 24 januari 1944 — sedan finansberedningen under hand

erhållit meddelande om att överstyrelsen icke hade för avsikt att tillstyrka

beredningens förslag i denna del, förrän vissa ytterligare utredningar slutförts

— hemställt, att skolan i Lysekil finge fortsätta sin verksamhet med

oförändrad organisation till och med den 30 juni 1945.

Med hänsyn till att framställningarna från Älvsborgs län samt Södermanlands

läns landsting hänföra sig till upprättande av centrala verkstadsskolor

med avdelningar på mera än en ort inom respektive landstingsområden,

tillåter sig överstyrelsen hänvisa till att verkstadsskolutredningen i

sina kostnadsberäkningar utgått från ett antal centrala verkstadsskolor

av högst 23. Denna uppskattning vore dock icke annat än en approximativ

beräkning av den yttre ram, inom vilken, ur de synpunkter, som i sakkunnigbetänkandet

angivits, den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen

av den dåvarande verkstadsskolorganisationen borde kunna tänkas

stanna under överskådlig framtid. I propositionen 1941: 71 (sid. 37) har

även föredragande departementschefen erinrat örn vikten av att tillbörlig

varsamhet iakttages vid organisationens utbyggande. Med hänsyn härtill

har överstyrelsen icke ansett sig böra tillstyrka, att — såvida icke alldeles

särskilda skäl föreligga — mera än en central verkstadsskola, förlagd

till en ort inom de nämnda landstingsområdena, upprättas och erkännes.

Visserligen har i fråga örn Västernorrlands oell Norrbottens läns landstingsområden

ansetts lämpligt att upprätta två centrala verkstadsskolor

Bihang till riksdagens protokoll l$hh. G sami. Nr 135 187.

4,

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 136.

inom vartdera landstingsområdet, men i fråga om dessa landstingsområden

föreligga särskilda förhållanden, vilka knappast kunna sägas vara jämförliga

med dem inom Älvsborgs och Södermanlands län. Beträffande de sistnämnda

har överstyrelsen ansett sig böra tillstyrka städerna Borås respektive

Eskilstuna såsom förläggningsorter för centrala verkstadsskolor.

Av särskilt stor betydelse är enligt överstyrelsens uppfattning tillgodoseendet

för elever från andra kommuner än förläggningsorten med lämpliga

inackorderingsmöjligheter, vilket särskilt under förhållanden som de nu

rådande endast undantagsvis torde kunna ernås utan att elevinternat inrättas

vid de centrala verkstadsskolorna. Överstyrelsen finner det därför

synnerligen önskvärt, att elevinternat inom snar framtid kommer till stånd

vid den centrala verkstadsskolan i Häggvik. I fråga örn de nu planerade

centrala verkstadsskolorna i Borås, Eskilstuna och Örebro anser överstyrelsen,

att nämnda städer böra ifrågakomma som förläggningsorter endast

under förutsättning, att vid erkännande av skolorna såsom centrala verkstadsskolor

fästes det villkoret, att vederbörande landsting beslutar att inrätta

elevinternat. Endast härigenom kan man få full förvissning om, att

landsbygdens ungdom genom de centrala verkstadsskolorna verkligen kan

erhålla den utbildning, som den annars icke skulle komma i åtnjutande

av. Överstyrelsen finner sålunda, att inrättande av elevinternat är en

förutsättning för att dessa verkstadsskolor skola fullt motsvara det ändamål,

som närmast avsetts med denna skolform.

Statskontoret har föreslagit, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår

upptages med högst 3 000 000 kronor och har därvid anfört bland annat

följande.

Statskontoret vill inledningsvis framhålla, att frågan, huruvida behov

föreligger att inrätta nya centrala verkstadsskolor i den utsträckning, som

överstyrelsen föreslagit, undandrager sig ämbetsverkets bedömande. Statskontoret

erinrar emellertid, att riksdagen såväl 1941 som 1942 framhållit

angelägenheten av att dylika skolor inrättades med tillbörlig varsamhet

och att riksdagen i anslutning därtill tills vidare räknat med inrättandet

av högst en central verkstadsskola inom varje landstingsområde.

Endast i den mån särskilda förhållanden av ekonomisk, geografisk och

kommunikationstelcnisk natur förelåge, borde enligt riksdagens mening avsteg

kunna göras från denna regel. För den händelse dylika förhållanden

icke äro för handen, bör således såvitt statskontoret kan finna, upprättandet

av centrala verkstadsskolor med avdelningar på mera än en ort

inom respektive landstingsområden icke ifrågakomma, så mycket mindre,

som — på sätt överstyrelsen framhållit — en sådan uppdelning skulle

komma att försvåra den pedagogiska ledningen och övervakningen av skolornas

verksamhet samt medföra ökade kostnader för byggnader och drift.

Med hänsyn härtill anser sig ämbetsverket i likhet med överstyrelsen böra

bestämt avstyrka den av Älvsborgs och Södermanlands läns landsting

ifrågasatta uppdelningen på tvenne orter av de planerade verkstadsskolorna

inom dessa landstingsområden.

Åled hänsyn till de överväganden av principiell art, som läge till grund

för den nuvarande verkstadsskolorganisationen, har statskontoret icke

kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksamt gentemot förslaget, att

verkstadsskolorna inom Älvsborgs, Södermanlands och Örebro läns landstingsområden

skulle förläggas till storstäderna Borås, respektive Eskilstuna

och Örebro.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

51

Såsom förutsättning för att dessa städer skulle ifrågakomma såsom förläggningsorter

för de planerade verkstadsskolorna har överstyrelsen föreslagit,

att vid erkännande av skolorna såsom centrala verkstadsskolor

skulle fästas det villkoret, att vederbörande landsting beslutade att inrätta

elevinternat. Förslaget föranleder ej annan erinran från statskontorets

sida, än att ämbetsverket i betraktande av de med elevinternaten förenade

kostnaderna för statsverket anser, att ett dylikt villkor bör utnyttjas

endast i den mån det visar sig vara förenat med påtagliga svårigheter

att i enskilda hem anskaffa bostäder åt de elever, som under skoltiden

måste vara inackorderade å skolorten. Erinras må i detta sammanhang örn

det av chefen för ecklesiastikdepartementet år 1941 gjorda uttalandet i

denna fråga (propositionen 1941: 71, sid. 74).

De kostnadsberäkningar, som överstyrelsen framlagt under förevarande

avsnitt, undandrager sig självfallet statskontorets bedömande. Ämbetsverket

vill emellertid ifrågasätta, huruvida det för ändamålet äskade anslagsbeloppet,

3 900 000 kronor, verkligen skall behöva i dess helhet anvisas

för nästkommande budgetår. Erinras må, att till byggnadskostnader beviljat

statsbidrag skall rekvireras hos och utbetalas av vederbörande länsstyrelse

i den mån arbetets fortgång styrkes genom till länsstyrelsen ingivna

bevis eller intyg, dock att städse en fjärdedel av bidraget skall innestå,

intill dess arbetet blivit genom länsstyrelsens försorg avsynat och

godkänt samt länsstyrelsen granskat räkenskaperna över byggnadskostnaderna.

Med hänsyn härtill och då det knappast synes antagligt, att samtliga

de byggnadsarbeten, örn vilka här är fråga, kunna slutföras före budgetårets

utgång samt anslaget med hänsyn till dess karaktär av förslagsanslag

i förekommande fall må överskridas, får statskontoret för sin del

föreslå, att detsamma upptages med högst 3 000 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Jag ar icke beredd att redan i detta sammanhang taga ställning till frågan

om erkännande av de planerade centrala verkstadsskolor, beträffande

vilka ansökningar örn sådant erkännande nu föreligga. Ur anslagssynpunkt

anser jag mig dock böra räkna med att centrala verkstadsskolor erkännas

i den omfattning, överstyrelsen för yrkesutbildning förordat. De engångskostnader,

som överstyrelsen räknat med, torde kunna läggas till grund

vid bedömandet av anslagsbehovet för nästa budgetår. Med hänsyn bland

annat till vad statskontoret anfört beträffande utbetalningen av beviljade

bidrag till kostnader för byggnadsarbeten, torde det icke vara erforderligt,

att anslaget uppföres med så stort belopp, 3 900 000 kronor, som

överstyrelsen föreslagit. Anslaget torde i stället i anslutning till statskontorets

förslag böra uppföras med 3 000 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 1 300 000 kronor.

I de likalydande motionerna I: 305 och II: 1^80 anföres i huvudsak följande.

Departementschefen förklarar sig icke beredd att taga ställning till frågan

örn erkännande av de planerade centrala verkstadsskolor, beträffande vilka

ansökningar örn sådant erkännande föreligga. I propositionen erinras emellertid

örn att överstyrelsen för yrkesutbildningen och statskontoret icke ansett

sig kunna tillstyrka de förslag till skolornas förläggning inom respektive län,

sorn gjorts av landstingen i Södermanlands och Älvsborgs län. Landstinget

i Södermanlands län har föreslagit skolan förlagd med vissa avdelningar till

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Eskilstuna och vissa avdelningar till Nyköping, landstinget i Älvsborgs län

har föreslagit skolan förlagd med vissa avdelningar till Borås och vissa till

Trollhättan. Överstyrelsen och statskontoret åter förmena, att alla avdelningar

i Södermanlands län skola ligga i Eskilstuna och alla i Älvsborgs län

i Borås. Med anledning härav vilja vi framhålla följande.

Inom landet förefinnes som bekant ett stort behov av förbättrade möjligheter

för ungdomen att erhålla utbildning i de praktiska yrkena. Denna utbildning

bör därför utvidgas och givas mer likvärdighet med den teoretiska.

Ett steg i denna riktning är inrättandet av centrala verkstadsskolor. För att

emellertid dessa skolor skola kunna locka ungdomen till sig och upptaga konkurrensen

med den teoretiska utbildningen, måste tillses icke blott att undervisningen

blir den bästa möjliga utan även att tillströmningen av elever till

skolorna stimuleras genom att elevernas vistelse därstädes underlättas.

Med avseende på undervisningen vid verkstadsskolorna är det av utomordentlig

betydelse, att den får försiggå på en plats, där industriell och hantverksmässig

verksamhet av samma slag, som undervisningen avser att bibringa,

förekommer i större omfattning. Erforderliga praktiska studiebesök

underlättas därigenom, och ett för såväl undervisningen som skolans ekonomi

gagneligt samarbete kan ernås.

Det bör därjämte tillses, att den centrala verkstadsskolan är så belägen,

att den lockar ungdomen till sig. Närheten till skolan har i detta avseende

stor betydelse. Ur den synpunkten är en alltför långt driven centralisering

här lika litet önskvärd som då det gäller t. ex. folkhögskolorna, lantmannaoch

lanthushållsskolorna. För att underlätta elevernas vistelse vid skolan,

bör den ligga så, att största möjliga antal elever antingen kan bo i sina hem

eller utan alltför stor svårighet erhålla inackordering på platsen. Även för

landsbygdens ungdom är en dylik förläggning den lämpligaste. De elevhem,

som därutöver böra anskaffas, komma därigenom att icke bliva av så stor

omfattning.

En uppdelning av den centrala verkstadsskolan inom ett län på flera platser

kan ur ovannämnda synpunkter vara tillrådlig blott därvid tillses, att varje

del av skolan får en storlek, som kan anses lämplig ur driftssynpunkt och

försvarlig ur ekonomisk synpunkt. I de fall landstingen med sin intima kännedom

om länens förhållanden därför ansett en uppdelning av den centrala verkstadsskolan

behövlig, synes från statens sida hinder icke böra resas häremot,

under förutsättning att statens andel i kostnaderna för skolornas anläggning

och drift därigenom icke ökas.

Med avseende på den centrala verkstadsskolans förläggning inom Södermanlands

län må från ovan berörda synpunkter anföras följande.

Metallindustrien i Eskilstuna och möbelindustrien i Nyköping äro var för

sig av den betydenhet, att de ur undervisningssynpunkt böra vara utslagsgivande

faktorer på förläggningen av den centrala verkstadsskolans avdelningar

för mekaniker och möbelsnickare. Den undervisning, som berör metallindustrien,

bör således förläggas till Eskilstuna och den, som berör träindustrien,

till Nyköping. Övriga yrkesavdelningar böra fogas till dessa på ett

sådant sätt, att skolan på vardera platsen får en lämplig storlek.

Beträffande kostnaderna för elevernas vistelse vid skolan må erinras örn,

att, även om man bör eftersträva, att landsbygdens ungdom skall söka sig

till verkstadsskolorna, man icke får bortse från, att bebyggelsen är tätast i

städerna och dessas omgivning, varför trots allt de flesta eleverna komma där
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

53

ifrån. Att helt avstänga städernas ungdom kan icke vara välbetänkt, även

om denna utbildningsform i första hand är avsedd för landsbygden. Givetvis

bör dock den mera grundliga utbildning, som av industrierna å en del tätbebyggda

orter bedrives, alltjämt kvarstå och utvecklas. Då sedan gammalt

intresset för metallyrket i detta län är mest utpräglat i trakten av Eskilstuna

och för snickaryrket, speciellt möbelsnickeri, i trakten av Nyköping, kan man

förutse, att vistelsen vid skolan för de elever, som skola utbildas i metallyrket,

blir billigast, om skolan ligger i Eskilstuna, och för dem som skola

utbildas till möbelsnickare, billigast om den ligger i Nyköping.

Vad Älvsborgs län beträffar må framhållas, att då länets landsting utan

meningsskiljaktighet ansett det för ernående av ett tillfredsställande resultat

nödvändigt att uppdela den planerade centrala verkstadsskolan för länet på

tvenne avdelningar — en för norra och en för södra länsdelen — så grundar

sig denna mening på en ingående kännedom örn landstingsområdets befolkningsförhållanden,

näringslivets struktur, kommunikationsförhållanden m. m.

Länets långsträckta geografiska figur upptager tvenne egentliga befolkningscentra,

ett centrum förlagt till trakterna omkring Trollhättan och Vänersborg

och ett med Borås som medelpunkt. I södra länsdelen dominera textiloch

beklädnadsindustrierna under det de på metall- och skogsprodukter

baserade industrierna äro väsentligen företrädda i den norra delen av länet.

Även örn det är sörjt för att vederbörande större näringsgrenar inom landstingsområdet

i fortsättningen liksom hittills skola i väsentlig utsträckning

tillgodose sina egna behov av yrkesutbildning, så måste det under alla förhållanden

anses välbetänkt, att centrala verkstadsskolans undervisningsplan

smidigt ansluter sig till det i bygden dominerande förvärvslivet.

På nästan samtliga övriga områden ha av såväl statsmakterna som landstingsområdets

egna förvaltningsmyndigheter de för länet säregna förhållandena

beaktats. Älvsborgs län är sålunda det enda län, vilket vid val till riksdagens

andra kammare är uppdelat i två valkretsar. Hushållningssällskap

och kristidsstyrelse äro dubblerade, och landstinget har med hänsyn till befolkningens

intressen funnit det oundgängligt att inrätta tvenne rättshjälpsanstalter,

tvenne centrallasarett och tre större sanatorier, tre lantmannaskolor,

två folkhögskolor o. s. v. Länets folkmängd, vilken utgör mer än 330 000

innevånare, synes likaledes starkt stödja den beräkning om behovet av yrkesutbildningsplatser,

som landstinget efter omsorgsfull prövning kommit till.

Beträffande den hänvisning till centrala verkstadsskolan i Uddevalla av

elever från Älvsborgs län, som överstyrelsen uttalat sig för, så förutsätter

detta en förbindelse över liinsgränsen, som endast existerar för en mycket

begränsad bygd i sydvästra Dalsland. Av tillströmningen av elever till Göteborgs

och Bohus läns landstings n. v. skola i Uddevalla torde densamma

icke få möjlighet emottaga elever från Älvsborgs län i sådan utsträckning,

att behovet för norra delen av sagda län blir tillnärmelsevis tillgodosett.

Det skulle för övrigt te sig ganska egendomligt, örn utbildningen inom

de mekaniska yrkena skulle förläggas i annan bygd, än där denna yrkesutövning

har sitt väsentliga säte. Starka skäl tala således för skolans förläggning

i enlighet med landstingets önskan.

Givetvis kan här förevarande skolors förläggning enligt landstingens förslag

medföra något ökade kostnader. I skrivelser till statsrådet och chefen

för ecklesiastikdepartementet lia därför respektive landstings förvaltningsutskott

meddelat, att landstingen vore beredda att bära de merkostnader

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

som kunde betingas av bifall till dessas framställningar. Även härav bör

framgå vilket avseende som fästes vid skolornas förläggning på gagneligaste

sätt.

Utskottet biträder departementschefens förslag angående anvisande för

nästa budgetår av ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor till inrättande av

centrala verkstadsskolor.

Med hänsyn till vad i motionerna I: 305 och II: 480 anförts får utskottet

erinra örn följande. I sin skrivelse nr 197: 1941 i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 71: 1941 angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

m. m. jämte i ämnet väckta motioner uttalade riksdagen, att det torde böra

efter förhållandena i varje särskilt fall prövas, om en central verkstadsskola

kunde och borde förläggas med avdelningar på flera orter inom rekryteringsområdet.

En sålunda uppdelad verkstadsskola borde emellertid enligt riksdagens

mening i lika mån tillgodose ungdomen i alla kommuner i rekryteringsområdet.

Vidare anförde riksdagen i sin skrivelse nr 315: 1942 i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 171: 1942 angående anslag för budgetåret

1942/43 till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner,

att mer än en verkstadsskola borde inom ett landstingsområde kunna

imättas, där förhållanden av ekonomisk, geografisk eller kommunikationsteknisk

natur motiverade en dylik åtgärd.

Med hänsyn till dessa uttalanden från riksdagens sida föreligger alltså icke

hinder för Kungl. Majit att medgiva antingen att en central verkstadsskola

uppdelas och förlägges med avdelningar på olika orter inom rekryteringsområdet

eller ock att två verkstadsskolor upprättas inom ett och samma landstingsområde.

De i ovannämnda motioner berörda frågorna beträffande erkännande

av centrala verkstadsskolor i Södermanlands och Älvsborgs län

äro för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet utgår

ifrån att Kungl. Majit vid sitt ställningstagande till nämnda ärenden kommer

att mot varandra ingående väga de olika skäl, som å ena sidan tala för

överstyrelsens förslag till nämnda skolors förläggning, å andra sidan kunna

åberopas för ett biträdande av de i ämnet gjorda framställningarna från här

berörda två landstings sida. Utskottet får erinra örn att dessa landsting erbjudit

sig att bära de merkostnader, som kunde uppkomma av ett bifall till

deras framställningar. Utskottet anser sig i detta sammanhang böra understryka

det av 1941 års riksdag gjorda uttalandet, att en uppdelad verkstadsskola

bör i lika mån tillgodose ungdomen i alla kommuner inom rekryteringsområdet.

Härjämte vill utskottet framhålla, att vid erkännande av centrala

verkstadsskolor bör, där förhållandena så påkalla, fästas det villkoret, att

vederbörande landsting beslutar inrätta elevhem. Med vad utskottet sålunda

anfört torde ovannämnda motioner I: 305 och II: 480 få anses besvarade.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

55

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor till

1 200 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:123 och II: 182 gjorda yrkandet har anförts

följande.

Av ifrågavarande anslag utgår bland annat statsbidrag till avlöning av

lärarna vid de centrala verkstadsskolorna. Statsbidrag utgår med belopp motsvarande

hela avlöningskostnaden. Enligt Kungl. Majrts kungörelse angående

statsbidrag till centrala verkstadsskolor (SFS nr 716/1941, ändr. genom SFS

nr 596/1942) utgår statsbidraget emellertid med ett visst belopp för år och

yrkesavdelning, så t. ex. i ortsgrupp A med 6 185 kronor. Detta belopp skall

sedan av skolans huvudman fördelas mellan de lärare, vilka undervisa inom

yrkesavdelningen, nämligen läraren i yrkesarbete, läraren i teoriundervisning

och läraren i gymnastikundervisning. Undervisningen omfattar dels yrkesarbete

37 veckotimmar under 35 veckor och 45 veckotimmar under 12 %

veckor, dels teoriundervisning 8 veckotimmar under 35 veckor samt dels

gymnastikundervisning 3 veckotimmar under 47 % veckor. Fördelningen av

statsbidraget på de olika lärarna har medfört olika resultat vid olika skolor.

Vid vissa skolor har man t. ex. måst anställa teorilärare och gymnastiklärare

mot en tämligen hög timlön, och härigenom har den lön, som kunnat tillerkännas

yrkesläraren, nämligen återstoden av statsbidraget, blivit relativt

låg. Har man härjämte icke haft möjlighet att vid gymnastikundervisningen

sammanföra två eller flera yrkesavdelningar till en gymnastikavdelning, har

på varje yrkesavdelning belöpande andel i kostnaden för gymnastiklärarens

ersättning ökats och yrkeslärarens lön än ytterligare minskats. Vid andra

skolor åter ha motsatta förhållanden kunnat inträffa. Detta har medfört, att

lärarnas löner blivit varierande vid olika skolor och stundom även ° vid en

och samma skola. Alltför ofta har det också visat sig, att det sätt, pa vilket

statsbidraget fastställts att utgå, medfört, att skolorna ha svårighet att såsom

lärare förvärva yrkesmän med den skicklighet och de egenskaper, som

skäligen borde fordras. Det synes till följd härav nödvändigt, att staten genom

en lönekungörelse reglerar det sätt, på vilket yrkeslärarnas och övriga lärares

vid de centrala verkstadsskolorna löner skola utgå. I samband härmed synes

en omprövning av yrkeslärarnas löneställning böra verkställas, då det visat

sig svårt att med nuvarande löner tillförsäkra skolorna en verkligt dugande

lärarpersonal.

En lönekungörelse är emellertid även ur andra synpunkter starkt av behovet

påkallad. För närvarande finnas inga bestämmelser, huru skall förfaras

med en lärares avlöningsförmåner vid tjänstledighet på grund av olycksfall

i tj jin sten, sjukdom, militärtjänstgöring eller enskilda angelägenheter. Ej

heller frågan om lärares rätt till fri läkarvård och sjukhusvård eller frågan

örn vikaries avlönande är reglerad. Fn del av dessa frågor förutsattes skola

lösas i samband med en eventuell reglering av lärarbefattningarna för anslutning

till statens pensionsanstalt. Att åstadkomma en dylik reglering inom de

nuvarande statsbidragsbestämmelsernas ram har emellertid visat sig vara förbundet

med betydande svårigheter. Då spörsmål uppkommit av ovan berört

slag, har hittills framställning i varje särskilt fall måst göras till Kungl.

Majit för erhållande av direktiv. Nödvändigheten att tillgripa ett dylikt förfaringssätt

mäste emellertid framstå såsom synnerligen otillfredsställande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Statsutskottets utlåtande nr 136.

Till stöd för det i motionen II: 377 framställda yrkandet anföres huvudsakligen

följande:

Eldningen för husmödrar och hembiträden har ännu icke ordnats på

tillfredsställande sätt, vilket otvivelaktigt är en av orsakerna till den pågående

och oroväckande minskningen av rekryteringen till hembiträdeskåren.

.. ha[ lange ratt en oerhörd brist på kvinnlig arbetskraft för hushållsord

’ ■ i °, 1 har ''^‘1 varit så, att den arbetskraft, som verkligen stått

till bilds, icke halt någon som helst utbildning i yrket, även örn den under

uppväxttiden i hemmet deltagit i husliga sysslor och därigenom erhållit någon

erfarenhet örn i ett hem förekommande arbetsuppgifter.

Emellertid är det ju så, att flickorna i allmänhet en gång själva skola bli

husmödrar och taga vardnaden om ett hem. Många gå till den uppgiften

ganska främmande för de arbetsuppgifter, som komma att möta, och de ha

knappast förmåga att fylla en husmoders utomordentligt betydelsefulla

garning. I hemmet skall det unga släktet fostras, där kommer det att erhålla

de torsta, manga gånger bestämmande intrycken av omvärlden, och där

komma dess egenskaper att grundläggas och danas ut i den mån detta är ett

resultat av miljöns påverkningar.

Utifrån sådana synpunkter hålla vi bestämt före, att så länge utbildningsfrågan

tor husmödrar och hembiträden icke erhållit tillfredsställande lösning,

böra alla möjligheter tillvaratagas för att bereda den kvinnliga ungdom, som

ar och kan tänkas bli intresserad av hembiträdesyrket, tillfälle till en så allsidig

och grundlig utbildning, som under nuvarande förhållanden kan ges.

badana möjligheter erbjudas enligt vår mening vid de centrala verkstadsskolorna,

vilka efter hand torde komma att upprättas inom varje län. Nu

gallande statsbidragsbestämmelser medge emellertid icke att statsbidrag för

utbildning i husligt arbete far utgå vid dessa skolor, då hemsysslor av någon

anledning icke anses tillhöra yrken i egentlig mening. Även örn en sådan definition

kan ha visst fog för sig, örn nian strängt håller sig till rent hantverksmässiga

synpunkter, ter det sig onekligen något egendomligt, att den kvinnliga

ungdomen skall vara helt utstängd fran utbildning i hemvård vid de

centrala verkstadsskolorna, varest den bästa och gedignaste undervisningen

skulle kunna ges. Mot detta resonemang kan visserligen framhållas, att bidrag

av staten för hembiträdesutbildningen sker i annan ordning och att följaktligen

även blivande hembiträden kunna erhålla erforderlig handledning

för att kunna väl sköta sina arbetsuppgifter. Härvid bör dock bemärkas att

statens bidrag äro mycket blygsamma och att oss veterligt endast ett fåtal

större städer inrättat skolor för utbildning i hemmets skötsel och vård. Med

landstingen som huvudmän bleve de ekonomiska möjligheterna helt andra,

och man kan knappast med fog anse en utbildningsmöjlighet för hembiträden

inom varje landstingsområde vara orimligt begärt eller icke av behovet påkallat.

De centrala verkstadsskolorna, vilka komma att ge den manliga ungdomen

utomordentliga möjligheter till allsidig yrkesutbildning, ha däremot icke så

mångå yrkesgrenar av större betydelse att erbjuda den kvinnliga ungdomen.

Hårfrisörskor, kokerskor, tvätterskor för maskinell tvätt o. s. v. äro visserligen

behövliga i det moderna arbetslivet, men dels utbildas tillräckligt många

av dem i så att säga den öppna marknaden, och dels har samhället ganska

begränsat behov av dylika yrkeskvinnor. Det sistnämnda gäller i synnerhet

inom sådana län, varest få eller kanske inga större städer finnas. Yrkesutbildningen

för flickor vid de centrala verkstadsskolorna har därför ofta måst

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

57

begränsa sig till att omfatta klädningssömnad, vilket ju faktiskt är mycket

torftigt, örn man tar i betraktande de rikt differentierade möjligheter till

yrkesutbildning, som den manliga ungdomen beretts.

Även ur en annan synpunkt vore det önskvärt, att utbildning i husligt

arbete kunde lämnas vid de centrala verkstadsskolorna. Från såväl husmoders-

som hembiträdeshåll framföres ofta den uppfattningen, att hemarbetet

är undervärderat, dåligt betalt och ej erkänt som ett verkligt yrke

jämställt med andra. Förutom övriga ekonomiska och sociala förhållanden

torde också denna mening vara en bidragande orsak till minskningen av

hembiträdeskåren. Det vore därför synnerligen angeläget att vidtaga sådana

åtgärder i olika avseenden, att hemarbetets yrkesanseende hävdas och ökas.

Genom att vid de centrala verkstadsskolorna upptaga det husliga arbetet

jämsides med andra yrken för den kvinnliga ungdomen skulle hemarbetets

karaktär av verkligt yrke komma att ytterligare markeras.

Utskottet tillstyrker i enlighet med vad departementschefen föreslagit, att

ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 1 200 000

kronor.

Vad i motionerna I: 123 och II: 182 anförts har synts utskottet tala för

att en översyn verkställes beträffande nu gällande grunder för statsbidrag

till avlöning åt lärare vid centrala verkstadsskolor. Utskottet vill framhålla

angelägenheten av att Kungl. Maj:t tager denna fråga under skyndsamt övervägande

och vidtager de åtgärder, som befinnas påkallade. Med vad sålunda

anförts torde ifrågavarande motioner få anses besvarade.

I motionen II: 277 har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår —

yrkats, att riksdagen ville uttala sig för en sådan utvidgning av de centrala

verkstadsskolornas verksamhetsområde, att detta även skulle omfatta utbildning

i husligt arbete. Utskottet är för sin del icke övertygat om lämpligheten

av att anknyta berörda utbildning till de centrala verkstadsskolorna.

Denna utbildning anser utskottet alltjämt liksom för närvarande böra vara

knuten till de kommunala och enskilda anstalterna för yrkesutbildning. Utskottet,

som i likhet med motionärerna vill understryka betydelsen av att

utbildningen i husligt arbete i möjligaste mån förstärkes och utvidgas, anser

att för ernående av detta syfte till övervägande bör upptagas frågan om

höjning av statsunderstödet för undervisning i husligt arbete vid omförmälda

anstalter. Härigenom torde man kunna räkna med att undervisningen i husligt

arbete vid ifrågavarande yrkesskolor i ökad utsträckning kan komma till

stånd. Utskottet utgår ifrån att överstyrelsen för yrkesutbildning har sin

uppmärksamhet riktad på detta spörsmål. På grund av vad utskottet sålunda

anfört kan utskottet icke tillstyrka bifall till det i motionen II: 277 framställda

yrkandet.

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande till förevarande ändamål av ett förslagsanslag

av 150 000 kronor, vilket innebär en anslagsminskning med

350 000 kronor, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet.

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

U tskottet.

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Marits förslag att för nästa budgetår

uppföra ifrågavarande anslag med ett belopp av 1 040 000 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning med 240 000 kronor.

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal.

Genom beslut den 28 januari 1944 har Kungl. Majit medgivit, att Mölndals

stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom finge successivt omorganiseras

till en flygmekanikerskola, tills vidare omfattande åtta yrkes- och sex specialavdelningar.

Överstyrelsen för yrkesutbildning, som förutsatt, att anslag för ändamålet

skall för nästa budgetår anvisas under ovanstående anslagsrubrik, har beräk
-

nat kostnaderna på följande sätt:

a) avlöning till rektor och övriga lärare .............. kronor 115 075

b) administrationskostnader .......................... » 19 900

c) anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel . . » 15 000

d) anskaffning av inventarier ........................ » 1 000

e) underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel . . » 19 900

f) sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader för

eleverna ...................................... » 4 975

g) förhyrande av undervisningslokaler m. m........... » 11 000

h) hyreskostnader för matserveringslokal, elevhem och

övriga elevbostäder..................... » 25 350

Summa kronor 212 200.

överstyrelsen har i anslutning till de statsbidragsgrunder, som kommit

till uttryck i Kungl. Maj:ts beslut örn statsbidrag till driften av ifrågavarande

skola under tiden den 1 januari—den 30 juni 1944, beräknat, att

kostnaderna för ovan under a)—f) och under h) angivna ändamål skola

helt bestridas av statsmedel samt att statsbidrag skall utgå med hälften av

kostnaderna för undervisningslokaler, dock med högst 11 000 kronor för år.

Departementschefen, som bifallit överstyrelsens förslag örn att statsbidrag

till driften av ifrågavarande skola anvisas under särskilt anslag, har för egen

del anfört följande.

Mot den av överstyrelsen beräknade fördelningen av kostnaderna för driften

av ifrågavarande skola mellan stat och kommun finner jag ej anledning till

erinran. Medelsbehovet för nästa budgetår torde i nära anslutning till överstyrelsens

förslag böra uppskattas till i runt tal 210 000 kronor, med vilket belopp

anslaget sålunda torde böra uppföras. Det torde böra ankomma på Kungli

Majit att meddela beslut om statsbidrag till driften av ifrågavarande skola.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

under denna punkt framställda förslag.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

59

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av

600 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att ifrågavarande anslag

måtte för nästa budgetår uppföras med 750 000 kronor, vilket innebär en

anslagshöjning med 150 000 kronor. Överstyrelsen har därvid räknat med

att de planerade centrala verkstadsskolorna i Uddevalla och Örebro komma

att vara i verksamhet under nästa budgetår samt att elevantalet vid

redan erkända centrala verkstadsskolor kommer att ökas på grund av tillkomsten

av nya yrkesavdelningar.

Departementschefen har i enlighet med överstyrelsens förslag förordat, att

förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med 750 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 89 och II: 138 gjorda yrkandet har anförts

i huvudsak följande.

Enligt gällande bestämmelser, grundade på riksdagens beslut år 1941, äro

/stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

samt centrala verkstadsskolor i likhet med stipendiegrunder för annan

yrkesundervisning maximerade till 45 kronor per månad för elever i högsta behovsgrad.

Tidigare hade medellösa elever vid yrkesskolor för arbetslös ungdom

ävensom vid centrala verkstadsskolor, som tillkommit genom omorganisation

av s. k. arbetslöshetsskolor, erhållit månatliga stipendier upp till 60 kronor.

Denna möjlighet står nu öppen endast för elever vid skolor för arbetslös

ungdom.

På många håll ställde man sig synnerligen tveksam till den besparingsåtgärd,

som sänkningen av dessa stipendier innebar och som i betydande grad försvårat

för medellösa ynglingar att erhålla värdefull yrkesutbildning. Aven departementschefen

synes ha delat denna tveksamhet, ty vid behandlingen av frågan

1941 uttalade han, att därest läget på arbetsmarknaden skulle bliva sådant,

att vid stipendiefrågans bedömande arbetslöshetssynpunkter ansågos böra tillmätas

avgörande betydelse, spörsmålet om stipendiebeloppens avvägning vid

de centrala verkstadsskolorna borde upptagas till särskild omprövning.

När frågan år 1942 ånyo var föremål för statsmakternas behandling underströk

departementschefen ånyo, att om så prövades oundgängligt med hänsyn

till särskilda förhållanden, såsom förekomsten av en markerad arbetslöshet

inom viss skolas rekryteringsområde, borde Kungl. Maj:t äga rätt att medgiva

höjning av stipendiebeloppen upp till 60 kronor per månad. Samma år anfördes

också i motioner i båda kamrarna, att den föreslagna sänkningen av stipendierna

åt elever vid centrala verkstadsskolor och verkstadsskolor för arbetslös

ungdom skulle komma att få mycket ogynnsamma verkningar för dessa elever

och för skolornas verksamhet överhuvud taget. Motionärerna erinrade vidare

örn att då riksdagen tidigare lämnade sitt medgivande om högre stipendiebelopp

till elever vid verkstadsskolor för arbetslös ungdom, så hade avsikten

därmed varit att kunna bereda obemedlade unga medborgare möjlighet till

utbildning i något yrke. Det vitsordades också av motionärerna, att dessa åtgärder

haft den allra största betydelse i socialt hänseende. I stället för att sti
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 136.

pendierna för här berörda elevkategorier skulle sänkas, ansågo motionärerna,

att en höjning av desamma borde vara befogad. Ty genom ökade kostnader,

som rådande prisfördyringar vållat elevhushållen vid dessa skolor, hade stipendiernas

realvärde sjunkit högst avsevärt, varför särskilda svårigheter uppstått

för eleverna att bestrida utgifterna för vistelsen vid skolorna. Dessa svårigheter

måste bli så mycket mera kännbara som utbildningstiden omfattade

minst två år.

När riksdagen behandlade frågan beslöt den emellertid att i princip vidhålla

den ståndpunkt statsmakterna tidigare intagit med avseende å stipendiebeloppen

till dessa skolors elever. Dock ansåg riksdagen, att det borde läggas en viss

möjlighet i Kungl. Maj:ts hand att medgiva förhöjning av ifrågavarande stipendiebelopp.

Enligt riksdagens mening skulle nämligen en del arbetslöshetsskolor

komma att ombildas till centrala verkstadsskolor och härvid få ett

elevklientel, grundat på i stort sett samma sociala och ekonomiska underlag

som det, vilket rekryterat den tidigare arbetslöshetsskolan. Ett liknande klientel

torde — ansåg riksdagen — särskilt under vissa förhållanden komma att

rekrytera även sådana centrala verkstadsskolor, som icke uppkommit genom

ombildning av arbetslöshetsskolor. Riksdagen fann det därför befogat att, där

förhållandena med avseende å förefintlig arbetslöshet eller elevklientelets ekonomiska

bärkraft vore likartade mellan arbetslöshetsskolor och centrala verkstadsskolor,

stipendieunderstöden vid dessa läroanstalter också utmättes efter

ensartade grunder. Efter förslag av skolöverstyrelsen kunde sålunda Kungl.

Maj:t medgiva förhöjning av stipendiebeloppen vid centrala verkstadsskolorna,

dock högst 60 kronor per månad.

Nu har emellertid den av riksdagen således anvisade möjligheten att höja

stipendierna åt elever vid centrala verkstadsskolorna icke utnyttjas. Skall dock

den yrkesutbildning, som verkstadsskolorna erbjuda, komma även den sämst

ekonomiskt lottade delen av landets ungdom till gagn, vilket ursprungligen

ju var meningen, är det nu nödvändigt, att stipendiemöjligheterna för här

berörda ungdom avsevärt förbättras. Det är eljest att befara — som också

överstyrelsen för yrkesutbildning framhåller — att för yrkesutbildning lämpliga

ungdomar i stor utsträckning av ekonomiska skäl måste avstå från en ur

såväl deras egen som samhällets synpunkt önskvärd utbildning. På en del håll

har en omfattande arbetslöshet redan gjort sig kännbar, och det är ostridigt,

att levnadskostnaderna stigit avsevärt, sedan nu gällande stipendiebelopp fastställdes.

Men bortsett från dessa förhållanden, vilkas menliga inverkan ej kan

förringas, bör man taga särskild hänsyn till att det här gäller en ungdom, som

utan det allmännas hela stöd är utestängd från alla utbildningsmöjligheter.

Departementschefen meddelar i anslutning till detta ärende, att under förflutet

budgetår har belastningen av anslaget för här berörda ändamål undergått

en ganska kraftig minskning. Orsaken härtill, säger han, kan icke med

säkerhet angivas. Måhända måste man befara, att huvudorsaken består däri,

att elevklientelet vid exempelvis centrala verkstadsskolor efter stipendiernas

sänkning kommit att rekryteras från ekonomiskt och socialt bättre ställda skikt

i samhället, än vad som förekom tidigare. Det är visserligen så, att fattiga

familjefäder under dessa år haft arbete, men någon möjlighet att därför kunna

bekosta barnens utbildning, sedan under nu rådande prisläge en stor familj

försörjts, är ej för handen. Skall den av statsmakterna tillskapade yrkesutbildningen

för mededlösa ungdomar nå det ursprungligen avsedda syftet, är det nu

oavvisligen nödvändigt, att det allmänna med förbättrade stipendiemöjligheter

träder hjälpande emellan.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

61

Stipendierna vid centrala verkstadsskolor utgå för närvarande enligt samma

grunder som vid övriga statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning eller i tredje behovsgraden med högst 45 kronor, i andra

behovsgraden med högst 25 kronor och i första behovsgraden med högst 15

kronor, allt för månad räknat. Vid verkstadsskolorna för arbetslös ungdom ha

stipendierna hittills utgått med ett till högst 60 kronor för elev och månad

förhöjt belopp. Riksdagen har (skrivelse nr 315:1942) beträffande de centrala

verkstadsskolorna lagt i Kungl. Maj:ts hand en viss möjlighet att medgiva

förhöjning av stipendiebeloppen vid nyssnämnda skolor. Riksdagen har nämligen

funnit det befogat, att, där förhållandena med avseende å förefintlig

arbetslöshet eller elevklientelets ekonomiska bärkraft vore likartade mellan

arbetslöshetsskolor och centrala verkstadsskolor, stipendieunderstöden vid

dessa läroanstalter också utmättes efter ensartade grunder. I sin omförmälda

skrivelse bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:t att i sådana fall, som sålunda

angivits, medgiva förhöjning vid central verkstadsskola av stipendiebeloppen,

dock ej utöver hittillsvarande vid arbetslöshetsskola tillämpade maximum.

Enligt vad utskottet har sig bekant har nämnda möjlighet att höja stipendiebeloppen

icke i annan mån av Kungl. Majit utnyttjats än att Kungl. Majit

genom beslut den 3 mars 1944 medgivit, att statsbidrag till elevstipendier för

budgetåret 1942/43 finge av överstyrelsen för yrkesutbildning tilldelas styrelsen

för Västernorrlands läns landstings centrala verkstadsskolor i Sandö och

Sundsvall utöver de bidrag, som tidigare av skolöverstyrelsen beviljats för

samma ändamål och budgetår, med belopp, beräknat efter högst 15 kronor

för elev och månad beträffande varje elev, som vunnit inträde vid skolorna,

innan dessa omorganiserats till centrala verkstadsskolor och därjämte dels

haft sin hemort så belägen, att han måst vara helinackorderad vid skolan, dels

ock vid beräknandet av det redan beviljade bidraget hänförts till tredje

behovsgraden.

Enligt utskottets mening torde man vid bedömandet av stipendiebeloppens

storlek icke kunna undgå att taga hänsyn till den förskjutning uppåt av levnadskostnaderna,

som under de senare åren ägt rum, och det minskade realvärde,

som stipendiebeloppen på grund härav kommit att erhålla. Därest

stipendiebeloppens storlek med hänsyn till de faktiska utbildningskostnaderna

hållas för låga, synes det utskottet uppenbart att detta förhållande i längden

måste inverka menligt på elevtillströmningen till de centrala verkstadsskolorna.

Exempel kunna redan nu anföras på huru eleverna vid en skola huvudsakligen

rekryteras med ungdom bosatt på eller i den närmaste omgivningen

av den ort, till vilken skolan är förlagd, medan däremot mera avlägset boende

ungdom icke nämnvärt utnyttjar skolan. Skulle denna företeelse bli mera allmän,

kunna därigenom de centrala verkstadsskolornas fortsatta utveckling

i hög grad äventyras.

Med hänsyn till den ståndpunkt riksdagen tidigare intagit till detta spörsmål

och i anledning av vad i motionerna I: 89 och lii 138 anförts förväntar

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

Utekottet.

utskottet, att Kungl. Majit utnyttjar den Kungl. Majit av riksdagen lämnade

befogenheten att medgiva höjning av här ifrågavarande stipendiebelopp

i samtliga de fall, där de av riksdagen angivna förutsättningarna härför föreligga.

Vad beträffar det i nyssnämnda motioner gjorda yrkandet är utskottet

icke berett att tillstyrka den i motionerna ifrågasatta ökningen av stipendiebeloppen

utöver 60 kronor med ytterligare 15 kronor för månad. Utskottet

får emellertid erinra om att riksdagen i skrivelse nr 8 innevarande år underpunkten

183 anhållit om utredning rörande stipendiegrunderna vid folkhögskolor

m. fl. läroanstalter. Utskottet förutsätter, att vid nämnda utredning

jämväl nu förevarande frågor upptagas till bedömande.

Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit i fråga om storleken av

stipendiebeloppen vid de centrala verkstadsskolorna har utskottet ansett sig

böra tillstyrka, att här ifrågavarande anslag för nästa budgetår höjes utöver

Kungl. Majits förslag med ett belopp av 100 000 kronor och alltså uppföres

med 850 000 kronor.

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor till

100 000 kronor. Härvid har förutsatts, att stipendier åt elever vid flygmekanikerskolan

i Mölndal skola utgå från ett särskilt riksstatsanslag.

I enlighet med vad departementschefen föreslagit anser utskottet ifrågavarande

anslag för nästa budgetår böra upptagas med 100 000 kronor.

Förslagsanslaget till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid flygmekaniker skolan i Mölndal.

I enlighet med förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning har Kungl. Majit

till förevarande ändamål för nästa budgetår äskat ett förslagsanslag av 125 000

kronor. Härvid har förutsatts, att stipendierna skola utgå efter samma grunder

som gälla för stipendier åt elever vid verkstadsskolorna för arbetslös ungdom.

Utskottet tillstyrker, att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas

ett anslag av 125 000 kronor.

Reservationsanslag till Bidrag till kostnader för granskning av

utförda gesällprov.

I skrivelse den 2 december 1943 har Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

gjort framställning örn utverkande åt organisationen av ett

förslagsanslag av 10 000 kronor för budgetåret 1944/45, att användas så
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

63

som bidrag till bestridande av med lärlings- och granskningsnämndernas

arbete förenade kostnader.

Framställningen har tillstyrkts av överstyrelsen för yrkesutbildning, som

dock förordat anvisande av ett reservationsanslag för ändamålet.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har sedan länge intresserat

sig för hantverkets yrkesutbildning och har därvid såsom riktmärke

uppställt att genom förbättrad skolning för yrket göra hantverksbanan

lockande för begåvad, framåtsträvande manlig och kvinnlig ungdom. Ett

värdefullt initiativ i detta syfte har organisationen tagit genom att uppdraga

riktlinjer för lärlingsutbildningen och utfärda bestämmelser i fråga

om gesällprov för olika hantverksyrken. För en rättvis och opartisk bedömning

av gesällproven svara särskilda lärlings- och granskningsnämnder.

I deras åligganden ingår bland annat att utöva kontroll beträffande gesällprov,

som avläggas dels av lärlingar, för vilkas utbildning statsbidrag

utgår till hantverksmästare, dels av sådana elever vid verkstadsskolor,

vilkas utbildning avslutas med dylikt prov.

Den av hantverksorganisationen nu väckta frågan torde närmast avse,

att statsbidrag skall utgå till resekostnad och traktamentsersättning åt

granskningsman i sådana fall, då denne måste tillkallas från annan ort än

den, där bedömningen av gesällprov skall äga rum. Det har invänts, att

denna fråga står i sådant sammanhang med spörsmålet om lärlingsutbildningens

slutliga ordnande, att den lämpligen bör prövas först vid övervägandet

av detta vittutseende spörsmål i dess helhet. Jag kan emellertid

icke finna, att så är fallet. Den av hantverksorganisationen genomförda

granskningsverksamheten fyller enligt min mening en så betydelsefull uppgift

inom lärlingsutbildningen och har nått en sådan stabilitet, att den

icke bör eftersättas av brist på medel.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att staten lämnar bidrag till kostnaderna

för granskning av utförda gesällprov. För nästa budgetår torde

för ändamålet ett reservationsanslag av 5 000 kronor, d. v. s. det av 1936

års hantverkssakkunniga föreslagna beloppet, böra utverkas av riksdagen.

Anslaget bör ställas till förfogande av överstyrelsen för yrkesutbildning,

att disponeras enligt grunder, som Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen

torde böra äga bestämma.

Utskottet har ansett sig böra biträda vad departementschefen under ifrågavarande

punkt föreslagit och har icke funnit något att erinra mot att för berörda

ändamål anvisas ett belopp av 5 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

T. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och motionerna I: 89 och II: 138, så vitt nu är i fråga,

a) godkänna följande personalförteckning för överstyrelsen

för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1944/45:

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Personalförteckning.

Befattning. Tjänstemän a Ordinarie stat. Lönegrad.

1 överdirektör ................................. CIO

3 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör ................................ A 26

1 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 byråsekreterare .............................. A 21

1 kansliskrivare, tillika registrator................ All

1 kanslibiträde ................................ A 7

1 expeditionsvakt.............................. A 6

3 kontorsbiträden.............................. A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

1 byrådirektör................................ Eo 26

1 förste byråingenjör.......................... Eo 26

1 förste byråingenjör.......................... Eo 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................... kronor 106 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .. » 7 000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m.,

förslagsvis ......................... » 15 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................... » 85 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 29 000

Summa kronor 242 000;

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 242 000 kronor.

d) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 40 000 kronor.

e) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor

m. m. för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor;

f) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor för

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136. 65

budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag 1 200 000 kronor;

g) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom

för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

h) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av flygmekaniker avdelningar

för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 040 000 kronor;

i) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekaniker skolan i Mölndal

för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 210 000 kronor;

j) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor för

budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 850 000 kronor.

k) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för- viss arbetslös

ungdom för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

l) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid flygmekaniker skolan i

Mölndal för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor;

m) till Bidrag till kostnader för granskning av utförda

gesällprov för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor;

II. att motionerna I: 305 och II: 480 ävensom I: 123 och

II: 182 må anses besvarade med vad utskottet här ovan

anfört;

III. att motionen II: 277 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 135.

av herr Gustaf Karlsson.

Reservation

Bihang till riksdagens protokoll 19H. G sami. Nr 185—137.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till yrkesundervisningen jämte vissa i ämnet väc s. 1 i texten