Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 143

1944-05-19 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:143, Statsutskottets utlåtande nr 143

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 143.

15

Nr 143.

Anlcom till riksdagens kansli den 19 maj 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning an Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till vissa ändringar i civila avlöningsreglementet, militära

avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet,

m. m.. jämte i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

I propositionen nr 216 har Kungl. Maj:!, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 mars 1944, föreslagit

riksdagen att godkänna vid propositionen fogade förslag till ändring av

vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8), militära

avlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 275) samt manskapsavlöningsreglementet

den 21 juni 1940 (nr 652).

I samma proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen bemyndiga

Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i förenämnda statsrådsprotokoll

förordats

övergångsvis medgiva undantag från gällande av Kungl. Majit och riksdagen

fastställda semesterbestämmelser,

meddela föreskrifter angående reglering av avlöning för beställning på reservstat,

som sammanträffar med tjänstepension för beställning på aktiv stat

eller med reservpension eller däremot svarande engångsbelopp,

besluta om utbetalning av flygtillägg i vissa fall,

besluta angående lönetursrätt i vissa fall för häradsskrivare,

besluta i fråga om ersättning åt ordinarie lärare vid folk- och småskoleväsendet

vid viss vikariatstjänstgöring under ferietid,

meddela föreskrifter i fråga om avlöning å civil befattning under tjänstledighet

för militär tjänstgöring

samt för budgetåret 1944/45 meddela särskilda avlöningsföreskrifter vid

eventuell övergång till krisadministration.

I samband med Kungl. Majlis ovannämnda förslag har utskottet till behandling

förehaft en motion, för vilken redogörelse lämnas vid punkten 14:o)

i det följande.

Ilo) Vissa jämkningar i civila och militära aviöningsregicmcntena samt

manskapsavlöningsrclcmcntct, betingade av ändrad organisation av försvarets

centrala förvaltning m. lii. Enligt vissa bestämmelser i civila och militära

avlöningsreglementena samt manskapsavlöningsreglementet skola vissa

befogenheter tillkomma arméförvaltningens civila departement, marinförvalt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 143.

ningen eller flygförvaltningen. Sedan försvarsväsendets centrala förvaltning

genom beslut av 1943 års riksdag undergått viss omorganisation, har huvuddelen

av de uppgifter i allmänt administrativt avseende, som tidigare tillkommit

nämnda myndigheter, från och med den 1 januari 1944 uppdragits

åt försvarets civilförvaltning. Med anledning härav föreslås den jämkningen

av nyssberörda avlöningsbestämmelser, att ifrågavarande befogenheter skola

tillkomma vederbörande centrala förvaltningsmyndighet. Det förutsättes ankomma

på Kungl. Majit att genom instruktionsbestämmelser fördela arbetsuppgifterna

på de olika centrala förvaltningsmyndigheterna.

De övriga under denna punkt föreslagna jämkningarna av civila avlöningsreglementet

och manskapsavlöningsreglementet äro betingade av tidigare vidtagna

eller i det följande angivna förslag till ändringar i vederbörande reglementen.

2;o) Vissa frågor örn semester. Under förevarande punkt föreslås införande

i civila avlöningsreglementet av de med stöd av fjolårets riksdagsbeslut

meddelade bestämmelserna om semestertidens längd för ordinarie sjuksköterskor

vid garnisonssjukhusen.

Vidare föreslås bemyndigande för Kungl. Majit att övergångsvis medgiva

undantag från gällande, av Kungl. Majit och riksdagen fastställda semesterbestämmelser.

Förslaget är närmast föranlett av önskemålet att bereda tre

vid garnisonssjukhuset i Boden anställda sjuksköterskor, som övergått fran

extra ordinarie anställning i lönegraden MEo 7 till ordinarie anställning i

lönegraden A 7, möjlighet att behålla dem tidigare tillerkänd förmånligare

semesterrätt. Det förutsättes emellertid, att bemyndigandet skall av Kungl.

Majit begagnas även i andra likartade fall.

Slutligen föreslås, att militärläkare på aktiv stat, vilken i sitt arbete å

röntgenavdelning vid garnisonssjukhus sysslar med röntgen, skall kunna utan

hinder av de allmänna semesterbestämmelserna i 16 § militära avlöningsreglementet

beredas semesterförmåner, som närmare ansluta sig till dem,

som gälla för viss med röntgen eller radium sysselsatt personal vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet. Bestämmelser i ämnet föreslås införda

i militära avlöningsreglementet.

3: o) Fråga om införande av ferier för lärarpersonal vid statens anstalt

för fallandesjuka. Den vid statens anstalt för fallandesjuka anställda lärarpersonalen,

vilken utgöres av lärarinnor i lönegraden A 11 och slöjdlärare

i lönegraden A 10, äro berättigade till semester enligt de allmänna bestämmelserna

därom i civila avlöningsreglementet. Skolundervisningen vid anstaltens

skolhem fortgår emellertid allenast 40 veckor årligen. Enär arbetsförhållandena

vid anstalten ansetts medgiva, att lärarpersonalen utan olägenhet

kan befrias från tjänstgöring längre tid än som är möjligt med nu föreskriven

semester, föreslås att i stadgan för statens anstalt för fallandesjuka

skall införas en föreskrift av innebörd, att lärarpersonalen, i den mån så

utan olägenhet kan ske med hänsyn till göromålens behöriga gång och utan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 143.

17

att vikarie erfordras, få enligt direktionens bestämmande under tid, då undervisning

icke pågår, i stället för semester åtnjuta ferier under högst 8

veckor årligen. I samband därmed föreslås, att i 52 § 10 mom. civila avlöningsreglementet

intages en bestämmelse, att lärare årligen i stället för semester

få åtnjuta ferie i enlighet med vad i anstaltens stadga finnes föreskrivet.

4: o) Upphävande av viss föreskrift angående löncklassplacering av länsveterinärer,

Sedan länsveterinärtjänsterna från och med budgetåret 1942/

43 uppflyttats från lönegraden A 22 till lönegraden A 24, har den i 56 § 7

mom. 2 punkten civila avlöningsreglementet av rekryteringshänsyn meddelade

bestämmelsen örn löneklassplacering för länsveterinär, som omedelbart

före tillträdet till befattningen innehaft distriktsveterinärtjänst och i denna

tjänst åtnjutit lön enligt högsta löneklassen, ansetts kunna upphävas.

5: o) Överdirektörs vid postverket återgång till förut innehavd befattning.

Enligt 58 § 1 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet äger Kungl. Maj:t

befogenhet medgiva, att tjänsteman, vilken förordnats som postsparbankschef

men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas av förnyat förordnande

må återgå till ordinarie befattning inom den lönegrad han före förordnandet

tillhörde, ävensom besluta därav betingad tillfällig ökning av antalet

ordinarie tjänster.

I en till riksdagen den 11 februari 1944 avlåten proposition, nr 96, har

Kungl. Maj.t bland annat föreslagit, att en befattning såsom överdirektör i

lönegraden C 10 inrättas vid postverket från och med den 1 juli 1944. Nämnda

förslag har numera av riksdagen bifallits.

I anslutning härtill föreslås, att berörda bestämmelser i civila avlöningsreglementet

utvidgas till att omfatta jämväl tjänsteman, som förordnats såsom

överdirektör.

6:o) Vissa jämkningar i gällande särskilda avlöningsbcstämmelser för

tjänstemän vid konjunkturinstitutet. I anslutning till vad som för nästkommande

budgetår föreslagits i propositionen nr 109 till innevarande riksdag

beträffande personalförteckningen vid konjunkturinstitutet -— vilken

proposition blivit av riksdagen bifallen — har tjänstebenämningen sakkunnig

och ledare för institutets undersökningar i 61 § civila avlöningsreglementet

föreslagits ändrad till professor och ledare för institutets undersökningar.

7:°) Förening av reservpension med lön för militär eller civilmilitär beställning

på aktiv stat eller reservstat, m. m. Enligt föreskrifter i civila och

mditara avlöningsreglementena skall vid sammanträffande av lön och pension

eller av flera pensionsförmåner — efter prövning av Kungl. Majit — viss

reduktion av de sammanlagda förmånerna äga rum.

Gemensamt för omförmälda bestämmelser är, att de icke lia avseende å fall,

dar med lon, tjänstepension eller tjänstelivränta sammanträffar årlig pension

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 142—144. »

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 143.

eller däremot svarande engångsbelopp på grund av anställning i krigsmaktens

reserver. Bestämmelse saknas också örn befogenhet för Kungl. Majit att

reducera lön för beställning tillhörande krigsmaktens reservstater, vilken

sammanträffar med reservpensionsförmån.

Emellertid gäller, att anställning i reserven icke får innehavas samtidigt

med militär eller civilmilitär beställning på aktiv stat eller reservstat. Med

nämnda ståndpunkt skulle därför icke stå i god överensstämmelse att den,

som övergår från militär eller civilmilitär beställning på aktiv stat eller reservstat

till anställning i reserven eller omvänt, finge uppbära oreducerade

förmåner för båda anställningarna. Vissa anordningar, som vidtagits för förhindrande

av att dubbla förmåner åtnjutas i dessa fall, ha icke verkat på fullt

tillfredsställande sätt. Kungl. Maj:t har därför föreslagit reglerande åtgärder

i nämnda syfte.

Departementschefen har bland annat anfört följande.

Av nu anförda skäl torde Kungl. Majit böra äga befogenhet att reglera

löne- och pensionsförmånerna för militära och civilmilitära beställningar på

aktiv stat eller reservstat jämväl då de sammanträffa med reservpensionsförmån.

Befogenheten torde böra utövas i överensstämmelse med den av statsmakterna

intagna ståndpunkten till frågan om reglering av sammanträffande

förmåner, som utgå på grund av anställningar, vilka icke fått förenas. Förmånerna

för beställning på aktiv stat eller reservstat — lön samt tjänstepension

eller tjänstelivränta — böra i princip minskas med reservpensionen.

Då den tid, varunder löne- och pensionsförmåner utgå för beställningen,

icke sammanfaller med den tid, varunder reservpensionen utgår, exempelvis

där reservpension uttagits i form av kapitalbelopp, böra reservpensionsförmånerna

för ifrågavarande ändamål omräknas till en mot deras kapitalvärde

svarande livränta, beräknad att utgå under förstnämnda tid; omräkning bör

emellertid icke ske av rörligt tillägg på årlig reservpensions grundbelopp.

För den avsedda regleringen erfordras ändring av 2 § 2 mom. militära avlöningsreglementet

samt bemyndigande för Kungl. Majit att meddela bestämmelser

i ämnet beträffande reservstatspersonal. De jämkningar i gällande

pensionsbestämmelser, som äro erforderliga för ifrågavarande reglering, ha

i annat sammanhang underställts riksdagen.

I detta sammanhang begäres härutöver bemyndigande för Kungl. Majit

att reducera lön för beställning på reservstat, då den sammanträffar med

pension för beställning på aktiv stat.

8: o) Löneklassplacering vid befordran till lägsta underofficersbeställning

eller beställning såsom överfurir eller högbåtsman. Vissa bestämmelser i

syfte att utjämna verkningarna i lönehänseende av föreliggande skiljaktigheter

i befordringstur vid olika truppförband ha meddelats i 12 § 2 mom.

militära avlöningsreglementet. Där så är för beställningshavaren förmånligare

än en löneklassplacering enligt eljest tillämpliga bestämmelser skall han i

lägsta underofficersbeställning placeras i löneklass, som om beställningen tillträtts

senast vid viss angiven tidpunkt. I fråga om valet av denna tidpunkt

föreligger olikhet mellan de bestämmelser, som gälla för beställningar vid

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 143.

19

olika försvarsgrenar. En gemensam utgångspunkt är dock, att underofficersbefordran

under normala förhållanden skall vinnas efter en sammanlagd ananställningstid

vid krigsmakten av omkring 9 år.

Genom 1942 års försvarsbeslut lia sådana organisatoriska förändringar inträtt

eller väntas inträda, att bestämmelserna i 12 § 2 mom. militära avlöningsreglementet

i den nuvarande lydelsen icke i allt tillgodose sitt syfte.

I anledning härav ha vissa jämkningar och kompletteringar i nämnda lagrum

ansetts erforderliga. I sådant hänseende föreslås, att bestämmelserna

utformas på sådant sätt, att löneklassplaceringen sker såsom örn underofficersbeställningen

tillträtts efter 9 års fast anställning vid krigsmakten, dock

tidigast vid uppnådda 27 års ålder. En sådan lösning skulle äga fördelen

att i viss mån utjämna verkningarna i lönehänseende av skiljaktigheterna i

befordringstur icke blott vid olika tnippförband utan även inom olika försvarsgrenar.

I omförmälda tid av 9 år föreslås skola få inräknas jämväl

sådan tid, som vederbörande enligt beslut, meddelat med stöd av 7 § 1 mom.

manskapsavlöningsreglementet, ägt för löneklassplacering i beställning tillhörande

löneplan Ma tillgodoräkna sig på samma sätt som om han därunder

innehaft fast anställning.

I anslutning härtill föreslås beträffande 7 § 3 mom. manskapsavlöningsreglementet

—- vilket lagrum innehåller liknande bestämmelser med avseende

å löneklassplacering av den, som tillträder beställning tillhörande löneplan

Mb, d. v. s. beställning såsom flaggkorpral, överfurir eller högbåtsman -—- viss jämkning av i huvudsak endast formell natur varjämte en särskild föreskrift

såsom numera obehövlig anses kunna utgå. Enär specialbestämmelser

tidigare saknats för fall där — såsom från och med den 1 juli 1942 varit

möjligt — beställningshavare tillhörande löneplanen Ma befordrats till beställning

såsom underofficer av 2. graden vid marinen eller såsom musiksergeant

vid flygvapnet föreslås slutligen meddelande av viss bestämmelse

i berörda avseende.

9:o) Fråga om flygtillägg till vissa civilmilitära beställningshavare. I 27 §

militära avlöningsreglementet samt i anslutning därtill av Kungl. Maj:t utfärdade

tillämpningsföreskrifter meddelas bestämmelser om särskilda förmåner

vid flygtjänstgöring. Sålunda utgår till viss flygande personal flyglilllägg

med visst belopp för månad räknat under förutsättning att vederbörande

fullgör flygning minst 3 dagar i varje månad, eller ock flygtraktamente

för dag vid flygning i mindre omfattning. Såvitt angår civilmilitära befattningshavare

kan flygtillägg utgå till flygingenjör i någon av lönegraderna

Ca 24, 26 eller 27, om han är kommenderad i befattning som provflygare eller

kontrollflygare.

I gällande personalförteckning för flygvapnet finnas upptagna civilmilitära

beställningar såsom flygdirektör i lönegraderna Ca 28 och Ca 30. Ett

visst antal av sagda beställningshavare avses skola fullgöra flygningstjänstgöring.

Vidare finnas å fiygförvaltningens personalförteckning upptagna

tjänster såsom flygöverdirektör i lönegraden Cb 3. På innehavarna härav

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 143.

ankomma vissa ärenden av teknisk art, vilkas handläggning under vissa

förhållanden kunna förutsätta deltagande i flygning. För möjliggörande av

att flvgtillägg må kunna utgå jämväl lill nu nämnda beställningshavare har

ändring i nämnda syfte ansetts böra vidtagas i militära avlöningsreglementet

med giltighet från och med den 1 juli 1944. Det förutsättes ankomma på

Kungl. Majit att bestämma i vilken minsta omfattning flygning skall fullgöras

för att förmånen skall få åtnjutas. Där särskilda skäl föreligga skall

Kungl. Majit enligt förslaget äga medgiva utbetalande av dylikt tillägg även

för innevarande budgetår.

IOio) Fråga om lönctur för vissa häradsskrivare. Den 14 maj 1943 utfärdade

Kungl. Majit fullmakt för 63 av de omkring 90 häradsskrivare, vilka

under åren 1923—1942, i avvaktan på en lösning av häradsskrivarnas löneregleringsfråga,

tillsatts allenast på förordnande. Även under tiden därefter

har ett mindre antal erhållit fullmakt.

Ordinarie häradsskrivare är berättigad till två ålderstillägg om vartdera

500 kronor, som utgå efter 5 respektive 10 tjänstår. Till tillförordnad häradsskrivare

utgår icke ålderstillägg.

För de nu utnämnda häradsskrivarna har fråga uppkommit om tillgodoräknande

av tidigare tjänstgöring för erhållande av ålderstillägg. Det har härvid

visat sig att gällande bestämmelser för dylik tillgodoräkning (kungörelsen

den 15 juni 1922, nr 373) verka i hög grad ojämnt. Sålunda kunna de nuvarande

reglerna medföra, sitt den, som före häradsskrivarutnämningen varit

innehavare av ordinarie statstjänst, på denna grund kommer i sämre ställning

beträffande tillgodoräknande av förordnandetiden. För att önskvärd

likformighet i regleringen av tillgodoräkningsfrågan skall kunna vinnas hemställes

om riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att vid bestämmandet

av löneturen för ordinarie häradsskrivare göra undantag från 1922 års bestämmelser.

Illo) Fråga om ersättning åt ordinarie lärare vid folk- och småskoleväsendet

vid viss vikariatstjänstgöring under ferietid. Enligt 17 § folkskolans

avlöningsreglemente den 30 juni 1942 (nr 619) skall ordinarie folkskollärare

eller småskollärare, som uppehåller förordnande å annan folkskollärar- respektive

småskoMärartjänst, å ena sidan åtnjuta avlöning såsom om den uppehållna

tjänsten vore ordinarie och läraren ordinarie innehavare av densamma

men å andra sidan å sin egen tjänst avstå samtliga löneförmåner.

I en den 15 januari 1943 dagtecknad skrivelse har styrelsen för Sveriges

folkskollärar förbund anhållit, att ordinarie lärare vid folk- och småskolor,

som utan att åtnjuta tjänstledighet från den ordinarie tjänsten uppehölle förordnande

å annan motsvarande befattning, därvid måtte berättigas erhålla

dels oavkortad lön för den ordinarie tjänsten, dels ock skälig ersättning för

tjänstgöringen å den icke-ordinarie befattningen. I skrivelsen har bland annat

anförts, att de nuvarande bestämmelserna innebära, att ordinarie lärare, som

under ferier uppehåller annan motsvarande lärartjänst, får göra detta utan

någon som helst ersättning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 143.

21

Ehuru det väl kan anses vara riktigt, att ordinarie lärare icke under ferier

skall uppehålla annan lärarbefattning, måste det i nuvarande läge, då på

grund av de omfattande militärinkallelserna stor brist råder på korttidsvikarier,

vara ett skolans intresse, att möjlighet beredes för ordinarie lärare att

under sina ferier mottaga vikariatsförordnande och jämväl erhålla skälig ersättning

härför.

Över framställningen ha yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, allmänna

lönenämnden och statskontoret.

Statskontoret har ansett alt bifall till framställningen vore ägnat att ingiva

starka principiella betänkligheter. Att märka vore nämligen, att den förhållandevis

långa tid, varunder en lärare åtnjöte ledighet med bibehållna

avlöningsförmåner (ferietiden) föranletts av undervisningstekniska skäl och

att läraren principiellt sett syntes få anses pliktig att utan särskild ekonomisk

kompensation underkasta sig den avkortning av ferierna, som eventuellt

kunde finnas vara av behovet påkallad. Lärare vid universitet och

högskolor hade också i vissa fall måst vidkännas en ganska avsevärd minskning

av ferietiden utan att erhålla särskild gottgörelse härför. Såvitt statskontoret

hade sig bekant, syntes det icke heller lia inträffat, att en statstjänsteman,

som på grund av en temporär ökning av arbetsbördan nödgats

avstå en del av sin semester, medgivits särskild ersättning i form av »dubbelavlöning»

under sålunda förlorad ferietid. Då ett tillmötesgående av den

nu föreliggande framställningen i realiteten skulle innebära, att folkskollärare

medgåves »dubbelavlöning» under här avsedda förordnanden, måste

statskontoret avstyrka bifall till framställningen.

Beträffande innehållet av övriga yttranden får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 29—31).

Departementschefen har anfört följande.

Såsom av det föregående framgår, ha olika meningar gjort sig gällande

i fråga örn det sätt, varpå avlöningen för ordinarie lärare vid folk- och småskoleväsendet

bör bestämmas för tid, då hans dels åtnjuter ferier å sin ordinarie

lärarbefattning eller å extra ordinarie lärarbefattning, som han innehar

med frånträdande av lönen å den ordinarie befattningen, dels ock uppehåller

annan lärarbefattning än den, varå ferier sålunda åtnjutas. Å ena sidan har

anförts, alt skälig ersättning borde få utgå i anledning av vikarialstjänstgöringen,

då denna folie utanför lärarens tjänstgöringsskyldighet. Häremot

har å andra sidan invänts, att ferietiden vore betingad av undervisningstekniska

förhållanden och att läraren principiellt finge anses pliktig att utan

särskild ekonomisk kompensation underkasta sig den avkortning av ferierna,

som eventuellt kunde finnas vara av behovet påkallad.

För egen del anser jag, att, även örn principiella skäl kunna tala för den

sistnämnda ståndpunkten, lärare, som under ferier fullgör tjänst å annan

befattning, bör beredas skälig gottgörelse främst för täckande av de merkostnader,

som i allmänhet torde föranledas av denna tjänstgöring. Jag

anser mig därför böra förorda, att lärare i här avsett fall medgives att dels

behålla oavkortad lön för den ferieberättigande tjänsten, dels ock erhålla

viss ersättning för den uppehållna befattningen. I betraktande av att behov

av här avsedd vikariatstjänstgöring i stort sett endast torde föreligga under

rådande extraordinära förhållanden med militärinkallelser i större omfattning,

vill jag föreslå, alt åtgärder i syfte ali ernå en reglering i avsedd

riktning åtminstone för närvarande vidtagas provisoriskt vid sidan av gällande

avlöningsreglemente. Jag förordar, att Kungl. Majit inhämtar riks
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 143.

dagens bemyndigande att meddela bestämmelser i ämnet. Vad beträffar

storleken av den särskilda ersättningen torde i allmänhet under nuvarande

förhållanden icke vara något att erinra mot de av skolöverstyrelsen och

.allmänna lönenämnden föreslagna beloppen, 12 kronor för dag vid vikariat

å folkskollärartjänst och 8 kronor för dag vid vikariat å annan befattning.

Det synes emellertid böra ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma

ersättningsgrunderna, med avvikelse i mån av behov från de nu angivna.

Vad här föreslagits bör i första hand gälla med avseende å vikariatstjänstgöring

under ferietid, som infaller efter den 1 juli 1944. Bemyndigandet bör

emellertid anses innefatta befogenhet för Kungl. Majit att, efter prövning av

föreliggande förhållanden, förordna om reglering efter enahanda grunder av

avlöningen för vikariatstjänstgöring under ferietid, som infallit före nämnda

tidpunkt men efter ikraftträdandet av folkskolans avlöningsreglemente.

12:o) Avlöning under tjänstledighet för militär tjänstgöring. I civila och

militära avlöningsreglementena och icke-ordinariereglementena, folkskolans

avlöningsreglemente samt avlöningsreglementena för nomadlärare och för

de högre kommunala skolorna finnas bestämmelser meddelade i fråga örn

rätt att åtnjuta avlöning under tjänstledighet för militärtjänstgöring. Avlöningsreglementenas

bestämmelser ha i viss omfattning satts ur kraft genom

särskilda föreskrifter avseende tiden för förstärkt försvarsberedskap eller partiell

mobilisering.

De organisatoriska förutsättningar, på vilka berörda i fredstid gällande

bestämmelser vila, ha genom de nya bestämmelser örn värnpliktstjänstgöring

och befälsutbildning, som innefattas i 1941 års värnpliktslag eller meddelats

med stöd av denna eller i anslutning till 1942 års försvarsbeslut, undergått

en väsentlig förskjutning. Sålunda ha landstormsövningarna i samband med

upphävande av indelningen i beväring och landstorm ersatts med en efterutbildningsövning,

vilken skall äga rum före utgången av adertonde året

efter inskrivningsåret och omfatta 30 dagar. Vad angår de värnpliktigas befälsutbildning

vilar den nya värnpliktslagen på grundtanken om nödvändigheten

att taga de värnpliktiga i anspråk såsom befäl i väsentligt större utsträckning

än tidigare varit fallet. Viss efterutbildning har sålunda ansetts

ofrånkomlig för att säkra användbarheten under hela värnpliktstiden. I

samband härmed har frivillig befälsutbildning anknutits till den obligatoriska

utbildningen. Sådan utbildning sker i form av repetitionskurser och

befordringskurser, uppdelade på omgångar under två på varandra följande

år. Dylika kurser komma att anordnas från och med budgetåret 1944/45.

Jämväl under innevarande budgetår kommer viss dylik utbildning att äga

rum.

Med anledning av nämnda ändrade utbildningsförhållanden har en omprövning

ansetts erforderlig av frågan om avlöning å civil befattning i statens

tjänst eller vid det statsunderstödda skolväsendet under tjänstledighet

för militär tjänstgöring. Intill dess resultatet av en dylik omprövning kan

föreligga förutsättas vissa provisoriska bestämmelser få gälla. 1 anslutning

härtill har Kungl. Majit hemställt örn bemyndigande att meddela föreskrifter

i ämnet av innehåll, att lön med B-avdrag må av ordinarie och extra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 143.

23

ordinarie tjänstemän åtnjutas under högst 32 dagars ledighet för budgetår

för genomgående av föreskriven repetitionskurs eller befordringskurs eller

annan därmed jämställd kurs eller övning. Vidare skulle extra ordinarie

tjänsteman erhålla lön med B-avdrag under tjänstledighet för efterutbildningsövning.

I detta sammanhang har jämväl upptagits frågan om ändring i gällande

bestämmelser rörande avlöningen å civil befattning för värnpliktig tjänsteman,

som i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering

vid försvarsväsendet fullgör tjänst såsom officer av sjövärnskåren eller

såsom officer eller underofficer vid svenska röda korsets sjukvårds trupper.

De nu gällande bestämmelserna innebära, att värnpliktig statstjänsteman

under dylik tjänstgöring i princip äger å sin civila befattning åtnjuta lön

enligt bestämmelserna för värnpliktstjänstgöring — eller alltså, vad angår

ordinarie och extra ordinarie tjänsteman, åtnjuta lön med B-avdrag — men

att den sålunda beräknade avlöningen skall, därest månadslön enligt krigsavlöningsreglementet

utgår med större belopp än som gäller för värnpliktiga,

minskas i motsvarande mån. I stället har den s. k. minimiregeln ansetts

böra tillämpas i nämnda fall, d. v. s. tjänstemannen skall äga att av lönen

å den civila befattningen uppbära så stor del, som överstiger vad som utgår

i månadslön enligt krigsavlöningsreglementet. Kungl. Majit har hemställt om

riksdagens bemyndigande att meddela föreskrift av nu angivet innehåll.

Det bemyndigande att i olika hänseenden meddela ändrade föreskrifter

i fråga örn avlöning under tjänstledighet för militär tjänstgöring, som Kungl.

Majit i enlighet med det anförda inhämtat, har ansetts böra förutom befattningshavare

i statens tjänst omfatta lärare vid det statsunderstödda skolväsendet.

Vad angår sådan personal av nämnda slag, för vilken avlöningsbestämmelserna

icke utformats i anslutning till de för befattningshavare i statens

tjänst gällande, har vad i det föregående anförts i fråga om lön med Bavdrag

respektive lön enligt minimiregeln i stället ansetts böra avse de andra

grunder, som för denna personal tillämpas i fråga om avlöning under tjänstgöring

i anledning av förstärkt försvarsberedskap såsom värnpliktig respektive

såsom anställningshavare i reserven.

13:o) Förlängt bemyndigande för Kungl. Majit att meddela särskilda avlöningsföreskrifter

vid eventuell övergång till krisadministration. I propositionen

nr 294 till 1940 års lagtima riksdag hemställde Kungl. Majit bland

annat örn riksdagens bemyndigande att meddela de särskilda avlöningsföreskrifter,

som sammanhängde med övergång lill krisadministration. Bemyndigandet

skulle avse, förutom rätt att överföra tjänstemän på en särskild

temporär krisindragningsstat och besluta om dessa tjänstemäns avlöningsförmåner,

jämväl befogenhet alt, örn och i den mån så befunnes lämpligt,

föreskriva vissa begränsningar av löneförmånerna till den personal, som bibehölles

i tjänstgöring.

Riksdagen biföll propositionen men fann sig därvid böra i princip begränsa

fullmakten till att gälla ett budgetår i sänder. Bemyndigandet, som där
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 143.

Utskottet.

efter förlängts, senast av 1943 års riksdag att gälla under innevarande budgetår,

föreslås under nu ifrågavarande punkt skola förlängas jämväl för

nästa budgetår.

14:o) Underlaget för rörligt tillägg. I en inom andra kammaren av herr

K. E. Hansson i Skediga väckt motion (II: 467) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att rörligt tillägg och kristillägg icke skall utgå på högre lönebelopp

än 6 000 kronor per år.

Motionen har i vad den avser grunderna för kristillägg på förslag av utskottet

i dess utlåtande den 14 april 1944, nr 84, blivit av riksdagen avslagen.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen i vad den avser rörligt

tillägg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet hänvisa

till motionen.

Rörligt tillägg åtnjutes av befattningshavare, å vilka civila avlöningsreglementet

m. fl. reglementen äro tillämpliga, och utgår med högst 15 procent å

avlöningen, dock ej å belopp, varmed avlöningen överstiger 900 kronor. Kristillägg

utgår med för närvarande 16 procent å samma belopp som det rörliga

tillägget. Enligt av innevarande riksdag godkända grunder skall dock kristillägget,

i den mån dess procentsats överstiger 16, till sin överskjutande del

ej beräknas åt högre månadsbelopp än 500 kronor.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag i förevarande proposition har

utskottet beträffande den ovan under punkten 10 berörda frågan om lönetur

för vissa häradsskrivare uppmärksammat, att ifrågavarande personals inkomster

av tjänsten till mycket stor del härröra från sportler. Det skulle med

hänsyn härtill kunna anses onödigt att nu vidtaga den föreslagna jämkningen

i gällande bestämmelser om tillgodoräkning av tjänstetid för erhållande

av ålderstillägg. Då densamma emellertid får anses påkallad till förhindrande

av att ojämnheter i lönesättnipgen uppkomma vill utskottet emellertid

icke motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

I den under punkten 11 berörda frågan om ersättning åt ordinarie lärare

vid folk- och småskoleväsendet vid vikariatstjänstgöring under ferietid ansluter

sig utskottet till den av statskontoret uttalade uppfattningen, att lärarna

principiellt få anses pliktiga att utan särskild kompensation underkasta

sig sådan avkortning av ferierna, som kan finnas vara av behovet påkallad.

Från denna utgångspunkt måste utskottet hysa betänkligheter mot

förslaget att lärare skola medgivas särskild ersättning för vikariatstjänstgöring

å tjänst inom folkskoleväsendet under tid, då läraren åtnjuter ferier

å sin ordinarie befattning.

Då förslaget emellertid är avsett att tillgodose ett tillfälligt behov av vikarier

och torde komma att äga praktisk betydelse endast under rådande extraordinära

förhållanden med militärinkallelser i större omfattning, har utskottet

funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit föranleder ej erinran från utskottets

sida.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 143.

25

I motionen 11:467 har framställts förslag till ändrade bestämmelser angående

den del av månadslönens belopp, å vilken rörligt tillägg beräknas. Yrkandet

avser även underlaget för kristillägg, men i denna del har motionen

i annat sammanhang blivit av riksdagen avslagen.

I anslutning till riksdagens sistnämnda beslut — och under erinran om att

ändrade grunder för beräkning av rörligt tillägg icke ha betydelse för de

ordinarie tjänstemän, för vilka de av riksdagen godkända avlöningsreglementena

äro gällande, så länge de kvarstå å nu innehavd befattning — har

utskottet ansett sig icke böra tillstyrka motionen till den del densamma avser

rörligt tillägg.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

1) godkänna vid propositionen fogade förslag till kungörelser

örn ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8), militära avlöningsreglementet den

15 juni 1939 (nr 275) samt manskapsavlöningsreglementet

den 21 juni 1940 (nr 652),

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats

a) övergångsvis medgiva undantag från gällande av Kungl.

Majit och riksdagen fastställda semesterbestämmelser,

b) meddela föreskrifter angående reglering av avlöning för

beställning på reservstat, som sammanträffar med tjänstepension

för beställning på aktiv stat eller med reservpension eller

däremot svarande engångsbelopp,

c) besluta örn utbetalning av flygtillägg i vissa fall,

d) besluta angående lönetursrätt i vissa fall för häradsskrivare,

e) besluta i fråga örn ersättning åt ordinarie lärare vid

folk- och småskoleväsendet vid viss vikariatstjänstgöring under

ferietid,

f) meddela föreskrifter i fråga om avlöning å civil befattning

under tjänstledighet för militär tjänstgöring samt

g) för budgetåret 1944/45 meddela särskilda avlöningsföreskrifter

vid eventuell övergång till krisadministration;

II. att motionen II: 467 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 142.

Bihang till riksdagens protokoll 19U. G sami. Nr 142-144.

;s

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i civila avlöningsreglementet, militära avlöningsreglemcntet o a1 i texten