Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utvidgad granslcningsrätt för riksdagens revisorer beträffande statskontrollerade aktiebolag.

1944-05-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:149, Utlåtande i anledning av väckt motion om utvidgad granslcningsrätt för riksdagens revisorer beträffande statskontrollerade aktiebolag.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 149.

Nr 149.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion om utvidgad granslcningsrätt

för riksdagens revisorer beträffande statskontrollerade

aktiebolag.

(lia avel.)

Uti en inom andra kammaren av herrar Th. Gardell och O. Werner väckt

motion (11:373) har hemställts, att riksdagen ville besluta att hos Kungl.

Majit — under erinran om den av riksdagen år 1939 begärda utredningen

på hithörande område — hemställa om utredning angående de lämpligaste

formerna, varunder riksdagens revisorer skola beredas rätt att granska samtliga

statskontrollerade aktiebolags förvaltning.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande.

Till en början må erinras, att frågan om utsträckning av statsrevisorernas

granskningsområde till vissa icke statliga institutioner under de senaste

åren vid flera tillfällen varit under behandling. Beträffande revisorernas

rätt att från statsunderstödda institutioner erhålla tillgång till räkenskaper,

protokoll och handlingar funnos ej tidigare klara bestämmelser. Sedan riksdagen

gjort framställning örn bestämmelser och viss utredning verkställts,

framlade Kungl. Majit proposition (1937:213) i ämnet, vilken riksdagen biföll,

varefter särskild kungörelse (1937:304) utfärdades om revisorernas

ifrågavarande granskningsrätt. Enligt denna skulle det föreligga en allmän

skyldighet ■— med vissa närmare angivna undantag — för den som åtnjutit

understöd, med eller utan återbetalningsskyldighet, av statsmedel eller lotterimedel,

så ock för den, som mottagit sådant understöd för att till annan förmedla

detsamma, att efter statsrevisorernas anmodan till dessa avgiva redogörelser

över medlens användning. Har den redovisningskyldige fört räkenskaper,

varav fullständiga upplysningar om understödets användning kunna

inhämtas, äger han i stället fullgöra redovisningsskyldigheten genom att bereda

revisorerna tillfälle att taga del av räkenskaperna med tillhörande verifikationer,

protokoll och andra handlingar.

Beträffande aktiebolag, där staten äger huvudparten av aktierna, föreligger

emellertid alltjämt icke någon generell granskningsrätt för statsrevisorerna.

Vissa monopolföretag, som tillkommit genom statliga åtgärder och äro

av statsfinansiell betydelse, t. ex. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet och

Aktiebolaget Vin- och spritcentralen, äro sålunda undandragna statsrevisorernas

granskning. I proposition nr 149 till 1924 års riksdag anförde föredragande

departementschefen i anledning av en hemställan från riksdagen

örn utredning beträffande anordnandet av en revision ur statsfinansiell synpunkt

av dessa företag, att förslag i denna fråga på grund av de svårigheter,

bland annat av offentligrättslig och privaträttslig natur, som den erbjöde,

icke då kunde framläggas. Sedermera hava såväl 1935 års som 1936 års

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

13

statsrevisorer uttalat sig för en utvidgning av revisorernas granskningsrätt

till att omfatta dessa monopolföretag samt vissa system- och restaurangbolag.

I anledning av två likalydande motioner väckta den ena inom första kammaren

av herr F. Domö m. fl. (nr 52) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Törnkvist m. fl. (nr 136) anhöll slutligen 1939 års riksdag i skrivelse

nr 376, att Kungl. Maj:t ville låta undersöka möjligheten av en utsträckning

av riksdagens revisorers granskningsrätt att omfatta tobaksmonopolet

samt de bolag, som handhade parti- och detaljhandeln med rusdrycker.

Riksdagen framhöll därvid, att under de senaste åren vid träffandet av

avtal rörande bedrivande för statens räkning av viss verksamhet eller örn

statens stöd åt sådan verksamhet ofta intagits föreskrift om att efter framställning

hos Kungl. Majit riksdagens revisorer finge äga verkställa granskning

av vederbörande företag, vilken granskning då närmast toge sikte på

att erhålla en allmän överblick över företagets förvaltning utan att i större

utsträckning innefatta en kontroll av räkenskaper och verifikationer. Riksdagen

ansåg det önskvärt, att med hänsyn till den allmänna utsträckning av

granskningsrätten, som sålunda kommit till stånd, en undersökning genom

Kungl. Maj :ts försorg verkställdes rörande möjligheten av att bereda riksdagens

revisorer tillfälle att verkställa sådan granskning även i avseende å

tobaksmonopolet och nämnda spritbolag. Den begärda utredningen har ännu

icke förelagts riksdagen.

I fråga om vissa under senare tid tillkomna statliga aktiebolag såsom

Svenska spannmålsaktiebolaget och Svenska gengasbolaget har Kungl. Majit

i bolagsordningen eller i särskilt avtal intagit förbehåll örn viss rätt för

riksdagens revisorer att granska bolagets förvaltning.

Statsrevisorernas granskningsrätt beträffande statliga aktiebolag har även

berörts i en den 10 september 1942 till chefen för försvarsdepartementet av en

särskilt tillkallad utredningsman avlämnad promemoria med utredning och

förslag rörande bolagsdrift vid vissa försvarsväsendet tillhöriga industrianläggningar

(bolagsutredningen). I promemorian anfördes bland annat följande.

Enligt de för bolagsutredningen lämnade direktiven bör bland annat särskilt

tillses, å ena sidan att statsmakterna tillförsäkras erforderligt inflytande

å bolagets ledning samt å andra sidan att bolagsledningen utrustas med

sådan rörelsefrihet, att syftet med bolagsbildningen vinnes. Dessa krav kunna

endast delvis anses ha uppfyllts genom vad i det föregående föreslagits i

fråga om utseende av styrelseledamöter. Till väsentlig del kan nämligen

statens inflytande över bolaget, under förutsättning att styrelsen skall kunna

tillförsäkras erforderlig rörelsefrihet, tillgodoses endast genom att medelst

revision och annan kontroll tillses, att det med bolagsbildningen avsedda syftet

vinnes samt att av bolaget disponerade statsmedel handhavas på ett ur

statens synpunkt ändamålsenligt sätt.

Vid behandlingen av delta spörsmål utgår utredningen från att riksdagens

inflytande över bolagets ledning — bortsett från de direktiv som av riksdagen

kunna meddelas i samband med anvisande av anslag till aktieteckning i

och lån till bolaget sami till anskaffning av krigsmateriel — på det ur konstitutionell

och praktisk synpunkt lämpligaste sättet tillgodoses genom att

riksdagens revisorer erhålla befogenhet att taga del av bolagets handlingar.

Denna anordning har även tilliimpats vid de senast bildade statliga bolagen.

1 fråga örn de tidigare tillkomna statliga bolagen, däribland monopolbolagen,

saknas däremot en motsvarande befogenhet. Frågan härom har emellertid

varit föremål dels för behandling i riksdagen (motion i andra kamma
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 149.

ren nr 196/1922; riksdagsskrivelse nr 166/1922) och dels för särskild utredning

genom den så kallade monopolkontrollutredningen. Att därvid någon

sådan granskningsrätt icke kom att tillerkännas riksdagens revisorer berodde

främst på att berörda granskning i regel måste antagas kunna verkställas

först vid en tidpunkt, då den ordinarie bolagsrevisionen redan avslutats och

bolagsstyrelsen sålunda beviljats en ansvarsfrihet, som gjort styrelsen praktiskt

taget oåtkomlig för en skadeståndstalan. Denna synpunkt har otvivelaktigt

ett starkt formellt berättigande. Med hänsyn emellertid till att de

ifrågavarande bolagen äro statliga organ, vilka äro undandragna kontroll

från de statliga revisionsmyndigheternas sida, att vinstintresset och delägarintresset

i statliga bolag icke verka omedelbart kontrollerande på samma

sätt som i enskilda bolag, att de staten tillhöriga bolagen i viss män dirigeras

av de statliga organ som på bolagsstämman utöva statens beslutanderätt,

att bolagen helt eller delvis arbeta med statsmedel samt att riksdagen kan

meddela direktiv vid anvisande av anslagsmedel, som bolagen kunna komma

att förfoga över, synes det ändock önskvärt, att riksdagens revisorer kunna

taga del av de statliga bolagens handlingar (jämför kungl, förordningen nr

304/1937). Det må vara riktigt, att en anmärkning från riksdagsrevisorerna

i allmänhet icke kan leda till skadeståndstalan mot styrelsen; den kan dock

medföra, att en olämplig bolagsledning avlägsnas. Genom denna granskning

bör också kunna tillses, att vid bolagen icke förekomma affärsmetoder,

som för ett statligt organ icke kunna anses sunda, liksom att bolagen icke

utnyttjas till ett alltför frikostigt arvodessystem.

Utredningen förordar därför, att riksdagens revisorer genom bestämmelse

i bolagsordningen tilldelas befogenhet att taga del av bolagets handlingar.

I proposition (nr 164) till 1943 års riksdag angående inrättande av statens

sakrevision anförde departementschefen bland annat (s. 30), att statens sakrevisions

arbetsområde i princip borde omfatta all verksamhet, som helt

eller delvis finansierades med statliga medel. I vad mån sakrevisionens verksamhet

borde utsträckas till att avse även sådan halvstatlig verksamhet, som

bedrives av de olika statsägda aktiebolagen, torde få bli beroende på ytterligare

prövning. Att även denna verksamhet inbegripes under den nya sakrevisionen

syntes emellertid, allmänt sett, önskvärt. Departementschefens

ifrågavarande uttalande föranledde icke någon riksdagens erinran. Emellertid

torde i detta sammanhang böra erinras örn att riksdagen, som år 1941

(skrivelse nr 405) hemställde örn utredning för en effektivisering av det statliga

revisionsförfarandet, därvid uttalade, att en reform å förevarande område

icke borde rubba statsrevisorernas konstitutionella ställning eller påkalla

ändring i deras granskningsrätt.

Under senare år har en allt större del av den statliga verksamheten börjat

bedrivas under aktiebolagsform. Riksdagen äger emellertid icke någon generell

rätt att genom sina revisorer granska dessa bolags förvaltning. Sådan

granskningsrätt föreligger visserligen beträffande vissa av bolagen på grund

av föreskrift i bolagsordningen eller särskilt avtal med staten, men så är ej

fallet beträffande flera ekonomiskt betydelsefulla bolag.

Det har av Kungl. Majit ansetts önskvärt, att de statskontrollerade aktiebolagen

inbegripas under den statliga sakrevisionen. An starkare skäl tala

emellertid för att deras förvaltning även skall kunna granskas av riksdagens

revisorer. Det är riksdagen, som anvisar statsmedel till aktieteckning och

eventuellt förlag m. m. för bolagens verksamhet, och några sakliga skäl varför

icke riksdagen genom sina revisorer skulle äga rätt att granska denna

form av statlig verksamhet på samma sätt som annan statlig verksamhet

föreligga icke.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

15

Enligt gällande bestämmelser föreligger en allmän skyldighet — med vissa

närmare angivna undantag — för den som åtnjutit understöd, med eller

utan återbetalningsskyldighet, av statsmedel eller lotterimedel, så ock för

den, som mottagit sådant understöd för att till annan förmedla detsamma,

att efter riksdagens revisorers anmodan till dessa avgiva redogörelse över

medlens användning. Har den redovisningsskyldige fört räkenskaper, varav

fullständiga upplysningar om understödets användning kunna inhämtas,

äger han i stället fullgöra redovisningsskyldigheten genom att bereda revisorerna

tillfälle att taga del av räkenskaperna med tillhörande verifikationer,

protokoll och andra handlingar.

I fråga om sådan ekonomisk verksamhet av helt eller delvis statlig karaktär,

som bedrives i bolagsform, saknas däremot generella bestämmelser

beträffande revisorernas granskningsrätt.

Till riksdagens revisorers granskningområde torde dock vara att hänföra

sådana bolag, som äro att betrakta som dotterbolag till statens affärsverk.

Beträffande åter de statliga monopolbolagen — Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet

och Aktiebolaget Vin- och spritcentralen samt de bolag, som

driva detaljhandel med rusdrycker — ävensom vissa andra aktiebolag, där

.staten äger huvudparten av aktierna men vilka icke drivas av staten, föreligger

icke någon generell granskningsrätt för riksdagens revisorer.

Under senare år har dock vid träffandet av avtal rörande bedrivande för

statens räkning av viss verksamhet eller om statens stöd åt sådan verksamhet

i bolagsordningen eller i avtalet ofta intagits förbehåll om viss rätt för riksdagens

revisorer att granska vederbörande företag.

Erinras må att 1939 års riksdag i anledning av väckta motioner hemställde,

att Kungl. Majit ville låta undersöka möjligheten av en utsträckning

av revisorernas granskningsrätt att omfatta tobaksmonopolet samt de bolag,

som handhade parti- och detaljhandeln med rusdrycker. Den begärda utredningen

har emellertid icke ännu förelagts riksdagen.

Såsom motionärerna framhållit, har under senare år en allt större del

av den statliga verksamheten börjat bedrivas under aktiebolagsform. Någon

anledning att undandraga denna form av verksamhet, som i realiteten utgör

en del av den offentliga förvaltningen, statsrevisorernas granskningsrätt

kan utskottet icke finna. Det framstår i stället som i hög grad angeläget,

att riksdagen genom sina revisorer beredes möjlighet att granska förvaltningen

av denna verksamhet. Vad särskilt gäller de monopolistiska företagen

torde vid det förhållandet, alt vissa överskott av deras vinstmedel

skola inlevereras till statsverket, en av riksdagen utövad revision, som ur

allmänna statsfinansiella synpunkter granskar deras förvaltning och för

riksdagen kan framlägga resultatet av granskningen, vara påkallad.

Med hänsyn till den betydelse, som utskottet tillmäter ifrågavarande spörsmål,

har utskottet med anledning av det motionsvis gjorda yrkandet velat

föreslå, att Kungl. Majit måtte vidtaga sådana åtgärder, sorn medgiva rätt

för riksdagens revisorer att förvaltningsmässigt granska samtliga de aktiebolag,

vilka helt eller delvis ägas av staten.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 149.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionen 11:373, i skrivelse

till Kungl. Maj:! anhålla, att Kungl. Majit måtte vid■

taga åtgärder av innebörd, att samtliga aktiebolag, vilka

helt eller delvis ägas av staten, skola i angivna syfte ställa

sina räkenskaper och handlingar m. m. till riksdagens revisorers

förfogande.

Stockholm den 23 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

yärvarande: se under utlåtandet nr 146.

447984. Stockholm, Isaac Marcus B oktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:331 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om utvidgad granskningsrätt för riksdagens revisorer beträffande statskontrollerade aktiebolag. s. 9 i texten