Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till riksförsäkringsanstalten m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
1944-05-23 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till riksförsäkringsanstalten m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 150.
1
Nr 150.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1944 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag för budgetåret 1944/45 till riksförsäkringsanstalten
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna
27 och 28) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1944/45 såsom förslagsanslag under rubriken Riksförsäkringsanstalten
beräkna till Avlöningar 2 728 000 kronor och till Omkostnader
257 000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 225, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 mars 1944,
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
och avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten, avlöningsstaten
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45, dels för nämnda
budgetår under rubriken Riksförsäkringsanstalten såsom förslagsanslag anvisa
till Avlöningar 2 865 000 kronor och till Omkostnader 287 000 kronor,
dels ock medgiva att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för
budgetåret 1943/44 överskridas med högst 115 000 kronor.
l:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Ifrågavarande anslag är för
innevarande budgetår anvisat med 2 728 000 kronor.
I skrivelse den 27 augusti 1943 har riksförsäkringsanstalten gjört framställning
om avlöningsanslag för anstalten för budgetåret 1944/45.
Anstalten har däri till en början lämnat vissa uppgifter till belysande av
omfattningen av anstaltens verksamhet. Anstalten anför bland annat att den
sedan längre tid fortgående stegringen i anstaltens arbetsbörda varit högst
betydande även under budgetåret 1942/43. Därjämte hade under åren 1941—
1943 åtskilliga nya arbetsuppgifter tillkommit. Anstalten hade under sådana
omständigheter sett sig nödsakad företaga en icke obetydlig ökning av den
icke-ordinarie personalen. Då arbetsmängdens tillväxt ännu icke visat någon
tendens att upphöra och någon nedgång i arbetsbördan under budgetåret
1944/45 icke kunde förutses, hade anstalten i sina beräkningar för sistnämnda
budgetår ansett sig böra utgå från ett stegrat behov av icke-ordinarie personal
i förhållande till innevarande budgetår.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr ISO—151.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr löt).
Riksförsäkringsanstalten föreslå!- härefter dels omändring av vissa ordinarie
befattningar, dels ock nyinrättande av vissa ordinarie tjänster.
Sålunda har riksförsäkringsanstalten till en början förnyat en av anstalten
vid flera tidigare tillfällen gjord framställning om utbyte av tre befattningar
såsom ledamot och byrådirektör i lönegraden A 28 mot tre byråchefsbefattningar
i lönegraden A 30. Vidare har riksförsäkringsanstalten förnyat
sin år 1942 gjorda framställning beträffande omändring av en befattning
såsom aktuarie i lönegraden A 21 till en kamrerartjänst i lönegraden
A 24.
Riksförsäkringsanstalten har vidare föreslagit viss förstärkning av personalen
å anstaltens arbetarskyddsbyrå. Anstaltens förslag i denna del sammanhänger
med frågan örn åtgärder för vinnande av bättre kontroll över,
att maskiner och redskap äro ur arbetarskyddssynpunkt anordnade på tillfredsställande
sätt. I berörda ämne anförde riksförsäkringsanstalten i skrivelse
den 31 oktober 1941 bland annat, att föreskrifter i arbetarskyddslagen
örn skyldighet för tillverkare och försäljare av maskiner eller redskap att
tillse, att dessa vid leverans vore försedda med nödiga skyddsanordningar
och även i övrigt erbjöde betryggande säkerhet mot olycksfall, borde kompletteras
med åtgärder, som effektivt garanterade stadgandets tillämpning.
I detta syfte borde införas straffansvar samt viss rätt för riksförsäkringsanstalten
att meddela förbud att sälja föremål av ifrågavarande slag, som
saknade godkänd skyddsanordning. Anstalten erinrade vidare, att en ytterligare
förstärkning av arbetarskyddsbyråns arbetskrafter utöver den av kommittén
föreslagna vöre påkallad, därest skyldighet infördes för tillverkare och
försäljare av maskiner m. m. att tillse, att dessa vid leverans vore försedda
med nödiga skyddsanordningar. Anstalten hade därför föreslagit, att å anstaltens
arbetarskyddsbyrå skulle för ändamålet inrättas en särskild befattning,
vars innehavare lämpligen skulle benämnas överingenjör. För att denne
befattningshavare skulle kunna handlägga honom tillkommande uppgifter på
ett tillräckligt auktoritativt sätt, borde av honom krävas minst samma kompetens
som erfordrades av person, som kunde föreslås till yrkesinspektör. Befattningshavaren
borde benämnas överingenjör eller maskininspektör och placeras
i lägst 28 lönegraden. Han borde erhålla biträde av en tekniskt väl kvalificerad
tjänsteman i byråingenjörs ställning med placering i 21 lönegraden.
Ytterligare borde, för utförande av nödigt skrivarbete och andra enklare göromål,
ett särskilt skrivbiträde stå till förfogande för dessa befattningshavare.
I anledning av riksförsäkringsanstaltens framställning den 31 oktober 1941
avgåvos yttranden dels av kommerskollegium, statskontoret och 1938 års
arbetarskyddskommitté, dels ock av landsorganisationen i Sverige samt av
svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund, vilka sistnämnda
två organisationer avgåvo gemensamt yttrande.
Riksförsäkringsanstalten har i sin förenämnda skrivelse den 27 augusti
1943 dels erinrat örn den av anstalten år 1941 gjorda framställning, för vilken
nu redogjorts, dels ock framhållit, att framställningen visserligen icke
ännu föranlett någon proposition till 1943 års riksdag, men att nämnda års
Statsutskottets utlåtande nr 150.
3
riksdag med anledning av två i ämnet väckta motioner i skrivelse den 30
mars 1943, nr 76, uttalat, att behov förelåge av lagstiftning för effektivisering
av ovan berörda bestämmelse i lagen örn arbetarskydd oell anhållit, att
Kungl. Majit ville vidtaga på grund härav erforderliga åtgärder. Under hänvisning
härtill och under förklaring att en effektiv tillämpning av de av anstalten
ifrågasatta bestämmelserna enligt anstaltens uppfattning icke vore
möjlig utan en väsentlig förstärkning av arhetarskyddsbyråns arbetskrafter,
har anstalten förnyat sin tidigare gjorda hemställan om personalförstärkning
för nämnda byrå.
Anstalten framlägger även förslag om förstärkning av arbetskrafterna å försäkringsbyrån
i syfte att möjliggöra en mera omfattande granskning av de
uppgifter, som ligga till grund för uträknande av de försäkringsavgifter, vilka
påföras vissa arbetgivare.
över riksförsäkringsanstaltens framställning den 27 augusti 1943 har statskontoret
den 9 oktober 1943 avgivit yttrande.
I mars 1941 inleddes under samverkan mellan besparingsberedningen och
riksförsäkringsanstalten en undersökning rörande anstaltens kontorsorganisation.
För detta ändamål inrättades inom anstalten en temporär s. k. organisationsavdelning
bestående av dels vissa representanter för besparingsberedningens
delegation för kontorsundersökningar, dels vissa befattningshavare
hos anstalten.
Organisationsavdelningen avlämnade den 23 maj och den 30 november 1942
rapporter angående möjligheterna till åtgärder för förenkling av kontorsorganisationen
inom anstalten. Såsom ett särskilt förslag har organisalionsavdelningen
upptagit inrättandet av en kontorschefsbefattning vid anstalten.
Denne kontorschef skulle placeras å den administrativa byrån och biträda
byråchefen vid handläggningen av ärenden rörande bland annat anstaltens
organisation och personal. Därigenom skulle det även bliva möjligt att i
avsevärt större omfattning centralisera handläggningen av sådana organisatoriska
frågor, som för närvarande betraktades såsom byråangelägenheter.
Lösandet av uppkomna kontorstekniska problem skulle självfallet ske i samråd
med vederbörande byråchef.
Avdelningens berörda rapporter lia varit föremål för behandling av besparingsberedningen,
statskontoret och riksförsäkringsanstalten.
Riksförsäkringsanstalten har vidare inkommit med vissa ytterligare framställningar
avseende en förstärkning av personalen å första skadéregleringsbyrån.
Sålunda har riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 28 oktober 1943 hemställt
örn medgivande att inrätta 2 nya befattningar i lönegraden Eo 20, avsedda
för nämnda byrå. I skrivelsen har anstalten till en början framhållit,
att arbetsbördan å byrån — vars huvudsakliga uppgift vore att pröva frågor
om ersättning jämlikt 1916 års olycksfallsförsäkringslag och 1929 års lag örn
försäkring för vissa yrkessjukdomar ävensom att i förekommande fall utgiva
dylik ersättning, för. så vitt anginge sjukpenning och läkarvård — sedan en
lång följd av år undergått en i stort sett oavbruten, mycket kraftig stegring.
4
Statsutskottets utlåtande nr 150.
Till belysande av detta förhållande har anstalten ingivit en på sid. 21 i propositionen
återgiven tablå.
Riksförsäkringsanstalten har anfört, att anstalten icke vore beredd att avgiva
förslag om alla de åtgärder, som borde vidtagas i syfte att undanröja
anförda olägenheter. Byråns arbetskrafter borde emellertid omedelbart förstärkas
med 2 nofariebefattningar i lönegraden Eo 20, vilka befattningar,
då övriga notariebefattningar å byrån vore placerade i 21 lönegraden, framdeles
borde utbytas mot notariebefattningar i sistnämnda lönegrad.
Med anledning av nämnda framställning medgav Kungl. Maj:t genom beslut
den 26 november 1943 att vid anstalten finge tills vidare under budgetåret
1943/44 i samband med organiserandet av en ny skadegrupp å första skaderegleringsbyrån
anställas ytterligare en befattningshavare i lönegraden Eo 20.
Den senare av de av riksförsäkringsanstalten ingivna framställningarna
avseende utökning av den högre personalen å första skaderegleringsbyrån är
dagtecknad den 14 februari 1944. Efter erinran att antalet till byrån inkomna
olycksfallsanmälningar, som år 1942 utgjort 116 860, för år 1943 ytterligare
stigit lill 130 163, har anstalten däri lämnat vissa närmare uppgifter rörande
den nuvarande organisationen av byrån och i anslutning därtill framhållit de
brister, som enligt anstaltens mening vidlåda denna organisation. Anstalten
har härefter framlagt förslag rörande organiserandet av skadebedömningsarbetet
å byrån. Med stöd av vad anstalten i sagda avseende anfört, har anstalten
hemställt, att personalen å första skaderegleringsbyrån måtte från och
med nästa budgetår förstärkas med 2 sekreterare i lönegraden Eo 24.
Med hänvisning till vad anstalten anfört i sin förenämnda skrivelse den 28
oktober 1943 har anstalten därjämte — under starkt betonande av att ett
stadigvarande behov förelåge av de i nämnda skrivelse begärda notariebefattningarna
— anhållit att medel för båda dessa befattningar måtte anvisas från
och med budgetåret 1944/45 samt att därvid befattningarna måtte placeras i
lönegraden Eo 21.
Över riksförsäkringsanstaltens sistberörda hemställan ha utlåtanden avgivits
av statskontoret och statens organisationsnämnd.
Statens organisationsnämnd har till en början påpekat, att antalet till första
skaderegleringsbyrån inkomna skadeanmälningar sedan tiden för besparingsberedningens
undersökningar ökat med omkring 26 %. Därest denna ökning
kunde anses utslagsgivande även för arbetsbelastningen överhuvud taget å de
mera kvalificerade befattningarna skulle — anför nämnden — den ökning av
antalet sekreterare och notarier, som anstalten föreslagit, få anses vara motiverad.
Efter erinran alt besparingsberedningens undersökning icke omfattade de
i kvalitativt hänseende mera krävande arbetsuppgifterna å byrån, framhåller
härefter organisationsnämnden angelägenheten av att en undersökning komme
till stånd, som avsåge dessa arbetsuppgifter, samt att för ändamålet avdelades
särskild arbetskraft.
Nämnden tillstyrker emellertid en förstärkning av byråns personal med 1
sekreterare och 2 notarier, vilken förstärkning nämnden finner oundgängligen
Statsutskottets utlåtande nr 150.
5
erforderlig för avarbetande av förefintlig arbetsbalans samt för att avhjälpa
vissa brister i handläggningen av ärenden å byrån.
Organisationsnämnden har beträffande anstaltens personalbehov i allmänhet
erinrat örn, att den pågående revideringen av olycksfallsförsäkringslagen
och socialvårdskommitténs utredningar kunde föranleda förändringar i fråga
örn personalbesättningen. Likaså syntes böra beaktas, att anstaltens nuvarande
höga arbetsbelastning i viss mån torde sammanhänga med krisförhållandena
och att en återgång till fredsförhållanden jämväl kunde föranleda minskat
personalbehov.
I en den 2 mars 1944 dagtecknad promemoria har vidare generaldirektören
och chefen för riksförsäkringsanstalten framlagt vissa förslag rörande förstärkning
av personalen å anstaltens tredje skaderegleringsbyrå. I promemorian
anföres, att det måste anses i hög grad önskvärt, att byrån tilldelas
ytterligare en befattning i sekreterargraden. Densamma torde tills vidare kunna
inrättas såsom en tillfällig arvodestjänst med arvode motsvarande lön
enligt 23 löneklassen i lönepian Eo. För avarbetande av förefintlig arbetsbalans
samt för undvikande av fördröjning med ärendenas behandling borde
vidare inrättas en skaderegleringsgrupp utöver de redan befintliga fem.
För den föreslagna gruppen skulle erfordras en notarie med placering i
lönegraden Eo 20 samt två amanuenser, vilka syntes böra placeras i lönegraderna
Eo 18 respektive Eo 15.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Vad först beträffar frågan rörande ombildning av de tre befattningarna såsom
ledamot och byrådirektör till byråchefsbefattningar vill jag icke förneka,
att vissa skäl tala för ett bifall till den föreslagna ombildningen. Jag får emellertid
framhålla, att de förslag, som av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
framlagts i deras år 1942 avgivna betänkande rörande byråchefs- och
rådstjänster m. m., äro avsedda att för prövning underställas först 1945 års
riksdag. Då frågan om berörda ombildning lämpligen bör upptagas till slutlig
prövning i samband med nämnda sakkunnigförslag, anser jag mig icke
för närvarande kunna ifrågasätta någon förändring med avseende å omförmälda
befattningar.
Däremot förordar jag nu, att den i det föregående omförmälda aktuarietjönsten
å administrativa byrån förändras till en kamrerare''änst med placering
i lönegraden A 22. Vid Infall härtill böra bestämmelserna i cirkuläret
den 5 juni 1942 (nr 362) i tillämpliga delar få gälla.
Med anledning av anstaltens förslag rörande utökning av arbetskrafterna
å arbetarskyddsbyrån får jag först erinra, alt Kungl. Maj:t i proposition den
8 januari 1944, nr 20, för riksdagen framlagt förslag till vissa ändringar i
arbetarskyddslagen, i allt väsentligt överensstämmande med det förslag i
ämnet, som innefattades i anstaltens den 31 oktober 1941 gjorda framställning.
Enligt propositionen skulle lagändringarna träda i tillämpning den
1 juli 1944. Propositionen, vari icke behandlats frågan om anstaltens personalbehov
i anledning av de ifrågasatta lagändringarna, har numera bifallits
av riksdagen. För att den mera effektiva kontroll rörande tillverkning
och försäljning av maskiner lii. m., som åsyftas med de sålunda beslutade
ändringarna i arbetarskyddslagen, skall kunna i praktiken genomföras, torde
det vara erforderligt att en förstärkning av de kvalificerade tekniska arbetskrafterna
å anstaltens arbetarskyddsbyrå äger runi. I avbidan på närmare
erfarenhet rörande behovet härutinnan torde emellertid denna förstärkning
6
Statsutskottets utlåtande nr 150.
— av anstalten föreslagen till 1 befattningshavare i lönegraden A 28 och 1
befattningshavare i lönegraden A 21 — kunna tills vidare begränsas till 1
förste byråingenjör i lönegraden Eo 24. Härutöver torde det bliva påkallat
att, på sätt anstalten föreslagit, utöka byråns personal med 1 extra ordinarie
skrivbiträde.
Såsom av det föregående framgår har den starka ansvällningen av ärenden
å tredje skaderegleringsbyrån nödgat anstalten att vidtaga en provisorisk anordning
för lättande av arbetsbördan för den ledamot oell byrådirektör, som
förestår byrån, och för vinnande av viss personalförstärkning, i det en sekreterare
från annan byrå erhållit uppdrag att såsom biträdande ledamot fullgöra
vissa av de göromål, som eljest skulle ankomma på ledamoten och byrådirektören.
Anstalten har nu föreslagit, att denna anordning skulle upphöra
och att i stället å byrån skulle inrättas en ny sekreterartjänst i lönegraden Eo
24. Därjämte har generaldirektören och chefen för anstalten i en särskild
promemoria föreslagit dels att å byrån skulle ytterligare, mera tillfälligt, inrättas
1 arvodestjänst med sekreterargöromål, 1 befattning såsom notarie i
lönegraden Eo 20 och 2 amanuenstjänster. Att en utökning av den kvalificerade
arbetskraften å byrån är nödvändig synes mig uppenbart. Till vad
föreslagits i berörda promemoria kan jag därför i huvudsak ansluta mig. Dock
synes mig arvodet till den befattningshavare, som enligt förslaget skulle hava
att fullgöra sekreterargöromål, icke lämpligen böra utgå enligt viss löneklass
utan med ett fixt arvodesbelopp. Beloppet torde böra bestämmas till
10 600 kronor för år. Då den arbetsökning, som inträtt å byrån, måste anses
till ganska väsentlig del vara av mera temporär natur, finner jag det däremot
icke tillrådligt att — på sätt anstalten föreslagit -— å byrån inrätta någon
ny, i lönegrad placerad sekreterartjänst. För min del får jag därför i enlighet
med den av statskontoret intagna ståndpunkten förorda, att den nuvarande
provisoriska anordningen med en biträdande ledamot å byrån tills vidare
bibehålies.
För möjliggörande av en förbättrad kontroll beträffande de uppgifter, på
grundval av vilka de större arbetsgivarnas försäkringsavgifter uträknas, har
anstalten vidare föreslagit, att personalen å försäkringsbyrån skulle utökas
med 1 aktuarie i lönegraden Eo 20 och 2 kontorsbiträden i lönegraden Eo 4.
Ehuru en effektivare kontroll i berörda hänseende tvivelsutan framstår såsom
ett önskemål, kan jag av sparsamhetsskäl icke för närvarande tillstyrka den
ifrågasatta personalförstärkningen.
Vidkommande härefter första skaderegleringsbyrån framgår av vad i det
föregående anförts, att arbetet därstädes under det senaste decenniet undergått
en synnerligen kraftig ökning, medan personalen i sekreterar- och notariegraderna
å byrån under samma tid erhållit en jämförelsevis obetydlig
förstärkning. Det torde därför vara tydligt, att denna personal icke är tillräcklig
för att på ett tillfredsställande sätt fullgöra densamma åvilande göromål.
En utökning av personalen torde därför böra äga runi. Med hänsyn
till vad statens organisationsnämnd anfört torde emellertid utökningen för
närvarande böra begränsas i överensstämmelse med det förslag i ämnet, som
avgivits av nämnden. Jag föx-ordar alltså, att byrån från och med nästa budgetår
förstärkes med en tjänst i lönegraden Eo 24 samt med en tjänst i lönegraden
Eo 21. Därjämte torde den av Kungl. Maj:t genom beslut den 26 november
1943 för innevarande budgetår medgivna befattningen i lönegrad
Eo 20 böra från och med budgetåret 1944/45 ersättas med en tjänst i lönegraden
Eo 21. Härvid har jag icke tagit ställning till det förslag rörande
första skaderegleringsbyråns organisation, som framlagts av anstalten. Det
torde få bliva anstaltens sak att närmare pröva, huru byrån lämpligen bör
Statsutskottets utlåtande nr löO.
7
organiseras och på vad sätt de nu förordade nya arbetskrafterna på ändamålsenligaste
sätt må kunna utnyttjas.
Riksförsäkringsanstallen har — med anledning av besparingsberedningens
förslag örn inrättande av en särskild kontorschefsbefattning hos anstalten,
vars innehavare skulle i första hand ägna sig åt frågor rörande anstaltens organisation
och personal — uttalat, att anstalten hade för avsikt att till närmare
övervägande upptaga detta spörsmål i samband med sina anslagsäskanden
för budgetåret 1945/46. Med hänsyn härtill finner jag icke skäl att
för närvarande taga ståndpunkt till beredningens berörda förslag.
Jag övergår härefter till en beräkning av de olika posterna i riksförsäkringsanstaltens
avlöningsstat.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde
böra uppskattas med utgångspunkt från belaslningssiffran för det sistförflutna
budgetåret, i runt tal 1 088 000 kronor. Till denna summa torde
få läggas dels för beräknade merkostnader i anledning av löneklassuppflyttningar
ett belopp av omkring 7 500 kronor, dels för de merkostnader, vilka
uppkomma vid bifall till vad jag föreslagit rörande ombildning av en aktuarietjänst
till kamrerartjänst ett belopp av i runt tal 500 kronor. Posten torde
alltså kunna beräknas till 1 096 000 kronor.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. M a j : t, torde liksom för löpande budgetår få upptagas till
37 400 kronor.
Vidkommande härefter anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal har anstalten föreslagit en höjning av denna
post från 1 230 000 kronor till 1 409 000 kronor. Härvid har icke medräknats
den kostnadsökning av omkring 25 000 kronor, som skulle uppkomma
vid bifall till det av anstaltens chef senast avgivna förslaget örn utökning
av personalen å tredje skaderegleringsbyrån. En väsentlig anslagsökning måste
utan tvivel äga rum redan på grund av den personalförstärkning, som
anstalten under senare tid varit nödsakad att successivt vidtaga till följd av
den avsevärda stegringen i antalet till anstalten inkommande olycksfallsanmälningar.
Denna förstärkning har på grund av de rationaliseringsåtgärder,
som — delvis i anslutning till besparingsberedningens förslag i ämnet —
genomförts, kunnat i viss mån begränsas men har det oaktat blivit tämligen
omfattande. Vid bifall till mina i det föregående framlagda förslag om inrättande
av nya icke-ordinarie tjänster komma ifrågavarande avlöningskostnader
givetvis att ytterligare stiga. Även härutöver torde en viss utökning
av personalen bliva nödvändig, därvid ökningens storlek måste bliva
till en viss grad beroende av den omfattning anstallens arbete under den
närmaste framtiden kan komma att erhålla. Dock räknar jag med alt ökningen
skall kunna hållas inom jämförelsevis snäva gränser under förutsättning
att anstalten med utgångspunkt från besparingsberedningens omförmälda
förslag fortsätter sina strävanden att på olika sätt förenkla det kontorstekniska
arbetet. För min del anser jag, att ifrågavarande anslagspost
bör för nästa budgetår upptagas till 1 380 000 kronor. Jag har härvid för
oförutsedda utgifter medräknat ett belopp av 30 000 kronor, vilket belopp
synes böra tillsvidare innehållas och ställas till anstaltens disposition allenast
i den mån anstalten kan påvisa, att detsamma oundgängligen behöver tagas
i anspråk.
Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 351 600
kronor.
De sammanlagda avlöningskostnaderna för riksförsäkringsanstaltens personal
skulle alltså enligt dessa beräkningar för nästa budgetår uppgå till
(1 096 000 + 37 400 T 1 380 000 + 351 600) 2 865 000 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 150.
Utskottet.
På sätt chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan i årets statsverksproposition
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, torde tjänstebenämningarna
för i gällande personalförteckning upptagna sekreterare och
notarier få ändras till förste byråsekreterare respektive byråsekreterare. I
konsekvens härmed torde innehavarna av de tjänster i lönegraderna Eo 24
och Eo 21, som, enligt vad jag föreslagit, skulle inrättas å första skaderegleringsbyrån,
böra benämnas förste byråsekreterare respektive byråsekreterare.
Vidare synes den föreslagna arvodesbefattningen å tredje skaderegleringsbyrån
böra upptagas under benämningen förste byråsekreterare.
I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A.
Strand (I: 290) och den andra inom andra kammaren av herr V. Karlsson
i Grängesberg m. fl. (11:466), vari hemställts, att riksdagen vid behandling
av Kungl. Maj:ts proposition nr 225 måtte besluta, att i stället för en där
föreslagen förste byråingenjörsbefattning i lönegrad Eo 24 å riksförsäkringsanstaltens
arbetarskyddsbyrå inrätta en befattning i lönegrad A 28, förslagsvis
benämnd maskininspektör, samt därjämte å samma byrå en byråingenjörsbefattning
i lönegrad A 21.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet
hänvisa till motionen II: 466.
över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
allmänna lönenämnden den 10 maj 1944 avgivit utlåtande, vilket fogas
såsom bilaga härtill (Bilaga).
Den av Kungl. Majit föreslagna omändringen av en befattning såsom aktuarie
i lönegraden A 21 å riksförsäkringsanstaltens administrativa byrå till en
kamrerar tjänst i lönegraden A 22 föranleder ej erinran från utskottets sida.
I överensstämmelse med beslutet vid fjolårets riksdag (skr. nr 331) angående
löneklassplacering vid tillträde till tjänst, som inrättats i anledning av
tjänsteförteckningsrevisionen, torde vanliga lönetursregler böra gälla för den
befattningshavare, som kommer att bliva innehavare av ifrågavarande tjänst
efter dess uppfattning i lönegrad.
För att åstadkomma den mera effektiva kontroll rörande tillverkning och
försäljning av maskiner m. m., som åsyftas med av innevarande riksdag
(skr. nr 38) beslutade ändringar i arbetarskyddslagen, föreslår Kungl. Majit
inrättande av en befattning såsom förste byråingenjör i lönegraden Eo 24.
I motionerna föreslås — med anslutning till riksförsäkringsanstaltens förslag
i ämnet — i stället två befattningar, nämligen dels en befattning i lönegraden
A 28 och dels en byråingenjörsbefattning i lönegraden A 21. Allmänna
lönenämnden har i sitt bifogade yttrande över motionerna föreslagit en
tjänst såsom byrådirektör i lönegraden Eo 28. Frågan örn tillskapandet av
den i motionerna föreslagna tjänsten i A 21 har lönenämnden ansett böra bliva
beroende på förslag framdeles från anstaltens sida, sedan närmare erfarenhet
örn personalbehovet vunnits.
Även om utskottet icke är berett att tillstyrka att den nya ledande befattningen
på arbetarskyddsbyrån redan från början uppföres på ordinarie
Statsutskottets utlåtande nr 150.
9
stat, har utskottet likväl icke kunnat undgå finna övervägande skäl tala för
att den inrättas i högre lönegrad än Kungl. Maj:t föreslagit. Med hänsyn till de
betydelsefulla arbetsuppgifter, som komma att åvila innehavaren av denna
tjänst synes densamma på sätt lönenämnden förordat böra inrättas såsom en
byrådirektörstjänst i lönegraden Eo 28. Om med hänsyn till förefintliga personliga
kvalifikationer det skulle anses erforderligt, att en av de nuvarande
yrkesinspektörerna förordnas att bestrida de med den nya tjänsten förenade
göromålen torde, på sätt lönenämnden anfört, genom särskilt beslut av Kungl.
Majit böra tillses, att denne icke lider minskning i de honom såsom ordinarie
tjänsteman tillkommande avlöningsförmånerna. Frågan om inrättande av
ytterligare en tjänst å nämnda byrå torde böra tills vidare anstå i avvaktan
på närmare erfarenheter.
Kungl. Majit har föreslagit att för avlönande av en sekreterare på tredje
skaderegleringsbyrån skall avses ett arvode av 10 600 kronor för år. Detta
förslag giver i och för sig icke utskottet anledning till erinran. Därest en
tjänsteman i 21 lönegraden vid anstalten förordnas att fullgöra ifrågavarande
sekreterargöromål bör Kungl. Majit dock vara oförhindrad att bestämma
arvodet till det högre belopp som må erfordras för att tjänstemannen
i fråga icke skall genom förordnandet lida minskning i sina löneförmåner.
Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit föranleder ej erinran från utskottets
sida.
I anslutning till vad utskottet ovan förordat bör en i Kungl. Maj :ts förslag
till personalförteckning upptagen förste byråingenjör i lönegraden Eo 24 utbytas
mot en byrådirektör i lönegraden Eo 28 och anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal höjas med skillnaden mellan lönen
i 27 och 23 löneklasserna eller med i runt tal 2 000 kronor till 1 382 000 kronor,
vilket föranleder en motsvarande höjning av anslagets slutsumma.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag ävensom
motionerna I: 290 och 11:466
a) godkänna följande personalförteckning för riksförsäkringsanstalten:
-
Personalförteckning.
Befattning '' Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör ............................ C 12
5 byråchefer ................................ A 30
3 ledamöter och byrådirektörer ................ A 28
1 byrådirektör .............................. A 28
2 förste aktuarier.............................. A 26
3 förste byråingenjörer ................. A 26
2 förste byråsekreterare........................ A 26
1 förste aktuarie.............................. A 24
1 förste byråingenjör .......................... A 24
10
Statsutskottets utlåtande nr 150.
Befattning Lönegrad
3 förste byråsekreterare........................ A 24
1 kamrerare .................................. A 22
9 aktuarier .................................. A 21
4 byråingenjörer .............................. A 21
14 byråsekreterare ............................ A 21
15 kontorsskrivare ............................ A 15
1 kassör .................................... A 14
1 materialförvaltare .......................... A 12
9 kansliskrivare .............................. A 11
3 kontorister ............................... A 9
1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av Ira
klass ...................................... A 8
1 förste expeditionsvakt........................ A 7
38 kanslibiträden .............................. A 7
6 expeditionsvakter .......................... A 5
100 kontorsbiträden ............................ A 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 materialförvaltare .......................... A 14
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
1 byrådirektör .............................. Eo 28
5 förste byråsekreterare ...................... Eo 24
1 aktuarie .................................. Eo 21
2 byråingenjörer ............................ Eo 21
2 byråsekreterare ............................ Eo 21
Anni. Tjänsten som materialförvaltare i lönegraden A 12 skall hållas
obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde materialförvaltaren kvarstår
i tjänst.
b) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 1 096 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit .......... » 37 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.......................... » 1 382 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 351600
Summa förslagsanslag kronor 2 867 000,
c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1944/45 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 867 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 150.
11
2:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Majrts förslag, som innebär en anslagsökning med 30 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 287 000 kronor.
3:o) Överskridande av viss anslagspost i gällande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten.
I den för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten
för riksförsäkringsanstalten har upptagits bland annat en anslagspost
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 1 230 000 kronor.
I skrivelse den 28 februari 1944 har riksförsäkringsanstalten meddelat,
att för innevarande budgetår erfordrades en förstärkning av sagda anslagspost.
Belastningen å anslagsposten hade under tiden 1 juli 1943—31 januari
1944 uppgått till 748 713 kronor. Kostnaden för månad räknat för nu ifrågavarande
slag av avlöningar utgjorde för närvarande omkring 110 000 kronor.
Förutsatt att denna kostnad icke komme att undergå någon nämnvärd förändring
under återstoden av innevarande budgetår, skulle den totala kostnaden
för avlöningar till icke-ordinarie personal komma att belöpa sig till
i runt tal 1 299 000 kronor. Då för ändamålet anvisats 1 230 000 kronor,
skulle således ett behov av ökat anslag av omkring 69 000 kronor komma att
uppstå.
Emellertid vore åtskillig kostnadsökning i förhållande till senaste månadsutgiftema
att vänta. Sålunda måste redan vidtagna eller förestående nyanställningar
av tillfällig personal medföra utgiftsökning på omkring 28 000
kronor. Ytterligare utgifter föranleddes av löneklassuppflyttningar, övertidsersättning
och semestervikariat, varjämte visst belopp borde beräknas för
oförutsedda utgifter. Anstalten har därför uppskattat den erforderliga anslagsförstärkningen
till 125 000 kronor.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
Den betydande ökning som under den senaste tiden inträtt i riksförsäkringsanstaltens
arbetsbörda, har, såsom framgår av anstaltens framställning,
nödgat anstalten att förstärka sin icke-ordinarie personal, främst genom anställande
av nya tillfälliga befattningshavare. Väsentligen på grund härav
torde det bliva nödvändigt att för innevarande budgetår medgiva ett överskridande
av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Det
belopp, varmed överskridande behöver ske, synes böra uppskattas till 115 000
kronor. Jag får därför tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas till att
den ifrågavarande posten får överskridas med högst sistnämnda belopp.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
alt riksdagen må medgiva, alt den i avlöningsstaten för
riksförsäkringsanstalten upptagna anslagsposten till avlöning
-
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande nr 150.
ar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1943/
44 överskridas med högst 115 000 kronor.
Stockholm den 23 maj 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Beinhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Gränebo, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström, Heiding, Karl
Andersson, Boman och Gillström; samt
frinandra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Isacsson, Olsson i Kullenbergstorp,
Lindholm, fru Alvén och herr Eriksson i Frägsta.
Statsutskottets utlåtande nr 150.
13
Bilaga.
Till riksdagens statsutskott.
Sedan Kungl. Majit anbefallt allmänna lönenämnden att till statsutskottet
avgiva yttrande över motionerna I: 290 och II: 466, avseende vissa anslag lill
riksförsäkringsanstalten, får lönenämnden anföra följande.
I propositionen 1944:225 har Kungl. Majit bland annat föreslagit, att arbetskrafterna
å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå måtte förstärkas
med 1 förste byråingenjör i lönegraden Eo 24. Syftet med denna förstärkning
skulle vara att genomföra den mera effektiva kontroll rörande^ tillverkning
och försäljning av maskiner m. m., som åsyftas med de av årets
riksdag numera beslutade ändringarna i arbetarskyddslagen (jämför proposition
1944: 20 och riksdagens skrivelse 1944: 38).
I de remitterade motionerna anföres bland annat, att det i propositionen
nr 225 framlagda förslaget till lösning av personalfrågan å riksförsäkringsanstaltens
arbetarskyddsbyrå icke är tillfredsställande ur arbetarskyddssynpunkt.
Enligt motionärerna vore det nödvändigt att den befattningshavare,
som skulle handhava tillämpningen av de nya lagbestämmelserna, intoge en
mera auktoritativ ställning än vad som vore fallet med en person i förste
byråingenjörs tjänstegrad. Befattningen, för vilken borde krävas minst samma
kompetens som för yrkesinspektör, borde icke placeras i lägre lönegrad
än yrkesinspektörstjänsterna (A 28). I motionerna hemställes, att i stället
för den av Kungl. Maj :t föreslagna förste byråingenjörstjänsten i Eo 24 måtte
inrättas en befattning i lönegrad A 28, förslagsvis benämnd maskininspektör.
Därjämte hemställes, att å arbetarskyddsbyrån måtte inrättas jämväl en
byråingenjörsbefattning i lönegrad A 21.
Allmänna lönenämnden ■— som icke tidigare bereus tillfälle att uttala sig
örn den ifrågasatta personalförstärkningen å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå
— får framhålla, att de arbetsuppgifter, som efter nyssberörda
lagändring avses skola tillföras nämnda byrå, äro av mycket betydelsefull natur.
Det är ur det allmännas synpunkt av stor vikt, icke minst i ekonomiskt
hänseende, att de åtgärder som i samband med tillverkningen av maskiner
och redskap m. m. kunna ifrågakomma till förebyggande av olycksfall eller
ohälsa, förlänas största möjliga effektivitet. Andra lagutskottet har ock i sitt
utlåtande 1944: 2 framhållit vikten av att tillverkare och andra, som falla
under de nya lagbestämmelserna, beredas möjlighet att på förhand få sina
artiklar ur arbetarskyddssynpunkt prövade av yrkesinspektionen (utskottet
torde härmed närmast avse yrkesinspektionens chefsmyndighet, riksförsäkringsanstalten).
Vid de överväganden, som lönenämnden i anledning av de
föreliggande motionerna ägnat frågan om löneställningen för den nya ledande
befattningen å arbetarskyddsbyrån, har lönenämnden kommit till den uppfattningen,
att lönegraden Eo 24 måste anses för låg i förhållande till de
krav, som böra ställas på tjänstens innehavare. Det bör jämväl framhållas,
att det är av vikt för kontinuiteten i handläggningen av de blivande arbetsuppgifterna,
att den nya tjänsten icke blir en passagetjänst, från vilken tjänstinnehavarna
sträva att söka sig bort för vinnande av befordran. En löneställning
motsvarande yrkesinspektörernas har- synts lönenämnden i detta fall
i och för sig motiverad. Lönenämnden finner sig fördenskull böra förorda,
att för tillgodoseende av ifrågavarande syfte inrättas en byrådirektörstjänst
i 28 lönegraden. I avvaktan på närmare erfarenheters vinnande torde den
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
Statsutskottets utlåtande nr 150.
nya tjänsten tills vidare böra upptagas såsom extra ordinarie. En tjänst i
lönegrad Eo 28 kan tänkas bli eftersökt bland annat av förste distriktsingenjörer
inom yrkesinspektionen (A 24) och förste byråingenjörer i riksförsäkringsanstalten
(A 26). Om emellertid med hänsyn till förefintliga personliga
kvalifikationer det skulle anses erforderligt, att en av de nuvarande yrkesinspektörerna
(A 28) förordnas att bestrida de med den nya byrådirektörstjänsten
förenade göromålen, torde genom särskilt beslut av Kungl. Majit
böra tillses, att denne icke lider minskning i de honom såsom ordinarie tjänsteman
tillkommande avlöningsförmånerna.
Vad därefter angår den i de remitterade motionerna avsedda lägre tjänsten
å arbetarskyddsbyrån, en byråingenjörstjänst i A 21, anser lönenämnden
övervägande skäl tala för att denna tjänst, som icke alls är upptagen i Kungl.
Maj:ts förslag, icke nu inrättas. Frågan om tillskapandet av denna tjänst torde
böra bli beroende på förslag framdeles från riksförsäkringsanstaltens
sida, sedan närmare erfarenhet om personalbehovet vunnits.
Stockholm den 10 maj 1944.
ERIK STRIDSBERG.
Nils M. af Malmborg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:342 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majda proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944/ 45 till riksförsäkringsanstalten m. m., jämte i ämnet s. 1 i texten