Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till riksförsäkringsanstalten m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1944-05-23 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till riksförsäkringsanstalten m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

1

Nr 150.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslag för budgetåret 1944/45 till riksförsäkringsanstalten

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

27 och 28) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1944/45 såsom förslagsanslag under rubriken Riksförsäkringsanstalten

beräkna till Avlöningar 2 728 000 kronor och till Omkostnader

257 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 225, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 mars 1944,

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

och avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten, avlöningsstaten

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45, dels för nämnda

budgetår under rubriken Riksförsäkringsanstalten såsom förslagsanslag anvisa

till Avlöningar 2 865 000 kronor och till Omkostnader 287 000 kronor,

dels ock medgiva att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för

budgetåret 1943/44 överskridas med högst 115 000 kronor.

l:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Ifrågavarande anslag är för

innevarande budgetår anvisat med 2 728 000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1943 har riksförsäkringsanstalten gjört framställning

om avlöningsanslag för anstalten för budgetåret 1944/45.

Anstalten har däri till en början lämnat vissa uppgifter till belysande av

omfattningen av anstaltens verksamhet. Anstalten anför bland annat att den

sedan längre tid fortgående stegringen i anstaltens arbetsbörda varit högst

betydande även under budgetåret 1942/43. Därjämte hade under åren 1941—

1943 åtskilliga nya arbetsuppgifter tillkommit. Anstalten hade under sådana

omständigheter sett sig nödsakad företaga en icke obetydlig ökning av den

icke-ordinarie personalen. Då arbetsmängdens tillväxt ännu icke visat någon

tendens att upphöra och någon nedgång i arbetsbördan under budgetåret

1944/45 icke kunde förutses, hade anstalten i sina beräkningar för sistnämnda

budgetår ansett sig böra utgå från ett stegrat behov av icke-ordinarie personal

i förhållande till innevarande budgetår.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr ISO—151.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr löt).

Riksförsäkringsanstalten föreslå!- härefter dels omändring av vissa ordinarie

befattningar, dels ock nyinrättande av vissa ordinarie tjänster.

Sålunda har riksförsäkringsanstalten till en början förnyat en av anstalten

vid flera tidigare tillfällen gjord framställning om utbyte av tre befattningar

såsom ledamot och byrådirektör i lönegraden A 28 mot tre byråchefsbefattningar

i lönegraden A 30. Vidare har riksförsäkringsanstalten förnyat

sin år 1942 gjorda framställning beträffande omändring av en befattning

såsom aktuarie i lönegraden A 21 till en kamrerartjänst i lönegraden

A 24.

Riksförsäkringsanstalten har vidare föreslagit viss förstärkning av personalen

å anstaltens arbetarskyddsbyrå. Anstaltens förslag i denna del sammanhänger

med frågan örn åtgärder för vinnande av bättre kontroll över,

att maskiner och redskap äro ur arbetarskyddssynpunkt anordnade på tillfredsställande

sätt. I berörda ämne anförde riksförsäkringsanstalten i skrivelse

den 31 oktober 1941 bland annat, att föreskrifter i arbetarskyddslagen

örn skyldighet för tillverkare och försäljare av maskiner eller redskap att

tillse, att dessa vid leverans vore försedda med nödiga skyddsanordningar

och även i övrigt erbjöde betryggande säkerhet mot olycksfall, borde kompletteras

med åtgärder, som effektivt garanterade stadgandets tillämpning.

I detta syfte borde införas straffansvar samt viss rätt för riksförsäkringsanstalten

att meddela förbud att sälja föremål av ifrågavarande slag, som

saknade godkänd skyddsanordning. Anstalten erinrade vidare, att en ytterligare

förstärkning av arbetarskyddsbyråns arbetskrafter utöver den av kommittén

föreslagna vöre påkallad, därest skyldighet infördes för tillverkare och

försäljare av maskiner m. m. att tillse, att dessa vid leverans vore försedda

med nödiga skyddsanordningar. Anstalten hade därför föreslagit, att å anstaltens

arbetarskyddsbyrå skulle för ändamålet inrättas en särskild befattning,

vars innehavare lämpligen skulle benämnas överingenjör. För att denne

befattningshavare skulle kunna handlägga honom tillkommande uppgifter på

ett tillräckligt auktoritativt sätt, borde av honom krävas minst samma kompetens

som erfordrades av person, som kunde föreslås till yrkesinspektör. Befattningshavaren

borde benämnas överingenjör eller maskininspektör och placeras

i lägst 28 lönegraden. Han borde erhålla biträde av en tekniskt väl kvalificerad

tjänsteman i byråingenjörs ställning med placering i 21 lönegraden.

Ytterligare borde, för utförande av nödigt skrivarbete och andra enklare göromål,

ett särskilt skrivbiträde stå till förfogande för dessa befattningshavare.

I anledning av riksförsäkringsanstaltens framställning den 31 oktober 1941

avgåvos yttranden dels av kommerskollegium, statskontoret och 1938 års

arbetarskyddskommitté, dels ock av landsorganisationen i Sverige samt av

svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund, vilka sistnämnda

två organisationer avgåvo gemensamt yttrande.

Riksförsäkringsanstalten har i sin förenämnda skrivelse den 27 augusti

1943 dels erinrat örn den av anstalten år 1941 gjorda framställning, för vilken

nu redogjorts, dels ock framhållit, att framställningen visserligen icke

ännu föranlett någon proposition till 1943 års riksdag, men att nämnda års

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

3

riksdag med anledning av två i ämnet väckta motioner i skrivelse den 30

mars 1943, nr 76, uttalat, att behov förelåge av lagstiftning för effektivisering

av ovan berörda bestämmelse i lagen örn arbetarskydd oell anhållit, att

Kungl. Majit ville vidtaga på grund härav erforderliga åtgärder. Under hänvisning

härtill och under förklaring att en effektiv tillämpning av de av anstalten

ifrågasatta bestämmelserna enligt anstaltens uppfattning icke vore

möjlig utan en väsentlig förstärkning av arhetarskyddsbyråns arbetskrafter,

har anstalten förnyat sin tidigare gjorda hemställan om personalförstärkning

för nämnda byrå.

Anstalten framlägger även förslag om förstärkning av arbetskrafterna å försäkringsbyrån

i syfte att möjliggöra en mera omfattande granskning av de

uppgifter, som ligga till grund för uträknande av de försäkringsavgifter, vilka

påföras vissa arbetgivare.

över riksförsäkringsanstaltens framställning den 27 augusti 1943 har statskontoret

den 9 oktober 1943 avgivit yttrande.

I mars 1941 inleddes under samverkan mellan besparingsberedningen och

riksförsäkringsanstalten en undersökning rörande anstaltens kontorsorganisation.

För detta ändamål inrättades inom anstalten en temporär s. k. organisationsavdelning

bestående av dels vissa representanter för besparingsberedningens

delegation för kontorsundersökningar, dels vissa befattningshavare

hos anstalten.

Organisationsavdelningen avlämnade den 23 maj och den 30 november 1942

rapporter angående möjligheterna till åtgärder för förenkling av kontorsorganisationen

inom anstalten. Såsom ett särskilt förslag har organisalionsavdelningen

upptagit inrättandet av en kontorschefsbefattning vid anstalten.

Denne kontorschef skulle placeras å den administrativa byrån och biträda

byråchefen vid handläggningen av ärenden rörande bland annat anstaltens

organisation och personal. Därigenom skulle det även bliva möjligt att i

avsevärt större omfattning centralisera handläggningen av sådana organisatoriska

frågor, som för närvarande betraktades såsom byråangelägenheter.

Lösandet av uppkomna kontorstekniska problem skulle självfallet ske i samråd

med vederbörande byråchef.

Avdelningens berörda rapporter lia varit föremål för behandling av besparingsberedningen,

statskontoret och riksförsäkringsanstalten.

Riksförsäkringsanstalten har vidare inkommit med vissa ytterligare framställningar

avseende en förstärkning av personalen å första skadéregleringsbyrån.

Sålunda har riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 28 oktober 1943 hemställt

örn medgivande att inrätta 2 nya befattningar i lönegraden Eo 20, avsedda

för nämnda byrå. I skrivelsen har anstalten till en början framhållit,

att arbetsbördan å byrån — vars huvudsakliga uppgift vore att pröva frågor

om ersättning jämlikt 1916 års olycksfallsförsäkringslag och 1929 års lag örn

försäkring för vissa yrkessjukdomar ävensom att i förekommande fall utgiva

dylik ersättning, för. så vitt anginge sjukpenning och läkarvård — sedan en

lång följd av år undergått en i stort sett oavbruten, mycket kraftig stegring.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 150.

Till belysande av detta förhållande har anstalten ingivit en på sid. 21 i propositionen

återgiven tablå.

Riksförsäkringsanstalten har anfört, att anstalten icke vore beredd att avgiva

förslag om alla de åtgärder, som borde vidtagas i syfte att undanröja

anförda olägenheter. Byråns arbetskrafter borde emellertid omedelbart förstärkas

med 2 nofariebefattningar i lönegraden Eo 20, vilka befattningar,

då övriga notariebefattningar å byrån vore placerade i 21 lönegraden, framdeles

borde utbytas mot notariebefattningar i sistnämnda lönegrad.

Med anledning av nämnda framställning medgav Kungl. Maj:t genom beslut

den 26 november 1943 att vid anstalten finge tills vidare under budgetåret

1943/44 i samband med organiserandet av en ny skadegrupp å första skaderegleringsbyrån

anställas ytterligare en befattningshavare i lönegraden Eo 20.

Den senare av de av riksförsäkringsanstalten ingivna framställningarna

avseende utökning av den högre personalen å första skaderegleringsbyrån är

dagtecknad den 14 februari 1944. Efter erinran att antalet till byrån inkomna

olycksfallsanmälningar, som år 1942 utgjort 116 860, för år 1943 ytterligare

stigit lill 130 163, har anstalten däri lämnat vissa närmare uppgifter rörande

den nuvarande organisationen av byrån och i anslutning därtill framhållit de

brister, som enligt anstaltens mening vidlåda denna organisation. Anstalten

har härefter framlagt förslag rörande organiserandet av skadebedömningsarbetet

å byrån. Med stöd av vad anstalten i sagda avseende anfört, har anstalten

hemställt, att personalen å första skaderegleringsbyrån måtte från och

med nästa budgetår förstärkas med 2 sekreterare i lönegraden Eo 24.

Med hänvisning till vad anstalten anfört i sin förenämnda skrivelse den 28

oktober 1943 har anstalten därjämte — under starkt betonande av att ett

stadigvarande behov förelåge av de i nämnda skrivelse begärda notariebefattningarna

— anhållit att medel för båda dessa befattningar måtte anvisas från

och med budgetåret 1944/45 samt att därvid befattningarna måtte placeras i

lönegraden Eo 21.

Över riksförsäkringsanstaltens sistberörda hemställan ha utlåtanden avgivits

av statskontoret och statens organisationsnämnd.

Statens organisationsnämnd har till en början påpekat, att antalet till första

skaderegleringsbyrån inkomna skadeanmälningar sedan tiden för besparingsberedningens

undersökningar ökat med omkring 26 %. Därest denna ökning

kunde anses utslagsgivande även för arbetsbelastningen överhuvud taget å de

mera kvalificerade befattningarna skulle — anför nämnden — den ökning av

antalet sekreterare och notarier, som anstalten föreslagit, få anses vara motiverad.

Efter erinran alt besparingsberedningens undersökning icke omfattade de

i kvalitativt hänseende mera krävande arbetsuppgifterna å byrån, framhåller

härefter organisationsnämnden angelägenheten av att en undersökning komme

till stånd, som avsåge dessa arbetsuppgifter, samt att för ändamålet avdelades

särskild arbetskraft.

Nämnden tillstyrker emellertid en förstärkning av byråns personal med 1

sekreterare och 2 notarier, vilken förstärkning nämnden finner oundgängligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

5

erforderlig för avarbetande av förefintlig arbetsbalans samt för att avhjälpa

vissa brister i handläggningen av ärenden å byrån.

Organisationsnämnden har beträffande anstaltens personalbehov i allmänhet

erinrat örn, att den pågående revideringen av olycksfallsförsäkringslagen

och socialvårdskommitténs utredningar kunde föranleda förändringar i fråga

örn personalbesättningen. Likaså syntes böra beaktas, att anstaltens nuvarande

höga arbetsbelastning i viss mån torde sammanhänga med krisförhållandena

och att en återgång till fredsförhållanden jämväl kunde föranleda minskat

personalbehov.

I en den 2 mars 1944 dagtecknad promemoria har vidare generaldirektören

och chefen för riksförsäkringsanstalten framlagt vissa förslag rörande förstärkning

av personalen å anstaltens tredje skaderegleringsbyrå. I promemorian

anföres, att det måste anses i hög grad önskvärt, att byrån tilldelas

ytterligare en befattning i sekreterargraden. Densamma torde tills vidare kunna

inrättas såsom en tillfällig arvodestjänst med arvode motsvarande lön

enligt 23 löneklassen i lönepian Eo. För avarbetande av förefintlig arbetsbalans

samt för undvikande av fördröjning med ärendenas behandling borde

vidare inrättas en skaderegleringsgrupp utöver de redan befintliga fem.

För den föreslagna gruppen skulle erfordras en notarie med placering i

lönegraden Eo 20 samt två amanuenser, vilka syntes böra placeras i lönegraderna

Eo 18 respektive Eo 15.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vad först beträffar frågan rörande ombildning av de tre befattningarna såsom

ledamot och byrådirektör till byråchefsbefattningar vill jag icke förneka,

att vissa skäl tala för ett bifall till den föreslagna ombildningen. Jag får emellertid

framhålla, att de förslag, som av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

framlagts i deras år 1942 avgivna betänkande rörande byråchefs- och

rådstjänster m. m., äro avsedda att för prövning underställas först 1945 års

riksdag. Då frågan om berörda ombildning lämpligen bör upptagas till slutlig

prövning i samband med nämnda sakkunnigförslag, anser jag mig icke

för närvarande kunna ifrågasätta någon förändring med avseende å omförmälda

befattningar.

Däremot förordar jag nu, att den i det föregående omförmälda aktuarietjönsten

å administrativa byrån förändras till en kamrerare''änst med placering

i lönegraden A 22. Vid Infall härtill böra bestämmelserna i cirkuläret

den 5 juni 1942 (nr 362) i tillämpliga delar få gälla.

Med anledning av anstaltens förslag rörande utökning av arbetskrafterna

å arbetarskyddsbyrån får jag först erinra, alt Kungl. Maj:t i proposition den

8 januari 1944, nr 20, för riksdagen framlagt förslag till vissa ändringar i

arbetarskyddslagen, i allt väsentligt överensstämmande med det förslag i

ämnet, som innefattades i anstaltens den 31 oktober 1941 gjorda framställning.

Enligt propositionen skulle lagändringarna träda i tillämpning den

1 juli 1944. Propositionen, vari icke behandlats frågan om anstaltens personalbehov

i anledning av de ifrågasatta lagändringarna, har numera bifallits

av riksdagen. För att den mera effektiva kontroll rörande tillverkning

och försäljning av maskiner lii. m., som åsyftas med de sålunda beslutade

ändringarna i arbetarskyddslagen, skall kunna i praktiken genomföras, torde

det vara erforderligt att en förstärkning av de kvalificerade tekniska arbetskrafterna

å anstaltens arbetarskyddsbyrå äger runi. I avbidan på närmare

erfarenhet rörande behovet härutinnan torde emellertid denna förstärkning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 150.

— av anstalten föreslagen till 1 befattningshavare i lönegraden A 28 och 1

befattningshavare i lönegraden A 21 — kunna tills vidare begränsas till 1

förste byråingenjör i lönegraden Eo 24. Härutöver torde det bliva påkallat

att, på sätt anstalten föreslagit, utöka byråns personal med 1 extra ordinarie

skrivbiträde.

Såsom av det föregående framgår har den starka ansvällningen av ärenden

å tredje skaderegleringsbyrån nödgat anstalten att vidtaga en provisorisk anordning

för lättande av arbetsbördan för den ledamot oell byrådirektör, som

förestår byrån, och för vinnande av viss personalförstärkning, i det en sekreterare

från annan byrå erhållit uppdrag att såsom biträdande ledamot fullgöra

vissa av de göromål, som eljest skulle ankomma på ledamoten och byrådirektören.

Anstalten har nu föreslagit, att denna anordning skulle upphöra

och att i stället å byrån skulle inrättas en ny sekreterartjänst i lönegraden Eo

24. Därjämte har generaldirektören och chefen för anstalten i en särskild

promemoria föreslagit dels att å byrån skulle ytterligare, mera tillfälligt, inrättas

1 arvodestjänst med sekreterargöromål, 1 befattning såsom notarie i

lönegraden Eo 20 och 2 amanuenstjänster. Att en utökning av den kvalificerade

arbetskraften å byrån är nödvändig synes mig uppenbart. Till vad

föreslagits i berörda promemoria kan jag därför i huvudsak ansluta mig. Dock

synes mig arvodet till den befattningshavare, som enligt förslaget skulle hava

att fullgöra sekreterargöromål, icke lämpligen böra utgå enligt viss löneklass

utan med ett fixt arvodesbelopp. Beloppet torde böra bestämmas till

10 600 kronor för år. Då den arbetsökning, som inträtt å byrån, måste anses

till ganska väsentlig del vara av mera temporär natur, finner jag det däremot

icke tillrådligt att — på sätt anstalten föreslagit -— å byrån inrätta någon

ny, i lönegrad placerad sekreterartjänst. För min del får jag därför i enlighet

med den av statskontoret intagna ståndpunkten förorda, att den nuvarande

provisoriska anordningen med en biträdande ledamot å byrån tills vidare

bibehålies.

För möjliggörande av en förbättrad kontroll beträffande de uppgifter, på

grundval av vilka de större arbetsgivarnas försäkringsavgifter uträknas, har

anstalten vidare föreslagit, att personalen å försäkringsbyrån skulle utökas

med 1 aktuarie i lönegraden Eo 20 och 2 kontorsbiträden i lönegraden Eo 4.

Ehuru en effektivare kontroll i berörda hänseende tvivelsutan framstår såsom

ett önskemål, kan jag av sparsamhetsskäl icke för närvarande tillstyrka den

ifrågasatta personalförstärkningen.

Vidkommande härefter första skaderegleringsbyrån framgår av vad i det

föregående anförts, att arbetet därstädes under det senaste decenniet undergått

en synnerligen kraftig ökning, medan personalen i sekreterar- och notariegraderna

å byrån under samma tid erhållit en jämförelsevis obetydlig

förstärkning. Det torde därför vara tydligt, att denna personal icke är tillräcklig

för att på ett tillfredsställande sätt fullgöra densamma åvilande göromål.

En utökning av personalen torde därför böra äga runi. Med hänsyn

till vad statens organisationsnämnd anfört torde emellertid utökningen för

närvarande böra begränsas i överensstämmelse med det förslag i ämnet, som

avgivits av nämnden. Jag föx-ordar alltså, att byrån från och med nästa budgetår

förstärkes med en tjänst i lönegraden Eo 24 samt med en tjänst i lönegraden

Eo 21. Därjämte torde den av Kungl. Maj:t genom beslut den 26 november

1943 för innevarande budgetår medgivna befattningen i lönegrad

Eo 20 böra från och med budgetåret 1944/45 ersättas med en tjänst i lönegraden

Eo 21. Härvid har jag icke tagit ställning till det förslag rörande

första skaderegleringsbyråns organisation, som framlagts av anstalten. Det

torde få bliva anstaltens sak att närmare pröva, huru byrån lämpligen bör

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr löO.

7

organiseras och på vad sätt de nu förordade nya arbetskrafterna på ändamålsenligaste

sätt må kunna utnyttjas.

Riksförsäkringsanstallen har — med anledning av besparingsberedningens

förslag örn inrättande av en särskild kontorschefsbefattning hos anstalten,

vars innehavare skulle i första hand ägna sig åt frågor rörande anstaltens organisation

och personal — uttalat, att anstalten hade för avsikt att till närmare

övervägande upptaga detta spörsmål i samband med sina anslagsäskanden

för budgetåret 1945/46. Med hänsyn härtill finner jag icke skäl att

för närvarande taga ståndpunkt till beredningens berörda förslag.

Jag övergår härefter till en beräkning av de olika posterna i riksförsäkringsanstaltens

avlöningsstat.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde

böra uppskattas med utgångspunkt från belaslningssiffran för det sistförflutna

budgetåret, i runt tal 1 088 000 kronor. Till denna summa torde

få läggas dels för beräknade merkostnader i anledning av löneklassuppflyttningar

ett belopp av omkring 7 500 kronor, dels för de merkostnader, vilka

uppkomma vid bifall till vad jag föreslagit rörande ombildning av en aktuarietjänst

till kamrerartjänst ett belopp av i runt tal 500 kronor. Posten torde

alltså kunna beräknas till 1 096 000 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. M a j : t, torde liksom för löpande budgetår få upptagas till

37 400 kronor.

Vidkommande härefter anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal har anstalten föreslagit en höjning av denna

post från 1 230 000 kronor till 1 409 000 kronor. Härvid har icke medräknats

den kostnadsökning av omkring 25 000 kronor, som skulle uppkomma

vid bifall till det av anstaltens chef senast avgivna förslaget örn utökning

av personalen å tredje skaderegleringsbyrån. En väsentlig anslagsökning måste

utan tvivel äga rum redan på grund av den personalförstärkning, som

anstalten under senare tid varit nödsakad att successivt vidtaga till följd av

den avsevärda stegringen i antalet till anstalten inkommande olycksfallsanmälningar.

Denna förstärkning har på grund av de rationaliseringsåtgärder,

som — delvis i anslutning till besparingsberedningens förslag i ämnet —

genomförts, kunnat i viss mån begränsas men har det oaktat blivit tämligen

omfattande. Vid bifall till mina i det föregående framlagda förslag om inrättande

av nya icke-ordinarie tjänster komma ifrågavarande avlöningskostnader

givetvis att ytterligare stiga. Även härutöver torde en viss utökning

av personalen bliva nödvändig, därvid ökningens storlek måste bliva

till en viss grad beroende av den omfattning anstallens arbete under den

närmaste framtiden kan komma att erhålla. Dock räknar jag med alt ökningen

skall kunna hållas inom jämförelsevis snäva gränser under förutsättning

att anstalten med utgångspunkt från besparingsberedningens omförmälda

förslag fortsätter sina strävanden att på olika sätt förenkla det kontorstekniska

arbetet. För min del anser jag, att ifrågavarande anslagspost

bör för nästa budgetår upptagas till 1 380 000 kronor. Jag har härvid för

oförutsedda utgifter medräknat ett belopp av 30 000 kronor, vilket belopp

synes böra tillsvidare innehållas och ställas till anstaltens disposition allenast

i den mån anstalten kan påvisa, att detsamma oundgängligen behöver tagas

i anspråk.

Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 351 600

kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna för riksförsäkringsanstaltens personal

skulle alltså enligt dessa beräkningar för nästa budgetår uppgå till

(1 096 000 + 37 400 T 1 380 000 + 351 600) 2 865 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 150.

Utskottet.

På sätt chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan i årets statsverksproposition

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, torde tjänstebenämningarna

för i gällande personalförteckning upptagna sekreterare och

notarier få ändras till förste byråsekreterare respektive byråsekreterare. I

konsekvens härmed torde innehavarna av de tjänster i lönegraderna Eo 24

och Eo 21, som, enligt vad jag föreslagit, skulle inrättas å första skaderegleringsbyrån,

böra benämnas förste byråsekreterare respektive byråsekreterare.

Vidare synes den föreslagna arvodesbefattningen å tredje skaderegleringsbyrån

böra upptagas under benämningen förste byråsekreterare.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A.

Strand (I: 290) och den andra inom andra kammaren av herr V. Karlsson

i Grängesberg m. fl. (11:466), vari hemställts, att riksdagen vid behandling

av Kungl. Maj:ts proposition nr 225 måtte besluta, att i stället för en där

föreslagen förste byråingenjörsbefattning i lönegrad Eo 24 å riksförsäkringsanstaltens

arbetarskyddsbyrå inrätta en befattning i lönegrad A 28, förslagsvis

benämnd maskininspektör, samt därjämte å samma byrå en byråingenjörsbefattning

i lönegrad A 21.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen II: 466.

över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

allmänna lönenämnden den 10 maj 1944 avgivit utlåtande, vilket fogas

såsom bilaga härtill (Bilaga).

Den av Kungl. Majit föreslagna omändringen av en befattning såsom aktuarie

i lönegraden A 21 å riksförsäkringsanstaltens administrativa byrå till en

kamrerar tjänst i lönegraden A 22 föranleder ej erinran från utskottets sida.

I överensstämmelse med beslutet vid fjolårets riksdag (skr. nr 331) angående

löneklassplacering vid tillträde till tjänst, som inrättats i anledning av

tjänsteförteckningsrevisionen, torde vanliga lönetursregler böra gälla för den

befattningshavare, som kommer att bliva innehavare av ifrågavarande tjänst

efter dess uppfattning i lönegrad.

För att åstadkomma den mera effektiva kontroll rörande tillverkning och

försäljning av maskiner m. m., som åsyftas med av innevarande riksdag

(skr. nr 38) beslutade ändringar i arbetarskyddslagen, föreslår Kungl. Majit

inrättande av en befattning såsom förste byråingenjör i lönegraden Eo 24.

I motionerna föreslås — med anslutning till riksförsäkringsanstaltens förslag

i ämnet — i stället två befattningar, nämligen dels en befattning i lönegraden

A 28 och dels en byråingenjörsbefattning i lönegraden A 21. Allmänna

lönenämnden har i sitt bifogade yttrande över motionerna föreslagit en

tjänst såsom byrådirektör i lönegraden Eo 28. Frågan örn tillskapandet av

den i motionerna föreslagna tjänsten i A 21 har lönenämnden ansett böra bliva

beroende på förslag framdeles från anstaltens sida, sedan närmare erfarenhet

örn personalbehovet vunnits.

Även om utskottet icke är berett att tillstyrka att den nya ledande befattningen

på arbetarskyddsbyrån redan från början uppföres på ordinarie

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

9

stat, har utskottet likväl icke kunnat undgå finna övervägande skäl tala för

att den inrättas i högre lönegrad än Kungl. Maj:t föreslagit. Med hänsyn till de

betydelsefulla arbetsuppgifter, som komma att åvila innehavaren av denna

tjänst synes densamma på sätt lönenämnden förordat böra inrättas såsom en

byrådirektörstjänst i lönegraden Eo 28. Om med hänsyn till förefintliga personliga

kvalifikationer det skulle anses erforderligt, att en av de nuvarande

yrkesinspektörerna förordnas att bestrida de med den nya tjänsten förenade

göromålen torde, på sätt lönenämnden anfört, genom särskilt beslut av Kungl.

Majit böra tillses, att denne icke lider minskning i de honom såsom ordinarie

tjänsteman tillkommande avlöningsförmånerna. Frågan om inrättande av

ytterligare en tjänst å nämnda byrå torde böra tills vidare anstå i avvaktan

på närmare erfarenheter.

Kungl. Majit har föreslagit att för avlönande av en sekreterare på tredje

skaderegleringsbyrån skall avses ett arvode av 10 600 kronor för år. Detta

förslag giver i och för sig icke utskottet anledning till erinran. Därest en

tjänsteman i 21 lönegraden vid anstalten förordnas att fullgöra ifrågavarande

sekreterargöromål bör Kungl. Majit dock vara oförhindrad att bestämma

arvodet till det högre belopp som må erfordras för att tjänstemannen

i fråga icke skall genom förordnandet lida minskning i sina löneförmåner.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit föranleder ej erinran från utskottets

sida.

I anslutning till vad utskottet ovan förordat bör en i Kungl. Maj :ts förslag

till personalförteckning upptagen förste byråingenjör i lönegraden Eo 24 utbytas

mot en byrådirektör i lönegraden Eo 28 och anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal höjas med skillnaden mellan lönen

i 27 och 23 löneklasserna eller med i runt tal 2 000 kronor till 1 382 000 kronor,

vilket föranleder en motsvarande höjning av anslagets slutsumma.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag ävensom

motionerna I: 290 och 11:466

a) godkänna följande personalförteckning för riksförsäkringsanstalten:
-

Personalförteckning.

Befattning '' Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ............................ C 12

5 byråchefer ................................ A 30

3 ledamöter och byrådirektörer ................ A 28

1 byrådirektör .............................. A 28

2 förste aktuarier.............................. A 26

3 förste byråingenjörer ................. A 26

2 förste byråsekreterare........................ A 26

1 förste aktuarie.............................. A 24

1 förste byråingenjör .......................... A 24

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 150.

Befattning Lönegrad

3 förste byråsekreterare........................ A 24

1 kamrerare .................................. A 22

9 aktuarier .................................. A 21

4 byråingenjörer .............................. A 21

14 byråsekreterare ............................ A 21

15 kontorsskrivare ............................ A 15

1 kassör .................................... A 14

1 materialförvaltare .......................... A 12

9 kansliskrivare .............................. A 11

3 kontorister ............................... A 9

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av Ira

klass ...................................... A 8

1 förste expeditionsvakt........................ A 7

38 kanslibiträden .............................. A 7

6 expeditionsvakter .......................... A 5

100 kontorsbiträden ............................ A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 materialförvaltare .......................... A 14

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 byrådirektör .............................. Eo 28

5 förste byråsekreterare ...................... Eo 24

1 aktuarie .................................. Eo 21

2 byråingenjörer ............................ Eo 21

2 byråsekreterare ............................ Eo 21

Anni. Tjänsten som materialförvaltare i lönegraden A 12 skall hållas

obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde materialförvaltaren kvarstår

i tjänst.

b) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1 096 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit .......... » 37 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

.......................... » 1 382 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 351600

Summa förslagsanslag kronor 2 867 000,

c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1944/45 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 867 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

11

2:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Majrts förslag, som innebär en anslagsökning med 30 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 287 000 kronor.

3:o) Överskridande av viss anslagspost i gällande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten.

I den för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten

för riksförsäkringsanstalten har upptagits bland annat en anslagspost

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 1 230 000 kronor.

I skrivelse den 28 februari 1944 har riksförsäkringsanstalten meddelat,

att för innevarande budgetår erfordrades en förstärkning av sagda anslagspost.

Belastningen å anslagsposten hade under tiden 1 juli 1943—31 januari

1944 uppgått till 748 713 kronor. Kostnaden för månad räknat för nu ifrågavarande

slag av avlöningar utgjorde för närvarande omkring 110 000 kronor.

Förutsatt att denna kostnad icke komme att undergå någon nämnvärd förändring

under återstoden av innevarande budgetår, skulle den totala kostnaden

för avlöningar till icke-ordinarie personal komma att belöpa sig till

i runt tal 1 299 000 kronor. Då för ändamålet anvisats 1 230 000 kronor,

skulle således ett behov av ökat anslag av omkring 69 000 kronor komma att

uppstå.

Emellertid vore åtskillig kostnadsökning i förhållande till senaste månadsutgiftema

att vänta. Sålunda måste redan vidtagna eller förestående nyanställningar

av tillfällig personal medföra utgiftsökning på omkring 28 000

kronor. Ytterligare utgifter föranleddes av löneklassuppflyttningar, övertidsersättning

och semestervikariat, varjämte visst belopp borde beräknas för

oförutsedda utgifter. Anstalten har därför uppskattat den erforderliga anslagsförstärkningen

till 125 000 kronor.

Departementschefen har i denna del anfört följande.

Den betydande ökning som under den senaste tiden inträtt i riksförsäkringsanstaltens

arbetsbörda, har, såsom framgår av anstaltens framställning,

nödgat anstalten att förstärka sin icke-ordinarie personal, främst genom anställande

av nya tillfälliga befattningshavare. Väsentligen på grund härav

torde det bliva nödvändigt att för innevarande budgetår medgiva ett överskridande

av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Det

belopp, varmed överskridande behöver ske, synes böra uppskattas till 115 000

kronor. Jag får därför tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas till att

den ifrågavarande posten får överskridas med högst sistnämnda belopp.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

alt riksdagen må medgiva, alt den i avlöningsstaten för

riksförsäkringsanstalten upptagna anslagsposten till avlöning
-

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 150.

ar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1943/

44 överskridas med högst 115 000 kronor.

Stockholm den 23 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Beinhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,

Gränebo, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström, Heiding, Karl

Andersson, Boman och Gillström; samt

frinandra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Isacsson, Olsson i Kullenbergstorp,

Lindholm, fru Alvén och herr Eriksson i Frägsta.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

13

Bilaga.

Till riksdagens statsutskott.

Sedan Kungl. Majit anbefallt allmänna lönenämnden att till statsutskottet

avgiva yttrande över motionerna I: 290 och II: 466, avseende vissa anslag lill

riksförsäkringsanstalten, får lönenämnden anföra följande.

I propositionen 1944:225 har Kungl. Majit bland annat föreslagit, att arbetskrafterna

å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå måtte förstärkas

med 1 förste byråingenjör i lönegraden Eo 24. Syftet med denna förstärkning

skulle vara att genomföra den mera effektiva kontroll rörande^ tillverkning

och försäljning av maskiner m. m., som åsyftas med de av årets

riksdag numera beslutade ändringarna i arbetarskyddslagen (jämför proposition

1944: 20 och riksdagens skrivelse 1944: 38).

I de remitterade motionerna anföres bland annat, att det i propositionen

nr 225 framlagda förslaget till lösning av personalfrågan å riksförsäkringsanstaltens

arbetarskyddsbyrå icke är tillfredsställande ur arbetarskyddssynpunkt.

Enligt motionärerna vore det nödvändigt att den befattningshavare,

som skulle handhava tillämpningen av de nya lagbestämmelserna, intoge en

mera auktoritativ ställning än vad som vore fallet med en person i förste

byråingenjörs tjänstegrad. Befattningen, för vilken borde krävas minst samma

kompetens som för yrkesinspektör, borde icke placeras i lägre lönegrad

än yrkesinspektörstjänsterna (A 28). I motionerna hemställes, att i stället

för den av Kungl. Maj :t föreslagna förste byråingenjörstjänsten i Eo 24 måtte

inrättas en befattning i lönegrad A 28, förslagsvis benämnd maskininspektör.

Därjämte hemställes, att å arbetarskyddsbyrån måtte inrättas jämväl en

byråingenjörsbefattning i lönegrad A 21.

Allmänna lönenämnden ■— som icke tidigare bereus tillfälle att uttala sig

örn den ifrågasatta personalförstärkningen å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå

— får framhålla, att de arbetsuppgifter, som efter nyssberörda

lagändring avses skola tillföras nämnda byrå, äro av mycket betydelsefull natur.

Det är ur det allmännas synpunkt av stor vikt, icke minst i ekonomiskt

hänseende, att de åtgärder som i samband med tillverkningen av maskiner

och redskap m. m. kunna ifrågakomma till förebyggande av olycksfall eller

ohälsa, förlänas största möjliga effektivitet. Andra lagutskottet har ock i sitt

utlåtande 1944: 2 framhållit vikten av att tillverkare och andra, som falla

under de nya lagbestämmelserna, beredas möjlighet att på förhand få sina

artiklar ur arbetarskyddssynpunkt prövade av yrkesinspektionen (utskottet

torde härmed närmast avse yrkesinspektionens chefsmyndighet, riksförsäkringsanstalten).

Vid de överväganden, som lönenämnden i anledning av de

föreliggande motionerna ägnat frågan om löneställningen för den nya ledande

befattningen å arbetarskyddsbyrån, har lönenämnden kommit till den uppfattningen,

att lönegraden Eo 24 måste anses för låg i förhållande till de

krav, som böra ställas på tjänstens innehavare. Det bör jämväl framhållas,

att det är av vikt för kontinuiteten i handläggningen av de blivande arbetsuppgifterna,

att den nya tjänsten icke blir en passagetjänst, från vilken tjänstinnehavarna

sträva att söka sig bort för vinnande av befordran. En löneställning

motsvarande yrkesinspektörernas har- synts lönenämnden i detta fall

i och för sig motiverad. Lönenämnden finner sig fördenskull böra förorda,

att för tillgodoseende av ifrågavarande syfte inrättas en byrådirektörstjänst

i 28 lönegraden. I avvaktan på närmare erfarenheters vinnande torde den

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Statsutskottets utlåtande nr 150.

nya tjänsten tills vidare böra upptagas såsom extra ordinarie. En tjänst i

lönegrad Eo 28 kan tänkas bli eftersökt bland annat av förste distriktsingenjörer

inom yrkesinspektionen (A 24) och förste byråingenjörer i riksförsäkringsanstalten

(A 26). Om emellertid med hänsyn till förefintliga personliga

kvalifikationer det skulle anses erforderligt, att en av de nuvarande yrkesinspektörerna

(A 28) förordnas att bestrida de med den nya byrådirektörstjänsten

förenade göromålen, torde genom särskilt beslut av Kungl. Majit

böra tillses, att denne icke lider minskning i de honom såsom ordinarie tjänsteman

tillkommande avlöningsförmånerna.

Vad därefter angår den i de remitterade motionerna avsedda lägre tjänsten

å arbetarskyddsbyrån, en byråingenjörstjänst i A 21, anser lönenämnden

övervägande skäl tala för att denna tjänst, som icke alls är upptagen i Kungl.

Maj:ts förslag, icke nu inrättas. Frågan om tillskapandet av denna tjänst torde

böra bli beroende på förslag framdeles från riksförsäkringsanstaltens

sida, sedan närmare erfarenhet om personalbehovet vunnits.

Stockholm den 10 maj 1944.

ERIK STRIDSBERG.

Nils M. af Malmborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:342 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majda proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944/ 45 till riksförsäkringsanstalten m. m., jämte i ämnet s. 1 i texten