Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående iståndsåttande av vissa kasernetablissement i Stockholm m. m.

1944-06-02 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:170, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående iståndsåttande av vissa kasernetablissement i Stockholm m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Nr 170.

Antom till riksdagens kansli den 2 juni 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

iståndsåttande av vissa kasernetablissement i Stockholm

m. m.

(l:a avd.)

l:o Iståndsätta!^ av Svea och f. d. Göta livgardes kasernetablissement

i Stockholm m. m. I propositionen nr 174 har Kungl. Maj:t, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

3 mars 1944 (s. 1—32), föreslagit riksdagen medgiva, att i nämnda statsrådsprotokoll

(s. 2—32) angivna byggnadsarbeten m. m. må komma till

utförande med anlitande av det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2) under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, för budgetåret 1944/45 äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

1941 och 1943 års riksdagar ha för iordningställande av nytt etablissement

för Svea livgarde på Järvafältet anvisat tillhopa 10 000 000 kronor. Emellertid

ha de svårigheter, som under de senaste åren förelegat på byggnadsmarknaden,

hittills förhindrat utflyttningens planenliga genomförande. Förbandet

är därför fortfarande, ehuru provisoriskt, förlagt till sina gamla kaserner.

Vissa delar av förbandet lia dock redan kunnat utflytta till Järvafältet. Förutvarande

Göta livgardes kaserner, vilka blivit disponibla i samband med

omorganisationen av försvarsväsendet, lia övertagits av det nyinrättade förbandet

Stockholms luftvärnsregemente. I sitt betänkande med förslag till

plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet beräknade 1941 års försvarsutredning

medel — 9 250 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941

— för iordningställande av nytt kasernetablissement för detta förband. I

samband med 1942 års försvarsbeslut befanns det emellertid erforderligt att

till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47 förskjuta vissa av de byggnadsarbeten,

som av försvarsutredningen förordats, bland dem även de för

Stockholms luftvärnsregemente avsedda. Förbandet är därför fortfarande

inrymt i förutvarande Göta livgardes kaserner, som i viss omfattning iordningställts

för detta nya ändamål.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär i huvudsak, att iståndsät
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 110.

5

ningsarbeten vid de båda etablissementen i Stockholm må vidtagas inom en

kostnadsram av 600 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, ävensom att,

sedan Svea livgarde utflyttat till Järvafältet, inom regementets nuvarande

kasernetablissement lokaler må iordningställas för försvarsstabens fotoanstalt

och för ett centralt bok- och" blankettförråd inom en kostnadsram av

tillhopa 415 000 kronor enligt samma prisläge. Härom inhämtas av statsrådsprotokollet

bland annat följande.

Efter samråd med chefen för armén har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

i skrivelse den 17 september 1943 framhållit, att Svea livgardes

kasernetablissement å Järvafältet borde snarast färdigställas enligt tidigare

uppgjorda planer samt att, därest ett uppskov med arbetena skulle befinnas

oundvikligt, iståndsättnings- och moderniseringsarbeten å regementets nuvarande

etablissement måste genomföras för en kostnad av 1 100 000 kronor.

I skrivelse den 2 augusti 1943 har vidare sekundchefen för Svea livgarde

hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för utförande snarast möjligt

av förbättrings- och ändringsarbeten vid regementets nuvarande kasern

i Stockholm.

Ytterligare har riksdagens militieombudsman i skrivelse den 7 oktober

1943 framhållit, att det, även om utflyttningen till Järvafältet snart k omin e

till stånd, likväl vore nödvändigt, att de vid regementets gamla etablissement

förefintliga sanitära missförhållandena i viss utsträckning omedelbart avhjälptes.

Sedermera har arméns fortifikationsförvaltning i skrivelse den 8 februari

1944 anfört, att, i samband med att regementet inom en relativt snar fram
tid

beräknades kunna utrymma sina nuvarande kaserner i Stockholm, frågan

om det fortsatta utnyttjandet av dessa kaserner hade aktualiserats. Från

början hade avsikten varit, att kasernområdet skulle överlämnas till djurgårdskommissionen

för exploaterande. Emellertid saknade ett stort antal

militära staber och skolor m. m. lämpliga lokaler. Då vidare frågan örn

definitiv förläggningsort för Stockholms luft värnsregemente, som för närvarande

disponerade Göta livgardes kaserner och där vore relativt trångbott,

ställts på framtiden, hade fråga uppkommit att bereda plats för nämnda

förband inom Svea livgardes kaserner. De förband och staber m. m., vilkas

lokalbehov enligt sagda förslag skulle kunna tillgodoses inom Svea livgardes

nuvarande kasernetablissement, vore Stockholms luflvärnsregemente, IV,

militärbefälsstaben, kommendantsstaben i Stockholm, försvarsstabens fotoanstalt,

rådfrågningsbyrå för Stockholms inskrivningsområde, stabsskvadronen

vid Livregementet till häst samt arméns officersskolor. Fortifikationsförvallningen

har i anslutning härtill framlagt förslag lill omfattande reparations-

och ändringsarbeten för utnyttjande av Svea livgardes kasernelablissement

för dessa nya ändamål samt till iståndsättahde av de för Stockholms

luftvärnsregemenle nu utnyttjade lokalerna. ; ■ •)''<: !"

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 170.

.1 fråga om Stockholms luftvärnsregemente har fortifikationsförvaltningen

—locd förmälan, att i f. d. Göta livgardes kaserner för närvarande vöre

inrymda förutom luftvärnsregementet delar av Svea livgarde samt första intendenturkompaniet

— framhållit, att det med hänsyn till ledning och inre

tjänst vore ofrånkomligt, att regementet för sill förläggning i första hand

disponerade ett helt kasernetablissement. En förflyttning till Svea livgardes

nuvarande kaserner kunde ifrågasättas, därest detta för regementet skulle

innebära bestämda fördelar. Så syntes emellertid icke vara förhållandet.

Bibehölles den nuvarande förläggningen bomme regementet med hänsyn till

förrådsbyggnadernas placering såväl inom regementets som Svea livgardes

område att erhålla ett mera enhetligt kasernområde direkt gränsande till

Ladugårdsgärde. Ur övningssynpunkt vore detta en bestämd fördel. Regementet

borde sålunda tills vidare kvarligga i f. d. Göta livgardes kaserner,

varvid emellertid vissa örn- och nybyggnads- samt reparationsarbeten till en

kostnad av 2 310 000 kronor erfordrades.

Beträffande IV. militårbefälsstaben, för närvarande inrymd i lokaler i

Stockholm, som tagits i anspråk jämlikt allmänna förfogandelagen, har antoris,

att det vore nödvändigt att redan nu vidtaga åtgärder för att tillgodose

militärstabens lokalbehov i fred. En återflyttning till militärstabsbyggnaden

å Östermalm vore icke möjlig eller lämplig. En förflyttning till Svea livgardes

kaserner åter syntes ur många synpunkter fördelaktig. Kostnaderna

för erforderliga iståndsättningsarbeten uppskattades till 200 000 kronor.

Vad angår kommendantstaben i Stockholm, Stockholms försvarsomrddesstab

samt råd frug långsby rå för Stockholms inskrivningsomrdde har fortifikationsförvaltningen

— under framhållande att det vore en bestämd fördel

att inom samma etablissement förlägga nämnda staber och militärbefälsstaben

— beräknat kostnaderna för iordningställande av erforderliga lokaler

inom Svea livgardes etablissement till 15 000 kronor.

1 fråga örn försvarsstabens fotoanstalt — nu belägen högst upp inom militärstabsbyggnaden

— inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande

(s. 8—11):

Chefen för försvarsstaben har betecknat anstaltens lokaler såsom ur alla

synpunkter otillfredsställande i fråga om såväl utrymme som ändamålsenlighet,

varjämte de av brandssakkunnig utdömts.

Frågan om anskaffande av mera ändamålsenliga lokaler åt fotoanstalten

har därefter varit föremål för undersökning, varvid följande ses alternativ

för frågans lösning blivit prövade, nämligen

a) nybyggnad, inklusive laboratorium av skyddsrum.skaraktär;

b) anstaltens inrymmande i marinledningens ämbetshus å Ladugårdsgärde;
c)

nybyggnad i anslutning till militärförvaltningarnas nybyggnader å

Ladugårdsgärde;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 110.

7

d) sanering oell ombyggnad av de nu disponerade lokalerna;

e) reducerad nybyggnad i anslutning till militärförvaltningarna eller till

statens reproduktionsanstalts planerade nybyggnad vid Frihamnen; samt

f) anstaltens förläggande till Svea livgardes nuvarande kasernetablissement

å Östermalm.

Byggnadsstyrelsen yttrade i utlåtande den 12 februari 1943 att, då det

icke syntes möjligt bereda anstalten lokaler inom befintlig byggnad, sådana

måste anskaffas genom nybyggnad. Kostnaderna härför kunde beräknas

till 800 000 kronor. I förnyat yttrande den 12 maj 1943 anförde byggnadsstyrelsen,

att möjligheter erbjöde sig att anordna lokaler för anstalten i källare

och souterrängvåningar i den ifrågasatta tillbyggnaden till marinledningens

ämbetshus. Hit kunde emellertid icke förläggas anstalten i dess helhet.

Kostnaderna beräknades till 280 000 kronor.

Sedan marinförvaltningen framhållit, att dess behov av lokaler vore trängande

och att någon inskränkning av det för förvaltningen beräknade nybyggnadsprogrammet

icke kunde förordas, utarbetade byggnadsstyrelsen i

samråd med försvarsstaben ett reducerat förslag till nybyggnad för anstalten

i anslutning till militärförvaltningamas nybyggnader å Ladugårdsgärde.

Förslaget Indes till grund för framställning från chefen för försvarsstaben

av innebörd, att ett belopp av 800 000 kronor skulle ställas till förfogande

för ändamålet.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har för sanering och ombyggnad

av de nu disponerade lokalerna i militärstabsbyggnadens vind för ernående

av ökat brandskydd och tillvaratagande av befintligt utrymme för

fotoanstalten beräknat kostnaderna till 336 000 kronor.

En påtänkt nybyggnad i anslutning till statens reproduktionsanstalt vid

Frihamnen har kostnadsberäknats till 450 000 kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning har slutligen framhållit, att enligt ett av

chefen för armén biträtt förslag utrymme för fotoanstalten skulle kunna

beredas i Svea livgardes nuvarande kasernetablissement efter regementets

utflyttning till Järvafältet. Kostnaderna härför ha beräknats till 330 000

kronor, vartill skulle komma kostnader för erforderlig specialinredning

med 37 000 kronor.

Härjämte må framhållas, att chefen för försvarsstaben hemställt om

medelsanvisning — 115 000 kronor — för anskaffning av ny materiel

m. m. för fotoanstalten.

För stabsslwadronens del har fortifikationsförvaltningen föreslagit förläggning

i Svea livgardes kaserner i stället för till Livregementet till häst

till en kostnad av 194 000 kronor.

Vad härefter angår arméns officersskolor har fortifikationsförvaltningen

— under framhållande, att infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna

planerats skola förläggas till Karlberg, artilleri-, luftvärns- och ingenjörs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 170.

officersskolorna till den planerade nya militära högskolebyggnaden, vars uppförande

emellertid ställts på framtiden, samt att trängofficersskolan nu vore

förlagd till Göta trängkår — anfört, bland annat, att några slutgiltiga åtgärder

ännu icke vore vidtagna för den blivande förläggningen. En samlad

förläggning av skolorna komme att medföra ett, totalt sett, mindre behov av

lokaler.

En förläggning av skolorna till vissa delar av Svea livgardes nuvarande

kasernetablissement syntes därför böra genomföras. Kostnaderna för en

förläggning av samtliga officersskolorna till Svea livgardes kasernetablissement

beräknades till sammanlagt 874 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för iordningställandet av ifrågavarande

båda kasernetablissement i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag

skulle sålunda uppgå till 2 310 000 kronor för de för Stockholms luftvärnsregemente

beräknade utrymmena samt till 1 613 000 kronor för övriga

lokaler, vartill skulle komma kostnader för värmecentral och gemensamma

yttre ledningar till ett belopp av 499 000 kronor. Totalkostnaderna

för de föreslagna arbetenas genomförande skulle således uppgå till

4 422 000 kronor, varav 1 498 000 kronor beräknats belöpa på reparationsarbeten

och återstoden, 2 924 000 kronor, på örn- och nybyggnadsarbeten.

För egen del har fortifikationsförvaltningen framhållit, att vid ett utnyttjande

av Svea livgardes och Stockholms luftvärnsregementes nuvarande

kasernetablissement såsom i det föregående angivits utrymme kunde beredas

för ett flertal staber och förband, för vilka eljest lokaler antingen

måste nyuppföras eller förhyras i den allmänna hyresmarknaden. Sålunda

syntes nybyggnad oundgängligen krävas för tillgodoseende av det ytterligare

förläggningsutrymme m. m., som erfordrades vid Livregementet till

häst, därest till detta regemente skulle förläggas och redovisas den s. k.

stabsskvadronen. Icke heller vore möjligt att annat än genom nybyggnad

tillgodose försvarsstabens fotoanstalts behov av förbättrade lokaler, därest

anstalten icke inrymdes inom en del av Svea livgardes kasernetablissement

Ävenså bleve nödvändigt att snarast uppföra såväl nybyggnad för IV. militärbefälsstaben

och Stockholms försvarsområdesstab (kommendantsstaben)

som den planerade byggnaden för de militära högskolorna, vilken

senare byggnad vid ett förläggande av arméns officersskolor till Svea livgarde

även kunde minskas till sin omfattning. Genom de för Stockholms

luftvämsregemente i det föregående angivna arbetena, vilka förutom vissa

smärre örn- och tillbyggnadsarbelen allenast innefattade oundgängligen erforderliga

reparationsarbeten å regementets nuvarande kaserner, bleve nybyggnader

för tillgodoseende av det ytterligare lokalbehovet inom regementets

nuvarande etablissement icke erforderliga och kunde, utan att regementets

förläggning genom nu föreslagna åtgärders vidtagande definitivt

bundes, uppförande av nytt etablissement för regementet tills vidare undvikas.

Fortifikationsförvaltningen har fördenskull förordat ett tillgodoseende

av det föreliggande lokalbehovet i enlighet med vad i det föregående anförts.

1 förevarande sammanhang har departementschefen anmält fråga örn in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

9

rättande av ett centralt bok- och blankettförråd. Härom inhämtas bland annat

följande (s. 15—22).

Sedan 1941 års försvarsutredning förordat en sammanslagning av de

tre nuvarande kommandoexpeditionerna till en enda expedition, uttalade

1942 års försvarsberedning i en den 5 mars 1942 dagtecknad promemoria,

att beredningen icke ansåge lämpligt, att till nämnda kommandoexpeditioner

knutna bokdetaljer i sin nuvarande form inginge i den nya kommandoexpeditionen.

Beredningen föreslog därför, att en närmare utredning snarast

skulle komma till stånd rörande bokdetaljens organisation m. m.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 angående den fortsatta utbyggnaden

och organisationen av landets försvarskrafter förordades, att en för

försvarsväsendet gemensam kommandoexpedition skulle inrättas. Den i

denna expedition ingående bokdetaljen borde dock i enlighet med försvarsberedningens

förslag organiseras till en för försvarsväsendet i dess helhet

gemensam tryckeridetalj. Det förutsattes emellertid, att detta organisationsspörsmål

skulle bliva föremål för särskild utredning. Riksdagen (skrivelse

nr 374) framställde icke erinran mot vad sålunda anförts.

Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande särskilda sakkunniga

tillkallats — försvarsväsendets tryckeriutredning —- för att verkställa ifrågavarande

utredning, hava de sakkunniga i sitt betänkande förordat bland

annat, att under ett av dem föreslaget särskilt tryckerikonlor skulle inordnas

ett för försvarsväsendet gemensamt bok- och blankettförråd.

I anslutning härtill har tryckeriutredningen framhållit, att den funnit

försvaret självt böra omhänderha distribution av sina tryckalster. Visserligen

hade distributionen av arméns böcker tidigare handhafts av enskilt

företag. Av praktiska och ekonomiska skäl genomfördes emellertid år 1921

cn omorganisation, varigenom kommandoexpeditionernas bokdetaljer övertogo

såväl lagerhållning som distribution. En återgång till det tidigare systemet

syntes utredningen icke lämplig vare sig ur praktisk eller ekonomisk

synpunkt. Dessutom läte det sig icke göra att åt tryckerierna uppdraga distribution

och lagerhållning av hemliga böcker, numrerade böcker och böcker

avsedda endast för tjänstebruk, då med hänsyn till sekretessen erforderlig

kontroll icke finge eftersättas.

En frivillig tendens till centralisering av blankettförråden hade redan

kommit till synes, men möjligheterna voro begränsade med hänsyn till föreliggande

lokalförhållanden. Utredningen förordade, att under det föreslagna

tryckerikontoret skulle inordnas ett centralt förråd, som i huvudsak skulle

omhänderhava lagerhållning och distribution av försvarets tryck av alla

slag. Därigenom uppstode möjlighet att med cn förrådsorganisation ersätta

alla de förråd, som för närvarande funnes hos ett flertal myndigheter i huvudstaden,

vilka hade tryckalster i lager för distribution lill andra myndigheter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 170.

I detta sammanhang har tryckeriutredningen framlagt förslag om centralisering

av vissa inom försvaret befintliga s. k. hjälptrycksanläggningar. Utredningen

har ansett, att samtliga i försvarsväsendets ägo befintliga sådana

maskiner borde sammanföras lill ett centralt hjälptryckeri.

Över tryckeriutredningens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av

ett flertal myndigheter och organisationer (s. 17—19).

Genom beslut den 13 december 1943 uppdrogs åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

att, med ledning av införskaffade uppgifter, uppgöra och

— i samråd med arméförvaltningens intendenturdepartement -— inkomma

med förslag till lokaler för ifrågasatt förrådsorganisation och till utrustning

av desamma. 1 samband därmed framhölls, att förrådet borde förläggas till

Stockholm eller dess närhet. I fråga örn förläggningen borde övervägas att

i anslutning lill arméns intendenturförråd i Stockholm uppföra för ändamålet

lämpade lokaler av så enkelt utförande som möjligt. Förrådet borde

inrymma den del av de i Stockholm samlade bok- och blankettförråden, som

motsvarade det totala fredsbehovet av öppet bok- och blankettryck.

I skrivelse den 20 januari 1944 har arméns fortifikationsförvaltning framlagt

resultatet av den i ämnet verkställda utredningen. Ämbetsverket har

därvid förordat uppförande av en förrådsbyggnad inom arméns intendenturförråds

område vid Bagartorp å Järvafältet, kostnadsberäknad till 470 000

kronor inklusive vissa inventarier, över förslaget hava vissa myndigheter

avgivit utlåtanden (s. 21 och 22).

över de förslag, varom här är fråga, har 1940 års militära byggnadsordning

avgivit utlåtande. Utredningen har anfört bland annat följande.

Utredningen måste inlaga den principiella ståndpunkten, att det kasernområde

och det övningsfält å Ladugårdsgärde, som för närvarande disponeras

av Stockholms luftvärnsregemente, borde, där icke särskilda skäl förelåge,

ställas till förfogande för bostadsbebyggelse så snart ske kunde. Några

sådana skäl av mera vägande ari syntes icke förefinnas. För regementet syntes

det vara en bestämd fördel att få disponera ett invid staden beläget nyuppfört

modernt etablissement samt ett lämpligare, friare och större övningsområde.

Frågan örn nytt kasernetablissement samt nytt övningsfält för regementet

borde därför upptagas till förnyad prövning, så snart den nu förevarande

femårsplanen för de militära nybyggnadsarbetena slutförts.

Utredningen hade däremot icke något att erinra mot att Svea livgardes kasernetablissement

toges i anspråk, reparerades och ombyggdes för vissa staber

och förband m. m„ varigenom från bostadsbebyggelse allenast skulle undantagas

etablissementets kaserntomt eller möjligen endast större delen av

densamma. Utredningen hade härvid beaktat, att tomtplats i varje fall måste

anskaffas för nybyggnader för dessa staber och förband och att kaserntomtens

belägenhet syntes vara för ändamålet lämplig. Därtill komme att storleken

och beskaffenheten av de befintliga byggnaderna vore sådan, att dessa

byggnader med fördel kunde efter viss omändring och ombyggnad utnyttjas

för sina nya ändamål.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

11

Beträffande de särskilda delförslagen bär utredningen förordat, att de för

Stockholms luftvärnsregemente föreslagna byggnaderna för erforderlig tid

— fem å sex år framåt — endast skulle nödtorftigt underhållas. Utöver ordinarie

underhållsanslag borde ett belopp av 400 000 kronor ställas till fortifikationsförvaltningens

förfogande. — I fråga om IV. militärområdesstai>en,

kommendantstaben och rådfrågningsbyrän har utredningen tillstyrkt

iståndsättningsarbeten till ett belopp av 200 000 kronor. — Mot förslaget att

i Svea livgardes kaserner bereda plats för fotoanstalten har utredningen icke

framställt annan erinran än att ikostnaderna syntes kunna nedbringas till

315 000 kronor. — För stabsskvadronens och officersskolomas del bar utredningen

beräknat 160 000 respektive 560 000 kronor.

I fråga om det centrala bok- och blankettförrådet har utredningen anfört

bland annat följande.

Utredningen föresloge, att det centrala bok- och blankettförrådet förlädes

till lokaler inom Svea livgardes kasernetablissement. Såvitt utredningen kunde

finna, borde härigenom vinnas icke oväsentliga driftsbesparingar genom

förrådets relativt centrala läge i förhållande till staber och förband inom

Stockholm. Enligt utredningens mening borde för ändamålet tagas i anspråk

bottenvåningen och våningen 1 trappa upp i sydöstra kasernflygeln, inom

vars våning 2 trappor upp och vind föreslagits att förlägga försvarsstabens

fotoanstalt. Blankettförrådets maskinella avdelning jämte huvuddelen av förrådet

borde förläggas i bottenvåningen och expeditionslokalerna i våningen

1 trappa upp. De båda våningarnas golvyta uppginge till 1 720 m2 och syntes

sålunda vara för behovet tillräcklig.

Med utgångspunkt från av fortifikationsförvaltningen framlagda kostnadsberäkningar

för ombyggnad av kasernflyglarna och med beaktande av

att de befintliga fönster- och dörrposterna i viss utsträckning kunde allt fortfarande

utnyttjas och att omläggning av golv och yttertak borde ske i mån

av behov, beräknade utredningen för förläggning av det centrala bok- och

blankettförrådet till Svea livgardes kasernetablissement en reparations- och

ombyggnadskostnad av 160 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för erforderliga iståndsättningsarbeten uppgå

enligt byggnadsutredningen till — inklusive kostnader för värmecentral

och utvändiga ledningar — 2 150 000 kronor, varav för reparationsarbeten

530 000 kronor.

Departementschefen har anmält, att han i syfte att vinna ökad klarhet rörande

kostnaderna för sådana oundgängligen erforderliga iståndsättningsarbeten

i Svea livgardes nuvarande kasernetablissement, som i avvaktan på kasernernas

omändring för nya ändamål borde verkställas, anbefallt bvggnadsutredningen

att avgiva yttrande över sekundchefens för regementet förut

omnämnda framställning örn utförande av reparationer å regementets

etablissement i Stockholm, med beaktande jämväl av vad dels arméförvalt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 170.

ningens fortifikationsstyrelse, dels ock riksdagens militieombudsman i ämnet

anfört.

Med anledning härav har utredningen understrukit angelägenheten av att

Svea livgardes nya kasernetablissement å Järvafältet snarast färdigställdes,

så att regementets nuvarande lokaler kunde bliva disponibla för vissa staber

m. m., vilka till förfång för hyresmarknaden nu förhyrde lokaler i staden.

Icke oväsentliga årliga besparingar i underhållskostnader skulle också

härigenom bliva möjliga. Utredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t, så

snart ske kunde, måtte åt arméns fortifikationsförvaltning uppdraga att vidtaga

åtgärder för fullföljande av arbetena å Svea livgardes nya etablissement

vid Sörentorp. Arbetena borde kunna vara i gång under loppet av våren 1944

och det nya etablissementet färdigställas under förra delen av år 1946. Utredningen

har vidare framhållit att, därest regementets nuvarande kaserner

kunde sommaren 1946 tagas i anspråk för andra ändamål, de av sekundchefen

angivna förbättrings- och ändringsarbetena kunde väsentligt begränsas.

Kostnaderna för omedelbart erforderliga byggnadsarbeten kunde således beräknas

uppgå till 150 000 kronor utöver det belopp, som tidigare beräknats

för kasernernas iståndsättande för sina nya ändamål.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

De nuvarande förläggningsförhållandena för nämnda båda förband kunna,

såsom av den lämnade redogörelsen framgår, icke betraktas såsom tillfredsställande.

De båda kasernetablissement, i vilka förbanden provisoriskt

förlagts, äro långtifrån tidsenliga och ha i avbidan på en utflyttning av förbanden

endast nödtorftigt underhållits. Från sekundchefen för Svea livgarde,

arméns fortifikationsförvaltning och riksdagens militieombudsman

ha med hänsyn härtill gjorts framställningar om igångsättande av genomgripande

underhålls- och iståndsättningsarbeten. Omfattningen av de arbeten,

som sålunda föreslagits, har nödvändiggjort en omprövning i första

hand av frågan i vad män Svea livgardes kasernetablissement kan efter förbandets

förestående utflyttning till Järvafältet finna användning för nya

ändamål och i samband därmed av frågan om de förevarande markområdenas

exploaterande för bostads- eller andra ändamål. Verkställda utredningar

ha därvid visat, att vissa militära staber och anstalter i huvudstaden

äro i trängande behov av ändamålsenliga lokaler. Med beaktande härav har

fortifikationsförvaltningen, som förutsatt, att förutvarande Göta livgardes

kasernetablissement även i fortsättningen tills vidare skall avses för sitt nuvarande

ändamål, framlagt förslag av innebörd, att Svea livgardes kasernetablissement

skall omändras till lokaler för nämnda staber och anstalter

m. m. samt i viss utsträckning även disponeras för Stockholms luftvärnsregementes

behov. Kostnaderna för dessa åtgärder ha beräknats till icke mindre

än omkring 4,4 miljoner kronor, av vilket belopp omkring 1,5 miljoner

kronor ansetts kunna hänföras till eftersatt underhåll. Vidare föreligga förslag

örn anordnande av ett centralt bok- och blankettförråd för försvarsväsendets

staber och för vissa av försvarsväsendets förvaltningsmyndigheter i

Stockholm, vilket enligt fortifikationsförvaltningens mening skulle förläg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

13

gas i anslutning till arméns intendenturförråd på Järvafället, saint om centralisering

av i Stockholm befintliga militära s. k. hjälptrycksanläggningar.

Med hänsyn till dels de otillfredsställande förläggningsförhållandena för

Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente, dels till föreliggande behov

av lokaler för vissa staber och militära organ synes det mig icke möjligt

att helt på framtiden skjuta ställningstagandet till dessa frågor. Ett

sådant uppskov är så mycket mindre tillrådligt som det byggnadsprogram,

som här kommer i fråga, är omfattande och måste successivt genomföras

efter en viss plan för att icke allvarliga olägenheter skola uppstå. För IV.

militärbefälsstaben, kommendantsstaben och försvarsområdesstaben måste

lokaler, därest sådana icke kunna beredas på annat sätt, anskaffas genom

förhyrning på längre sikt av bostads- och andra lägenheter, vilket i betraktande

av förhållandena på bostadsmarknaden i Stockholm måste ingiva

betänkligheter. Ehuru — såsom av det följande framgår — det icke är

möjligt att taga ställning till alla delar av föreliggande förslag, har jag med

hänsyn till det anförda ansett mig böra i det föregående lämna en tämligen

detaljerad redogörelse för förslagen, vilka äro belysande för det nuvarande

läget och på grundval av vilka de åtgärder böra planläggas, som kunna

ifrågakomma.

Vid bedömande av frågan om omfattningen av de iståndsättningsarbeten,

som böra vidtagas, är utslagsgivande, huru länge förutnämnda båda

förband skola disponera sina nuvarande lokaler. Jag utgår från att utflyttningen

av Svea livgarde skall slutligt verkställas, så snart förhållandena

på byggnadsmarknaden möjliggöra ett genomförande av det byggnadsprogram,

som är en förutsättning för utflyttningen. Vad angår Stockholms

luftvärnsregemente, synes ett utnyttjande för bostads- och andra ändamål

av Ladugårdsgärde och övriga militära områden avsevärt försvåras, så

länge militär trupp behöver använda Ladugårdsgärde såsom övningsområde.

Av denna anledning synes det önskvärt, att nya lokaler utan alltför långt

dröjsmål iordningställas även för Stockholms luftvärnsregemente, som jämte

Svea artilleriregemente — vars utflyttning lill Järvafältet är beslutad —

nödvändiggör fortsatt användning av Ladugårdsgärde för militära ändamål.

Jag anser mig därför böra räkna med att nytt etablissement skall under de

närmaste åren uppföras för luftvärnsregementet. Efter en sadan utflyttning

bör för bostads- och andra ändamål utnyttjas jämväl den mark, å vilken

luftvärnsregementets nuvarande etablissement iir beläget. Däremot torde

efter en utflyttning hinder icke föreligga att även i fortsättningen under

överblickbar tid disponera Svea livgardes nuvarande kaserner för militära

ändamål under förutsättning att militär trupp icke förlägges till dessa kaserner.

Jag har därför icke något att i princip erinra mot att sistnämnda

kaserner, sedan de blivit disponibla efter Svea livgardes utflyttning till Järvafältet,

tagas i anspråk såsom lokaler för militära expeditioner, för militär

undervisningsverksamhet eller andra liknande ändamål, som icke binda

militär trupp vid lokalerna. Jag ansluter 111ig alltså i fråga örn dispositionen

på längre sikt av Svea livgardes kasernetablissement och av förutnämnda

militära områden till den uppfattning, åt vilken 1940 års militära byggnadsordning

givit uttryck.

Då dispositionen i detalj av Svea livgardes nuvarande etablissement blir

aktuell försl då det kan säkert bedömas, att delta förband kan i full utsträckning

erhålla lokaler på Järvafältet, anser jag mig icke böra ingå på en

närmare granskning av det i nämnda hänseende av fortifikalionsförvalt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 170.

ningen framlagda förslaget. Emellertid vill jag redan i detta sammanhang

framhålla, att — med hänsyn till en blivande utflyttning av Stockholms

Iuftvärnsregemente — det icke är lämpligt att till dessa lokaler förlägga

den s. k. stabsskvadron, som avsetts skola anknytas till Livregementet till

häst. Frågan om beredande av lokaler för sistnämnda ändamål måste alltså

upptagas till förnyat övervägande. Däremot synes det mig lämpligt, att lill

etablisscmentet förläggas de förutnämnda militära staberna ävensom rådfrågningsbyrån

för Stockholms inskrivningsområde. En koncentrering till

samma etablissement av arméns officersskolor synes mig erbjuda beaktansvärda

fördelar, varför jag i och för sig icke har något att erinra mot

åtgärder i sadan riktning. Emellertid är det på grundval av den föreliggande

utredningen icke möjligt att bedöma i vad mån Karlbergs slott vid bifall till

detta förslag kommer att bliva rationellt utnyttjat. En överarhetning av

förslaget till förläggning av officersskolorna till Svea livgardes etablisse-*

ment i syfte att i görligaste mån nedbringa utrymmesbehovet och därmed

även kostnaderna synes även önskvärd, varvid bör beaktas vad 1940 års,

militära byggnadsutredning i ämnet anfört. Med hänsyn härtill är jag icke

beredd att i detta sammanhang taga ställning till förslaget i denna del.

Av de föreliggande förslagen till lösning av lokalfrågan för försvarssta,- bens foioanstalt synes mig det, som innebär ianspråktagande för ändamålet

av Svea livgardes kasernetablissement, vara det ur flertalet synpunkter

ändamålsenligaste. Jag anser mig därför böra räkna nied att denna anstalt

förflyttas från vindsvåningen i det nuvarande militärstabshuset till sagda

etablissement och att för anstalten erforderliga skyddsutrymmen beredas

på sätt militära byggnadsutredningen förordat.

Såsom av det föregående framgår bär förslag framlagts om centralisering

av vissa nu på olika håll i huvudstaden förvarade militära bok- och

blankettförråd till en gemensam lagerlokal. För egen del finner jag det angeläget,

att en sådan centralisering kommer till stånd. Med hänsyn till den

utredning, som i ämnet verkställts av försvarsväsendets tryckeriutredning,,

har jag kommit till den uppfattningen, att denna lagrings- och distribulionsverksamhet

bör ombesörjas av statsverket och alltså icke av enskilda företagare.

De erinringar, som mot ifrågavarande förslag anförts bland annat

av flygvapnets myndigheter, synas mig överdrivna. Det kan icke vara ur

ekonomisk synpunkt lämpligt att för lagerändamål av denna art disponera

utrymmen i anslutning till ämbetslokaler på olika ställen i huvudstaden.

Hos myndigheterna synes böra förvaras allenast ett mindre förråd för täckande

av det omedelbara behovet av böcker och blanketter, och jag finner

mig därför böra ifrågasätta, huruvida icke en relativt sett större del av bokoch

blankettförråden än som förutsatts i den föreliggande utredningen bör

förvaras och distribueras centralt. 1 detta hänseende torde ytterligare överväganden

böra komma till stånd.

En förläggning av det centrala bok- och blankettförrådet till Järvafältet

är ur vissa synpunkter, icke minst organisatoriska, att anse såsom lämplig.

Då emellertid kostnaderna vid en sådan lösning bliva betydande och vissa

praktiska fördelar — särskilt de som följa av ett centralare läge — vinnas

vid en förläggning av förrådet till Svea livgardes etablissement, anser jag

mig böra ansluta mig till det av 1940 års militära byggnadsutredning i detta

hänseende framställda förslaget. Jag utgår alltså från att ett centralt bokoch

blankettförråd, så snart omständigheterna det medgiva, inrättas vid

sistnämnda etablissement. I organisatoriskt hänseende synes förrådet — i,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

15

avbidan på slutligt ståndpunktstagande till frågan örn upprättande av ett

försvarsväsendets tryckerikontor — böra anknytas till arméns intendenturförråd.

Anmärkas må, att en centralisering på avsett sätt av denna lageroch

distributionsverksamhet icke är ägnad att föregripa nämnda ståndpunktstagande.

Såsom av det föregående framgår har förslag framlagts till centralisering

jämväl av de hjälptrycksanläggningar, som vissa militära organ i huvudstaden

nu förfoga över. För egen del finner jag utredningen i ärendet giva

vid handen, att förslaget bör genomföras såvitt avser anläggningar, som

med hänsyn till sin storlek icke kunna drivas tillräckligt rationellt. Det torde

få ankomma på Kungl. Majit att efter ytterligare övervägande taga ställning

till frågan i vilken utsträckning en centralisering med hänsyn härtill

bör genomföras, varvid bör prövas huruvida icke vissa av dessa anläggningar

böra kunna sammanföras med försvarsstabens hjälptrycksanläggning.

I detta sammanhang må erinras, att efter verkställda undersökningar

tillförordnade chefen för försvarsstaben i skrivelse den 31 januari 1944 anfört,

att det vore möjligt att i militärstabsbyggnadens östra flygel, där försvarsstabens

hjälptryckeri nu är inrymt, bereda plats jämväl för marinstabenS,

armé- och marinförvaltningarnas samt arméns intendenturförråds tryckeriutrustning.

För ändamålet vore emellertid erforderligt med vissa mindre

ändringsarbeten. Kostnaderna härför lia ansetts icke behöva överstiga

10 000 kronor. Av militära byggnadsutredningen har vidare framhållits,

att vid bifall till dess förslag rörande den framtida dispositionen av Svea

livgardes nuvarande kasernetablissement utrymme därstädes efter regementets

utflyttning kunde beredas jämväl för ett centralt hjälptryckeri.

Vid ett genomförande av det av arméns fortifikationsförvaltning framlagda

förslaget lill disposition av Svea livgardes kasernetablissement i den

omfattning, som av mig angivits, torde vissa utrymmen i detta etablissement

bliva disponibla för andra ändamål. Ytterligare utrymmen i etablissementet

bliva tillgängliga vid ett utflyttande av Stockholms luftvärnsregemente.

Det är icke otänkbart, att härigenom möjligheter uppkomma att

för andra ändamål disponera en del av det markområde, å vilket etablissementet

är uppfört. Till denna fråga behöver dock ställning icke i detta sammanhang

tagas.

Vid ett biträdande av den uppfattning, åt vilken jag i det föregående givit

uttryck, är det uppenbarligen icke lämpligt eller möjligt att redan nu

genomföra det omfattande iståndsättningsprogram, som av fortifikationsförvaltningen

framlagts. Med hänsyn till osäkerheten rörande vid vilken

tidpunkt nya lokaler kunna beredas för Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente,

synes det å andra sidan icke tillrådligt alf helt bortse tran

bristerna i de nuvarande lokalerna. Jag finner mig därför böra förorda, att

medel i viss utsträckning ställas till förfogande för avhjälpande av de allvarligaste

olägenheterna. En utgångspunkt härvidlag bör dock vara, att de

åtgärder, som nu vidtagas, i största möjliga utsträckning bliva till nytta även

efter genomförandet av den ändrade disposition av Svea livgardes kasemetablissement,

som i det föregående förutsatts. Med ledning av de av militära

byggnadsutredningen utgivna utlåtandena i ärendet uppskattar jag

medelsbehovet för nästa budgetår — på grundval av prisläget den 1 juli

1941 -- lill BOO ()()() kronor. Beträffande dispositionen av detta belopp torde

det få ankomma på Kungl. Majit att besluta.

Emellertid är det önskvärt, att — så snart möjlighet därtill föreligger —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Utskottet.

lokaler i Svea livgardes kasernetablissement beredas för i första hand försvarsstabens

fotoanstalt och det centrala bok- och blankettförrådet. Då det

icke är uteslutet, att beslut om iordningställande av ytterligare lokaler för

Svea livgarde på Järvafältet kan komma att av Kungl. Maj:t under innevarande

kalenderår fattas och en ^flyttning successivt därför icke är otänkbar,

torde försiktigtvis medel i detta sammanhang böra beräknas även för

bestridande av kostnaderna för inrymmande i regementets nuvarande lokaler

av förutnämnda fotoanstalt och förråd. För dessa ändamål räknar

jag för nästa budgetår med ett belopp av tillhopa 415 000 kronor på grundval

av prisläget den 1 juli 1941. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

meddela beslut rörande tidpunkten för ianspråktagandet av dessa medel

och rörande medlens disposition. Härvid förutsätter jag, att medlen må

kunna användas även för genomförande av en centralisering av hjälptrycksanläggningarna,

örn och i den mån en sådan centralisering finnes böra ske.

Ehuru förutnämnda kostnader å 600 000 kronor och viss del av kostnaderna

å 415 000 kronor rätteligen borde bestridas från den under staten

för försvarsväsendets fastighetsfond upptagna posten till reparations- och

underhållskostnader m. m., vill jag av praktiska skäl föreslå, att medlen må

utgå från det under arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastig*

hetsfond uppförda kvotanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m., vartill

riksdagens medgivande bör i vanlig ordning inhämtas. Emellertid förutsätter

jag, att nämnda post skall i anslutning till fort.ifikationsförvaltningens

förslag under de närmaste åren undergå häremot svarande minskning. Vidare

förutsätter jag, att från posten må i mån av tillgång på medel kunna

tillskjutas de ytterligare belopp för bestridande av förutnämnda reparationskostnader,

som kunna vara erforderliga.

Såsom av det föregående framgår har chefen för försvarsstaben framställt

förslag örn anvisande av medel till viss utrustning för fotoanstalten.

Då jag blivit övertygad om nödvändigheten av att fotoanstalten förses med

ändamålsenlig utrustning, har jag i och för sig intet att erinra mot att medel

i skälig omfattning ställas till förfogande. För närvarande torde det

dock icke vara erforderligt att taga ställning till denna fråga.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de nuvarande förläggningsförhållandena

i Svea livgardes och f. d. Göta livgardes etablissement i Stockholm

icke kunna betraktas såsom tillfredsställande. Från olika håll hava

framställningar gjorts örn igångsättande av genomgripande underhålls- och

iståndsättningsarbeten. I syfte att erhålla en överblick i vad mån dylika

arbeten kunna befinnas motiverade med hänsyn till att etablissementen

avsetts skola så småningom utrymmas av de förband, som nu äro dit förlagda,

varigenom plats skulle beredas för bostadsbebyggelse och för andra

ändamål, hava utredningar nu verkställts rörande etablissementens framtida

utnyttjande. Departementschefen, som utgått från att den beslutade

utflyttningen av Svea livgarde skall fullföljas så snart förhållandena å byggnadsmarknaden

det medgiva och som ansett sig böra räkna nied att ett

nytt etablissement under de närmaste åren kommer att bliva uppfört för

Stockholms luftvärnsregemente, vars nuvarande förläggning i huvuddelen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

17

av f. d. Göta livgardes etablissement finge betraktas såsom provisorisk, har

funnit de verkställda utredningarna giva vid handen, att vissa militära staber

och anstalter i huvudstaden äro i trängande behov av nya ändamålsenliga

lokaler. Då hinder icke synts departeihentschefen föreligga att även

i fortsättningen under överblickbar tid disponera Svea livgardes nuvarande

kaserner för militära ändamål, har departementschefen icke haft något i

princip att erinra mot att sistnämnda kaserner, sedan de blivit disponibla

efter livgardets utflyttning, tagas i anspråk för militära ändamål, som icke

binda trupp vid lokalerna. I nu förevarande sammanhang har departementschefen

förordat, att i vissa delar av kasernerna iordningställas lokaler

för försvarsstabens fotoanstalt och ett till nyinrättande föreslaget bok- och

blankettförråd.

Utskottet finner i likhet med departementschefen, att ett utnyttjande av

Svea livgardes kaserner för militärt ändamål jämväl efter utflyttningen av

livgardet kan anses erbjuda påtagliga fördelar. Härigenom skulle sålunda

åtskilliga i huvudstaden nu förhyrda lokaler så småningom kunna frigöras

för sitt egentliga ändamål och vissa annars såsom nödvändiga ansedda nybyggnader

undvikas. Enligt utskottets mening hade det emellertid varit önskvärt,

att denna fråga skulle kunnat bedömas med utgångspunkt från ett

fullständigt förslag rörande etablissementets utnyttjande. Ett dylikt förslag

har emellertid icke ansetts kunna framläggas utan ytterligare utredningar.

Med hänsyn till uttalade önskemål att så snart som möjligt bereda ändamålsenligare

lokaler för försvarsstabens fot oanstalt har utskottet dock

icke velat motsätta sig att redan nu i princip biträda förslag, som för överskådlig

tid synas innebära ett disponerande av Svea livgardes kaserner för

militära ändamål. Utskottet vill dock framhålla, att, därest icke tvingande

skäl föreligga att omedelbart vidtaga åtgärder, som medföra denna konsekvens,

det för utskottet framstår som önskvärt, att frågan örn det framtida

utnyttjandet av Svea livgardes kaserner ånyo underställes riksdagen i samband

med definitiva förslag i fråga örn det lämpligaste sättet för kasernernas

disponerande.

I fråga örn försvarsstabens fotoanstalt bär föreslagits, ali nya lokaler skola

iordningställas inom en av kasemflyglarna till en kostnad av 315 000 kronor.

Utskottet finner den förebragta utredningen giva vid handen, att de nu

av anstalten nyttjade lokalerna i militärstabsbyggnäden icke kunna anses

såsom tillfredsställande. Utskottet har därför i princip icke något att erinra

mot, att anstalten herodes tillgång till mer ändamålsenliga lokaler.

Under hänvisning till vad utskottet ovan anfört i fråga örn det framtida utnyttjandet

av Svea livgardes kaserner får utskottet således tillstyrka, att

medel för ändamålet må disponeras från det under arméförvaltningens delfond

av försvarsväsendets fastighetsfönd för budgetåret 1944/45 upptagna

investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten m. m.

Bihang till riksdagens protokoll lött. 6 sami. Nr 169—V/0.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Vad härefter angår förslaget om inrättande av ett centralt bok- och blankettförråd

har det med hänsyn till vad från en del myndigheter i ämnet anförts

synts utskottet i viss mån tveksamt, huruvida övertygande skäl anförts

för förrådets anordnande. Då emellertid ansenliga belopp väntas kunna

inbesparas genom en centralisering av här avsedda verksamhet till ett

gemensamt förråd, Ilar utskottet likväl ansett sig böra biträda förslaget.

Utskottet förutsätter emellertid, att vid förrådsorganisationens uppbyggande

eftersträvas att i möjligaste måll eliminera antydda olägenheter. Mot ett

anlitande av förenämnda investeringsanslag för iordningställande av erforderliga

förrådslokaler har utskottet under förut angiven förutsättning icke

något att erinra.

Av vad ovan anförts framgår, att såväl Svea livgarde som Stockholms

luftvämsregemente under den närmaste framtiden komma att kvarbliva i

sina nuvarande förläggningslokaler. I fråga örn båda dessa etablissement

gäller, att de på senaste tid endast nödtorftigt underhållits. I likhet med

departementschefen finner utskottet ett avhjälpande av de allvarligaste

olägenheterna med avseende å lokalerna vara erforderligt. I fråga om Svea

livgardes etablissement är utskottet berett tillstyrka, att dylika iståndsättningsarbeten

vidtagas även om en förnyad prövning av frågan om etablissementets

framtida utnyttjande skulle befinnas utan allvarliga olägenheter

kunna ifrågakomma. Utskottet tillstyrker således, att iståndsättningsarbeten

må komma till utförande inom en kostnadsram av 600 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941 och under de förutsättningar i övrigt som av departementschefen

angivits.

Vad departementschefen anfört i de delar, varom utskottet här ovan

icke uttalat sig, har icke givit utskottet anledning till erinran. Under framhållande

av att riksdagen numera anvisat förenämnda i statsverkspropositionen

äskade investeringsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 3 mars 1944 (s. 2—32) angivna

byggnadsarbeten må komma till utförande med anlitande

av det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2)

under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, för budgetåret 1944/45 äskade och av riksdagen

numera anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

2) Skjutplatsanläggningar m. m. för arméförvaltningens tygavdelnings

provskjutningscentral. I förenämnda proposition har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen (s. 33—39) medgiva, att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 mars 1944 (s. 33—39) angivna byggnadsarbeten må

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

19

komma till utförande med anlitande av det i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2) under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, för budgetåret 1944/45 äskade investeringsanslaget till

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Sedan den 1 oktober 1942 har provskjutningsverksamheten för arméns

vidkommande sammanhållits till en under arméförvaltningens tygdepartement

(tygavdelning) inordnad provskjutningscentral med huvuddelen förlagd

till Karlsborg, där centralen övertagit för ammunitionsfabriken därstädes

uppförda anläggningar å Karlsborgs skjutfält. Därjämte användas vissa

mindre anläggningar å andra håll. Provisoriska åtgärder ha jämväl vidtagits

för att bereda möjlighet till smärre försök och skjutprov m. m. i trakten

av Stockholm (å Järvafältet).

I proposition 1943: 180 angående organisationen av försvarsväsendets

centrala förvaltning förutsattes, att under en inom arméförvaltningens tygavdelning

organiserad kontrollbyrå skulle inordnas en provskjutningscentral.

I skrivelser den 13 augusti och den 20 oktober 1943 ha dåvarande arméförvaltningens

tygdepartement och fortifikationsstyrelse gjort framställningar

örn anvisande av medel dels för vissa ändringsarbeten vid provskjutningscentralens

huvuddel i Karlsborg, dels ock för utförande av vissa skjutplatsanläggningar

vid Karlsborg och Stockholm, avsedda för provskjutningscentralen.

Kostnaderna härför ha beräknats till 744 000 kronor.

Förslaget har tillstyrkts av t. f. chefen för försvarsstaben.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Av den föregående redogörelsen framgår, att provskjutningsverksamheten

har ett flertal synnerligen betydelsefulla uppgifter att fylla. Det är därför

av vikt, att anordningarna för provskjutningar äro sådana, att snabba och

tillförlitliga resultat kunna uppnås.

Genom försvarsorganisationens utbyggnad bär uppstått ett ökat behov

av provskjutningar. Den betydande anskaffningen av artilleripjäser och

ammunition, den avsevärda förbrukningen av övningsammunition samt den

vidgade försöksverksamheten ha kraftigt bidragit till detta ökade behov. De

provskjutningsanordningar, som användas av marinen, ha funnits vara tillräckliga

även för marinens ökade behov. För arméns och flygvapnets del

erfordras emellertid avsevärda förbättringar och utökningar av de nuvarande

anläggningarna. De nu till bedömande föreliggande förslagen åsyfta

dels iordningställande av erforderliga kontors- och verkstadsutrymmen

m. m. för provskjutningsccntralens huvuddel i Karlsborg, dels anordnande

av niålskjutningsanordningar, pjäsplatser, förråd m. m. såväl vid Karlsborg

som vid en till trakten av Stockholm förlagd underavdelning av provskjutningscentralen.

För egen del finner jag en förbättring och utvidgning av de nuvarande

anläggningarna av anförda skäl böra komma till stånd. Vid ärendets behandling

inom försvarsdepartementet har särskild uppmärksamhet ägnats

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Utskottet.

möjligheterna alt dels förlägga provskjutningama till en plats i syfte att

vinna besparingar i fråga om de fasta anläggningarna, dels samordna provskjutningsverksamheten

för de olika försvarsgrenarna. I förstnämnda hänseende

har utredningen visat, att det icke är möjligt att i trakten av Stockholm

finna ett område som fyller erforderliga krav på skjutavstånd och

säkerhet, under det att å andra sidan avsevärda tidsvinster och kostnadsbesparingar

göras, om det i trakten av Stockholm, dit den centrala försöksverksamheten

är knuten, finnes tillgång lill mindre skjutplatser för prov

med finkalibriga vapen och vissa sprängmateriel m. m. Det torde med hänsyn

härtill vara oundvikligt att uppdela provskjutningscentralen på Karlsborg

och Stockholm. Utredningen har även visat, att en samordning av

försvarets provskjutningsverksamhet är svår att genomföra på grund av

skiljaktigheterna mellan de tre försvarsgrenarnas vapen samt dessas olika

användningsområden. Enligt det framlagda förslaget skola dock vissa av

flygvapnets provskjutningar äga rum vid arméns provskjutningscentral i

Karlsborg.

Departementschefen, som i huvudsak intet haft att erinra mot de framlagda

kostnadsberäkningarna, 744 000 kronor enligt nuvarande prisläge,

motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 650 000 kronor, har ansett medel

för ändamålet böra anvisas å kapitalbudgeten att bestridas inom femårsplanens

kostnadsram.

Kungl. Maj:ts förslag, som avser att möjliggöra ett tillgodoseende av ett

genom försvarsorganisationens utbyggnad ökat behov av provskjutningar,

har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet får hemställa,

att riksdagen må medgiva, att i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 3 mars 1944 (s. 33—39) angivna

byggnadsarbeten må komma till utförande med anlitande

av det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2)

linder försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, för budgetåret 1944/45 äskade och av riksdagen

numera anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

Stockholm den 2 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 169.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1944

441939

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:383 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående iståndsättande av vissa kasernetablissement i Stockholm m. m. s. 12 i texten