Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till utbyggande av karolinska sjukhuset jämte i ämnet väckta motioner.

1944-06-02 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:171, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till utbyggande av karolinska sjukhuset jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

1

Nr 171.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag

till utbyggande av karolinska sjukhuset jämte i

ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 235 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 10 mars 1944,

föreslagit riksdagen att till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr A. Forslund m. jl. (I: 301) och den andra inom andra kammaren av herr

B. von Friesen ra. fl. (II: 482), vari hemställts, att riksdagen vid beviljande

av anslag till utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1944/45 i

fråga om den blivande dermato-syfilidologiska kliniken måtte fastställa salsdjupet

till 6 meter och korridorbredden i vårdavdelningarna till 2,40 meter,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr B. Ohlin ra. fl. (I: 186) och den andra inom andra kammaren av

herr H. Lundh (II: 259), vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte snarast möjligt för riksdagen

framlägga förslag om uppförande av en reumatologisk och en ortopedisk sjukhusavdelning

vid akademiska sjukhuset i Uppsala i enlighet med 1941 års

reumatikervårdssakkunnigas och byggnadsstyrelsens senast reviderade förslag.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motionerna hänvisas till

motionerna I: 301 och I: 186.

Karolinska sjukhusets nuvarande kliniker.

Följande sju kliniker äro förlagda till Norrbackaområdet, nämligen den medicinska

kliniken, den kirurgiska kliniken, öron-, näs- och halskliniken, ögonkliniken,

förlossnings- och kvinnokliniken, den radioterapeutiska kliniken

och den psykiatriska kliniken. Härjämte har i omedelbar anslutning till

Norrbackaområdet förlagts en ortopedisk klinik, vilken inrymts i vanföreanstaltens

i början av 1930-talet uppförda byggnad. Sistnämnda klinik har

egen administration och egna ekonomilokaler.

Bihang lill riksdagens protokoll 19H. 6 sami. Nr 171—173.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 171.

1943 års riksdag beslöt på framställning av Kungl. Maj:t (prop. 1943: 151),

att den pediatriska kliniken och den dermatologiska kliniken, vilka nu äro förlagda,

den förstnämnda till Norrtulls sjukhus och den sistnämnda till S:t

Görans sjukhus, skulle förläggas till Norrbackaområdet.

Karolinska sjukhusets återstående sex kliniker äro förlagda till följande

sjukhus:

till serafimerlasarettet

1 medicinsk klinik,

1 kirurgisk klinik,

1 neuro-lcirurgisk klinik samt

1 neurologisk klinik;

till allmänna barnbördshuset

1 förlossnings- och kvinnoklinik;

till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn

1 pediatrisk klinik.

Antalet vårdplatser vid karolinska sjukhuset. Det sammanlagda antalet

vårdplatser vid karolinska sjukhuset (härvid bortses från ortopediska kliniken

vid vanföreanstalten) uppgår för närvarande till 1 056, fördelade på

följande sätt:

Klinik m. m .

Riks- platser:

Stock-

holms

stad:

Stock- holms

län:

Enskilda

platser:

Garnisons-

avdelning'';

Summa

vård- platser :

Medicinska kliniken ....

45

65

40

25

175

Kirurgiska » ....

60

75

15

25

—

175

Kirurgiska garnisonsavdel- ningen ..........

_

_

_

8

100

108

Kvinnokliniken.......

36

90

5

25

—

156

Oron-, näs- och halskliniken

15

25

35

14

—

89

Ögonkliniken........

33

30

10

9

—

82

Radioterapeutiska kliniken

90

30

5

13

—

138

Psykiatriska kliniken ....

97

—

—

12

—

109

Isoleringsavdelningen ....

10

—

—

—

—

10

Sjukavdelningen för elever

14

—

—

—

—

14

Summa

400

315

110

131

100

1 056

Enligt proposition 1930:232 avsågs sjukhuset skola omfatta två garnisonsavdelningar

örn vardera 50 allmänna och 4 enskilda vårdplatser, vilka

avdelningar skulle anknytas, den ena till sjukhusets medicinska och den

andra till dess kirurgiska klinik. Dessa båda kliniker skulle inklusive garnisonsavdelningarna

omfatta vardera 200 allmänna och 30 enskilda platser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

3

Jämlikt beslut av 1940 års riksdag skola dock garnisonsavdelningarna vid

sjukhuset enbart tagas i anspråk för de kirurgiska garnisonsfallen, medan

garnisonssjukhuset i Stockholm tills vidare bibehålies och avses för bland

annat de medicinska fallen.

1942 års avtal.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av den år 1939 tillsatta kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

m. m. år 1942 avgivet förslag avlät Kungl. Majit till 1943 års riksdag en

den 5 mars 1943 dagtecknad proposition (nr 151) angående anslag till utbyggande

av karolinska sjukhuset m. m.

I denna proposition hemställde Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte godkänna

avtal med Stockholms stad och län angående ett framtida utbyggande

av karolinska sjukhuset med en pediatrisk och en dermato-syfilidologisk

klinik i enlighet med vissa i propositionen angivna grunder.

I sin skrivelse den 8 juni 1943 (nr 280), vari riksdagen anmälde sina beslut

i anledning av omförmälda proposition, nr 151, jämte i ämnet väckta

motioner, anförde riksdagen, bland annat, följande.

I likhet med departementschefen har riksdagen kommit till den uppfattningen,

att principbeslut nu torde böra fattas örn utbyggande av karolinska

sjukhuset med en pediatrisk och en dermatologisk klinik. Av skäl,

som riksdagen i det följande kommer att närmare utveckla, vill riksdagen

framhålla, att det synes riksdagen minst lika angeläget, att en ny dermatologisk

klinik kommer till stånd som att en pediatrisk klinik nyuppföres.

Det preliminära avtal örn uppförande och drift av en pediatrisk klinik,

som uppgjorts av den av Kungl. Majit utsedda förhandlingskommissionen

och vilket godtagits av Stockholms stad och Stockholms läns landsting,

har riksdagen i likhet med departementschefen funnit godtagbart även

för statens vidkommande.

Vid den granskning, riksdagen ägnat det av förhandlingskommissionen

framlagda avtalsförslaget angående en ny dermatologisk-syfilidologisk klinik

---har riksdagen i likhet med departementschefen kommit till den

uppfattningen, att nämnda förslag synes godtagbart ur statens synpunkt.

Riksdagen har alltså i princip godkänt avtalsförslaget.

I det föregående har riksdagen framhållit vikten av att en ny klinik av

här ifrågavarande slag iordningställes. Riksdagens vederbörande utskott

har vid besök å den nuvarande kliniken på S:t Görans sjukhus funnit förhållandena

därstädes vara så otillfredsställande, att snara åtgärder synts

utskottet vara av nöden för att bereda sjukvården och undervisningen

bättre möjligheter. Att märka är även att kliniken är landets enda undervisningsklinik

på ifrågavarande område. Frågan örn en ny dermatologisk

klinik sammanhänger emellertid — såsom departementschefen framhållit

— med spörsmålet örn garnisonssjukvårdens utflyttande till Järvafältet.

Då det enligt riksdagens mening icke kan vara försvarbart att ännu

någon längre tid godtaga de förhållanden, under vilka den nuvarande dcrmatologiska

kliniken arbetar, vill riksdagen framhålla angelägenheten av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 171.

att frågan om gamisonssjukvården snarast löses i princip, så att ställning

inom den närmaste framtiden, örn möjligt redan till nästa års riksdag, kan

tågås till karolinska sjukhusets utbyggande med en ny dermatologisk

klinik.

Riksdagen anvisade för budgetåret 1943/44 till utbyggande av karolinska

sjukhuset ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

översikt av föreliggande byggnadsförslag.

Förhandlingskommissionens förslag. Till belysning av den ungefärliga

kostnaden för uppförande vid karolinska sjukhuset av en dermatologisk

och en pediatrisk klinik hade förhandlingskommissionen vid sitt år 1942

avgivna förslag — innefattande även organisationsplaner för klinikerna —

fogat byggnadsskisser och approximativa kostnadsberäkningar avseende dessa

kliniker. De upprättade skissförslagen, till grund för vilka legat av professorerna

S. Hellerström och A. Lichtenstein uppgjorda byggnadsprogram,

avse nybyggnader för ifrågavarande kliniker, inrymmande 166 respektive

219 vårdplatser. Anläggningskostnaderna för ifrågavarande byggnader ha

uppskattats, för den dermatologiska kliniken till 2 340 000 kronor och för

den pediatriska kliniken till 4 600 000 kronor. Utrustningskostnaderna ha

beräknats till 996 000 kronor respektive 1 314 000 kronor.

Kommitténs för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande förslag.

Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Majit en särskild

kommitté för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med uppgift att

— med ledning av vad jag enligt propositionen 1943: 151 och riksdagen

enligt dess skrivelse 1943: 280 i ämnet anfört -— i första hand uppgöra och

för Kungl. Majit framlägga förslag till sjukhusets utbyggande med en dermato-syfilidologisk

och en pediatrisk klinik. Till ledamöter i denna kommitté

förordnades ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren

G. E. Birke, generaldirektören K. A. W. Björck, lasarettsläkaren, medicine

doktorn G. Bohmansson, professorerna vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet S. C. A. Hellerström, J. G. L. Hellström och A. Lichtenstein,

byggnadsingenjören A. Nordström samt borgarrådet I. Öman. Hellerström

och Lichtenstein skulle dock deltaga i kommitténs överläggningar och beslut

endast såvitt anginge den dermato-syfilidologiska, respektive den pediatriska

kliniken. Åt Björck uppdrogs att såsom ordförande leda kommitténs

arbete.

Den 29 februari 1944 har kommittén överlämnat betänkande med utredning

och förslag till en dermato-syfilidologisk klinik.

Det av kommittén framlagda förslaget innebär, att för den dermatologiska

kliniken skulle uppföras en nybyggnad, inrymmande 166 vårdplatser.

Anläggnings- och utrustningskostnaderna för kliniken lia av kommittén

uppskattats till 2 150 000 kronor, respektive 784 000 kronor eller till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

5

sammanlagt 2 934 000 kronor, motsvarande en kostnad för vårdplats av

i runt tal 17 700 kronor. Några ändringsarbeten inom karolinska sjukhusets

centrala anläggningar har förslaget icke befunnits föranleda. Däremot

skulle för den nya klinikens behov erfordras ytterligare ett antal personalbostäder.

Kostnaderna för tillgodoseende härav ha överslagsvis uppskattats

till 200 000 kronor.

Den närmare utformningen av kommitténs förslag.

Utredningsuppgifter. Kommittén har vid planläggningen av sitt arbete

funnit sig böra skjuta frågan örn karolinska sjukhusets utbyggande med

en dermatologisk klinik i förgrunden. Till stöd för sitt ställningstagande

härutinnan har kommittén anfört bland annat följande.

För kommittén har det framstått såsom betydelsefullt, att förslag till

sjukhusets utbyggande med såväl en dermatologisk som en pediatrisk klinik

måtte kunna framläggas för 1944 års riksdag. Vid kommitténs behandling

av föreliggande byggnadsförslag har det emellertid visat sig nödvändigt

att beträffande det för den pediatriska kliniken upprättade byggnadsförslaget

vidtaga omfattande jämkningar i såväl program som tidigare

planläggning, under det att förslaget till dermatologisk klinik icke befunnits

påkalla en dylik genomgripande omgestaltning. På grund av den relativt

korta tid, som stått kommittén till buds, samt det omfattande utredningsarbete,

som, enligt vad ovan sagts, måst ägnas pediatrikförslaget, har

det icke varit möjligt för kommittén att till innevarande tidpunkt slutföra

utredningen rörande båda klinikerna. Därtill kommer såsom en avgörande

omständighet, att ett samtidigt fullföljande av båda klinikernas byggnadsprogram

förutsätter utvidgade köks- och tvättlokaler.

I detta läge har kommittén, med hänsyn jämväl till riksdagens ovannämnda

uttalande, funnit sig böra i första hand gripa sig an med utredningen

rörande den dermatologiska kliniken. Kommittén avser dock att

slutföra arbetet med planläggningen av den pediatriska kliniken i så god

tid, att förslag skall kunna föreläggas 1945 års riksdag.

Klinikens organisation. Kommittén ingår i sin fortsatta framställning

på en granskning av den av förhandlingskommissionen framlagda organisationsplanen.

Kommittén har därvid funnit denna i stort sett präglad av

god koncentration, samtidigt som den torde få anses väl motsvara anspråken

på ändamålsenlighet.

Uppenbarligen bör, fortsätter kommittén, sjukhuset inrymma såväl en

poliklinik som en klinisk avdelning. Därjämte böra lokaler tillhandahållas

för undervisning och forskning, inneslutande föreläsningssal och museum,

demonstrationsrum och rutinlaboratorier. Däremot har kommittén ur olika

synpunkter funnit mindre lämpligt, att inom de egentliga sjukhuslokalema

inrymma ett antal personal bostäder.

Beträffande den närmare planläggningen av polikliniken kunna besparingar

i anläggnings- men särskilt i driftkostnaderna vinnas genom att utnyttja

den centrala ingången med dess garderober jämväl för nu ifrågavarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 171.

del av sjukhuset och låta strömmen av besökande passera genom kul vert en i

källarvåningen. Likaledes anser sig kommittén böra föreslå den jämkningen

i planen, att den centrala badanläggningen, vilken enligt inhämtad uppgift

endast till en del är utnyttjad och avsetts fylla den blivande reumatologiska

klinikens behov, disponeras jämväl för den nya kliniken. Även denna

åtgärd är ägnad att reducera anläggnings- och driftkostnaderna. Med

hänsyn till uttryckta önskemål att i undervisnings- och forskningssyfte äga

möjligheter att meddela medicinska bad i omedelbar närhet av laboratorierna,

har kommittén icke velat motsätta sig, att sådana möjligheter i

mindre utsträckning beredas.

Vidkommande därefter den i organisationsplanen ingående 1 j u s b e h a n dlingsavdelningen

anser kommittén att enär en central ljusbehandlingsavdelning

finnes anordnad i huvudkomplexet, ehuru densamma för närvarande

står oanvänd, frågan bör Risås på så sätt, att den nya klinikens rutinmässiga

ljusbehandling förlägges till denna centrala avdelning. Hinder bör däremot

icke möta att i undervisnings- och forskningssyfte anordna viss ljusbehandling

inom den dermatologiska kliniken.

Kliniken föreslås omfatta följande sju vårdavdelningar av den storlek,

som framgår av följande sammanställning:

1 allmän huvudavdelning för män........ 36 platser

1 » » » kvinnor..... 35 »

1 » könsavdelning » män........ 25 »

1 » » » kvinnor..... 32 »

1 » barnavdelning................. 20 »

1 enskild vårdavdelning................ 13 »

1 malariaavdelning.................... 5 »

Summa 166 platser.

Kliniken uppdelas på sex våningsplan, varav ett för poliklinikerna, ett för

den manliga könsavdelningen och barnavdelningen, ett för envar av de tre

övriga allmänna avdelningarna och ett för den enskilda avdelningen och

malariaavdelningen. I ett souterrängplan förläggas bland annat förråd, omklädningsrum,

vissa laboratorier och djuravdelning.

Vad angår vårdavdelningarnas uppdelning å salar

och sju k rum måste vid bedömande av denna fråga beaktas, att patientmaterialet

å kliniken i relativt stor utsträckning å samtliga avdelningar —

nied undantag av den för malariabehandling avsedda — utgöres av uppegående

patienter. Det kan med hänsyn härtill anses icke erforderligt och ur

ekonomiska synpunkter alldeles icke välbetänkt att uppdela vårdavdelningarna

på alltför mångå rumsenheter, därvid det emellertid får tillses, att tillgång

till skäliga isoleringsmöjligheter beredes. Kommittén förordar, att avdelningarna

utrustas med salar för 6 patienter i avsevärt större utsträckning än i förslaget

avsetts och att motsvarande antal tresängsrum, vilka ställa sig förhållandevis

dyrbara ur anläggningssynpunkt, samt flertalet tvåsängsrum utgår.

I särskilda inom kommittén avgivna yttranden ha dels ledamoten av kommittén

S. Hellerström med instämmande av ledamoten J. Hellström, dels ock

ledamoten A. Nordström anmält avvikande mening mot kommittémajoritetens

förslag, att karolinska sjukhusets centrala ingång med dess garderober

skulle utnyttjas för den dermatologiska polikliniken. Reservanterna ha yrkat,

att särskild entré och särskilda kapprum måtte anordnas inom dermatologiska

kliniken med särskilda vänt- och kapprum för män och kvinnor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

7

Klinikbyggnaden. Beträffande spörsmålet om utformningen av klinikbyggnaden

erinrar kommittén, att kommittén enligt meddelade direktiv haft

att överväga två alternativa förslag till lösning av klinikbyggnadsfrågan, nämligen

dels ett nybyggnadsförslag, framlagt av förhandlingskommissionen, och

dels en av chefen för ecklesiastikdepartementet ifrågasatt anordning, enligt

vilken kliniken skulle beredas erforderliga lokaler genom om- och tillbyggnad

av karolinska sjukhusets E-flygel, där garnisonsavdelningarna för närvarande

vore inrymda. Det senare alternativet förutsatte, att gaxnisonsavdelningarnas

vårdplatser kunde disponeras för civilt ändamål. Med hänsyn härtill hade kommittén

av den sakkunnige för garnisonssjukvården i Stockholm inhämtat, att

ifrågavarande vårdplatser skulle komma att helt stå till förfogande för ovannämnda

ändamål.

Nybyggnadsalternativet. Kommittén lämnar härefter en ingående

redogörelse för den utformning, klinikbyggnaden erhållit enligt kommitténs

förslag till lösning av byggnadsfrågan i överensstämmelse med nybyggnadsalternativet

.

Enligt kommitténs förslag har klinikbyggnaden förlagts till samma plats som

den av förhandlingskommissionen föreslagna byggnaden, d. v. s. till området

mellan karolinska sjukhusets B-flygel och patologiska institutionen. I enlighet

med kommissionsförslaget har nybyggnaden anslutits till sjukhusets flygel.

Klinikbyggnaden, som skulle förläggas till ett förhållandevis kuperat område,

sträckande sig i syd västlig-nordostlig riktning, har en längd av omkring 75

meter och omfattar i sin största utsträckning sex våningar. Mot den patologiska

institutionen avslutas byggnaden av en flygel om tre våningar. I sitt

högre parti inrymmer byggnaden den centrala trappuppgången med dess hissar.

Huvudingången är belägen åt nordväst.

I bottenvåningen förläggas å ömse sidor om trappuppgången de båda poliklinikerna,

en var med särskild entré genom en trappa från den underliggande

kulverten. Entréerna ansluta direkt till poliklinikernas två väntrum, av vilka

ett är avsett för nybesök och ett för återbesök. Intill väntrummen ligga expeditionsrum,

arkiv samt rum för utfrågning av patienter m. m. Poliklinikernas

undersöknings- och behandlingsrum äro grupperade inom byggnadens södra

del. Intill poliklinikerna ha förlagts föreläsningssal och museum, inrymda i en

särskild utbyggnad. I anslutning till föreläsningssalen hava två demonstrationsrum

förlagts.

De allmänna vårdavdelningarna äro belägna i våningar, 1, 2, 3 och 4 trappor,

den enskilda avdelningen och malariaavdelningen i våningen 5 trappor.

Vårdavdelningarnas lokaliteter äro genomgående förlagda omkring en mittkorridor

med sjukrummen i regel åt sydost och bilokalerna åt nordväst. Blott

enstaka sjukrum lia förlagts åt sistnämnda väderstreck.

I våningen 1 trappa äro inrymda den manliga hudavdelningen, rum för

överläkarens privata mottagning, allergilaboratorium, centralexpedition m. m.

Våningen 2 trappor upptages av den manliga könsavdelningen och barnavdelningen.

Till väningen 3 trappor har förlagts den kvinnliga hudavdelningen.

Våningen 4 trappor inrymmer den kvinnliga könsavdelningen. Förutom bilokaler

har, såsom redan erinrats, anordnats även ett arbetsrum för patienterna.

I våningen 5 trappor har inrymts den enskilda avdelningen och malariaavdelningen.

''Piil souterrängvåningen ha förlagts lokaler för bad- och ljus
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 171.

terapi, djuravdelning, laboratorier, omklädningsrum för personal, rum för patienternas

kläder, journalarkiv och avdelningsförråd.

_ Genom den förut berörda jämkningen av vårdavdelningarnas uppdelning på

sjukrum och salar hade antalet rumsenheter, som enligt förhandlingskommissionens

förslag utgjorde 69, kunnat minskas till 51. Vidare hade såväl sjukrummens

som bilokalernas ytmått genomgående beskurits. Särskilt ville kommittén

framhålla, att 6-sängssalarna ansetts böra dimensioneras 5,6 X 6,8

meter och sålunda erhållit en golvyta av drygt 38 kvadratmeter, vilket synts

kommittén fullt tillfredsställande särskilt med hänsyn till det stora antalet

uppegående patienter. Härjämte hade bland annat korridorbredden i vårdavdelningarna

minskats från 2,4 meter till 2,3 meter.

Ledamöterna Hellerström, Hellström och Nordström ha anmält avvikande

mening även beträffande kommittémajoritetens förslag, att sjuksalarna i den

del av klinikbyggnaden, i vilken den kvinnliga polikliniken är inrymd, skulle

erhålla ett djup av 5,6 meter samt att korridorbredden i samma del av byggnaden

skulle utgöra 2,3 meter. Reservanterna yrka, att de ifrågavarande sjuksalarna

måtte erhålla ett djup av 6 meter och korridorerna en bredd av 2,4

meter.

Hellerström har till stöd för sina yrkanden anfört huvudsakligen följande.

Sjuksalarna i fråga komma till icke ringa del att beläggas med permanent

sängliggande patienter. Från dessa sprides avsevärd hudutdunstning, lukt av

tjär- och svavelsalvor etc. På grund härav bör avståndet mellan sängarna

överallt uppgå till minst 90 cm., för att patienterna i så ringa utsträckning

som möjligt i ovan angivna hänseenden eller vid omläggning icke behöva

utsättas för besvär. En god luftevakuering icke endast av bilokalerna utan

även av salarna är jämväl nödvändig. Ett relativt stort avstånd mellan sängarna

minskar jämväl risken för infektioner i övre luftvägarna, för vilka en del

hudsjuka äro särskilt mottagliga, och som förvärra deras primära åkomma.

Även ur undervisningssynpunkt är ett större salsdjup ändamålsenligt. Ehuru

väl rondrum finnas anordnade, måste nämligen demonstrationer för de tjänstgörande

i viss utsträckning försiggå jämväl i sjuksalarna.

För att bilda mig en uppfattning angående den bredd, korridorerna lämpligen

synes böra erhålla, har jag på såväl S:t Görans nybyggda B-sjukhus som

karolinska sjukhuset låtit företaga olika undersökningar, därvid för mig bland

annat demonstrerats transporter av sjuksängar och matvagnar från korridorer

till sjukrum och vice versa. På ovannämnda bägge sjukhus äro korridorerna

2,50 meter breda. Genom de rön, som därigenom vunnits, och efter ingående

samtal med å respektive avdelningar tjänstgörande sköterskor har jag funnit,

att en koradorbredd av 2,50 meter väl motsvarar ändamålsenligheten, och att

denna korridorbredd sålunda ej visat sig vara tilltagen i överkant. Vid ett

noggrant aktgivande i fråga örn sängarnas och matvagnarnas framförande har

jag dock funnit en reduktion i fråga om korridorbredden med högst 10 cm

möjlig, därvid dock risken för stötar mot väggar och dörröppningar avsevärt

okas. Avdelningssköterskorna hysa den bestämda och enligt mitt förmenande

välgrundade uppfattningen, att en mindre korridorbredd skulle medföra avsevärd

tidsspillan såväl vid sängtransporter som vid utportionering av maten.

På grund härav anser jag, att man icke bör fastställa korridorbredden under

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

9

2,40 meter vid en undervisningsklinik som denna, där ett så stort antal personer

fullgöra tjänstgöring vid sjukrondema.

Ombyggnads alternativet. På grund av de för byggnadsfrågans

lösning enligt detta alternativ föreliggande särskilda förutsättningarna

har det visat sig nödvändigt att något minska antalet vårdplatser, varjämte

en mindre omgruppering av de olika vårdavdelningarna varit oundgänglig.

Enligt kommitténs förslag skulle kliniken omfatta följande vårdavdelningar

med nedan angivet vårdplatsantal:

allmän hudavdelning för män .................... 31 platser

» » » kvinnor.......................... 34 »

» könsavdelning » män ............................ 25 »

» » » kvinnor.......................... 32 »

» barnavdelning .................................... 20 »

enskild vårdavdelning..................................... 13 »

malariaavdelning ........................................ 5 »

Summa 160 platser.

Vad angår utformningen av den klinikbyggnad, som framgått såsom

resultat av kommitténs överväganden beträffande ombyggnadsalternativet,

har kommittén anfört bland annat att en dermatologisk klinik av den

storlek, varom här vore fråga, icke kunde inrymmas i de lokaler, som för närvarande

disponerades av garnisonsavdelningarna. För att åvägabringa en lösning

av byggnadsfrågan hade därför en tillbyggnad av sjukhusets E-flygel befunnits

nödvändig.

Kostnadsberäkningar. För att erhålla underlag för ett bedömande av de

upprättade byggnadsförslagens innebörd ur kostnadssynpunkt har kommittén

anmodat byggnadsstyrelsen att tillhandagå kommittén med beräkning av

anläggningskostnaderna för de olika klinikbyggnaderna.

De av byggnadsstyrelsen beträffande

1942 års

och 1944 års

^byggnadsförslag upprättade kostnadskalkylerna framgå av föl-

jande sammanställning:

1942 års förslag

1944 års förslag

Byggnadsarbeten...................

. 1 650 000

1 435 000

Värme- och ventilationsanläggningar . ..

. 215 000

190 000

Sanitetstekniska installationer ........

. 230 000

210 000

Steriliseringsanläggningar ............

35 000

32 000

Elektriska stark- och svagströmsledningar 125 000

105 000

Elektriska hissar ...................

35 000

33 000

Yttre ledningar och kulvertar.........

30 000

30 000

Planeringsarbeten å tomtområde......

60 000

60 000

Ritningar, kontroll och administration

samt oförutsedda utgifter..........

. 180 000

160 000

Summa kronor 2 560 000

2 255 000.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 171.

Byggnadsvolymen har för 1942 års förslag angivits till 27 000 kubikmeter

och för 1944 års förslag till 22 000 kubikmeter. Volympriset utgör 93 kronor,

respektive 100 kronor.

Beträffande dessa kostnadsberäkningar har kommittén framhållit, att kostnaderna

för 1944 års förslag uppskattats till ett volympris, som icke oväsentligt

överstiger det för 1942 års förslag angivna. Enligt kommitténs mening

måste de senaste beräkningarna betraktas såsom alltför höga. Det ville synas,

som om en total byggnadskostnad av 2 150 000 kronor, motsvarande en kostnad

för vårdplats av i runt tal 13 000 kronor, skulle stå i bättre överensstämmelse

med de tidigare tillämpade beräkningsgrunderna.

Kostnaderna för om- och tillbyggnad av karolinska sjukhusets

E-f 1 y g e 1 ha av byggnadsstyrelsen beräknats till sammanlagt

1 650 000 kronor, varav 375 000 kronor för ombyggnaden och 1 275 000 kronor

för tillbyggnaden. Byggnadsvolymerna ha angivits till respektive 14 300

kubikmeter och 12 700 kubikmeter.

Utrustning skostnaderna har kommittén beräknat till 784 000 kronor för

såväl 1944 års nybyggnadsförslag som ombyggnadsförslaget.

Ökningen av driftskostnaderna vid karolinska sjukhuset genom den dermatologiska

klinikens tillkomst har uppskattats till 134 000 kronor.

Kommitténs ställningstagande. Vid sina överväganden av spörsmålet,

vilket av de av kommittén upprättade byggnadsförslagen lämpligen syntes

böra läggas till grund för en lösning av klinikens byggnadsfråga, har kommittén

ur synpunkten av såväl klinikens organisation som förslagens ekonomiska

konsekvenser funnit nybyggnadsförslaget vara ombyggnadsförslaget

överlägset.

Till belysning av såväl vårdplatsernas fördelning å klinikens olika avdelningar

som ock det totala vårdplatsantalet enligt å ena sidan förhandlingskommissionens

förslag och å den andra de av kommittén upprättade förslagen

har kommittén meddelat följande sammanställning:

Förhandlingskommis- Nybyggnads- Ombyggnads
-

siemens förslag

förslaget

förslaget

hudavdelningen för män......

36 L0

36 I

311

» » kvinnor . . .

.. ar!73

35 )71

34)65

könsavdelningen » män......

251

25 1

» » kvinnor . . .

30|55

säl57

32)57

barnavdelningen.............

20

20

20

enskilda avdelningen.........

13

13

13

malariaavdelningen...........

5

5

5

166

166

160

Såsom av sammanställningen framginge, yttrar kommittén vidare, hänförde

sig den enligt ombyggnadsförslaget uppkommande minskningen i det totala

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

11

vårdplatsantalet helt till hudavdelningarna, vilkas vårdplatsantal enligt förhandlingskommissionens

förslag utgjorde 73, enligt nybyggnadsförslaget 71

och enligt ombyggnadsförslaget 65. Det mellan staten och dess medparter

träffade avtalet föreskreve i avseende å fördelninen av vårdplatsantalet på

dessa avdelningar, att Stockholms stad skulle äga disponera 34 och Stockholms

län 28 vårdplatser. Återstående platser skulle enligt förhandlingskommissionens

förslag utgöra riksplatser. På grund av nämnda avtalsbestämmelse

komme minskningen i hudavdelningarnas vårdplatsantal att uteslutande

drabba dessa senare platser, vilkas antal sålunda reducerades från (73 — 34 —

— 28 —) 11 enligt förhandlingskommissionens förslag, till (71 — 34 — 28 =) 9

enligt nybyggnadsförslaget och (65 — 34 — 28 =) 3 enligt ombyggnadsförslaget.

Vad åter beträffar statsverkets kostnader för de av

kommittén föreslagna byggnadsföretagen, erinrar kommittén,

att byggnadskostna derna för en klinik enligt nybyggnadsförslaget av

kommittén beräknats till 2 150 000 kronor, under det att kostnaderna för

ombyggnadsförslaget uppskattats till 1 650 000 kronor. Vid ett bedömande

av kostnadsfrågan borde emellertid beaktas jämväl värdet av de av garnison

savdelningarna disponerade 108 vårdplatserna. Då anläggningskostnaderna

för en var av dessa vårdplatser<*cke kunde uppskattas lägre än till 13 000

kronor — platskostnaden vid nybyggnad — utgjorde det belopp, varmed det

ovan angivna kostnadsbeloppet, 1 650 000 kronor, syntes böra ökats, (108 X

X 13 000 =) i runt tal 1 400 000 kronor, varför den totala kostnaden för statsverket

vid en lösning av byggnadsfrågan enligt ombyggnadsförslaget kunde angivas

till omkring (1 650 000 -j- 1 400 000 =) 3 050 000 kronor.

Statens kostnader för vårdplats skulle sålunda enligt nybyggnadsförslaget

utgöra —) i runt tal 13 000 kronor och enligt ombyggnadsförslaget

(—''=) 19 000 kronor. Nybyggnadsförslaget måste sålunda anses såsom

det ekonomiskt fördelaktigare under förutsättning dock att de ledigvordna

vårdplatserna inom garnisonsavdelningarna kunde finna annan användning vid

sjukhusets utbyggande, därvid nyinvestering av kapital i motsvarande utsträckning

kunde undgås.

Den framtida användningen av garnisonsavdelningarnas vårdplatser.

Kommittén har funnit ett ställningstagande till frågan om garnisonsplatsernas

framtida användning i nuvarande läge av flera skäl icke vara möjligt.

Kommittén har i detta hänseende anfört bland annat följande.

För ett säkert bedömande av förevarande spörsmål har kommittén funnit

sig böra bereda sig kännedom örn föreliggande planer för karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande. Av ett av lärarkollegiet vid karolinska institutet härutinnan

gjort uttalande framgår, att lärarkollegiet med frångående av den s. k.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 171.

enhetstanken för sjukhusets utbyggande förordat ett förläggande av de medicinska,

kirurgiska, gynekologisk-obstetriska och pediatriska klinikerna till Sabbatsbergs

sjukhus. Till Norrbackaområdet borde enligt kollegiets mening förläggas

de neurologiska och neurokirurgiska klinikerna, omfattande tillhopa

175—200 vårdplatser, en reumatologisk klinik om 70 vårdplatser, en klinik

för medicinsk tuberkulos om 175 vårdplatser och en klinik för thoraxkirurgi

örn 100 vårdplatser. De ledigblivande 108 vårdplatserna på garnisonsavdelningarna

borde utnyttjas för inrättande av en urologisk klinik och en klinik för

kirurgisk plastik.

Genom vad av lärarkollegiet uttalats har kommittén funnit ådagalagt, att

ur undervisningssynpunkt önskemål om karolinska sjukhusets utbyggande med

nya kliniska avdelningar anmälts i så betydande utsträckning, att risk knappast

kunde anses föreligga för att de av garnisonsavdelningarna disponerade

vårdplatserna icke skulle kunna utnyttjas på ett för statsverket ekonomiskt

sätt.

I detta sammanhang har kommittén framhållit önskvärdheten av att, såvitt

möjligt, en samlad överblick vinnes av föreliggande planer på inrättande vid

eller överflyttning till karolinska sjukhuset av ytterligare specialkliniker.

Yttrandena.

Över kommitténs förslag ha yttranden avgivits av direktionen för karolinska

sjukhuset och karolinska institutets lärarkollegium, byggnadsstyrelsen,

statskontoret, medicinalstyrelsen och 1940 års civila byggnadsordning.

Direktionen för karolinska sjukhuset har icke haft någon annan erinran

mot den föreslagna planlösningen än att direktionen anser de inom kommittén

reservationsvis framförda yrkandena böra bifallas.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet, som funnit den föreslagna planlösningen

i huvudsak tillfredsställande, framhåller emellertid med skärpa, att

kollegiet helt ansluter sig till de av reservanterna inom kommittén framförda

yrkandena. De skäl, som reservanterna framlagt för att korridorbredden i

vårdavdelningarna borde vara 2,40 meter och att salsbredden borde fixeras

till 6 meter, vore uppenbarligen så starka, att det skulle vara synnerligen

beklagligt, örn de icke beaktades. Kommittéförslaget innebure gent emot

reservanternas förslag en besparing av 10 000 kronor, vilken summa vore så

liten, att den folie inom ramen för de ekonomiska kalkylernas felkällor. Att

för en dylik obetydlighet riskera, att en klinik, som krävde cirka 2,15 miljoner

i uppförande, 700 000 kronor i utrustning och vars driftkostnad uppginge

till 134 000 kronor per år, redan då den öppnades befunnes i viktiga avseenden

otillfredsställande, kunde lärarkollegiet icke anse vara i överensstämmelse

med god hushållning. Detsamma gällde det av dessa reservanter framlagda

kravet på en särskild entré och särskilda kapprum med särskilda vänt- och

kapprum för män och kvinnor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

13

Medicinalstyrelsen har funnit sig kunna i huvudsak tillstyrka den föreslagna

planlösningen. Reservanternas yrkanden ha dock synts styrelsen böra

vinna bifall. Styrelsen anför härutinnan bland annat följande.

Medicinalstyrelsen håller före, att vid vanliga sjukhus ett rumsdjup av

5,60 meter är att föredraga, men att vid ett undervisningssjukhus ett rumsdjup

av 6 meter kan vara nödvändigt för att de närvarande medicine kandidaterna

skola erhålla någon behållning av de i sjuksalarna verkställda demonstrationerna.

I sistnämnda fall anser styrelsen dock, att förbud att insätta extra

sängar i sjuksalar bör meddelas.

Av skäl, som byggnadsingenjören A. Nordström anfört i av honom

avgiven reservation, samt med hänsyn till att å en undervisningsklinik intagna,

ständigt sängliggande patienter för demonstrationer och behandlingar

1 avsevärt större utsträckning än på ett vanligt sjukhus forslas från och till

sjuksalen, anser styrelsen, att de till ifrågavarande avdelning hörande korridorerna

böra givas en bredd av 2,40 meter, detta så mycket mer som enligt

gjorda beräkningar en dylik utökning av den föreslagna korridorbredden

endast skulle medföra en relativt obetydlig kostnadsökning.

Beträffande anläggningskostnaderna — av byggnadsstyrelsen beräknade till

2 255 000 kronor och av kommittén till 2 150 000 kronor — har byggnadsstyrelsen

framhållit, att det av handlingarna icke framginge, på vilka detaljundersökningar

kommittén grundat sin kostnadsberäkning. Byggnadsstyrelsen

vidhölle sin tidigare uttalade uppfattning örn kostnaderna.

1940 års civila byggnadsutredving har däremot godtagit det av kommittén

uppskattade kostnadsbeloppet samt ansett sig kunna lämna de föreslagna utrymmesstorlekarna

utan erinran.

Beträffande driftskostnadsberäkningarna har statskontoret

funnit sig böra föreslå vissa begränsningar i det för kliniken beräknade

personalbehovet. Vid ett genomförande av de sålunda förordade inskränkningarna

skulle de årliga merkostnaderna för statsverket i anledning av klinikens

tillkomst kunna begränsas till 110 000 kronor.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Såsom kommittén erinrat har den enligt sitt uppdrag haft att särskilt pröva,

huruvida denna byggnadsfråga borde lösas genom uppförande av en helt

ny klinikbyggnad eller om icke i stället lokaler för kliniken kunde beredas

genom om- och tillbyggnad av den sjukhusflygel, som för närvarande disponeras

av dc kirurgiska garnisonsavdelningarna; frågan om utflyttning av dessa

avdelningar till ett särskilt garnisonssjukhus på Järvafältet är nämligen under

övervägande av en sakkunnigberedning inom försvarsdepartementet. Kommittén

har i valet mellan de båda alternativen stannat för det förra. För egen

del ansluter jag mig till kommitténs ståndpunkt, varvid jag utgår från att de

nuvarande garnisonsplatserna, efter eventuell utflyttning av garnisonsavdelningarna

till Järvafältet, komma att användas för ändamål, som eljest skulle

tillgodosetts genom nybyggnad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 171.

Det av kommittén framlagda byggnadsprogrammet synes mig på ett förtjänstfullt

sätt tillgodose de skilda intressen — sjukvårdens, undervisningens

och forskningens — vilka vid denna byggnadsfrågas lösning krävt beaktande.

Samtidigt har kommittén i enlighet med sina instruktioner sökt och även på

ett erkännansvärt sätt lyckats begränsa såväl anläggnings- som driftkostnaderna.

Jag har därför i stort sett intet att erinra emot förslaget. Sålunda har

jag icke blivit övertygad om behovet av en större bredd på salar och korridorer

än den som angives i det av kommitténs majoritet framlagda förslaget.

Det i kommittén reservationsvis framförda och av flertalet i ärendet hörda

myndigheter tillstyrkta önskemålet örn att siirskilda entréer med tillhörande

kapp- och väntrum anordnas för poliklinikerna i enlighet med ett å ritningarna

utformat alternativt förslag anser jag mig däremot böra förorda till utförande.

Någon ökning av anläggningskostnaderna föranledes, enligt vad jag inhämtat,

icke härav, men anordningen medför, att de årliga driftkostnaderna ökas

med omkring 3 000 kronor, motsvarande avlöning åt en garderob vakt. De

sammanlagda byggnadskostnaderna ha av kommittén beräknats till 2 150 000

kronor, till vilken beräkning civila byggnadsutredningen anslutit sig, medan

byggnadsstyrelsen räknat med en ytterligare kostnad av 105 000 kronor.

För egen del finner jag försiktigheten bjuda, att, till dess närmare erfarenhet

härutinnan vunnits, de av byggnadsstyrelsen verkställda kostnadsberäkningarna

läggas till grund vid bedömandet av anslagsbehovet. Jag förutsätter emellertid,

att vid uppgörandet av huvudritningar och arbetsbeskrivning liksom

under byggnadsarbetenas fortgång varje möjlighet att begränsa kostnaderna

tillvaratages, varvid särskilt de av kommittén givna anvisningarna beträffande

standarden i materiel och utförande böra noggrant följas. De härigenom

vunna erfarenheterna böra beaktas, när anslag framdeles äskas för

byggnadsföretagets slutförande. För nästa budgetår torde det vara tillräckligt,

att ett belopp av 1 000 000 kronor anvisas till byggnadsföretaget.

Det bör få ankomma på Kungl. Majit att avgöra, huruvida detta bör utföras

genom byggnadsstyrelsen och i samråd med kommittén eller huruvida

åt kommittén bör anförtros att genomföra byggnadsföretaget. Frågan

om tillstånd att igångsätta byggnadsarbetena bör i föreskriven ordning prövas

av Kungl. Majit.

Kommittén har att i fortsättningen närmast upptaga den pediatriska klinikens

byggnadsfråga. Därvid komma ett flertal spörsmål, sammanhängande

med den begränsade kapaciteten av sjukhusets gemensamma anläggningar,

att påkalla uppmärksamhet. Med anledning härav har kommittén framhållit

önskvärdheten av att, såvitt möjligt, en samlad överblick vinnes av föreliggande

planer på inrättande vid eller överflyttning till karolinska sjukhuset

av ytterligare specialkliniker. Ett av önskemålen i detta hänseende har redan

tidigare preliminärt anmälts för riksdagen, nämligen den i propositionen 1943:

151 berörda frågan om en särskild reumatologisk klinik. I skrivelse den 2

september 1943 ha remnatikervårdssakkunniga gjort förnyad framställning

örn anslag till uppförande av en dylik klinik. Därefter har byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 26 november 1943 med överlämnande av skissritningar hemställt,

att ett begynnelseanslag av 500 000 kronor måtte anvisas för ändamålet.

Ritningarna äro för närvarande föremål för granskning inom civila

byggnadsutredningen. Även i andra avseenden lia önskemål framförts om

sjukhusets utvidgning med nya kliniker. Från karolinska institutets lärarkollegiums

sida har sålunda betonats vakten av att till sjukhuset överflyttas

institutets neurologiska och neurokirurgiska kliniker. Förslag äro vidare att

vänta om upprättande av kliniker för medicinsk tuberkulos, thoraxkirurgi,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lil.

15

urologi och kirurgisk plastik. Byggnadskommittén, som tagit kännedom örn

dessa utvidgningsplaner, har icke funnit sig kunna för närvarande med säkerhet

bedöma angelägenhetsgraden av de sålunda anmälda anspråken och har

med hänsyn härtill icke ingått i prövning av möjligheterna att tillgodose

dem. För att ställning skall kunna tagas till dessa vittutseende spörsmål

erfordras enligt kommitténs mening en detaljerad plan på lång sikt för

täckande av lokalbehovet för de undervisningskliniker, om vilkas förläggande

till karolinska sjukhuset beslut ännu icke fattats av statsmakterna. En dylik

planering bör enligt kommittén ske i nära samverkan med Stockholms stad.

För egen del vill jag livligt understryka vikten av att en sådan utredning i

samarbete med stadens myndigheter snarast kommer till stånd. För att icke

föregripa denna undersökning, vars resultat jag hoppas skall föreligga i så

god tid, att nästa års riksdag skall kunna taga ställning till dessa spörsmål,

har jag icke ansett det lämpligt att nu upptaga frågan om sjukhusets utbyggande

med en reumatologisk klinik till prövning, helst som riksdagen

ansett, att den pediatriska kliniken bör komma till stånd före den reumatologiska.

Motionerna.

Till stöd för det i motionerna I: 801 och II: 482 framställda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Därest i föreliggande fall fråga varit örn en vanlig sjukhusavdelning, skulle

det mindre salsdjupet, d. v. s. 5.60 meter, möjligen vara tillfyllest. Det bör

emellertid med skärpa betonas, att det här är fråga om landets enda undervisningsklinik

i fråga om dermatologi och syfilidologi. Man kan utgå därifrån,

att denna klinik till minst 50 procent kommer att beläggas med permanent

sängliggande patienter från olika delar av riket, vilka patienter icke

på annat håll kunna erhålla en ändamålsenlig behandling.

Reservanterna ha framhållit, att avsevärd hudutdunstning, lukt av tjäroch

svavelsalvor etc. komma att spridas från dessa patienter. Denna synpunkt

bör tillmätas synnerligen stor betydelse. Härutöver bör framhållas, att, därest

icke tillräckligt avstånd mellan sängarna förefinnes, stor fara föreligger, att de

sjuka vid omläggning komma i beröring med förbandsmateriel, t. ex. gasbindor,

vilka kommit till användning vid behandling av andra sjuka. Stora risker

för överförande av smitta föreligga i sådana fall.

Ytterligare bör här framhållas, att kommittén icke funnit möjligheter utöka

isoleringsrummens antal utan att antalet vårdplatser måst nedbringas.

Dessa bristande isoleringsmöjligheter komma att medföra, att sjuka från skilda

delar av landet i stor utsträckning måste vårdas i 6-sängs-salar.

Vi finna även de av reservanterna åberopade skälen för den större korridorbredden

vara så sakligt starkt motiverade, att de måste vinna beaktande.

För att förvissa oss om praktiska erfarenhetsrön angående en korridorbredd av

240 cm ha vi anhållit örn ett uttalande av professor Lars Edling, f. d. föreståndare

för jubileumskliniken i Lund. Edling anför i detta hänseende som

följer:

»På förfrågan får jag härmed meddela, att korridorbredden å den nya

jubileumskliniken i Lund genomgående är 2,40 meter. Denna bredd valdes vid

planläggningen såsom den minsta möjliga, som kunde tillåta en hinderfri passage

av sängar, sängstolar oell bårar ut och in från sjukrummen. Erfarenheten

från 2 års chefskap vid kliniken har också visat mig, att man cj miss
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 171.

räknat sig i detta avseende, men också att en smalare korridorbredd icke skulle

ha varit tillrådlig, enär man redan nu har det ganska trångt, då sängarna skola

skjutas ut och in. Vi använda genomgående Svenska sängfabrikens modell på

hjul. Sköterskorna intyga, att en ytterligare minskning av korridorbredden

icke kan tillåtas.»

Reservanternas åsikt i fråga om salsdjupet och korridorbredden delas jämväl

till alla delar av professor Hellerströms fackkollega vid Köpenhamns universitet,

professor H. Haxthausen. Samtliga på detta område sakkunniga institutioner,

nämligen direktionen för karolinska sjukhuset, lärarkollegiet vid

karolinska institutet och medicinalstyrelsen lia jämväl på det kraftigaste understrukit

reservanternas uppfattning.

Risk för prejudicerande verkan vid fastställande enligt reservanternas förslag

i fråga om salsdjupet och korridorbredden synes oss icke föreligga med

hänsyn till de speciella synpunkter, som här ovan blivit anförda.

_ Givetvis måste de statsfinansiella synpunkterna i största möjliga utsträckning

tillmätas betydelse. Ett bifall till reservanternas förslag i här ovan angivna

hänseenden skulle emellertid enligt kommittébetänkandet bifogad utredning

av byggnadsstyrelsen endast medföra en merkostnad av 10 000 kronor

eller en fördyring med 0,5 procent. De fördelar, som skulle vinnas genom ett

beaktande av reservanternas synpunkter, äro enligt vår uppfattning så välgrundade,

att den relativt ringa merkostnaden icke bör stå i vägen, då det

gäller ett ändamålsenligt och betryggande anordnande av en specialklinik av

det slag, varom här är fråga.

I motionerna 1:186 och II: 259 har till stöd för det i motionerna framställda

förslaget anförts bland annat följande.

_ Den 28 februari 1942 framlade 1941 års reumatikervårdsakkunniga del I av

sitt betänkande, innefattande förslag örn inrättande av en avdelning för reumatiska

och andra invalidiserande sjukdomars vård vid karolinska sjukhuset

samt en avdelning för reumatisk och en avdelning för ortopedisk sjukvård

vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Byggnadsförslag till dessa avdelningar

hade utarbetats av byggnadsstyrelsen i samarbete med de sakkunnigas medicinska

experter.

Enligt detta förslag skulle sjukhusavdelningen vid karolinska sjukhuset

omfatta 69 vårdplatser för en totalkostnad av 1 298 000 kronor varav byggnadskostnader

1 100 000 kronor och utrustning 198 000 kronor, samt klinikerna

i Uppsala tillsammans 147 (74 + 73) vårdplatser för en totalkostnad

av 3 352 000 kronor, varav byggnadsarbeten 2 750 000 kronor och utrustning

602 000 kronor.

Detta de sakkunnigas förslag tillstyrktes av samtliga akademiska myndigheter

samt medicinalstyrelsen men avstyrktes av statskontoret och pensionsstyreisen;

Sistnämnda myndigheters motiv för avstyrkande var att enligt deras

uppfattning pensionsstyrelsens kuranstalter, huvudsakligen belagda med reumatiskt

sjuka och psykoneuroser, under åren 1940 och 1941 icke kunnat fullbeläggas.

Med anledning av detta avstyrkande uppsköts prövningen av frågan örn

de föreslagna reumatologiska klinikerna (prop. 1943:151).

Då, såsom framgår av en utredning av docenten Gunnar Edström i Lund

(Uppsala Läkarefören. Förhandi. N. F. Bd. 49, s. 303 o. f.) de reumatiskt

sjuka i landet för närvarande grovt approximativt torde kunna uppskattas

till cirka 270 000, därav cirka 140 000 ledgångsreumatiskt sjuka, samt cirka

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

17

-/s av landets ledgångsreumatiskt sjuka och ännu högre procent av de övriga

reumatiskt sjuka överhuvud taget ej erhållit någon som helst sjukhusvård,

framgår därav med all önskvärd tydlighet, att pensionsstyrelseanstalterna icke

gärna kunna ha fyllt sjukhusvårdsbehovet för de reumatiskt sjuka i landet.

Att så stor procent av landets reumatiskt sjuka att döma av denna sistnämnda

utredning ej synes ha erhållit någon som helst sjukhusvård, kanske

främst det förhållandet, att cirka hälften av de uppkomna invaliderna icke

erhållit en dags sjukhusvård, synes tvärtom vara ägnat att stämma var och

en till eftertanke. De oerhörda kostnader för landet, som denna försummade

sjukvård drager med sig, äro även värda beaktande. Ingen sjukvårdsfråga

i vårt land torde därför för närvarande vara mera förtjänt av statsmakternas

uppmärksamhet och vara mera trängande ur ej blott medicinsk och social

synpunkt utan även ur nationalekonomisk än denna.

Då det gäller uppbyggande av reumatologiska kliniker vid undervisningssjukhusen

tillkomma emellertid ytterligare undervisnings- och forskningssynpunkter.

Under senare år hava nya vägar öppnats för utforskandet av de reumatiska

sjukdomarna. En internationellt känd reumatologisk forskning har icke minst

bedrivits i Sverige. Det är av betydelse, att möjligheterna för denna forsknings

bedrivande förbättras. Genom Konung Gustaf V:s 80-års-fond har stöd

givits svenska forskare på detta område. 1941 års reumatikervårdssakkunniga

hava enligt givna direktiv haft överläggningar med styrelsen för denna fond.

Av överläggningarna har framgått, att ett institut för forskning över de invalidiserande

sjukdomarna, i första hand de reumatiska sjukdomarna och barnförlamning,

skall uppföras, vilket institut avses att förläggas å karolinska

sjukhusets område. Det är av största vikt, för att icke säga nödvändigt, att

detta forskningsinstitut förlägges i nära anslutning till en sjukhusavdelning

för motsvarande sjukdomar, i första hand de reumatiska. De forskningar,

som där främst planeras, ligga på det bakteriologiskt-serologiska och experimental-patologiska

området.

En annan synnerligen viktig forskningsriktning avses vid den planerade reumatologiska

kliniken i Uppsala, i det att 1941 års reumatikervårdssakkunniga

därstädes föreslagit anordningar, som möjliggöra en luftkonditionering

med noggrant reglerad, hög temperatur och reglerad luftfuktighet. Det är

synnerligen viktiga icke blott sjukhus- och sjukvårdsproblem utan även bostads-

och arbetsplatshygieniska problem, som det därigenom beredes möjlighet

att närmare utforska. Dessa klimatologiska och byggnadshygieniska problem

äro även av stor nationalekonomisk vidd.

Vad slutligen undervisningssynpunkten beträffar, räcker det att här påpeka,

att en av de förnämsta förutsättningarna för att reumatikervården skall bliva

medicinskt och socialt förstklassig och i bästa mening effektiv är, att de studerande

och de unga läkarna erhålla en god undervisning inom detta specialområde.

En sådan rationell undervisning är ytterligt försvårad, så länge

undervisningskliniker saknas på specialområdet. Flir en kommande utbyggnad

av reumatikervården med nya sjukhusavdelningar är det även av stor vikt,

att specialutbildade reumatologer utbildas å sådana undervisningskliniker.

Mest önskvärt hade varit, att samtliga de av 1941 års reumatikervårdssakkunniga

föreslagna undervisningsklinikerna omedelbart komrne till utförande.

Förslag därom har av 1941 års reumatikervårdssakkunniga i september

1943 även inlämnats till Kungl. Majit. Även byggnadsstyrelsen har i november

1943 till Kungl. Majit överlämnat ett sådant förslag, reviderat i enlighet

Dihang till riksdagens protokoll IDH. 6 sami. Nr lil—J7-1. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 171.

Utskottet.

med civila byggnadskommitténs erinringar och slutande på en byggnadskostnad

av 2 765 000 kronor för de föreslagna Uppsalaklinikerna samt 1 150 000

kronor för den föreslagna kliniken vid karolinska sjukhuset. Byggnadsstyrelsen

föreslår därvid samtidigt, att i den händelse dessa byggnadsföretag skulle

igångsättas i början av nästa budgetår, för ändamålet beräknades ett anslag

för detta år på en miljon kronor för Uppsalaklinikerna och 500 000 kronor för

kliniken vid karolinska sjukhuset.

Tre omständigheter göra emellertid att det för ögonblicket synes oss mera

angeläget att de planerade klinikerna i Uppsala komma till utförande. För det

första tarva byggnadsfrågorna vid karolinska sjukhuset på grund av garnisonssjukhusets

förflyttning en översyn, som uppdragits åt en särskild kommitté,

vilken ännu icke avslutat sitt arbete. För det andra synas Uppsalaklinikerna

komma att i högre grad inverka avlastande i fråga om den stora

vårdplatsbristen för både de reumatiskt och ortopediskt sjuka, och Stockholm

har nyligen under senhösten 1943 erhållit en reumatologisk sjukhusavdelning

å 90 sängar vid södersjukhuset. För det tredje synas oss de forskningsuppgifter,

som främst avses att komma under arbete vid den planerade reumatologiska

kliniken i Uppsala vara av större aktualitet och betydelse för landet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har kommittén för karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande haft att pröva frågan om för den dermatologiska

kliniken skulle uppföras en nybyggnad eller om i stället lokaler för kliniken

kunde beredas genom om- och tillbyggnad av den sjukhusflygel, som

för närvarande disponeras av de kirurgiska garnisonsavdelningarna. Kommittén

har förordat det förstnämnda alternativet och departementschefen har

givit detta alternativ sin anslutning. Jämväl utskottet har funnit sig böra intaga

samma ståndpunkt.

Kommitténs majoritet har i fråga om klinikens planläggning föreslagit, att

sjuksalarna i den del av klinikbyggnaden, i vilken den kvinnliga polikliniken

är avsedd att inrymmas, skulle erhålla ett djup av 5.6 meter samt att

korridorbredden i samma del av byggnaden skulle utgöra 2.3 meter. Tre

reservanter inom kommittén hava yrkat, att de ifrågavarande sjuksalarna

skulle erhålla ett djup av 6 meter och korridorerna en bredd av 2.4 meter.

Direktionen för karolinska sjukhuset, lärarkollegiet vid karolinska medikokirurgiska

institutet och medicinalstyrelsen hava anslutit sig till reservanternas

mening, medan civila byggnadsutredningen lämnat majoritetsförslaget

utan erinran. Departementschefen har biträtt sistnämnda förslag. Det i motionerna

I: 301 och II: 482 framställda yrkandet ansluter sig till den av reservanterna

inom kommittén hävdade uppfattningen.

Utskottet har för sin del icke kunnat undgå att finna, att starka sakliga

skäl blivit anförda för behovet av ett större djup på salar och större bredd

på korridorer än den, som angives i kommittémajoritetens, av departementschefen

tillstyrkta förslag. Samtliga de på det medicinska fackområdet sakkunniga,

som yttrat sig i detta ärende, hava också ställt sig avvisande till att i

förevarande fall dimensionera salar och korridorer på sätt kommittémajoriteten

förordat. Utskottet anser det för sin del vanskligt att planlägga kliniken

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

19

på ett sätt, som kan visa sig såväl ur undervisningens som sjukvårdens synpunkt

mindre ändamålsenligt. Utskottet har därför i anslutning till vad i

omförmälda motioner yrkats funnit lämpligt, att djupet i ifrågavarande sjuksalar

bestämmes till 6 meter och korridorbredden i vårdavdelningarna till 2.4

meter. I motionerna har framhållits att en dylik utvidgning enligt av byggnadsstyrelsen

verkställda beräkningar torde komma att medföra en kostnadsökning

av allenast 10 000 kronor. Med vad sålunda anförts torde motionerna

I: 301 och II: 482 få anses besvarade.

I övrigt har det av departementschefen framställda förslaget icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet tillstyrker även, att för byggnadsföretagets

utförande anvisas det av Kungl. Majit för nästa budgetår äskade

anslaget av 1 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra även behandla det i motionerna

I: 186 och II: 259 framställda yrkandet att riksdagen skulle i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit snarast möjligt måtte för

riksdagen framlägga förslag om uppförande av en reumatologisk och en ortopedisk

sjukhusavdelning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Utskottet får

erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet i anledning av en vid innevarande

års riksdag inom första kammaren i ämnet framställd interpellation

framhållit, att någon tvekan numera icke rådde örn önskvärdheten av att

reumatikerkliniker så snart som möjligt komme till stånd såväl i Stockholm

som i Uppsala. Departementschefen har emellertid upplyst, att reumatikervårdsakkunnigas

förslag till en kombinerad ortopedisk- och reumatologisk klinik

vid akademiska sjukhuset i Uppsala med reumatikeravdelningarna inrättade

som ett klimatologiskt forskningsinstitut ävensom samma sakkunnigas förslag

till en reumatikerklinik i Stockholm nyligen varit föremål för prövning

av civila byggnadsutredningen samt av en särskilt tillkallad medicinsk expert,

överläkaren vid Nynäs kuranstalt medicine doktorn Fredrik Sundelin. Denne

expert har anfört vägande skäl mot anordnandet i Uppsala av ett artificiellt

tropiksjukhus. Vidare har departementschefen meddelat, att därjämte åtskilliga

både teoretiska och praktiska invändningar rests mot en dylik sjukhusanläggning

och att civila byggnadsutredningen i anslutning till den ifrågavarande

expertutredningen ansett sig böra utgå ifrån att tropikanläggningen

icke bör komma till utförande. Utredningen har även föreslagit en serie förenklingar

och rationaliseringar, som skulle medföra betydande kostnadsminskningar

och för sin del funnit sig böra föreslå en principiellt annan lösning än

den av reumatikervårdssakkunniga föreslagna. Departementschefen har ansett

det uppenbart, att såväl nyssnämnda sakkunniga som företrädarna för den

medicinska forskningen och utbildningen vid Uppsala universitet ävensom direktionen

för akademiska sjukhuset böra beredas tillfälle att yttra sig över

byggnadsutredningens principlösning och att innan dessa utlåtanden föreligga

ett på allsidig utredning grundat förslag i ärendet icke kan framläggas för

riksdagen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 171.

Med hänsyn till vad departementschefen sålunda upplyst och då den i motionerna

I: 186 och II: 259 berörda frågan för närvarande är föremål för uppmärksamhet

från Kungl. Maj:ts sida anser utskottet det icke erforderligt att

riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj :t göra framställning i motionernas

syfte. Utskottet finner därför ifrågavarande motioner icke böra till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

I motionerna 1:186 och II: 259 erinras om föreliggande planer att i anslutning

till en blivande reumatologisk klinik vid karolinska sjukhuset uppföra

ett institut för forskning över de invalidiserande folksjukdomarna, i första

hand de reumatiska sjukdomarna och barnförlamningen. Avsikten är att anläggningskostnaderna

för institutets byggnad ävensom utrustningskostnaderna

skola bestridas medelst anslag från Konung Gustaf V:s 80-årsfond. Enligt

vad utskottet inhämtat har direktionen för karolinska sjukhuset, efter det

att nu föreliggande proposition avlämnats, hos Kungl. Maj:t gjort framställning

om att en lämplig tomt på sjukhusets område måtte kostnadsfritt upplåtas

för nämnda forskningsinstitut. Med anledning härav anser utskottet, att

det i förevarande fall torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter närmare

prövning av ärendet lämna det begärda medgivandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Utbyggande av karolinska sjukhuset

för budgetåret 1944/45 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

b) att motionerna I: 301 och II: 482 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört;

c) att motionerna I: 186 och II: 259 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard, Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Pauli,

Gränebo, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström, Heiding, Gustaf

Karlsson och Berling; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Bergström, Ward, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Holmdahl, Wallentheim,

Nilsson i Steneberg och Lindholm.

Reservation

av herr Svensson i Grönvik.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggande av karolinska sjukhuset jämte i ämnet väckta motioner. s. 11 i texten