Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn omorganisation av dövstumskolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1944-06-02 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:175, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn omorganisation av dövstumskolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 175.

1

Nr 175.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1944 kl. 2 em.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn

omorganisation av dövstumskolväsendet m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 hade Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt

200 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1944) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad organisation av dövstumskolväsendet, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för dövstumskolorna, att tillämpas från

och med budgetåret 1944/45, dels ock till Dövstumskolorna: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 180 000 kronor.

Vidare hade Kungl. Maj:t i proposiiionen nr 1 under kapitalbudgeten (bilaga

6, punkt 10 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att till Om- och nybyggnadsarbeten

vid dövstumskolorna för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeteringsanslag

av 115 000 kronor.

I samband därmed hade utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

D. Norman m. fl. (1:194) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Håstad m. fl. (II: 269), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av åttonde

huvudtiteln, dövstumskolorna, måtte dels avslå Kungl. Maj:ts förslag att

förlägga mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola till Vänersborg,

dels besluta tills vidare bibehålla skolan vid Manilla jämte dövstumlärarseminariet

och där befintliga skriv-teckenavdelningar, dels ock uttala, att

frågan örn den definitiva förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola

bör bli föremål för en förnyad utredning;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr K. A. Johanson m. fl. (I: 242) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Berg m. fl. (II: 368), vari yrkats, att riksdagen måtte besluta att

upptagningsskolan i Härnösand för dövstumma får kvarbliva i Härnösand.

Bihang till rilcsdagcni protokoll 19H. 6 sami. Nr 1/6.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial nr 175.

Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr 135

dels i fråga om dövstumskolornas förläggning (s. 30—34) anfört följande:

Landet är för närvarande uppdelat i fyra dövstumskoldistrikt, nämligen

södra dövstumskoldistriktet med en upptagningsskola i Lund och omfattande

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus

län,

västra dövstumskoldistriktet med en upptagningsskola i Vänersborg och

omfattande Hallands, Göteborgs- och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands

och Örebro län,

östra dövstumskoldistriktet med en upptagningsskola å Manilla i Stockholm

och omfattande Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Östergötlands, Gotlands, Västmanlands och Kopparbergs län samt

norra dövstumskoldistriktet med en upptagningsskola i Härnösand och omfattande

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län.

I Örebro finnes en specialskola för oegentligt dövstumma och i Gävle en

vårdanstalt för dövstumma med komplicerat lyte, vilken anstalt är avsedd

att under loppet av nästa budgetår överflyttas till den av staten för ändamålet

inköpta egendomen Mogård i Finspångs köping, Östergötlands län.

Två fortsättningsskolor finnas anordnade, den ena för gossar i Vänersborg

och den andra för flickor i Växjö, varjämte å Broby gård i Funbo socken,

Upplands län, finnes upprättad en lantbruksskola för dövstumma.

På förslag av Kungl. Majit beslöt 1942 års riksdag, att en av de nuvarande

upptagningsskolorna skulle nedläggas. Frågan örn vilken av skolorna

som skulle upphöra har emellertid hittills hållits öppen.

Departementschefen har nu framlagt förslag i nämnda avseende och därvid

förordat, att de tre kvarblivande dövsti$mskoldistrikten, benämnda södra, mellersta

och norra dövstumskoldistrikten, skulle få sina upptagningsskolor förlagda,

det södra i Lund, det mellersta i Vänersborg och det norra i Gävle.

De nuvarande dövstumskolorna i Härnösand och å Manilla skulle alltså nedläggas.

Vad angår specialskolan i Örebro föreslår departementschefen dess bibehållande

därstädes. Beträffande de två fortsättningsskolorna och lantbruksskolorna

ifrågasattes icke någon ändrad förläggning. Den sålunda föreslagna

omorganisationen av dövstumskolväsendet är avsedd att genomföras från och

med budgetåret 1945/46.

Vad till en början beträffar specialskolan i Örebro har utskottet liksom departementschefen

funnit att övervägande skäl tala för att skolan bibehålies i

Örebro och att de nuvarande dövstumskolbyggnaderna därstädes repareras

och ombyggas på sätt departementschefen förordat.

För södra distriktets upptagningsskola har icke ifrågasatts någon annan förläggningsort

än den nuvarande i Lund. Utskottet har icke heller funnit anledning

till någon erinran mot denna förläggning.

Vad härefter angår förläggningarna av mellersta och narra distriktets upptagningsskolor

har — såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen

framgår — olika meningar gjort sig gällande. Skolöverstyrelsen har sålunda

förordat, att mellersta distriktets skola skulle förläggas till Manilla för att

vid en senare tidpunkt förflyttas till en nybyggnad i Stockholms närhet och

norra distriktets skola förläggas till Gävle. Statskontoret åter har förordat,

att mellersta distriktets skola förlägges till Vänersborg och samorganiseras

med fortsättningsskolan därstädes samt har, under förutsättning att Manilla
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 175.

3

skolan nedlägges, icke funnit avgörande skäl tala emot, att norra distriktets

upptagningsskola förlägges till Gävle. Departementschefen har såsom redan

här ovan framhållits anslutit sig till statskontorets förslag. I motionerna

I: 194 och II: 269 har yrkats, dels att riksdagen måtte avslå förslaget örn

förläggande av mellersta distriktets skola till Vänersborg, dels ock att skolan

å Manilla tills vidare skulle bibehållas, ävensom hemställt, att frågan om den

definitiva förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola måtte bliva

föremål för en förnyad utredning. Slutligen har i motionerna I: 242 och

II: 368 yrkats, att riksdagen ville besluta att norra distriktets upptagningsskola

bibehålies i Härnösand.

Vidkommande förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola har

departementschefen — på sätt framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen

— ingående mot varandra vägt de skäl som tala till förmån för

Vänersborgs-alternativet och till förmån för Manilla-alternativet och därvid

funnit det förstnämnda alternativet böra läggas till grund; för omorganisationen.

Jämväl utskottet har vid sin prövning av förevarande fråga kommit till

samma uppfattning. För Vänersborgs-alternativet tala icke minst de icke oväsentliga

besparingar som här uppstå i såväl drifts- som byggnadskostnader i

jämförelse med Manilla-alternativet. Vidare anser utskottet liksom departementschefen,

att miljön i en mindre stad är gynnsammare för eleverna än

den, som Stockholm kan erbjuda. I motionerna I: 194 och II: 269 har bland

annat påyrkats, att frågan om förläggningen av det mellersta distriktets upptagningsskola

skulle göras till föremål för en förnyad utredning. Utskottet

kan för sin del icke finna de skäl som anförts härför bärande. Frågan har

redan nu under ett par års tid blivit ingående utredd och några nya synpunkter

för bedömandet av ärendet torde genom en ytterligare omprövning

näppeligen kunna framkomma. Det har visserligen gjorts gällande, att den utredning,

på vilken departementschefen stöder sitt nu framlagda förslag, lider

av den bristen, att någon prognos angående det blivande lärjungeantalet i

upptagningsskolorna ej förebragts. En dylik prognos måste emellertid enligt

utskottets mening vidlådas av åtskilliga mycket osäkra faktorer och torde

knappast kunna giva några säkrare hållpunkter för ett bedömande nu av det

antal dövstumma barn, varmed man i en framtid har att räkna. Skulle det

emellertid framdeles visa sig att den för närvarande rådande uppgången i

födelsetalen kommer att stå sig eller ytterligare öka och att detta förhållande

även kommer att medföra en ökning av antalet dövstumma barn bör frågan

om inrättandet av ett fjärde dövstumskoldistrikt upptagas till övervägande.

Enligt utskottets mening torde vid sådant förhållande detta distrikt böra omfatta

det övre Norrland och få sin upptagningsskola förlagd på någon härför

lämplig plats i denna landsända. Utskottet förutsätter att Kungl. Majit med

uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område.

Emot Vänersborgs-alternativet har anförts, att det jämförelsevis stora antal

barn, som äro hemmahörande i Stockholm och dess närhet, skulle genom förläggningen

av mellersta distriktets upptagningsskola till Vänersborg förlora

den nuvarande kontakten med sina hem. Utskottet, som utgår ifrån, att

Göteborgs och Bohus län kommer att hänföras till det mellersta distriktet

och icke såsom skolöverstyrelsen i sitt förslag ifrågasatt till det södra, vill

framhålla, att den förmån som Stockholmsbarnen sålunda gå miste örn i stället

kommer att åtnjutas av barnen i Göteborg och dess närhet. Med det fåtal

upptagningsskolor, som komma att finnas i landet iir det givetvis ogörligt att

tillgodose alla de intressen, som från olika håll i detta hänseende göra sig

gillia udo.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets meinorial nr 175.

Det har vidare framhållits, särskilt från skolöverstyrelsens sida, att det icke

vore lämpligt främst ur pedagogisk synpunkt att till en administrativ enhet

förena en upptagningsskola med en fortsättningsskola såsom för närvarande

är fallet i Vänersborg. Utskottet kan icke finna att vad i nämnda avseende

anförts mot Vänersborgs-alternativet kan tillmätas avgörande betydelse. Vad

skolöverstyrelsen anfört rörande nackdelarna ur pedagogiska och andra synpunkter

av en upptagningsskolas förläggning i samband med en fortsättningsskola

har synes det utskottet vederlagts av de praktiska, positiva erfarenheter

av ett dylikt samarbete, som hittills vunnits.

Utskottet anser sig böra biträda departementschefens förslag om inrättande

vid Vänersborgsskolan av en assistentbefattning i 16 lönegraden samt angående

förordnande mot ett arvode av 900 kronor för år av en av upptagningsskolans

lärare i kunskapsämne såsom biträde åt rektor vid den pedagogiska

handledningen av upptagningsskolans elever. Skulle emellertid erfarenheten

visa att ledningen för fortsättningsskolan lämpligen bör frikopplas från ledningen

för upptagningsskola synes det böra övervägas att tillsätta en särskild

styresman för fortsättningsskolan.

Med avseende å fortsättningsskolan i Vänersborg vill utskottet framhålla,

att det synes utskottet önskvärt, att spörsmålet om dess organisation och

eventuella utbyggnad blir föremål för närmare överväganden från Kungl.

Maj:ts sida. I skolan meddelas nu undervisning i yrkena snickeri, skrädderi

och skomakeri. Enligt utskottets mening bör det undersökas, huruvida icke

även andra yrkesgrenar böra upptagas på fortsättningsskolans program. Frågan

om ett uppförande av ett elevhem för skolans räkning är även aktuell,

ehuru man tills vidare torde kunna acceptera den av departementschefen angivna

linjen att liksom för närvarande förhyra bostäder för elevernas räkning.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet departementschefens

förslag om förläggandet av det mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola

till Vänersborg och avstyrker bifall till det i motionerna I: 194 och

TI: 269 framställda yrkandet.

Beträffande norra dövstumskoldistriktet har utskottet funnit det uppenbart,

att skolbyggnaden i Härnösand befinner sig i ett så bristfälligt skick, att det

icke längre kan anses försvarbart att uppskjuta åtgärder för lösandet av denna

skolas lokalfråga. Emellertid sammanhänger detta spörsmål med frågan örn

upptagningsskolans förläggning. Såsom tidigare erinrats bliva Gävleskolans

lokaler lediga i och med att den därstädes nu förlagda anstalten för dövstumma

med komplicerat lyte överflyttas till egendomen Mogård. Riksdagen framhöll

i sin skrivelse 1942: 336, att riksdagen ansåg Gävleskolans relativt goda

lokaler böra såvitt möjligt komma till användning i dövstumvården. Av den

i detta ärende förebragta utredningen framgår, att minimikostnaderna för en

mera fullständig ombyggnad och modernisering av Härnösandsskolans byggnad

kan uppskattas till 1 000 000 kronor och att en nybyggnad för skolan beräknas

till omkring 1 500 000 kronor. Därest norra distriktets upptagningsskola

förlägges till Gävle kräves där visserligen en del ombyggnadsarbeten,

vilka emellertid äro av mindre storleksordning. Det torde böra erkännas att

det ur geografisk synpunkt medför vissa olägenheter att norra distriktets skola

— om den förlägges till Gävle — kommer att befinna sig i distriktets sydligaste

del. Resvägen och restiden för barnen från övre Norrland bliva längre

och ökade svårigheter kunna uppstå för föräldrarna att besöka barnen. Vad

beträffar barnens resor torde emellertid möjligheter föreligga att planera dessa

resor så, att olägenheter knappast komma att följa med de längre avstånden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 175. 5

mellan skola och hem. Enligt vad utskottet erfarit förekomma besök från föräldrarnas

sida vid nuvarande förhållanden med skolans placering i Härnösand

i tämligen ringa utsträckning, varför den förlängda resvägen för föräldrarna

till Gävle icke torde kunna anföras såsom ett alltför tungt vägande motiv mot

skolans förläggande till sistnämnda stad. Utskottet är medvetet om att Gavleförläggningen

icke är en i alla avseenden idealisk lösning av förläggnmgsfragan

för norra distriktets skola, men vid frågans bedömande har det för utskottet

framför allt varit av avgörande betydelse att tillgodose dels att de relativt

goda lokalerna i Gävle komma till fortsatt användning i dövstumvarden, vilket

är av vikt ur statsfinansiella synpunkter, dels ock att tillfredsställande

lokaler snarast möjligt komma att ställas till det norra distriktets upptagnmgsskolas

förfogande. Utskottet anser sig därför böra biträda departementschefens

förslag även beträffande Hämösandsskolans förflyttning till Gävle och

kan icke tillstyrka bifall till det i motionerna I: 242 och II: 368 framställda

yrkandet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra örn vad utskottet har

ovan uttalat i fråga om förläggningen av en fjärde upptagningsskola, därest

utvecklingen gör inrättandet av ett fjärde dövstumskoldistnkt nödvändigt.

Vid sådant förhållande skulle Gävleskolan alltjämt erfordras men kunna fa

sitt upptagningsområde förskjutet längre söderut.

Utskottet vill här slutligen uttala, att utskottet förutsätter, att Kungl. Majit

vid prövningen av distriktsindelningen beaktar, att eleverna fördelas mellan

upptagningsskolorna på sätt, som med hänsyn till geografiska, pedagogiska

och ekonomiska synpunkter befinnes lämpligast.

dels i fråga om anslag till örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

(s. 37) anfört följande:

Utskottet förordar, att de av departementschefen föreslagna örn- och nybyggnadsarbetena

komma till utförande och tillstyrker att för ändamålet anvisas

det av Kungl. Majit äskade beloppet, 115 000 kronor.

dels ock hemställt (s. 37—38) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna I: 194 och II: 269 ävensom

I: 242 och II: 368,

a) godkänna den av departementschefen förordade organisationen av dövstumskolväsendet;
b)

godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna, att tillämpas från

och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslag svis................................

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis . . »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... ”

Summa kronor

615 000

24 400

220 000

183 300

137 300

1 180 000;

c) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1944/45 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 180 000 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets memorial nr 175.

d) till Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna för budgetåret

1944/45 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 115 000 kronor.

I en vid utlåtandet fogad reservation hade herrar Pauli, Lindström, Bernhard

Nilsson, Gustav Emil Andersson, Emil Petersson, Ivar Persson, Wallentheim,

Viklund, Åkerström och Hojype ansett

dels att utskottets yttrande angående dövstumskolornas förläggning m. m.

(s. 30—34) bort erhålla följande lydelse:

Landet är---i Härnösand.

Vidkommande förläggningen a v mellersta distriktets upptagningsskola har

utskottet funnit den nu i ärendet förebragta utredningen icke i alla avseenden

vara sa fullständig, att den för närvarande synes kunna läggas till grund för

ett avgörande^ beslut från riksdagens sida. Såsom i motionerna I: 194 och

wr ^jramhållits torde i nuvarande läge behovet av en prognos angående det

blivande lärjungeantalet i upptagningsskolorna vara uppenbart. Under år 1939

i ?amtliga upptagningsskolor sammanlagt 85 lärjungar, under år

Ipf1 1°7 lärjungar och under år 1943 127 lärjungar. Med den för närvarande

radande uppgången i födelsetalen torde det vara sannolikt att den sålunda

konstaterade ökningen av antalet dövstumma barn kommer att fortsätta.

Detta bor tillmätas en avgörande betydelse för det slutliga ställningstagandet

till dovstumskolväsendets organisationsproblem.

Enligt utskottets uppfattning synes det därför nödvändigt att en dylik prognos

förebringas innan slutlig ställning tages till frågan örn nedläggande av vår

storsta upptagningsskola.

Utredningen har vidare endast mera periferiskt berört frågorna om fortsättmngsskolans.

i Vänersborg organisation och byggnadsproblem. Enligt utskottets

mening intaga likväl dessa frågor en mycket central ställning, då det gäller

bedömandet av mellersta distriktets upptagningsskolas förläggning till

Vänersborg eller till Manilla respektive annan ort i Stockholms närhet. Verkstadslokalerna

för fortsättningsskolan i Vänersborg befinna sig för närvarande

i ratt otillfredsställande skick, varjämte elevhem saknas för denna skolas elever.

Kostnaderna för ett dylikt elevhem hava beräknats till 500 000 kronor. Departementschefen

har emellertid skjutit frågan om uppförandet av ett dylikt hem

pa framtiden och ansett att bostäder för ifrågavarande elever, såsom nu sker

tills vidare böra förhyras. Enligt vad utskottet inhämtat äro de för ändamålet

toreda lokalerna i flera avseenden otillfredsställande. Frågan måste enligt

utskottets mening bland annat av detta skäl inom en nära framtid vinna sin

los™g- Heimm ett lanspråktagande av upptagningsskolans lokaler för fortsattmngs.

skolans räkning — såsom skolöverstyrelsen ifrågasatt — skulle nybyggnad

lör sistnämnda skolas elever undvikas. I fortsättningsskolan meddelas

nu undervisning i yrkena snickeri, skrädderi och skomakeri. Utskottet anser att

en undersökning bör komma till stånd, huruvida icke även andra yrkesgrenar

lämpligen wira upptagas på fortsättningsskolans program. Även den av departementschefen

föreslagna administrativa organisationen av fortsättningsskolan

synes utskottet giva rum för tveksamhet. Att märka är, att upptagnin^sskolans

i Vänersborg elevantal vid ett bifall till departementschefens förslå"

kommer att i det närmaste fördubblas. Samtidigt bibehålies samorganisationen

mellan upptagmngsskolan och fortsättningsskolan, vilket måste på den

gemensamma ledningen för skolorna lägga i väsentlig mån utökade uppgifter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 175.

7

Departementschefen har visserligen förordat, att en assistent skulle nyanställas

och en av lärarna i kunskapsämne förordnas såsom rektorns biträde vid

den pedagogiska handledningen av upptagningsskolans elever. Huruvida dessa

åtgärder kunna vara tillfyllest torde kunna ifrågasättas. Utskottet får erinra

därom, att besparingsberedningen ansett fortsättningsskolans stora betydelse

närmast böra föranleda till att den organiseras såsom en självständig anstalt,

och utskottet har icke kunnat undgå att finna starka skill tala för denna av

besparingsberedningen uttalade uppfattning.

Innan fasta riktlinjer uppdragits för fortsättningsskolans i Vänersborg organisation

och byggnadsfrågor anser utskottet sig icke kunna taga ställning till

frågan huruvida mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola bör förläggas

till Vänersborg.

Vad Manillaskolan beträffar kräva denna skolas lokaler vissa reparationer

och omändringar men, sedan sådana vidtagits, synas de bliva fullt användbara

för sitt ändamål och erbjuda utrymmesmöjligheter, som på andra håll ej

stå till buds. Skulle den av utskottet efterlysta prognosen rörande elevantalet

i upptagningsskolorna komma att utvisa, att man här måste räkna med en

ökning, synes det utskottet mindre välbetänkt att just nedlägga den skola,

som inrymmer bättre möjligheter än de andra att upptaga ett större antal

barn.

Departementschefen har icke i samband med framläggandet av förslaget örn

nedläggande av Manillaskolan berört frågan om det framtida disponerandet av

skolans lokaler. Dessa representera även i sitt nuvarande skick ett ganska avsevärt

ekonomiskt värde. Det synes utskottet icke vara förenat med god ekonomi

att under nu rådande ekonomiska förhållanden låta detta stora byggnadskomplex

stå outnyttjat och få förfalla av brist på lämplig användning.

Innan något beslut fattas om Manillaskolans nedläggande bör därför en plan

föreligga om huru med denna stora och solida anläggning bör förfaras. Även

på denna punkt är en komplettering av den föreliggande utredningen önskvärd.

Gentemot Vänersborgs-alternativet vill utskottet framhålla, att de av departementschefen

beräknade kostnaderna för upptagningsskolans ombyggnad

förefalla att vara väl mycket hållna i underkant. Enligt utskottets uppfattning

torde man, om detta alternativ väljes, med säkerhet böra räknas med ytterligare

icke oväsentliga kostnader för den utvidgade upptagningsskolans del.

Driftskostnaderna bliva med nuvarande dyrortsgruppering billigare i Vänersborg

än å Manilla, men pågående utredningar örn dyrortsgrupperingens omläggning

torde med största sannolikhet komma att medföra en viss utjämning

i detta avseende. Man bör vid bedömandet av denna fråga även erinra örn den

ovan berörda eventualiteten, att mellersta distriktets upptagningsskola i framtiden

kan komma att förläggas till någon i dyrortsavseende billigare ort i

Stockholms närhet.

Av sålunda anförda olika skäl har utskottet funnit frågan örn förläggandet

av det mellersta distriktets upptagningsskola icke nu böra företagas till avgörande.

Den i ärendet verkställda utredningen torde böra för frågans allsidiga

belysning kompletteras med utredning jämväl i de av utskottet här ovan

angivna avseendena. Omorganisationen är avsedd att träda i kraft från och

med budgetåret 1945/40. Utskottet håller före, att de kompletterande uppgifter

utskottet ansett erforderliga för förevarande frågas bedömande utan

större svårigheter böra kunna föreläggas nästkommande års riksdag, vilken då

torde kunna fatta slutlig ståndpunkt i ärendet. Någon förskjutning i tiden av

omorganisationens genomförande skulle härigenom icke behöva uppkomma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets memorial nr 175.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig icke kunna biträda

departementschefens förslag i vad det avser fattande vid innevarande

års riksdag av beslut om förläggning av mellersta distriktets upptagningsskola.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att

Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning i av utskottet ovan angivna avseenden

samt för 1945 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen

må giva anledning;

Beträffande nona dövstumskoldistriktets upptagningsskola hava i motionerna

I: 242 och II: 368 vägande skäl anförts emot att förlägga densamma

till Gävle d. v. s. till distriktets sydligaste del, varigenom resvägen och restiden

för barnen från övre Norrland bliva avsevärt längre och möjlighet till

kontakt mellan hem och barn avsevärt förminskas. Överhuvud taget håller

utskottet före att samtliga upptagningsskolor böra erhålla en i möjligaste

mån central förläggning inom respektive distrikt. Detta gäller självfallet ej

minst det till ytvidden största, nämligen det norra distriktet. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra därom, att statskontoret i sitt i ärendet avgivna

yttrande uttalat, att därest Manillaskolan komme att bibehållas torde det

svårligen kunna anses välbetänkt att uppbygga dövstumskolorganisationen på

sådant sätt, att de tre upptagningsskolorna förlädes till Lund, Stockholm och

Gävle. Utskottet har på i det föregående anförda skäl funnit, att frågan örn

förläggningen av det mellersta distriktets upptagningsskola icke nu borde företagas

till avgörande, utan att viss kompletterande utredning borde verkställas

och frågan underställas nästkommande års riksdag. Med hänsyn härtill anser

utskottet, att ett så intimt samband föreligger mellan förläggningsfrågorna för

upptagningsskolorna i de mellersta och norra distrikten, att det icke kan anses

riktigt att lösa det sistnämnda distriktets förläggningsfråga, innan den avutskottet

begärda kompletterande utredningen i fråga örn mellersta distriktet

föreligger. Utskottet har även funnit det önskvärt, att ytterligare omprövning

ur ekonomiska och andra synpunkter ägnas frågan örn ett bibehållande av

norra distriktets upptagningsskola i Härnösand.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet icke heller funnit sig kunna

nu biträda departementschefens förslag i fråga om förläggningen av norra

distriktets upptagningsskola. Enligt utskottets mening bör riksdagen i sin omförmälda

skrivelse till Kungl. Maj:t jämväl hemställa, att Kungl. Majit

i samband med den begärda utredningen beträffande mellersta distriktets

upptagningsskola till förnyat övervägande upptager frågan om norra distriktets

upptagningsskolas förläggning.

dels att utskottets yttrande angående örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

(s. 37) bort erhålla följande lydelse:

På grund av den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit anser utskottet,

att ur det för skola i Vänersborg av departementschefen angivna

byggnadsprogrammet böra uteslutas kostnaderna för utvidgningen av matsalen

i upptagningsskolan. Departementschefen har beräknat kostnaderna för

byggnadsarbetena i Vänersborg till 20 000 kronor. Utskottet anser att för de

av utskottet förordade arbetena därstädes bör beräknas ett belopp av i rum

tal 17 000 kronor.

Vidare anser utskottet — under hänvisning till sin i det föregående intagna

ställning till frågan örn förläggningen av norra distriktets upptagningsskola —

att med de till 32 000 kronor kostnadsberäknade ombyggnadsarbetena i Gävle

tills vidare bör anstå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 175.

9

Det av departementschefen föreslagna investeringsanslaget bör alltså i sin

helhet uppföras med (115 000 — 3 000 — 32 000 =) 80 000 kronor.

dels ock att utskottet bort hemställa att riksdagen måtte, i anledning av

Kungl. Marits förslag ävensom motionerna 1:194 och 11:269 samt 1:242

och II: 368,

a) med godkännande i övrigt av den av departementschefen förordade organisationen

av dövstumskolväsendet i skrivelse till Kungl. Majt anhålla, att

Kungl. Majt måtte — med beaktande av vad utskottet här ovan anfört —

låta verkställa utredning beträffande förläggningen av mellersta och norra dövstumskoldistriktens

upptagningsskolor m. lii. samt för 1945 års riksdag framlägga

det förslag, vartill utredningen må giva anledning;

b) godkänna, följande---Summa kronor 1 180 000;

c) till Dövstumskolorna--- 1 180 000 kronor;

d) till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna för budgetåret

1944/45 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 80 000 kronor.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren bifallit

vad utskottet hemställt, varemot andra kammaren bifallit den av herr

Pauli m. fl. avgivna, vid utlåtandet fogade reservationen.

Kamrarna hava alltså fattat samstämmiga beslut i fråga örn förläggningen

av specialskolan för oegentligt dövstumma och södra distriktets upptagningsskola

ävensom i fråga om dövstumskolornas avlöningsstat och avlöningsanslag.

Däremot hava kamrarna fattat olika beslut i fråga örn förläggningen av mellersta

och norra distriktens upptagningsskolor ävensom i fråga om anslag till

örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna.

Då en sammanjämkning av de skilda meningar, som sålunda kommit till

uttryck, icke lämpligen synes kunna äga ruin, får utskottet för frågans avgörande

medelst gemensam omröstning föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen må, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna I: 194 och 11:269

ävensom I: 242 och II: 368,

a) godkänna den av departementschefen förordade organisationen av dövstumskolväsendet;
b)

till Om- och nybyggmdsarbeten vid dövstumskolorna för budgetåret

1944/45 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 115 000 kronor,

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej.

Bihang till riksdagens ■protokoll 19 H. G sami. Nr 175.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets memorial nr 175.

Vinner Nej Ilar riksdagen i likhet med andra kammaren, i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag ävensom motionerna I: 194 och II: 269 samt I: 242 och

II: 368, beslutat att

a) med godkännande i övrigt av den av departementschefen förordade organisationen

av dövstumskolväsendet i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att

Kungl. Majit måtte — med beaktande av vad i den vid statsutskottets utlåtande

nr 135 av herr Pauli m. fl. fogade reservationen anförts — låta verkställa

utredning beträffande förläggningen av mellersta och norra dövstumskoldistriktens

upptagningsskolor lii. lii. samt för 1945 års riksdag framlägga

det förslag, vartill utredningen må giva anledning;

b) till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna för budgetåret

1944/45 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 80 000 kronor.»

Stockholm den 2 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö, Pauli,

Gränebo, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström, Gustaf Karlsson,

Berling och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik, Bergström, Ward, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Holmdahl, Wallentheim,

Nilsson i Steneberg och Lindholm.

Reservation

av herr Törnkvist, som ansett, att utskottet bort dels för riksdagen anmäla,

att frågan örn omorganisation av dövstumskolväsendet genom kamrarnas skiljaktiga

beslut för denna riksdag förfallit, dels ock föreslå första kammaren att

med frånträdande härutinnan av sitt beslut till Om- och nybyggnadsarbeten

vid dövstumskolorna för budgetåret 1944/45 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 80 000 kronor.

Stockholm 1944 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:397 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående organisationen av dövstumskolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 10 i texten