Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation av örlogsvarven.

1944-06-06 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:176, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation av örlogsvarven.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

1

Nr 176.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1944 kl. 11 lin.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation

av örlogsvarven.

(lia avd.)

I propositionen nr 166 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944, föreslagit

riksdagen att besluta, att örlogsvarven skola från och med den tidpunkt,

som av Kungl. Majit bestämmes, organiseras efter i huvudsak den

plan som av föredragande departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll

angivits.

Beträffande örlogsvarvens nuvarande organisation inhämtas av statsrådsprotokollet

följande (s. 2).

Vid varven i Karlskrona och Stockholm utövas ledningen av vartdera

varvet av en sjöofficer som chef för örlogsvarvet (varvschef), vilken i

militärt hänseende lyder närmast under chefen för det marindistrikt, till

vilket örlogsvarvet hänföres. Han utövar i tekniskt och ekonomiskt hänseende

under marinförvaltningen uppsikten över och ledningen av varvet. Vid

handläggning av militära ärenden biträdes han av en militärexpedition och

vid handläggning av förvaltningsärenden av ett kansli och ett varvskontor.

Verksamheten fördelas vid vartdera av nämnda båda varv på dels varvsdepartement,

nämligen artilleridepartementet, byggnadsdepartementet, ekipagedepartementet,

ingenjördepartementet, mindepartementet och torpeddepartementet,

de båda sistnämnda vid Karlskrona örlogsvarv sammanförda

till ett departement, benämnt torped- och mindepartementet, dels ock ett

allmänt materialförråd samt elt kol- och oljeförråd, underställda förrådsintendenten.

Vid varje varvsdepartement finnes ett departementskon tor;

dock att vid Stockholms varv artilleri-, torped- och mindepartementen ha

gemensamt kontor. Departementens verkstäder och ständiga arbetsplatser

utgöras av arbetsavdelningar, vilka äro sammanförda i arbetsgrupper.

Upphandling för varvens räkning av erforderliga artiklar m. m. verkställes

vid vartdera varvet, i den mån anskaffning icke sker genom marinförvaltningens

försorg, av en central upphandlingsavdelning, i organisatoriskt

avseende ansluten till varvskontoret.

örlogsvarvet i Göteborg, som bildades den 1 oktober 1943 genom utbrytning

av den tidigare varvssektionen inom Göteborgs örlogsdepå, är av väsentPihang

tilt riksdagens protokoll 19H. 6 sami. Nr 176.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 176.

ligt mindre omfattning än de båda övriga varven. Detta varv, som står under

ledning av en regementsofficer, omfattar en vapenavdelning, en ekipageavdelning,

en ingenjöravdelning och ett varvskontor.

Frågan om örlogsvarvens organisation har sedan länge tid efter annan

varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Ett stort antal utredningar

har verkställts. Under senare år hava 1940 års militära förvaltningsutredning,

försvarsväsendets verkstadsnämnd genom en särskild kommitté

— 1941 års örlogsvarvskommitté — 1941 års militära förvaltningsutredning

samt 1942 års militära bolagsutredning avhandlat eller berört hithörande

spörsmål. Härutinnan torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 3—7).

Vidare hava de sakkunniga, som med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 7 maj 1943 tillkallats för att biträda med fortsatt utredning rörande

örlogsvarvens organisation — 1943 års örlogsvarvsutredning — den 11 oktober

1943 avgivet betänkande nied förslag i ämnet. Om detta förslag inhämtas

ur statsrådsprotokollet i huvudsak följande (s. 9—21).

1943 års utredningsförslag.

Förslagets huvudgrunder.

1943 års utredning har erinrat, att örlogsvarven, särskilt i vad avsåge den

där bedrivna verkstadsrörelsen, av tidigare utredningar ansetts behäftade

med allvarliga olägenheter ifråga om organisationen. Ett studium av de

organisationsförslag, som framlagts av tidigare utredningar, visade, att åtskilliga

tidigare framhållna organisatoriska olägenheter ifråga örn örlogsvarven

alltjämt kvarstode. För att dessa olägenheter skulle kumla undanröjas,

borde örlogsvarvens verkstäder i lämplig omfattning förlänas sådan

organisation och driftform, att de kunde såväl tekniskt som ekonomiskt

drivas i huvudsak efter samma principer som den privata varvsindustrien.

I samband härmed förelåge möjlighet till vidtagande av erforderliga rationaliseringsåtgärder

även ifråga örn sådan verksamhet inom örlogsvarven,

som icke vöre verkstadsrörelse, varigenom större effektivitet i förvaltningsarbetet

kunde ernås. För vinnande av dessa syften borde de nuvarande

örlogsvarvens verkstäder i lämplig utsträckning sammanföras och givas en

organisationsform, som i möjligaste mån anslöte sig till den vid statlig affärsdrift

förekommande typen.

Örlogsvarvsutredningen har funnit det önskvärt, att verkstadsrörelsen erhölle

en i möjligaste män självständig ställning för att därigenom skapa de

bästa förutsättningar för en rationell drift. Utredningen har emellertid ansett

skäl föreligga för en enhetlig ledning av örlogsvarvet i dess helhet. Utredningen

har inriktat sig på att finna en organisationsform, som skulle ställa

verkstadsrörelsen under samma ledning som örlogsvarvet i övrigt men samtidigt

skänka möjlighet till genomförandet av önskvärd rationalisering av

verkstadsdriften.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

3

örlogsvarvsutredningen har sålunda föreslagit, att verksamheten vid varu

dera örlogsvarvet skulle bibehållas under en gemensam chef -— lämpligen

benämnd varvsdirektör — vilken skulle vara marinförvaltningens representant

på platsen, men att verksamheten skulle uppdelas i två principiellt skilda

delar, en beställande, kontrollerande och förrådsförvaltande del samt en del

för det verkstadsmässiga utförandet av arbetena.

Utredningen har vidare föreslagit, att till verkstadsrörelsen skulle hänföras

dels sådana arbetsavdelningar vid varven, som bedreve verkstadsdrift eller

i nämnvärd utsträckning vore försedda med arbetsmaskiner, dels även i

princip den s. k. serviceverksamheten. Till verkstadsrörelsen borde däremot

bland annat icke föras sådana arbetsavdelningar, som handhade sprängämnen,

laddade ammunitionseffekter o. dyl. Serviceverksamheten och den egentliga

verkstadsdriften borde för ett ändamålsenligt utnyttjande av anläggningar

och personal i möjligaste mån ställas under gemensam ledning. Härigenom

vunnes jämväl fördelen, att all kollektivavtalsanställd personal kunde hänföras

till verkstäderna. Endast i särskilda fall borde undantag härifrån förekomma.

I de speciella fall, där kollektivavtalsanställd personal bleve erforderlig

utanför verkstäderna, skulle den ställas till förfogande på stående eller

tillfällig rekvisition.

1943 års utredning har i likhet med 1941 års kommitté ansett, att örlogsvarven

borde organiseras såsom affärsdrivande verk. Utredningen har

emellertid därvid gått ett steg längre och även föreslagit, alt verksamheten

skulle redovisas över särskilda kapitalfonder på samma sätt som avsetts

beträffande försvarets fabriksverk.

Utredningen har i betänkandet behandlat de varvsorganisatoriska spörsmålen

endast såvitt avser Stockholms och Karlskrona örlogsvarv. Utredningen

har emellertid ansett, att nu framlagt förslag ifråga örn Stockholms

och Karlskrona örlogsvarv med fördel läte sig genomföra även ifråga örn

Göteborgs örlogsvarv.

Verkstadsrörelsens organisation.

Verkstäderna skulle enligt utredningens förslag stå under chefskap av en

verkstadsdirektör, på vilken borde ställas samma krav som på en civil industrichef

i liknande verksamhet. Såsom närmaste man skulle han till sitt förfogande

lia en överingenjör. Under verkstadsdirektören skulle handläggas

kamerala och därmed sammanhängande ärenden på etl huvudkontor under

ledning av en verkstadskamrerare. Verksladsdirektören direkt underställda

skulle vidare ritkontoren vid verkstäderna vara.

Som assistenter vid ledningen av arbetena skulle överingenjören, då behov

förelåge, ha nybyggnads- och ombyggnadsingenjörer. Överingenjören direkt

underställda vore vidare en planeringsingenjör, en arbclsstudieingenjör och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 176.

en driftsingenjör. Under överingenjören skulle arbetet vid de olika verkstäderna

ledas av arbetschefer.

YTid verkstäderna borde kunna utföras arbeten beställda av andra statliga

myndigheter och av enskilda.

Det skulle åligga verkstadsdirektören att i vad på honom ankomme utöva

tillsyn över att verkstädernas arbeten bedreves ekonomiskt och fullt fackmässigt

samt att verkstäderna med därtill hörande områden, byggnader och

materiel hölles i så fullständigt och tidsenligt skick, som genom omtanke

och klok hushållning kunde vinnas.

Flertalet av utredningens ledamöter ha föreslagit, att verkstadsdirektörer

och överingenjörer skulle uppföras, verkstadsdirektören i Stockholm i lönegrad

C.8 (grundlön 16 000 kronor) och verkstadsdirektören i Karlskrona i

lönegrad C 9 (17 000 kronor) samt överingenjören i Stockholm i lönegrad

G 6 (14 000 kronor) och överingenjören i Karlskrona i lönegrad C 7 (15 000

kronor) enligt civila avlöningsreglementet.

Till verkstädernas förfogande borde enligt utredningens mening ställas

befintliga, för rörelsens bedrivande behövliga fastigheter med byggnader,

anläggningar och utrustning samt erforderliga medel för deras eventuella

ombyggnad och utvidgning jämte rörelsekapital. Därutöver borde, frånsett

ersättning för beredskapskostnader, i regel inga medelsanvisningar tillföras

verkstäderna, utan samtliga kostnader, som vore förenade med rörelsen,

bestridas av medel, som inflöte för utförda arbeten eller levererad materiel

På angivet sätt skulle även bestridas kostnader för bland annat pensioner,

försäkringar o. dyl. Verkstäderna borde genom årliga avsättningar upplägga

anskaffnings- och reparationsfonder för anläggningar och maskinutrustning,

vilka fonder skulle disponeras enligt de direktiv, som komme att fastställas

av Kungl. Majit. Slutligen-borde rörelsen påföras räntekostnader för

kapitalinvesteringar. Den kontroll av rörelsen, som möjliggjordes genom

rättvisande självkostnadsberäkningar, utgjorde en av förutsättningarna för

att ledningen av verkstäderna skulle kunna genomföra en rationell drift.

För tillgodoseendet av beredskapsintressena måste verkstäderna — enligt

vad utredningen vidare framhållit — i viss mån överdimensioneras i form

av dels i förhållande till fredsdriften för stor och dyrbar anläggning, dels

för stor personalorganisation. I fråga om sättet för bestridande av dessa kostnader

borde följas samma principer, som kunde komma att fastställas för

försvarets fabriksstyrelse underställda fabriker.

Organisationen av örlogsvarvens militärtekniska delar.

Utredningen har förordat, att de efter utbrytandet av verkstadsorganisationen

kvarvarande delarna av artilleri-, torped- och mindepartementen vid

örlogsvarven skulle sammanslås till en avdelning benämnd vapenavdelningen,

med en kommendör såsom chef. Till denna avdelning borde en
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

5

ligt utredningens mening även hänföras återstående del av det nuvarande

ekipagedepartementet. Vapenavdelningen borde uppdelas i sektioner, unL

derställda chefer, som var och en vore fackman i fråga örn visst slag av materiel.

För handläggning av frågor om skrov, maskineri, elektrisk och teleteknisk

materiel borde vidare i örlogsvarvens militärtekniska del ingå en fartygsavdelning,

indelad i däremot svarande sektioner och underställd en marin1

direktör.

Till fullständigande av varvsorganisationen och för ernående i möjligaste

mån av överensstämmelse med marinförvaltningens organisation borde slutligen

i örlogsvarven ingå även en intendenturavdelning.

Vad beträffar byggnadsärenden har utredningen erinrat, att sådana för

närvarande i Karlskrona handlades av två myndigheter, nämligen kustartilleri

försvarets fortifikationsförvaltning och det under varvschefen lydande

byggnadsdepartementet. Då dessa organ i stor utsträckning handlade ärenden

av samma slag, syntes det lämpligt att koncentrera all likartad verksamhet

till ett organ. Lämpligen borde handläggningen av samtliga dessa ärenden

på platsen koncentreras till en central myndighet, nämligen marindistriktschefen,

under vilken sålunda borde ställas ett förvaltningsorgan för handläggningen

av fortifikations- och byggnadsärenden. Centraliseringen av hithörande

ärenden syntes med fördel kunna genomföras oavsett den framtida

utformningen av den föreslagna för försvaret gemensamma fortifikationsoch

byggnadsförvaltningen.

De nämnda avdelningarna, som, var och en i vad på densamma ankomme,

skulle handlägga ärenden rörande beredskapen, skulle planera och beställä

hos verkstäderna de arbeten, som erfordrades för reparation, underhåll och

utrustning av den flytande materielen ävensom för nybyggnader, samt vara

kontrollerande och godkännande organ vid mottagandet av leveranserna. I

örlogsvarvet skulle ingå en planeringsgrupp med uppgift att i god tid planera

arbetena på fartygen.

Efter den nya organisationens införande borde kostnaderna för all ickeordinarie

personal, som ej tillhörde verkstäderna, bestridas av till varvsdirektörens

förfogande ställda avlöningsanslag av förslagsanslags natur och

sålunda icke från omkostnadstitlar. Andra icke produktiva kostnader borde

likaledes bestridas direkt av anslagsmedel.

Chefskapet för örloysvarveii.

Ledningen av vartdera örlogsvarvet skulle enligt utredningens förslag utövas

av en varvsdireklör. Denne skulle ha att med biträde av militär och

teknisk sakkunskap övervaka, att varvets uppgifter såsom utrustnings-, reparations-

och underhållscentral för marindistriktet tilldelade fartyg i fred,

vid mobilisering och under krigsförhållanden bleve fyllda. Beslutanderätten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 176.

i förvaltningsärenden borde i största möjliga utsträckning delegeras till de

underlydande organen i enlighet med därom givna föreskrifter.

Enär den av varvsdirektören utövade verksamheten i det väsentliga vore

av administrativ och teknisk-industriell karaktär, förelåge icke någon anledning

att tilldela honom militär tjänsteställning utan befattningen som varvsdirektör

borde vara civil. För erhållande av största möjliga rekryteringsbas

för befattningen ifråga borde emellertid densamma kunna rekryteras icke

blott från civila utan även från civilmilitära och militära personalkategorier.

Utredningen har föreslagit, att varvsdirektörerna i Stockholm och Karlskrona

skulle tillerkännas löneförmåner, motsvarande dem, som tillkomma

befattningshavare i lönegrad G 10 (grundlön 18 000 kronor) respektive C 11

(grundlön 19 000 kronor). Dessa förmåner förutsattes kunna utgå, oavsett

huruvida varvsdirektören rekryterats från civila, civilmilitära eller militära

personalgrupper.

Mot örlogsvarvsutredningens uttalanden angående löneställningen lia två

ledamöter anfört avvikande mening under framhållande, att ifrågavarande

befattningshavare borde uppföras i lönegrad C 13 (22 000 kronor) respektive

C 14 (24 000 kronor).

Vidare har en ledamot anfört avvikande mening mot de av utredningens

majoritet gjorda uttalandena angående varvsdirektörens civila tjänsteställning

m. m. Chefen för örlogsvarvet borde vara sjöofficer med erfarenhet

från marinens förvaltningsverksamhet och helst även från civil industriell

verksamhet. För vidgande av rekryteringsbasen och förbättrande av mariningenjörernas

rekryteringsmöjligheter har reservanten ansett det dock vara

möjligt, att jämväl mariningenjörer med motsvarande erfarenhet borde kunna

komma ifråga för befattningen.

Förrådsverksamh e t en.

Utredningen har framhållit, att från reservinventarieförråden intendenturmaterielen

borde avskiljas och såsom ett särskilt reservförråd för intendenturmateriel

läggas under chefen för intendenturavdelningen. I övrigt borde

de nämnda förråden alltefter sin art underställas vapen-, fartygs- och intendenturavdelningarna.

De nuvarande radioutredningsförråden borde underställas

den teletekniska sektionen å fartygsavdelningen. De nu befintliga

kol- och oljeförråden borde såsom drivmedelsförråd underställas chefen för

intendentursektionen. De övriga materialförråden borde sammanslås till ett

enda centralförråd, förlagt under verkstäderna.

Upphandlingsverksamheten.

Handläggningen äv upphandlingsärenden borde enligt utredningens mening

för örlogsvarvet i dess helhet koncentreras till en upphandlingscentral

under en inköpschef hos verkstäderna.

Beslut i dessa ärenden skulle meddelas av varvsdirektören respektive verk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

7

stadsdirektören, envar i vad på honom ankomme, eller av den, till vilken

beslutanderätten delegerats.

Lokalfrågor.

Utredningen har vidare framhållit, att ifråga örn verkstäderna i såväl

Karlskrona som Stockholm den centrala tekniska och administrativa ledningen

borde koncentreras till lokalerna för de nuvarande ingenjördepartementen,

vilka lokaler syntes bli tillfyllest. Den lokala tekniska ledningen åter

borde förläggas till respektive ingenjörers arbetsplatser.

Beträffande örlogsvarven i övrigt borde enligt utredningens mening en

koncentration av de ledande förvaltningsorganen företagas och dessa inrymmas

i en central förvaltningsbyggnad. Ny- eller ombyggnadsarbeten syntes

i viss utsträckning bliva erforderliga.

Kostnadsfrågor.

Utredningen har framhållit, att en detaljerad kostnadsberäkning för den

föreslagna organisationen icke kunde utföras, förrän organisationen utarbetats

i detalj. Genomförandet av föreliggande organisationsförslag syntes

emellertid medföra en icke obetydlig besparing ifråga örn administrativ

personal för den tekniska driften. Även för den övriga delen av örlogsvar - vets verksamhet måste enligt utredningens mening den föreslagna centraliseringen

medföra vissa personalbesparingar. Vidare uppstode inom den nya

organisationen givetvis besparingar i form av bättre utnyttjande av tillgängliga

maskinparker, vilket medförde en minskning av anläggningskapitalets

storlek med därav följande minskade ränteutgifter.

Beträffande lokalfrågorna syntes en av marinförvaltningen ifrågasatt utvidgning

av utrymmena för verkstadsrörelsen i Karlskrona kunna anstå tills

vidare och därmed även tillgodoseendet av i samband därmed anmält behov

av nya kontorslokaler för ingenjördepartementet.

Kostnaderna för den ifrågasatta förvalt ningsbyggna den vid varvet i Karlskrona

syntes kunna uppskattas till 530 000 kronor eller, därest ett större alternativ

genomfördes, till 670 000 kronor. Vad anginge Stockholms örlogsvarv

beräknades kostnaderna för den föreslagna förvaltningsbyggnaden komma

att belöpa sig till omkring 450 000 kronor.

Flyttnings- m. fl. tillfälliga omkostnader i samband med övergången till

den nya organisationen syntes icke vara av den storleksordning, att hänsyn

behövde tagas till desamma under förutsättning, att övergången till den

nya organisationen planerades med omsorg och successivt genomfördes.

Yttranden.

Över utredningens förslag lia efter remiss yttranden avgivits av vederbörliga

myndigheter oell berörda personalorganisationer. Härutinnan torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 176.

få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 21—34). Här må emellertid framhållas,

att i fråga om tidpunkten för genomförandet av

den föreslagna organisationen marinförvaltningen erinrat, att utredningen

icke gjort något uttalande härom. I de av de underlydande myndigheterna

avgivna remissutlåtandena hade med särskild styrka framhållits, att

omorganisationen borde uppskjutas till dess normala fredsförhållanden åter

inträtt. Givetvis borde stor försiktighet iakttagas. Det vore emellertid angeläget,

att det sedan många år föreliggande kravet på en omorganisation snarast

möjligt bleve tillgodosett. Det borde därför undersökas, i vad mån reformen

kunde ske redan nu. Det vore icke uteslutet att under den närmaste tiden

genomföra en centralisering av verkstäderna och som följd därav organisera

den övriga delen av varvet såsom ett planerande, rekvirerande och kontrollerande

organ, allt enligt utredningens huvudlinjer. En sådan reform syntes,

örn erforderlig försiktighet iakttoges, kunna genomföras utan att varven

stördes i fullgörandet av dem nu påvilande uppgifter. Det vore nämligen här

ej fråga örn något sönderbrytande av den nuvarande organisationen utan

endast om en omgruppering av arbetsfördelning och ansvar. Vissa detaljer,

såsom skrittväxling inom varven, berörande varvens interna organisation,

syntes jämväl i många avseenden vara av beskaffenhet att kunna

genomföras omedelbart. I anslutning till det anförda har marinförvaltningen

hemställt, att Kungl. Majit måtte dels avlåta förslag till riksdagen, att örlogsvarven

skulle från och med tidpunkt som av Kungl. Majit finge bestämmas,

organiseras efter i huvudsak det av 1943 års utredning framlagda förslaget

med däri av marinförvaltningen föreslagna jämkningar, dels ock uppdraga

åt marinförvaltningen att vidtaga de förberedande åtgärder, som prövades

erforderliga för organisationens genomförande, samt att lill Kungl. Majit

inkomma med de framställningar och medelsäskanden, som vore därav betingade.

Departementschefen.

Departementschefen har framhållit, bland annat, att de mest betydande

brister, som vidlåda den nuvarande varvsorganisalionen, enligt hans mening

vore att hänföra till verkstadsrörelsen. Förefintligheten av dessa brister

hade också från skilda håll vitsordats. Vissa remissmyndigheter hade emellertid

ansett, att det för avhjälpande av dem vore tillfyllest att beträda de

partiella reformernas väg. Departementschefen hade för sin del kommit

till den uppfattningen, att en mera genomgripande omläggning av verksamheten

på förevarande område icke längre borde uppskjutas. Avgörande för

ståndpunktstagandet hade främst varit önskemålet alt så långt det är möjligt

ställa verkstadsrörelsen under enhetlig, tekniskt sakkunnig ledning och

strävan att nå fram till en klarare uppfattning om den ekonomiska sidan

av denna rörelse såsom en utgångspunkt för rationaliseringsåtjärder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

9

Med erinran, att samtliga utredningar, som under senare år behandlat

hithörande frågor, ansett, att örlogsvarven eller i varje fall den vid dem hedrivna

verkstadsrörelsen borde erhålla en i ekonomiskt hänseende relativt

fristående ställning gentemot budgeten, ävensom, efter vad bolagsutredningen

och de båda örlogsvarvsutredningama anfört rörande organisationsformen

det syntes vara klarlagt, att bolagsformen icke borde komma

ifråga för örlogsvarvens vidkommande, har departementschefen med vissa

reservationer anslutit sig till den uppfattning, varåt såväl 1941 års kommittéförslag

och verkstadsnämndens överarbetning därav som 1943 års förslag

rörande varvsorganisationen givit uttryck och som innebär, att den vid örlogsvarven

bedrivna verkstadsrörelsen skall organiseras såsom statlig affärsdrift.

I fråga om varvens ledning har departementschefen funnit åtskilliga skäl

tala för en gemensam ledning på platsen i fråga om de olika huvuddelarna

av verksamheten inom varven.

Ifråga örn gränsdragningen mellan verkstadsrörelsen och varvens verksamhet

i övrigt har departementschefen i stort sett anslutit sig till det av

1943 års utredning framlagda förslaget och sålunda i princip förordat, att

verkstadsrörelsen skall omfatta i första hand arbetsavdelningar, som utöva

verkstadsdrift eller äro försedda med arbetsmaskiner, samt därutöver jämväl

de nuvarande militära departementens serviceavdelningar, i den mån

arbetet regelmässigt utföres med anlitande av kollektivavtalsanställd personal.

Departementschefen, som förklarat sig utgå från att omorganisationen av

varven i första hand skall avse varven i Stockholm och Karlskrona, har

emellertid räknat med att de principer, som ligga till grund för förslaget,

så långt som möjligt böra bringas i tillämpning även beträffande varvet i

Göteborg.

På grundval av den nu föreliggande utredningen är det enligt departementschefen

icke möjligt eller ens lämpligt att taga ställning till alla enskildheter

i den nya organisationen. Det ståndpunktstagande, som i detta

sammanhang kan komma i fråga, måste få karaktären av ett principavgörande;

den definitiva utformningen av organisationen måste bli beroende

av de erfarenheter, som vinnas under organisationens uppbyggande. För

nästkommande budgetår böra därför icke vidtagas några med omorganisationen

sammanhängande ändringar i personalstaterna, som föranleda krav

på ändrad medelstilldelning. De nya belattningar, som kunna finnas erforderliga

redan under nästa budgetår, torde till en början i avbidan på närmare

erfarenheter böra vara förenade med arvoden, att bestridas fran medel,

som från vederbörliga sakanslag tillföras örlogsvarven.

Vad angår chefskapet för örlogsvarven har departementschefen förklarat

sig väl inse, att det — såsom chefen för marinen framhållit — kan vara av

lutia liff lin nhsäuijins protokoll W,i''i. (> sami. Nr lhi.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 176.

betydelse, att chefen för ett örlogsvarv tjänstgjort såsom fartygschef, men

att han funnit denna omständighet i och för sig icke vara utslagsgivande.

Det framstår även såsom ett önskemål, framhåller departementschefen, att

varvschefen äger administrativ och teknisk-industriell förfarenhet. Det läge

närmast till hands att anförtro chefskapet åt en officer eller en mariningenjör.

Även en civil tekniker eller industriman syntes kunna ifrågakomma.

Frågan om löneställningen för varvschefema syntes tills vidare höra lämnas

öppen. Det syntes vidare erforderligt, att verkstadsdirektör i förhållande

till varvschefen erhölle en relativt självständig ställning i vad angår verkstadsdriften.

Mot 1943 års utrednings förslag till organisation av verkstadsrörelsen har

departementschefen i huvudsak intet haft att erinra.

I fråga örn löneställningen för verkstadsdirektörerna och överingenjörerna

har departementschefen anslutit sig till utredningens förslag.

Vad angar de militärtekniska delarna av varven har departementschefen

anfört följande.

Vad beträffar de militärtekniska delarna av varven biträder jag utredningens

förslag om inrättande av en fartygsavdelning, avsedd att handhava

den beställande och kontrollerande verksamheten med avseende å fartygens

skrov, maskinerier samt elektriska och teletekniska anläggningar." 1

fråga om vapenavdelningen har från vissa håll tvekan yppats. Sålunda har

ifragasatts, örn en särskild chef för en vapenavdelning vöre erforderlig samt

örn icke denna befattning borde utgå ur organisationen och den nuvarande

indelningen i militära departement bibehållas. För min del finner jag

ändamålsenligt, att frågor om örlogsfartygens bestyckning i olika hänseenden

under varvschefen sammanhållas av en person. Om en sådan anordning

tillämpas, torde åtminstone i vissa fall för befattningarna som sektionschefer

inom vapenavdelningen kunna avses officerare i något lägre

tjänstegrader än de som för närvarande uppehålla chefskapet för motsvarande

varvsdepartement. Inrättandet av en befattning såsom chef för vapenavdelningen

är även såtillvida av betydelse, att en önskvärd avlastning

av detaljarbete från varvschefen till innehavaren av nyssnämnda befattning

kan ske. Jämväl ifråga om intendenturavdelningen har tvekan yppats.

I anslutning till vad marinförvaltningen härom anfört vill jag framhålla,

att chefen för denna avdelning avsetts skola vara kassabeslutande och övertaga

handläggningen av de mera kvalificerade ärendena, till följd varav

varvssekreteraren och varvskamreraren sannolikt icke behöva vara samma

högt kvalificerade tjänstemän som för närvarande. Varvschefen bör vidare

ha möjlighet att även inom det arbetsområde, som avsetts för intendentur - avdelningen, delegera beslutanderätten i samma utsträckning som i förhållande

till övriga avdelningschefer. Beträffande ärenden, som röra varvet

i dess helhet, exempelvis medelsäskanden, arbetsplan samt fördelning av anslag

och anvisningar på avdelningarna m. m., har avdelningen vidare avsetts

skola vara ett sammanhållande organ. Den har vidare avsetts skola

tillhandagå med uppsättande och expediering av avgående skrivelser, uppgifter

och utredningar, erforderliga för övervakning av anslagsbelastning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

11

m. ni. Det synes därjämte vara av betydelse, att krigsförberedelsearbetet i

förråden, vilket företett stora brister, får en målsman av tillräcklig skicklighet

och kompetens. Med hänsyn härtill vill jag för min del i princip tillstyrka

förslaget om inrättande av en särskild intendenturavdelning. Det

hör emellertid enligt min mening närmare övervägas, örn ej avdelningen

kan begränsas i förhållande till vad utredningen föreslagit. Vidare bör undersökas,

om det icke på längre sikt kan visa sig lämpligt att exempelvis å

befattningarna såsom varvskamrerare och varvssekreterare placera civila

fackmän. Frågan härom synes lämpligen böra övervägas i samband med

den utredning rörande marinintendenturkårens sammansättning, till vars

igångsättande jag inom den närmaste tiden kommer att begära Kungl.

Maj:ts bemyndigande. Det synes även böra övervägas, örn icke vissa fördelar

kunna vara förenade med att ställa varvskansliet direkt under varvschefen.

1 avbidan på den särskilda utredning rörande fortifikationsförvaltningarnas

inom kustartilleriförsvaren sammansättning och ställning inom orga

nisationen har departementschefen ansett med avgörandet av frågan örn

handläggningen av byggnadsfrågor^ vid varven böra tills vidare anstå.

Vrad angår förråds verksamheten har departementschefen i stort sett anslutit

sig till utredningens förslag.

Vidkommande de av 1943 års utredning berörda lokalfrågorna har departementschefen

— under hänvisning till att marinförvaltningen förklarat

sig vilja intaga en avvaktande ställning till spörsmålet örn uppförande av

gemensamma förvaltningsbyggnader åtminstone av den storleksordning,

som utredningen tänkt sig — förklarat att han icke vore beredd att nu taga

ställning till frågan härom. Med avgörandet av detta spörsmål borde få anstå

i avbidan på den närmare utredning, som marinförvaltningen förebådat.

Beti äflande kostnaderna för den nya varvsorganisationen samt redovisningen

av verkstädernas tillgångar m. m. har departementschefen anfört

följande.

I fråga örn kostnaderna för den nya varvsorganisationen har 1943 års

utredning ansett det icke vara möjligt att utföra en detaljerad kostnadsberäkning,

förrän organisationen utarbetats i detalj, varmed enligt utredningens

mening borde anstå till dess principbeslut angående organisationen

fattats samt de blivande varvs- och verkstadsdirektörerna utsetts. Utredningen

har emellertid gjort vissa schematiska jämförelser mellan den

föreslagna och den nu gällande organisationen i syfte att belysa förslagets

ekonomiska konsekvenser. Utredningen har kommit till den uppfattningen,

att genom den centralisering av ledningen av verkstadsdriften, som

förslaget innebär, en icke obetydlig besparing i fråga om administrativ

personal för den tekniska driften skulle möjliggöras. Även för den övriga

delen av örlogsvarvens verksamhet skulle enligt utredningens mening den

föreslagna centraliseringen medföra vissa personalbesparingar, sammanhängande

med alt den nuvarande diarieföringen liksom åtskilliga andra

med expedilionstjönsten förenade arbeten komme att väsentligt (brenk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 176.

las. Då lönekostnaderna för den administrativa personalen för närvarande

vid varven uppginge till högst avsevärda belopp komme, enligt vad utredningen

framhållit, även en procentuellt obetydlig personalminskning att

medföra avsevärda årliga besparingar i avlöningskostnader och andra utgifter.

Enligt utredningens mening skulle vidare inom den nya organisationen

uppkomma besparingar sammanhängande med ett bättre utnyttjande

av tillgängliga maskinparker.

Med hänsyn till vad 1943 års utredning sålunda anfört anser jag mig

kunna räkna med att ett genomförande av den föreslagna omorganisationen

kommer att medföra vissa besparingar, ehuru dessa äro svåra att på förhand

till beloppet uppskatta. Det väsentliga i reformen är emellertid enligt

min mening att verksamheten effektiviseras och rationaliseras. Jag förutsätter

dock att övergången till den nya organisationen skall ske med iakttagande

av tillbörlig försiktighet. Självfallet bör den nuvarande personalen, så

långt detta är möjligt, utnyttjas även i den nya organisationen.

De mål, man velat uppnå genom att giva örlogsvarvens verkstadsorganisationer

ställning såsom affärsdrivande, komma säkerligen inom närmare

räckhåll, örn redovisningen av verkstädernas tillgångar, inkomster

och utgifter regleras över särskilda kapitalfonder. Konstruktionen av sådana

fonder kan emellertid ordnas efter flera olika alternativ. Sålunda är

det hittills icke utrett, huruvida och i så fall i vilken omfattning örlogsvarvens

å fastighetsfonden redan nu redovisade anläggningsvärden böra

överföras till dessa nya fonder. I detta avseende står det förslag, som framlagts

av 1940 års sakkunniga för utredning av frågan om fjärde huvudtitelns

uppställning — enligt vilket utnyttjade anläggningsvärden skulle

kvarstå å fastighetsfonden, som härför skulle erhålla ersättning i form av

hyra från örlogsvarven — alltjämt öppet. Vare sig en sådan varvsfond redovisar

fastighetsvärdena eller förhyr deni av fastighetsfonden, kommer

varvens verkstadsrörelse att belastas med de kostnader för dessa fastigheter,

som nu täckas av det å fjärde huvudtiteln uppförda ersältningsanslaget,

d. v. s. underhåll, avsättning till värdeminskningskonto och ränta å investerat

kapital. Dessa kostnader skulle i så fall i den mån de avse för varvsrörelsen

utnyttjade anläggningar övervältras från ersättningsanslagen lili

örlogsvarvens driftstitlar och därmed indirekt komma att belasta sakanslagen.

Detta förutsätter en omräkning av dessa anslag, för vars utförande underlag

ännu saknas.

1 samband därmed uppkomma även andra hittills icke utredda spörsmål

rörande eventuell överflyttning till verkstadsdriften av kostnader för vissa

avlöningar samt redovisning av beredskapskostnader m. m. Därvid bör

även övervägas, i vilken omfattning systemet med grundavskrivning från

särskilda anslag å driftbudgeten bör tillämpas vid ny kapitalinvestering,

särskilt med hänsyn till investeringar av beredskapskaraktär.

Även örn jag kan ansluta mig till den av 1943 års utredning uttalade uppfattningen,

att uppläggandet av särskilda fonder för örlogsvarven skulle

medföra fördelar i flera avseenden, är jag av nu angivna skäl icke beredd

alt taga slutlig ställning till dessa spörsmål. De frågor, som äro förknippade

med en dylik fondbildning, torde framdeles få föreläggas riksdagen.

1 fråga örn tidpunkten för genomförandet av den föreslagna omorganisationen

har departementschefen anfört följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17(i.

13

Givetvis vöre det av största värde, om befattningarna såsom verkstadsdirektör

kunde tillsättas i samband med detaljplaneringen av organisationen.

Med hänsyn till nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden kan emellertid

icke med säkerhet påräknas att inom den närmaste tiden erhålla kvalificerade

sökande till nämnda befattningar. Det torde därför bliva erforderligt

att vid omorganisationen i möjligaste mån utnyttja den personal,

som för närvarande finnes tillgänglig, med förstärkning genom nyanställning

av viss personal i mindre omfattning. Till en början synes anställning

böra ske av personer, som, örn de visa sig lämpliga, skulle kunna erhålla

de blivande befattningarna såsom överingenjör. Anställning bör tills vidare

ske genom kontrakt mot lön, som ungefärligen motsvarar de belopp, vilka

i del föregående föreslagits för fäst anställda överingenjörer. Till dessa

befattningshavares förfogande bör därjämte ställas biträden specialiserade

på planering, verkstadsbokföring o. dyl.

Det skulle åligga överingenjörerna vid örlogsvarven afl enligt direktiv

från marinförvaltningen detaljplanera den nya organisationen. På överingenjörerna

skulle ankomma att uppgöra generalplaner över samtliga verkstäder

inom ett varv samt deras användning i den nya organisationen, så att

en rationell fördelning av arbetet ernås, ävensom att uppgöra planer, hur arbetsstudier,

ackordsättning, maskininköp och arbetsledning skola kunna på

bästa sätt samordnas. Om anställning mot arvode av överingenjörer kan

ske omkring den 1 juli 1944, borde detaljplan för den centrala verkstadsrörelsens

organisation kunna vara utarbetad till omkring den 1 april 1945.

Parallellt med planeringen av den centrala verkstadsrörelsen bör liknande

planering enligt direktiv från marinförvaltningen verkställas rörande organisationen

av de militärtekniska avdelningarna. Omkring den 1 oktober

1944 bör den interna planeringen inom den blivande vapenavdelningen påbörjas

under ledning av en erfaren regementsofficer vid flottan. Ungefär

samtidigt bör planering av det blivande intendenturorganet påbörjas. Mobiliseringsingenjören

på ingenjördepartementet bör likaledes under hösten

1944 börja uppgöra planering beträffande utformningen av den blivande

fartygsavdelningen. Han bör därvid få förutsätta, att vissa å verkstäderna

ira tjänstgörande ingenjörskrafter skola övergå till den blivande fartygsavdelningen.

Under förutsättning att planeringsverksamheten bedrives rationellt torde

det bliva möjligt att omkring den 1 juli 1945 genomföra själva omorganisationen.

Tidpunkten den 1 juli är vald med hänsyn till att de egentliga vårrustningarna

beräknas vara avslutade omkring den 1 april och att personalen

sålunda skulle ha tre månader på sig för att närmare orientera sig beträffande

arbetsuppgifter m. m. ävensom med beaktande av att nytt budgetår

börjar den 1 juli. Vid övergången till den nya organisationen bör all

verkstadsbokföring vara centraliserad till verkstädernas huvudkontor och

den budgettekniska redovisningen vara centraliserad till varvskamreraren.

Parallellt med planeringsarbetets bedrivande böra preliminära förvaltningsföreskrifter

utarbetas.

Från och med den 1 juli 1945 skulle cheferna flir de militärtekniska avdelningarna

börja utfärdande av beställningar till verkstäderna, som före

denna tidpunkt böra lia närmare överblickat sina verkliga självkostnader.

Genom ett sådant tillvägagångssätt som det nu skisserade synes en sådan

övergång till den nya organisationen kunna ernås, att tillfällig nedgång i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 176.

varvsrörelsens effektivitet, icke behöver befaras. Genom att redan befintlig

personal inom olika grader i största möjliga utsträckning utnyttjas och

egentligen endast en omgruppering av personalen äger rum, synas icke några

invecklade anställningsproblem behöva uppstå. Nu gällande anställningsformer

kunna sålunda tills vidare bibehållas. Givetvis kan dock visa sig påkallat

att även i vissa lägre ledande befattningar tillföra helt ny arbetskraft.

Departementschefen — som ansett självfallet, att det vid utarbetandet

av den nya organisationens detaljer kan visa sig lämpligt att vidtaga vissa

jämkningar i organisationen sådan den nu förelägges riksdagen, och som

förutsatt, att Kungl. Maj:t skall äga vid förslagets genomförande vidtaga

de jämkningar däri, som kunna visa sig erforderliga eller önskvärda, och

att Kungl. Maj:t skall äga slutligt bestämma tidpunkten för övergången —

har till slut sammanfattat det nu framlagda förslagets huvuddrag i följande

punkter.

1. Örlogsvarven i Karlskrona och Stockholm organiseras på dels en verkstadsavdelning,

dels ock tre militärtekniska avdelningar, nämligen en vapenavdelning,

en fartygsavdelning och en intendenturavdelning.

2. Vartdera av nämnda två varv ställes under enhetlig ledning.

3. Verkstadsavdelningen ställes under ledning av kvalificerade tekniker.

4. Till verkstadsavdelningen hänföras dels arbetsavdelningar, som utöva

verkstadsdrift eller äro försedda med arbetsmaskiner, dels ock de nuvarande

militära departementens serviceavdelningar, i den mån dessas arbete

regelmässigt utföres med anlitande av kollektivavtalsanställd personal. Civil

personal, som i speciella fall erfordras i de militärtekniska avdelningarnas

verksamhet, skall av verkstadsavdelningen på rekvisition ställas till

förfogande.

5. Verkstadsavdelningen får särskild bokföring, varigenom underlag skapas

för en rättvisande självkostnadsberäkning.

6. En rationalisering sker jämväl inom de militärtekniska avdelningarna,

bland annat genom sammanförande av vissa av de nuvarande varvsdepartementen

till en avdelning och genom omgruppering av förråden.

7. Frågan om redovisning av verkstadsrörelsens tillgångar, inkomster

och utgifter över särskilda kapitalfonder samt därmed sammanhängande

spörsmål underställas framdeles riksdagen.

8. Detaljplaneringen i övrigt av den nya organisationen skall i stort sett

sike i den ordning, som i det föregående närmare angivits. Samtidigt därmed

överväges, i vad mån principerna för omorganisationen kunna bringas

i tillämpning även beträffande örlogsvarvet i Göteborg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

15

Frågan om övergång lill ny organisation av örlogsvarven har sedan länge utskottet.

slått på dagordningen Utredningar, som tidigare vid olika tillfällen verkställts

rörande detta spörsmål, hava påvisat allvarliga olägenheter. Åtskilliga

av dessa synas, såsom 1943 års örlogsvarvsutredning framhållit, alltjämt

kvarstå. Det måste enligt utskottets mening framstå som önskvärt att

söka komma till rätta med dessa förhållanden i den mån så kan ske utan

att eftersätta varvens väsentliga uppgift, att uppehålla marinens stridsberedskap.

Härutinnan synes ett genomförande av det av Kungl. Majit på

grundval av örlogsvarvsutredningens betänkande framlagda förslaget till

omorganisation av verksamheten vid örlogsvarven komma att medföra väsentliga

förbättringar i olika hänseenden. Därigenom kommer den nuvarande

splittringen av verkstadsrörelsen att undvikas och önskvärd koncentration

av verksamheten inom den militärtekniska delen av varven att ernås.

Genom verksamhetens uppdelning på sätt som föreslagits blir det möjligt

att tillgodose önskemålet att ett och samma organ icke skall handhava

både tillverkning och kontroll. Den föreslagna organisationen synes bereda

större möjlighet flir rationaliseringssträvanden i fråga örn den egentliga

varvsdriften under utnyttjande av ingenjörteknisk och ekonomisk sakkunskap.

Det synes vidare icke uteslutet, att man efter omorganisationen

skall kunna nå en jämnare och mer kontinuerlig drift vid varven. Utskottet

finner sig därför i princip böra biträda de riktlinjer, som av departementschefen

uppdragits för varvens omorganisation.

Utskotler finner i likhet med departementschefen, att det icke är möjligt

alt nu taga ställning till alla enskildheter i den nya organisationen, och

att den definitiva utformningen måste bliva beroende av de erfarenheter,

som vinnas under organisationens uppbyggande. Utskottet har icke haft

något ali erinra mot att i avbidan å närmare erfarenheter de nya befattningar,

som kunna linnas erforderliga redan under nästa budgetår, förenas

med arvoden, att utgå av medel som tillföres örlogsvarven från vederbörliga

sakanslag.

Utskottet delar departementschefens åsikt att med avgörandet av frågan

örn handläggningen av byggnadsärenden vid varven bör tills vidare anstå

i avbidan på särskild utredning rörande fortifikationsförvaltningarnas inom

kustartilleriförsvaren sammansättning och ställning. Utskottet utgår härvid

från att byggnadsfrågorna vid varvet tills vidare såsom hittills skola

handläggas av ett varvschefen underställt organ — byggnadsdepartementet

—- och att den personal, som erfordras för byggnadsverksamheten, kommer

alt redovisas vid detta organ.

Vad departementschefen i övrigt anfört i förevarande fråga har icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet, som alltså tillstyrker att en

omorganisation av örlogsvarven kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat, får hemställa,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 176.

att riksdagen må besluta, att överlogsvarven från och

med den tidpunkt, som av Kungl. Maj:t bestämmes, skola

organiseras efter i huvudsak den plan som av föredragande

departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 mars 1944 angivits.

Stockholm den 6 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Gränebo, Lindström, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Heiding, Karl

Andersson, Boman och Andrén; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Bergström, Persson i Tidaholm, Olsson i Kullenbergstorp, Nilsson i Steneberg, Lindholm,

fru Alvén, herrar Åkerström och Onsjö.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1944

441933

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:384 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av örlogsvarven. s. 14 i texten