Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation av örlogsvarven.
1944-06-06 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:176, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation av örlogsvarven.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 176.
1
Nr 176.
Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1944 kl. 11 lin.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation
av örlogsvarven.
(lia avd.)
I propositionen nr 166 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944, föreslagit
riksdagen att besluta, att örlogsvarven skola från och med den tidpunkt,
som av Kungl. Majit bestämmes, organiseras efter i huvudsak den
plan som av föredragande departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll
angivits.
Beträffande örlogsvarvens nuvarande organisation inhämtas av statsrådsprotokollet
följande (s. 2).
Vid varven i Karlskrona och Stockholm utövas ledningen av vartdera
varvet av en sjöofficer som chef för örlogsvarvet (varvschef), vilken i
militärt hänseende lyder närmast under chefen för det marindistrikt, till
vilket örlogsvarvet hänföres. Han utövar i tekniskt och ekonomiskt hänseende
under marinförvaltningen uppsikten över och ledningen av varvet. Vid
handläggning av militära ärenden biträdes han av en militärexpedition och
vid handläggning av förvaltningsärenden av ett kansli och ett varvskontor.
Verksamheten fördelas vid vartdera av nämnda båda varv på dels varvsdepartement,
nämligen artilleridepartementet, byggnadsdepartementet, ekipagedepartementet,
ingenjördepartementet, mindepartementet och torpeddepartementet,
de båda sistnämnda vid Karlskrona örlogsvarv sammanförda
till ett departement, benämnt torped- och mindepartementet, dels ock ett
allmänt materialförråd samt elt kol- och oljeförråd, underställda förrådsintendenten.
Vid varje varvsdepartement finnes ett departementskon tor;
dock att vid Stockholms varv artilleri-, torped- och mindepartementen ha
gemensamt kontor. Departementens verkstäder och ständiga arbetsplatser
utgöras av arbetsavdelningar, vilka äro sammanförda i arbetsgrupper.
Upphandling för varvens räkning av erforderliga artiklar m. m. verkställes
vid vartdera varvet, i den mån anskaffning icke sker genom marinförvaltningens
försorg, av en central upphandlingsavdelning, i organisatoriskt
avseende ansluten till varvskontoret.
örlogsvarvet i Göteborg, som bildades den 1 oktober 1943 genom utbrytning
av den tidigare varvssektionen inom Göteborgs örlogsdepå, är av väsentPihang
tilt riksdagens protokoll 19H. 6 sami. Nr 176.
2
Statsutskottets utlåtande nr 176.
ligt mindre omfattning än de båda övriga varven. Detta varv, som står under
ledning av en regementsofficer, omfattar en vapenavdelning, en ekipageavdelning,
en ingenjöravdelning och ett varvskontor.
Frågan om örlogsvarvens organisation har sedan länge tid efter annan
varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Ett stort antal utredningar
har verkställts. Under senare år hava 1940 års militära förvaltningsutredning,
försvarsväsendets verkstadsnämnd genom en särskild kommitté
— 1941 års örlogsvarvskommitté — 1941 års militära förvaltningsutredning
samt 1942 års militära bolagsutredning avhandlat eller berört hithörande
spörsmål. Härutinnan torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 3—7).
Vidare hava de sakkunniga, som med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 7 maj 1943 tillkallats för att biträda med fortsatt utredning rörande
örlogsvarvens organisation — 1943 års örlogsvarvsutredning — den 11 oktober
1943 avgivet betänkande nied förslag i ämnet. Om detta förslag inhämtas
ur statsrådsprotokollet i huvudsak följande (s. 9—21).
1943 års utredningsförslag.
Förslagets huvudgrunder.
1943 års utredning har erinrat, att örlogsvarven, särskilt i vad avsåge den
där bedrivna verkstadsrörelsen, av tidigare utredningar ansetts behäftade
med allvarliga olägenheter ifråga om organisationen. Ett studium av de
organisationsförslag, som framlagts av tidigare utredningar, visade, att åtskilliga
tidigare framhållna organisatoriska olägenheter ifråga örn örlogsvarven
alltjämt kvarstode. För att dessa olägenheter skulle kumla undanröjas,
borde örlogsvarvens verkstäder i lämplig omfattning förlänas sådan
organisation och driftform, att de kunde såväl tekniskt som ekonomiskt
drivas i huvudsak efter samma principer som den privata varvsindustrien.
I samband härmed förelåge möjlighet till vidtagande av erforderliga rationaliseringsåtgärder
även ifråga örn sådan verksamhet inom örlogsvarven,
som icke vöre verkstadsrörelse, varigenom större effektivitet i förvaltningsarbetet
kunde ernås. För vinnande av dessa syften borde de nuvarande
örlogsvarvens verkstäder i lämplig utsträckning sammanföras och givas en
organisationsform, som i möjligaste mån anslöte sig till den vid statlig affärsdrift
förekommande typen.
Örlogsvarvsutredningen har funnit det önskvärt, att verkstadsrörelsen erhölle
en i möjligaste män självständig ställning för att därigenom skapa de
bästa förutsättningar för en rationell drift. Utredningen har emellertid ansett
skäl föreligga för en enhetlig ledning av örlogsvarvet i dess helhet. Utredningen
har inriktat sig på att finna en organisationsform, som skulle ställa
verkstadsrörelsen under samma ledning som örlogsvarvet i övrigt men samtidigt
skänka möjlighet till genomförandet av önskvärd rationalisering av
verkstadsdriften.
Statsutskottets utlåtande nr 176.
3
örlogsvarvsutredningen har sålunda föreslagit, att verksamheten vid varu
dera örlogsvarvet skulle bibehållas under en gemensam chef -— lämpligen
benämnd varvsdirektör — vilken skulle vara marinförvaltningens representant
på platsen, men att verksamheten skulle uppdelas i två principiellt skilda
delar, en beställande, kontrollerande och förrådsförvaltande del samt en del
för det verkstadsmässiga utförandet av arbetena.
Utredningen har vidare föreslagit, att till verkstadsrörelsen skulle hänföras
dels sådana arbetsavdelningar vid varven, som bedreve verkstadsdrift eller
i nämnvärd utsträckning vore försedda med arbetsmaskiner, dels även i
princip den s. k. serviceverksamheten. Till verkstadsrörelsen borde däremot
bland annat icke föras sådana arbetsavdelningar, som handhade sprängämnen,
laddade ammunitionseffekter o. dyl. Serviceverksamheten och den egentliga
verkstadsdriften borde för ett ändamålsenligt utnyttjande av anläggningar
och personal i möjligaste mån ställas under gemensam ledning. Härigenom
vunnes jämväl fördelen, att all kollektivavtalsanställd personal kunde hänföras
till verkstäderna. Endast i särskilda fall borde undantag härifrån förekomma.
I de speciella fall, där kollektivavtalsanställd personal bleve erforderlig
utanför verkstäderna, skulle den ställas till förfogande på stående eller
tillfällig rekvisition.
1943 års utredning har i likhet med 1941 års kommitté ansett, att örlogsvarven
borde organiseras såsom affärsdrivande verk. Utredningen har
emellertid därvid gått ett steg längre och även föreslagit, alt verksamheten
skulle redovisas över särskilda kapitalfonder på samma sätt som avsetts
beträffande försvarets fabriksverk.
Utredningen har i betänkandet behandlat de varvsorganisatoriska spörsmålen
endast såvitt avser Stockholms och Karlskrona örlogsvarv. Utredningen
har emellertid ansett, att nu framlagt förslag ifråga örn Stockholms
och Karlskrona örlogsvarv med fördel läte sig genomföra även ifråga örn
Göteborgs örlogsvarv.
Verkstadsrörelsens organisation.
Verkstäderna skulle enligt utredningens förslag stå under chefskap av en
verkstadsdirektör, på vilken borde ställas samma krav som på en civil industrichef
i liknande verksamhet. Såsom närmaste man skulle han till sitt förfogande
lia en överingenjör. Under verkstadsdirektören skulle handläggas
kamerala och därmed sammanhängande ärenden på etl huvudkontor under
ledning av en verkstadskamrerare. Verksladsdirektören direkt underställda
skulle vidare ritkontoren vid verkstäderna vara.
Som assistenter vid ledningen av arbetena skulle överingenjören, då behov
förelåge, ha nybyggnads- och ombyggnadsingenjörer. Överingenjören direkt
underställda vore vidare en planeringsingenjör, en arbclsstudieingenjör och
4
Statsutskottets utlåtande nr 176.
en driftsingenjör. Under överingenjören skulle arbetet vid de olika verkstäderna
ledas av arbetschefer.
YTid verkstäderna borde kunna utföras arbeten beställda av andra statliga
myndigheter och av enskilda.
Det skulle åligga verkstadsdirektören att i vad på honom ankomme utöva
tillsyn över att verkstädernas arbeten bedreves ekonomiskt och fullt fackmässigt
samt att verkstäderna med därtill hörande områden, byggnader och
materiel hölles i så fullständigt och tidsenligt skick, som genom omtanke
och klok hushållning kunde vinnas.
Flertalet av utredningens ledamöter ha föreslagit, att verkstadsdirektörer
och överingenjörer skulle uppföras, verkstadsdirektören i Stockholm i lönegrad
C.8 (grundlön 16 000 kronor) och verkstadsdirektören i Karlskrona i
lönegrad C 9 (17 000 kronor) samt överingenjören i Stockholm i lönegrad
G 6 (14 000 kronor) och överingenjören i Karlskrona i lönegrad C 7 (15 000
kronor) enligt civila avlöningsreglementet.
Till verkstädernas förfogande borde enligt utredningens mening ställas
befintliga, för rörelsens bedrivande behövliga fastigheter med byggnader,
anläggningar och utrustning samt erforderliga medel för deras eventuella
ombyggnad och utvidgning jämte rörelsekapital. Därutöver borde, frånsett
ersättning för beredskapskostnader, i regel inga medelsanvisningar tillföras
verkstäderna, utan samtliga kostnader, som vore förenade med rörelsen,
bestridas av medel, som inflöte för utförda arbeten eller levererad materiel
På angivet sätt skulle även bestridas kostnader för bland annat pensioner,
försäkringar o. dyl. Verkstäderna borde genom årliga avsättningar upplägga
anskaffnings- och reparationsfonder för anläggningar och maskinutrustning,
vilka fonder skulle disponeras enligt de direktiv, som komme att fastställas
av Kungl. Majit. Slutligen-borde rörelsen påföras räntekostnader för
kapitalinvesteringar. Den kontroll av rörelsen, som möjliggjordes genom
rättvisande självkostnadsberäkningar, utgjorde en av förutsättningarna för
att ledningen av verkstäderna skulle kunna genomföra en rationell drift.
För tillgodoseendet av beredskapsintressena måste verkstäderna — enligt
vad utredningen vidare framhållit — i viss mån överdimensioneras i form
av dels i förhållande till fredsdriften för stor och dyrbar anläggning, dels
för stor personalorganisation. I fråga om sättet för bestridande av dessa kostnader
borde följas samma principer, som kunde komma att fastställas för
försvarets fabriksstyrelse underställda fabriker.
Organisationen av örlogsvarvens militärtekniska delar.
Utredningen har förordat, att de efter utbrytandet av verkstadsorganisationen
kvarvarande delarna av artilleri-, torped- och mindepartementen vid
örlogsvarven skulle sammanslås till en avdelning benämnd vapenavdelningen,
med en kommendör såsom chef. Till denna avdelning borde en
-
Statsutskottets utlåtande nr 176.
5
ligt utredningens mening även hänföras återstående del av det nuvarande
ekipagedepartementet. Vapenavdelningen borde uppdelas i sektioner, unL
derställda chefer, som var och en vore fackman i fråga örn visst slag av materiel.
För handläggning av frågor om skrov, maskineri, elektrisk och teleteknisk
materiel borde vidare i örlogsvarvens militärtekniska del ingå en fartygsavdelning,
indelad i däremot svarande sektioner och underställd en marin1
direktör.
Till fullständigande av varvsorganisationen och för ernående i möjligaste
mån av överensstämmelse med marinförvaltningens organisation borde slutligen
i örlogsvarven ingå även en intendenturavdelning.
Vad beträffar byggnadsärenden har utredningen erinrat, att sådana för
närvarande i Karlskrona handlades av två myndigheter, nämligen kustartilleri
försvarets fortifikationsförvaltning och det under varvschefen lydande
byggnadsdepartementet. Då dessa organ i stor utsträckning handlade ärenden
av samma slag, syntes det lämpligt att koncentrera all likartad verksamhet
till ett organ. Lämpligen borde handläggningen av samtliga dessa ärenden
på platsen koncentreras till en central myndighet, nämligen marindistriktschefen,
under vilken sålunda borde ställas ett förvaltningsorgan för handläggningen
av fortifikations- och byggnadsärenden. Centraliseringen av hithörande
ärenden syntes med fördel kunna genomföras oavsett den framtida
utformningen av den föreslagna för försvaret gemensamma fortifikationsoch
byggnadsförvaltningen.
De nämnda avdelningarna, som, var och en i vad på densamma ankomme,
skulle handlägga ärenden rörande beredskapen, skulle planera och beställä
hos verkstäderna de arbeten, som erfordrades för reparation, underhåll och
utrustning av den flytande materielen ävensom för nybyggnader, samt vara
kontrollerande och godkännande organ vid mottagandet av leveranserna. I
örlogsvarvet skulle ingå en planeringsgrupp med uppgift att i god tid planera
arbetena på fartygen.
Efter den nya organisationens införande borde kostnaderna för all ickeordinarie
personal, som ej tillhörde verkstäderna, bestridas av till varvsdirektörens
förfogande ställda avlöningsanslag av förslagsanslags natur och
sålunda icke från omkostnadstitlar. Andra icke produktiva kostnader borde
likaledes bestridas direkt av anslagsmedel.
Chefskapet för örloysvarveii.
Ledningen av vartdera örlogsvarvet skulle enligt utredningens förslag utövas
av en varvsdireklör. Denne skulle ha att med biträde av militär och
teknisk sakkunskap övervaka, att varvets uppgifter såsom utrustnings-, reparations-
och underhållscentral för marindistriktet tilldelade fartyg i fred,
vid mobilisering och under krigsförhållanden bleve fyllda. Beslutanderätten
6
Statsutskottets utlåtande nr 176.
i förvaltningsärenden borde i största möjliga utsträckning delegeras till de
underlydande organen i enlighet med därom givna föreskrifter.
Enär den av varvsdirektören utövade verksamheten i det väsentliga vore
av administrativ och teknisk-industriell karaktär, förelåge icke någon anledning
att tilldela honom militär tjänsteställning utan befattningen som varvsdirektör
borde vara civil. För erhållande av största möjliga rekryteringsbas
för befattningen ifråga borde emellertid densamma kunna rekryteras icke
blott från civila utan även från civilmilitära och militära personalkategorier.
Utredningen har föreslagit, att varvsdirektörerna i Stockholm och Karlskrona
skulle tillerkännas löneförmåner, motsvarande dem, som tillkomma
befattningshavare i lönegrad G 10 (grundlön 18 000 kronor) respektive C 11
(grundlön 19 000 kronor). Dessa förmåner förutsattes kunna utgå, oavsett
huruvida varvsdirektören rekryterats från civila, civilmilitära eller militära
personalgrupper.
Mot örlogsvarvsutredningens uttalanden angående löneställningen lia två
ledamöter anfört avvikande mening under framhållande, att ifrågavarande
befattningshavare borde uppföras i lönegrad C 13 (22 000 kronor) respektive
C 14 (24 000 kronor).
Vidare har en ledamot anfört avvikande mening mot de av utredningens
majoritet gjorda uttalandena angående varvsdirektörens civila tjänsteställning
m. m. Chefen för örlogsvarvet borde vara sjöofficer med erfarenhet
från marinens förvaltningsverksamhet och helst även från civil industriell
verksamhet. För vidgande av rekryteringsbasen och förbättrande av mariningenjörernas
rekryteringsmöjligheter har reservanten ansett det dock vara
möjligt, att jämväl mariningenjörer med motsvarande erfarenhet borde kunna
komma ifråga för befattningen.
Förrådsverksamh e t en.
Utredningen har framhållit, att från reservinventarieförråden intendenturmaterielen
borde avskiljas och såsom ett särskilt reservförråd för intendenturmateriel
läggas under chefen för intendenturavdelningen. I övrigt borde
de nämnda förråden alltefter sin art underställas vapen-, fartygs- och intendenturavdelningarna.
De nuvarande radioutredningsförråden borde underställas
den teletekniska sektionen å fartygsavdelningen. De nu befintliga
kol- och oljeförråden borde såsom drivmedelsförråd underställas chefen för
intendentursektionen. De övriga materialförråden borde sammanslås till ett
enda centralförråd, förlagt under verkstäderna.
Upphandlingsverksamheten.
Handläggningen äv upphandlingsärenden borde enligt utredningens mening
för örlogsvarvet i dess helhet koncentreras till en upphandlingscentral
under en inköpschef hos verkstäderna.
Beslut i dessa ärenden skulle meddelas av varvsdirektören respektive verk
-
Statsutskottets utlåtande nr 176.
7
stadsdirektören, envar i vad på honom ankomme, eller av den, till vilken
beslutanderätten delegerats.
Lokalfrågor.
Utredningen har vidare framhållit, att ifråga örn verkstäderna i såväl
Karlskrona som Stockholm den centrala tekniska och administrativa ledningen
borde koncentreras till lokalerna för de nuvarande ingenjördepartementen,
vilka lokaler syntes bli tillfyllest. Den lokala tekniska ledningen åter
borde förläggas till respektive ingenjörers arbetsplatser.
Beträffande örlogsvarven i övrigt borde enligt utredningens mening en
koncentration av de ledande förvaltningsorganen företagas och dessa inrymmas
i en central förvaltningsbyggnad. Ny- eller ombyggnadsarbeten syntes
i viss utsträckning bliva erforderliga.
Kostnadsfrågor.
Utredningen har framhållit, att en detaljerad kostnadsberäkning för den
föreslagna organisationen icke kunde utföras, förrän organisationen utarbetats
i detalj. Genomförandet av föreliggande organisationsförslag syntes
emellertid medföra en icke obetydlig besparing ifråga örn administrativ
personal för den tekniska driften. Även för den övriga delen av örlogsvar - vets verksamhet måste enligt utredningens mening den föreslagna centraliseringen
medföra vissa personalbesparingar. Vidare uppstode inom den nya
organisationen givetvis besparingar i form av bättre utnyttjande av tillgängliga
maskinparker, vilket medförde en minskning av anläggningskapitalets
storlek med därav följande minskade ränteutgifter.
Beträffande lokalfrågorna syntes en av marinförvaltningen ifrågasatt utvidgning
av utrymmena för verkstadsrörelsen i Karlskrona kunna anstå tills
vidare och därmed även tillgodoseendet av i samband därmed anmält behov
av nya kontorslokaler för ingenjördepartementet.
Kostnaderna för den ifrågasatta förvalt ningsbyggna den vid varvet i Karlskrona
syntes kunna uppskattas till 530 000 kronor eller, därest ett större alternativ
genomfördes, till 670 000 kronor. Vad anginge Stockholms örlogsvarv
beräknades kostnaderna för den föreslagna förvaltningsbyggnaden komma
att belöpa sig till omkring 450 000 kronor.
Flyttnings- m. fl. tillfälliga omkostnader i samband med övergången till
den nya organisationen syntes icke vara av den storleksordning, att hänsyn
behövde tagas till desamma under förutsättning, att övergången till den
nya organisationen planerades med omsorg och successivt genomfördes.
Yttranden.
Över utredningens förslag lia efter remiss yttranden avgivits av vederbörliga
myndigheter oell berörda personalorganisationer. Härutinnan torde
8
Statsutskottets utlåtande nr 176.
få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 21—34). Här må emellertid framhållas,
att i fråga om tidpunkten för genomförandet av
den föreslagna organisationen marinförvaltningen erinrat, att utredningen
icke gjort något uttalande härom. I de av de underlydande myndigheterna
avgivna remissutlåtandena hade med särskild styrka framhållits, att
omorganisationen borde uppskjutas till dess normala fredsförhållanden åter
inträtt. Givetvis borde stor försiktighet iakttagas. Det vore emellertid angeläget,
att det sedan många år föreliggande kravet på en omorganisation snarast
möjligt bleve tillgodosett. Det borde därför undersökas, i vad mån reformen
kunde ske redan nu. Det vore icke uteslutet att under den närmaste tiden
genomföra en centralisering av verkstäderna och som följd därav organisera
den övriga delen av varvet såsom ett planerande, rekvirerande och kontrollerande
organ, allt enligt utredningens huvudlinjer. En sådan reform syntes,
örn erforderlig försiktighet iakttoges, kunna genomföras utan att varven
stördes i fullgörandet av dem nu påvilande uppgifter. Det vore nämligen här
ej fråga örn något sönderbrytande av den nuvarande organisationen utan
endast om en omgruppering av arbetsfördelning och ansvar. Vissa detaljer,
såsom skrittväxling inom varven, berörande varvens interna organisation,
syntes jämväl i många avseenden vara av beskaffenhet att kunna
genomföras omedelbart. I anslutning till det anförda har marinförvaltningen
hemställt, att Kungl. Majit måtte dels avlåta förslag till riksdagen, att örlogsvarven
skulle från och med tidpunkt som av Kungl. Majit finge bestämmas,
organiseras efter i huvudsak det av 1943 års utredning framlagda förslaget
med däri av marinförvaltningen föreslagna jämkningar, dels ock uppdraga
åt marinförvaltningen att vidtaga de förberedande åtgärder, som prövades
erforderliga för organisationens genomförande, samt att lill Kungl. Majit
inkomma med de framställningar och medelsäskanden, som vore därav betingade.
Departementschefen.
Departementschefen har framhållit, bland annat, att de mest betydande
brister, som vidlåda den nuvarande varvsorganisalionen, enligt hans mening
vore att hänföra till verkstadsrörelsen. Förefintligheten av dessa brister
hade också från skilda håll vitsordats. Vissa remissmyndigheter hade emellertid
ansett, att det för avhjälpande av dem vore tillfyllest att beträda de
partiella reformernas väg. Departementschefen hade för sin del kommit
till den uppfattningen, att en mera genomgripande omläggning av verksamheten
på förevarande område icke längre borde uppskjutas. Avgörande för
ståndpunktstagandet hade främst varit önskemålet alt så långt det är möjligt
ställa verkstadsrörelsen under enhetlig, tekniskt sakkunnig ledning och
strävan att nå fram till en klarare uppfattning om den ekonomiska sidan
av denna rörelse såsom en utgångspunkt för rationaliseringsåtjärder.
Statsutskottets utlåtande nr 176.
9
Med erinran, att samtliga utredningar, som under senare år behandlat
hithörande frågor, ansett, att örlogsvarven eller i varje fall den vid dem hedrivna
verkstadsrörelsen borde erhålla en i ekonomiskt hänseende relativt
fristående ställning gentemot budgeten, ävensom, efter vad bolagsutredningen
och de båda örlogsvarvsutredningama anfört rörande organisationsformen
det syntes vara klarlagt, att bolagsformen icke borde komma
ifråga för örlogsvarvens vidkommande, har departementschefen med vissa
reservationer anslutit sig till den uppfattning, varåt såväl 1941 års kommittéförslag
och verkstadsnämndens överarbetning därav som 1943 års förslag
rörande varvsorganisationen givit uttryck och som innebär, att den vid örlogsvarven
bedrivna verkstadsrörelsen skall organiseras såsom statlig affärsdrift.
I fråga om varvens ledning har departementschefen funnit åtskilliga skäl
tala för en gemensam ledning på platsen i fråga om de olika huvuddelarna
av verksamheten inom varven.
Ifråga örn gränsdragningen mellan verkstadsrörelsen och varvens verksamhet
i övrigt har departementschefen i stort sett anslutit sig till det av
1943 års utredning framlagda förslaget och sålunda i princip förordat, att
verkstadsrörelsen skall omfatta i första hand arbetsavdelningar, som utöva
verkstadsdrift eller äro försedda med arbetsmaskiner, samt därutöver jämväl
de nuvarande militära departementens serviceavdelningar, i den mån
arbetet regelmässigt utföres med anlitande av kollektivavtalsanställd personal.
Departementschefen, som förklarat sig utgå från att omorganisationen av
varven i första hand skall avse varven i Stockholm och Karlskrona, har
emellertid räknat med att de principer, som ligga till grund för förslaget,
så långt som möjligt böra bringas i tillämpning även beträffande varvet i
Göteborg.
På grundval av den nu föreliggande utredningen är det enligt departementschefen
icke möjligt eller ens lämpligt att taga ställning till alla enskildheter
i den nya organisationen. Det ståndpunktstagande, som i detta
sammanhang kan komma i fråga, måste få karaktären av ett principavgörande;
den definitiva utformningen av organisationen måste bli beroende
av de erfarenheter, som vinnas under organisationens uppbyggande. För
nästkommande budgetår böra därför icke vidtagas några med omorganisationen
sammanhängande ändringar i personalstaterna, som föranleda krav
på ändrad medelstilldelning. De nya belattningar, som kunna finnas erforderliga
redan under nästa budgetår, torde till en början i avbidan på närmare
erfarenheter böra vara förenade med arvoden, att bestridas fran medel,
som från vederbörliga sakanslag tillföras örlogsvarven.
Vad angår chefskapet för örlogsvarven har departementschefen förklarat
sig väl inse, att det — såsom chefen för marinen framhållit — kan vara av
lutia liff lin nhsäuijins protokoll W,i''i. (> sami. Nr lhi.
10
Statsutskottets utlåtande nr 176.
betydelse, att chefen för ett örlogsvarv tjänstgjort såsom fartygschef, men
att han funnit denna omständighet i och för sig icke vara utslagsgivande.
Det framstår även såsom ett önskemål, framhåller departementschefen, att
varvschefen äger administrativ och teknisk-industriell förfarenhet. Det läge
närmast till hands att anförtro chefskapet åt en officer eller en mariningenjör.
Även en civil tekniker eller industriman syntes kunna ifrågakomma.
Frågan om löneställningen för varvschefema syntes tills vidare höra lämnas
öppen. Det syntes vidare erforderligt, att verkstadsdirektör i förhållande
till varvschefen erhölle en relativt självständig ställning i vad angår verkstadsdriften.
Mot 1943 års utrednings förslag till organisation av verkstadsrörelsen har
departementschefen i huvudsak intet haft att erinra.
I fråga örn löneställningen för verkstadsdirektörerna och överingenjörerna
har departementschefen anslutit sig till utredningens förslag.
Vad angar de militärtekniska delarna av varven har departementschefen
anfört följande.
Vad beträffar de militärtekniska delarna av varven biträder jag utredningens
förslag om inrättande av en fartygsavdelning, avsedd att handhava
den beställande och kontrollerande verksamheten med avseende å fartygens
skrov, maskinerier samt elektriska och teletekniska anläggningar." 1
fråga om vapenavdelningen har från vissa håll tvekan yppats. Sålunda har
ifragasatts, örn en särskild chef för en vapenavdelning vöre erforderlig samt
örn icke denna befattning borde utgå ur organisationen och den nuvarande
indelningen i militära departement bibehållas. För min del finner jag
ändamålsenligt, att frågor om örlogsfartygens bestyckning i olika hänseenden
under varvschefen sammanhållas av en person. Om en sådan anordning
tillämpas, torde åtminstone i vissa fall för befattningarna som sektionschefer
inom vapenavdelningen kunna avses officerare i något lägre
tjänstegrader än de som för närvarande uppehålla chefskapet för motsvarande
varvsdepartement. Inrättandet av en befattning såsom chef för vapenavdelningen
är även såtillvida av betydelse, att en önskvärd avlastning
av detaljarbete från varvschefen till innehavaren av nyssnämnda befattning
kan ske. Jämväl ifråga om intendenturavdelningen har tvekan yppats.
I anslutning till vad marinförvaltningen härom anfört vill jag framhålla,
att chefen för denna avdelning avsetts skola vara kassabeslutande och övertaga
handläggningen av de mera kvalificerade ärendena, till följd varav
varvssekreteraren och varvskamreraren sannolikt icke behöva vara samma
högt kvalificerade tjänstemän som för närvarande. Varvschefen bör vidare
ha möjlighet att även inom det arbetsområde, som avsetts för intendentur - avdelningen, delegera beslutanderätten i samma utsträckning som i förhållande
till övriga avdelningschefer. Beträffande ärenden, som röra varvet
i dess helhet, exempelvis medelsäskanden, arbetsplan samt fördelning av anslag
och anvisningar på avdelningarna m. m., har avdelningen vidare avsetts
skola vara ett sammanhållande organ. Den har vidare avsetts skola
tillhandagå med uppsättande och expediering av avgående skrivelser, uppgifter
och utredningar, erforderliga för övervakning av anslagsbelastning
Statsutskottets utlåtande nr 176.
11
m. ni. Det synes därjämte vara av betydelse, att krigsförberedelsearbetet i
förråden, vilket företett stora brister, får en målsman av tillräcklig skicklighet
och kompetens. Med hänsyn härtill vill jag för min del i princip tillstyrka
förslaget om inrättande av en särskild intendenturavdelning. Det
hör emellertid enligt min mening närmare övervägas, örn ej avdelningen
kan begränsas i förhållande till vad utredningen föreslagit. Vidare bör undersökas,
om det icke på längre sikt kan visa sig lämpligt att exempelvis å
befattningarna såsom varvskamrerare och varvssekreterare placera civila
fackmän. Frågan härom synes lämpligen böra övervägas i samband med
den utredning rörande marinintendenturkårens sammansättning, till vars
igångsättande jag inom den närmaste tiden kommer att begära Kungl.
Maj:ts bemyndigande. Det synes även böra övervägas, örn icke vissa fördelar
kunna vara förenade med att ställa varvskansliet direkt under varvschefen.
1 avbidan på den särskilda utredning rörande fortifikationsförvaltningarnas
inom kustartilleriförsvaren sammansättning och ställning inom orga
nisationen har departementschefen ansett med avgörandet av frågan örn
handläggningen av byggnadsfrågor^ vid varven böra tills vidare anstå.
Vrad angår förråds verksamheten har departementschefen i stort sett anslutit
sig till utredningens förslag.
Vidkommande de av 1943 års utredning berörda lokalfrågorna har departementschefen
— under hänvisning till att marinförvaltningen förklarat
sig vilja intaga en avvaktande ställning till spörsmålet örn uppförande av
gemensamma förvaltningsbyggnader åtminstone av den storleksordning,
som utredningen tänkt sig — förklarat att han icke vore beredd att nu taga
ställning till frågan härom. Med avgörandet av detta spörsmål borde få anstå
i avbidan på den närmare utredning, som marinförvaltningen förebådat.
Beti äflande kostnaderna för den nya varvsorganisationen samt redovisningen
av verkstädernas tillgångar m. m. har departementschefen anfört
följande.
I fråga örn kostnaderna för den nya varvsorganisationen har 1943 års
utredning ansett det icke vara möjligt att utföra en detaljerad kostnadsberäkning,
förrän organisationen utarbetats i detalj, varmed enligt utredningens
mening borde anstå till dess principbeslut angående organisationen
fattats samt de blivande varvs- och verkstadsdirektörerna utsetts. Utredningen
har emellertid gjort vissa schematiska jämförelser mellan den
föreslagna och den nu gällande organisationen i syfte att belysa förslagets
ekonomiska konsekvenser. Utredningen har kommit till den uppfattningen,
att genom den centralisering av ledningen av verkstadsdriften, som
förslaget innebär, en icke obetydlig besparing i fråga om administrativ
personal för den tekniska driften skulle möjliggöras. Även för den övriga
delen av örlogsvarvens verksamhet skulle enligt utredningens mening den
föreslagna centraliseringen medföra vissa personalbesparingar, sammanhängande
med alt den nuvarande diarieföringen liksom åtskilliga andra
med expedilionstjönsten förenade arbeten komme att väsentligt (brenk
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 176.
las. Då lönekostnaderna för den administrativa personalen för närvarande
vid varven uppginge till högst avsevärda belopp komme, enligt vad utredningen
framhållit, även en procentuellt obetydlig personalminskning att
medföra avsevärda årliga besparingar i avlöningskostnader och andra utgifter.
Enligt utredningens mening skulle vidare inom den nya organisationen
uppkomma besparingar sammanhängande med ett bättre utnyttjande
av tillgängliga maskinparker.
Med hänsyn till vad 1943 års utredning sålunda anfört anser jag mig
kunna räkna med att ett genomförande av den föreslagna omorganisationen
kommer att medföra vissa besparingar, ehuru dessa äro svåra att på förhand
till beloppet uppskatta. Det väsentliga i reformen är emellertid enligt
min mening att verksamheten effektiviseras och rationaliseras. Jag förutsätter
dock att övergången till den nya organisationen skall ske med iakttagande
av tillbörlig försiktighet. Självfallet bör den nuvarande personalen, så
långt detta är möjligt, utnyttjas även i den nya organisationen.
De mål, man velat uppnå genom att giva örlogsvarvens verkstadsorganisationer
ställning såsom affärsdrivande, komma säkerligen inom närmare
räckhåll, örn redovisningen av verkstädernas tillgångar, inkomster
och utgifter regleras över särskilda kapitalfonder. Konstruktionen av sådana
fonder kan emellertid ordnas efter flera olika alternativ. Sålunda är
det hittills icke utrett, huruvida och i så fall i vilken omfattning örlogsvarvens
å fastighetsfonden redan nu redovisade anläggningsvärden böra
överföras till dessa nya fonder. I detta avseende står det förslag, som framlagts
av 1940 års sakkunniga för utredning av frågan om fjärde huvudtitelns
uppställning — enligt vilket utnyttjade anläggningsvärden skulle
kvarstå å fastighetsfonden, som härför skulle erhålla ersättning i form av
hyra från örlogsvarven — alltjämt öppet. Vare sig en sådan varvsfond redovisar
fastighetsvärdena eller förhyr deni av fastighetsfonden, kommer
varvens verkstadsrörelse att belastas med de kostnader för dessa fastigheter,
som nu täckas av det å fjärde huvudtiteln uppförda ersältningsanslaget,
d. v. s. underhåll, avsättning till värdeminskningskonto och ränta å investerat
kapital. Dessa kostnader skulle i så fall i den mån de avse för varvsrörelsen
utnyttjade anläggningar övervältras från ersättningsanslagen lili
örlogsvarvens driftstitlar och därmed indirekt komma att belasta sakanslagen.
Detta förutsätter en omräkning av dessa anslag, för vars utförande underlag
ännu saknas.
1 samband därmed uppkomma även andra hittills icke utredda spörsmål
rörande eventuell överflyttning till verkstadsdriften av kostnader för vissa
avlöningar samt redovisning av beredskapskostnader m. m. Därvid bör
även övervägas, i vilken omfattning systemet med grundavskrivning från
särskilda anslag å driftbudgeten bör tillämpas vid ny kapitalinvestering,
särskilt med hänsyn till investeringar av beredskapskaraktär.
Även örn jag kan ansluta mig till den av 1943 års utredning uttalade uppfattningen,
att uppläggandet av särskilda fonder för örlogsvarven skulle
medföra fördelar i flera avseenden, är jag av nu angivna skäl icke beredd
alt taga slutlig ställning till dessa spörsmål. De frågor, som äro förknippade
med en dylik fondbildning, torde framdeles få föreläggas riksdagen.
1 fråga örn tidpunkten för genomförandet av den föreslagna omorganisationen
har departementschefen anfört följande.
Statsutskottets utlåtande nr 17(i.
13
Givetvis vöre det av största värde, om befattningarna såsom verkstadsdirektör
kunde tillsättas i samband med detaljplaneringen av organisationen.
Med hänsyn till nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden kan emellertid
icke med säkerhet påräknas att inom den närmaste tiden erhålla kvalificerade
sökande till nämnda befattningar. Det torde därför bliva erforderligt
att vid omorganisationen i möjligaste mån utnyttja den personal,
som för närvarande finnes tillgänglig, med förstärkning genom nyanställning
av viss personal i mindre omfattning. Till en början synes anställning
böra ske av personer, som, örn de visa sig lämpliga, skulle kunna erhålla
de blivande befattningarna såsom överingenjör. Anställning bör tills vidare
ske genom kontrakt mot lön, som ungefärligen motsvarar de belopp, vilka
i del föregående föreslagits för fäst anställda överingenjörer. Till dessa
befattningshavares förfogande bör därjämte ställas biträden specialiserade
på planering, verkstadsbokföring o. dyl.
Det skulle åligga överingenjörerna vid örlogsvarven afl enligt direktiv
från marinförvaltningen detaljplanera den nya organisationen. På överingenjörerna
skulle ankomma att uppgöra generalplaner över samtliga verkstäder
inom ett varv samt deras användning i den nya organisationen, så att
en rationell fördelning av arbetet ernås, ävensom att uppgöra planer, hur arbetsstudier,
ackordsättning, maskininköp och arbetsledning skola kunna på
bästa sätt samordnas. Om anställning mot arvode av överingenjörer kan
ske omkring den 1 juli 1944, borde detaljplan för den centrala verkstadsrörelsens
organisation kunna vara utarbetad till omkring den 1 april 1945.
Parallellt med planeringen av den centrala verkstadsrörelsen bör liknande
planering enligt direktiv från marinförvaltningen verkställas rörande organisationen
av de militärtekniska avdelningarna. Omkring den 1 oktober
1944 bör den interna planeringen inom den blivande vapenavdelningen påbörjas
under ledning av en erfaren regementsofficer vid flottan. Ungefär
samtidigt bör planering av det blivande intendenturorganet påbörjas. Mobiliseringsingenjören
på ingenjördepartementet bör likaledes under hösten
1944 börja uppgöra planering beträffande utformningen av den blivande
fartygsavdelningen. Han bör därvid få förutsätta, att vissa å verkstäderna
ira tjänstgörande ingenjörskrafter skola övergå till den blivande fartygsavdelningen.
Under förutsättning att planeringsverksamheten bedrives rationellt torde
det bliva möjligt att omkring den 1 juli 1945 genomföra själva omorganisationen.
Tidpunkten den 1 juli är vald med hänsyn till att de egentliga vårrustningarna
beräknas vara avslutade omkring den 1 april och att personalen
sålunda skulle ha tre månader på sig för att närmare orientera sig beträffande
arbetsuppgifter m. m. ävensom med beaktande av att nytt budgetår
börjar den 1 juli. Vid övergången till den nya organisationen bör all
verkstadsbokföring vara centraliserad till verkstädernas huvudkontor och
den budgettekniska redovisningen vara centraliserad till varvskamreraren.
Parallellt med planeringsarbetets bedrivande böra preliminära förvaltningsföreskrifter
utarbetas.
Från och med den 1 juli 1945 skulle cheferna flir de militärtekniska avdelningarna
börja utfärdande av beställningar till verkstäderna, som före
denna tidpunkt böra lia närmare överblickat sina verkliga självkostnader.
Genom ett sådant tillvägagångssätt som det nu skisserade synes en sådan
övergång till den nya organisationen kunna ernås, att tillfällig nedgång i
14
Statsutskottets utlåtande nr 176.
varvsrörelsens effektivitet, icke behöver befaras. Genom att redan befintlig
personal inom olika grader i största möjliga utsträckning utnyttjas och
egentligen endast en omgruppering av personalen äger rum, synas icke några
invecklade anställningsproblem behöva uppstå. Nu gällande anställningsformer
kunna sålunda tills vidare bibehållas. Givetvis kan dock visa sig påkallat
att även i vissa lägre ledande befattningar tillföra helt ny arbetskraft.
Departementschefen — som ansett självfallet, att det vid utarbetandet
av den nya organisationens detaljer kan visa sig lämpligt att vidtaga vissa
jämkningar i organisationen sådan den nu förelägges riksdagen, och som
förutsatt, att Kungl. Maj:t skall äga vid förslagets genomförande vidtaga
de jämkningar däri, som kunna visa sig erforderliga eller önskvärda, och
att Kungl. Maj:t skall äga slutligt bestämma tidpunkten för övergången —
har till slut sammanfattat det nu framlagda förslagets huvuddrag i följande
punkter.
1. Örlogsvarven i Karlskrona och Stockholm organiseras på dels en verkstadsavdelning,
dels ock tre militärtekniska avdelningar, nämligen en vapenavdelning,
en fartygsavdelning och en intendenturavdelning.
2. Vartdera av nämnda två varv ställes under enhetlig ledning.
3. Verkstadsavdelningen ställes under ledning av kvalificerade tekniker.
4. Till verkstadsavdelningen hänföras dels arbetsavdelningar, som utöva
verkstadsdrift eller äro försedda med arbetsmaskiner, dels ock de nuvarande
militära departementens serviceavdelningar, i den mån dessas arbete
regelmässigt utföres med anlitande av kollektivavtalsanställd personal. Civil
personal, som i speciella fall erfordras i de militärtekniska avdelningarnas
verksamhet, skall av verkstadsavdelningen på rekvisition ställas till
förfogande.
5. Verkstadsavdelningen får särskild bokföring, varigenom underlag skapas
för en rättvisande självkostnadsberäkning.
6. En rationalisering sker jämväl inom de militärtekniska avdelningarna,
bland annat genom sammanförande av vissa av de nuvarande varvsdepartementen
till en avdelning och genom omgruppering av förråden.
7. Frågan om redovisning av verkstadsrörelsens tillgångar, inkomster
och utgifter över särskilda kapitalfonder samt därmed sammanhängande
spörsmål underställas framdeles riksdagen.
8. Detaljplaneringen i övrigt av den nya organisationen skall i stort sett
sike i den ordning, som i det föregående närmare angivits. Samtidigt därmed
överväges, i vad mån principerna för omorganisationen kunna bringas
i tillämpning även beträffande örlogsvarvet i Göteborg.
Statsutskottets utlåtande nr 176.
15
Frågan om övergång lill ny organisation av örlogsvarven har sedan länge utskottet.
slått på dagordningen Utredningar, som tidigare vid olika tillfällen verkställts
rörande detta spörsmål, hava påvisat allvarliga olägenheter. Åtskilliga
av dessa synas, såsom 1943 års örlogsvarvsutredning framhållit, alltjämt
kvarstå. Det måste enligt utskottets mening framstå som önskvärt att
söka komma till rätta med dessa förhållanden i den mån så kan ske utan
att eftersätta varvens väsentliga uppgift, att uppehålla marinens stridsberedskap.
Härutinnan synes ett genomförande av det av Kungl. Majit på
grundval av örlogsvarvsutredningens betänkande framlagda förslaget till
omorganisation av verksamheten vid örlogsvarven komma att medföra väsentliga
förbättringar i olika hänseenden. Därigenom kommer den nuvarande
splittringen av verkstadsrörelsen att undvikas och önskvärd koncentration
av verksamheten inom den militärtekniska delen av varven att ernås.
Genom verksamhetens uppdelning på sätt som föreslagits blir det möjligt
att tillgodose önskemålet att ett och samma organ icke skall handhava
både tillverkning och kontroll. Den föreslagna organisationen synes bereda
större möjlighet flir rationaliseringssträvanden i fråga örn den egentliga
varvsdriften under utnyttjande av ingenjörteknisk och ekonomisk sakkunskap.
Det synes vidare icke uteslutet, att man efter omorganisationen
skall kunna nå en jämnare och mer kontinuerlig drift vid varven. Utskottet
finner sig därför i princip böra biträda de riktlinjer, som av departementschefen
uppdragits för varvens omorganisation.
Utskotler finner i likhet med departementschefen, att det icke är möjligt
alt nu taga ställning till alla enskildheter i den nya organisationen, och
att den definitiva utformningen måste bliva beroende av de erfarenheter,
som vinnas under organisationens uppbyggande. Utskottet har icke haft
något ali erinra mot att i avbidan å närmare erfarenheter de nya befattningar,
som kunna linnas erforderliga redan under nästa budgetår, förenas
med arvoden, att utgå av medel som tillföres örlogsvarven från vederbörliga
sakanslag.
Utskottet delar departementschefens åsikt att med avgörandet av frågan
örn handläggningen av byggnadsärenden vid varven bör tills vidare anstå
i avbidan på särskild utredning rörande fortifikationsförvaltningarnas inom
kustartilleriförsvaren sammansättning och ställning. Utskottet utgår härvid
från att byggnadsfrågorna vid varvet tills vidare såsom hittills skola
handläggas av ett varvschefen underställt organ — byggnadsdepartementet
—- och att den personal, som erfordras för byggnadsverksamheten, kommer
alt redovisas vid detta organ.
Vad departementschefen i övrigt anfört i förevarande fråga har icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet, som alltså tillstyrker att en
omorganisation av örlogsvarven kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat, får hemställa,
16
Statsutskottets utlåtande nr 176.
att riksdagen må besluta, att överlogsvarven från och
med den tidpunkt, som av Kungl. Maj:t bestämmes, skola
organiseras efter i huvudsak den plan som av föredragande
departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 mars 1944 angivits.
Stockholm den 6 juni 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Gränebo, Lindström, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Heiding, Karl
Andersson, Boman och Andrén; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Bergström, Persson i Tidaholm, Olsson i Kullenbergstorp, Nilsson i Steneberg, Lindholm,
fru Alvén, herrar Åkerström och Onsjö.
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1944
441933
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:384 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av örlogsvarven. s. 14 i texten