Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till uppförande m. m. av anstalter för bildbara sinnesslöa.

1944-06-13 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:191, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till uppförande m. m. av anstalter för bildbara sinnesslöa.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

13

Nr 191.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag

till uppförande m. m. av anstalter för bildbara

sinnesslöa.

(3:e avd.)

I propositionen nr 206 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 mars 1944, föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade grunder

för statsbidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara

sinnesslöa, att tillämpas från och med den 1 juli 1944, dels ock till Uppförande

eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa för budgetåret

1944/45 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 205 till innevarande års riksdag framlagt

förslag till lagstiftning angående undervisning och vård av bildbara

sinnesslöa. Propositionen bygger på ett av tillkallade sakkunniga den 21 april

1943 avgivet betänkande angående sinnesslövårdens organisation (SOU 1943:

29) och innebär i huvudsak, att särskild skolplikt skall införas för bildbara

sinnesslöa barn samt att landsting och städer utanför landsting skola anordna

erforderliga anstalter ävensom i övrigt handhava den för ändamålet nödvändiga

organisationen.

De sakkunniga hava i anslutning till sitt förslag i nu nämnda hänseende

förordat, bland annat, att staten skall lämna bidrag till erforderliga ny- och

ombyggnader samt övertaga kostnaderna för lärarpersonalens avlöning, för

vilka ändamål statsbidrag hittills icke utgått. Sistnämnda spörsmål ha de

sakkunniga upptagit till närmare behandling i ett särskilt, den 19 juli 1943

avgivet betänkande (SOU 1943:33).

En redogörelse för den befintliga anstaltsorganisationen

och de sakkunnigas förslag till utbyggnad av densamma har

lämnats i förenämnda lagproposition (s. 13—24). Här må endast erinras örn

följande.

Enligt sakkunnigförslaget skall för ett eller flera sjukvårdsområden gemensamt

finnas en centralanstalt, omfattande skolhem med sinnesslöskola för

barn i skolåldern samt, om möjligt, dessutom vårdhem för sinnesslöa barn

intill 16 års ålder (upptagningshem) och arbetshem för elever, som avslutat

sin skolgång och icke lämpligen kunna utackorderas i familjevård eller för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 191-

söksutskrivas. Där tillgång finnes till lämpliga enskilda anstalter av ifrågavarande

slag, förutsättas dessa kunna genom samarbete inlemmas i organisationen.

I städer av viss storlek (minst 40 000 invånare) anses behovet av skolplatser

delvis kunna tillgodoses genom inrättande av särskilda externatskolor.

Behovet av nya skolplatser beräknas vid ett fullständigt genomförande av

skolplikten uppgå till omkring 1 255. Av dessa skulle omkring 440 platser

beredas genom ianspråktagande av tvenne paviljonger vid Källshagens sjukhus

i Vänersborg, vilka nu äro belagda med sinnessjuka. De sinnessjuka

skulle i stället beredas plats å ett nytt statligt sinnessjukhus.

Beträffande frågan om statsbidrag för vårdens utbyggande ha de sakkunniga

föreslagit att byggnadsbidrag som tidigare icke utgått inom sinnesslövården,

skall kunna utgå för alla nytillkommande platser, som överstiger

det antal, som svarar mot 0,5 °/o0 av folkmängden inom upptagningsområdet.

I en sammanställning, som bifogats propositionen såsom bilaga, ha de

sakkunniga upptagit det antal platser, till vilka byggnadsbidrag enligt dessa

principer skulle utgå.

Beträffande storleken av byggnadsbidraget lia de sakkunniga föreslagit,

att detta maximeras till 2 000 kr. per plats, ett belopp som före 1939 svarade

mot knappt halva genomsnittliga kostnaden för nybyggnad av sinnesslöanstalten
över

de sakkunnigas betänkande angående sinnesslövårdens organisation

hava yttranden avgivits av medicinalstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,

statskontoret, flertalet landstings förvaltningsutskott och städer utanför

landsting, socialvårdskommittén, 1940 års skolutredning, svenska landstingsförbundet,

svenska stadsförbundet, svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet,

allmänna svenska föreningen för vården om sinnesslöa och fallandesjuka,

föreningen för sinnesslöa barns vård, svenska sinnesslöskolornas

lärarförbund, svenska läkaresällskapet, svenska provinsialläkareföreningen

och svenska psykiatriska föreningen.

Kommunalskatteberedningen har i sitt nyligen avgivna betänkande (SOU

1943: 43) även berört frågan om sinnesslövårdens organisation och finansiering.

Beredningen hyser från sina utgångspunkter närmast den uppfattningen,

att sinnesslövården borde helt förstatligas. Därest huvudmannaskapet

för sinnesslövården ansåges böra åvila landstingen och städerna utanför

landstingen, borde enligt beredningens mening statens bidrag till vården så

ökas, att de i det närmaste täcka kostnaderna för densamma. På de kommunala

enheterna borde allenast vila så stor del av kostnaden, som erfordrades

för att vidmakthålla intresset för sparsamhet vid vårdens handhavande.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Till frågan om huvudmanskapet för sinnesslövården har jag tagit ställning

i samband med min anmälan av förslaget till lag om undervisning och

vård av bildbara sinnesslöa (prop. nr 205). Därvid förordade jag i likhet med

de sakkunniga, att landstingen och städerna utanför landsting skulle i princip

åläggas att ansvara för vården av de bildbara sinnesslöa. Jag anslöt mig

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

15

också i huvudsak till de sakkunnigas förslag angående utbyggnad av den

kommunala sinnesslövården, innebärande att för ett eller flera sjukvårdsområden

gemensamt skulle anordnas en centralanstalt, omfattande skolhem,

upptagningshem för barn och arbetshem, med möjlighet till organiserad samverkan

med befintliga enskilda anstalter på området. I viss utsträckning

skulle behovet av skolplatser kunna tillgodoses genom inrättande av s. k.

externatskolor eller externatplatser i samband med skolhem.

Vid mitt ställningstagande till lagförslaget har jag i likhet med de sakkunniga

utgått från såsom skäligt att staten i väsentligt större utsträckning

än för närvarande lämnar ekonomisk medverkan till vårdens finansiering.

Då det är angeläget, att erforderligt antal platser tillskapas för ett generellt

genomförande snarast möjligt av den föreslagna skolplikten för sinnesslöa

barn, anser jag mig i första hand böra förorda, att huvudmännen — i motsats

till vad hittills varit fallet — skola komma i åtnjutande av statsbidrag

för uppförande eller inrättande av nya platser. Härjämte synes mig starka

skäl tala för att staten lämnar ökat bidrag till de kommunala och de med dem

samorganiserade enskilda sinnesslöanstalternas driftkostnader, inbegripet utgifterna

för lärarpersonalens avlöning.

Vid avvägandet av statsbidragens storlek ha de sakkunniga vad angår bidrag

till inrättande av nya anstalter utgått från den hittills beträffande byggnadsbolag

till sjukvårdsändamål i allmänhet tillämpade hälftenprincipen

och med ledning av byggnadskostnadernas storlek före 1939 förordat ett bidrag

av 2 000 kronor per plats. I fråga om driftkostnaderna-ha de sakkunniga

avsett, att staten i princip skulle bestrida lärarpersonalens hela avlöning,

ävensom föreslagit vissa andra jämkningar i nu gällande bidragsgrunder. Ett

realiserande av dessa förslag skulle i praktiken innebära, att staten skulle

påtaga sig ungefär hälften även av anstalternas totala driftkostnader. Ä andra

sidan har som nämnts kommunalskatteberedningen från sina utgångspunkter

uttalat sig för att, därest icke staten övertoge ansvaret för sinnesslövården

i dess helhet, statsbidragens stoxiek borde beträffande såväl byggande som

drift bestämmas till sådana belopp, att de i det närmaste motsvarade de faktiska

genomsnittskostnaderna. Beredningen har därvid tänkt sig, att bidragen

alltjämt skulle fixeras till visst belopp per plats respektive vårdtagare.

För egen del är jag på de skäl, som kommunalskatteberedningen anfört,

benägen att i stort sett ansluta mig till sistnämnda linje. I enlighet härmed

kommer jag att i det följande föreslå närmare grunder för statens bidrag till

anskaffande av nya platser inom den kommunala sinnesslövården. Beträffande

driftkostnadsbidragen åter äro deras fixerande i viss mån beroende av

det förslag till lönereglering för sinnesslöskolornas lärarpersonal, som de sakkunniga

framlagt. Skolöverstyrelsen har emellertid för sin del funnit tveksamt,

om en lönereglering för ifrågavarande personal nu bör genomföras,

och framhållit bland annat, att behovet av lönereglering för vissa andra

lärargnxpper är än mer trängande. Förslaget synes jämväl tarva kompletterande

utredning beträffande vissa lönegradsplaceringar. Härtill kommer, att

genomförande av generella löneregleringar för andra personalgrupper under

rådande förhållanden ansetts böra anstå. Med hänsyn till vad sålunda anförts

är jag icke beredd att nu framlägga förslag till lönereglering för sinnesslöskolornas

lärarpersonal. Jag anser mig vid sådant förhållande icke heller

böra nu taga ställning till frågan om driftbidragens storlek utan toi-de därmed

böra anstå till nästa års riksdag. Därigenom beredes också tillfälle för

Kungl. Maj:t att på grundval av då inkomna remissyttranden bättre bedöma

konsekvenserna av ett godtagande av kommunalskatteberedningens förslag

i sistnämnda hänseende.

Jag övergår härefter till frågan om byggnadsbidragens närmare utformning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Statsutskottets utlåtande nr 191-

Byggnadsbidrag bör i enlighet med de sakkunnigas förslag principiellt

förbehållas landsting och städer, som icke deltaga i landsting. Den av Stockholms

stad väckta frågan om bidrag för örn- och tillbyggnad av vissa enskilda

anstalter föranleder för närvarande intet annat uttalande från min

sida än att framställningar om dylika bidrag i sådana fall. då särskilda

skäl för bifall föreligga, torde böra underställas riksdagens prövning.

Vissa skäl tala jämväl för de sakkunnigas uppfattning, att bidrag endast

bör utgå för det antal nytillkommande platser, som överstiger 0,5 %o av

folkmängden inom upptagningsområdet. Å andra sidan sakna icke heller

de synpukter, som i landstingsförbundets och en del andra remissyttranden

framförts emot den föreslagna begränsningen, visst berättigande. Ett

studium av den vid propositionen fogade bilagan giver tillika vid handen,

att en dylik begränsning i vissa fall skulle komma att hårt drabba landsting

med svagt skatteunderlag. Jag anser mig därför icke böra tillstyrka de sakkunnigas

förslag i denna del utan förordar, att byggnadsbidrag utgår för

alla nytillkommande anstaltsplatser.

De sakkunniga ha vidare ansett, att byggnadsbidrag icke bör utgå för externatplatser.

Eljest betaras, att externatplatser komma att inrättas i större

utsträckning än sorn i betraktande av deras begränsade uppgift anses önskvärt.

Häremot lia i ett flertal remissyttranden, bland annat av skolöverstyrelsen

och svenska stadsförbundet, rests invändningar under framhållande av

att externatskolorna lör det klientel, för vilket de vore avsedda, vore en fullgod

och billig skolform och att det i varje särskilt läll läge i Kungl. Maj:ts hand

att avgöra, huruvida statsbidrag skulle utgå eller icke. Med hänsyn till det

sålunda anförda och i betraktande av den principiella ståndpunkt till frågan

örn statens medverkan till vårdens finansiering, som jag intagit, finner jag

mig böra lörorda. att statsbidrag må utgå även till inrättande av externatskolor.

Jag förutsätter dock härvid, att frågan om behovet och lämpligheten

av externatplatser i varje särskilt fall göres till föremål för noggrann undersökning

och prövning. Någon rätt till byggnadsbidrag för ändamålet skall

alltså icke föreligga.

Ett fixerande av bidragets storlek erbjuder vissa svårigheter med hänsyn

till de olika uppgifter rörande byggnadskostnad^! per nybyggd plats, som

under utredningens gång framkommit, varierande mellan 4 000 och 10 000

kronor. Då det enligt de sakkunnigas uppfattning icke föreligger anledning

att stimulera huvudmännen till nybyggnader och därmed ej heller att göra

en uppdelning av statsbidraget, alltefter som fråga är om nybyggnad eller

ombyggnad, synes det mig lämpligt att tills vidare bestämma statsbidraget

till 4 000 kronor per plats. Härjämte torde böra gälla, att bidraget i intet fäll

ma överstiga 75 procent av den verkliga kostnaden för platsernas anordnande.

Genom sistnämnda begränsning skulle viss överensstämmelse vinnas med

gällande grunder för statsbidrag till folkskolebyggnader, vilket synes i och

för sig lämpligt, varjämte särskilda bestämmelser för statsbidrag till inrättande

av externatskolor inom sinnesslövården icke torde bli erforderliga.

Statens kostnader för den utbyggnad av landstingens och icke-landstingsstädernas

sinnesslövård, som påkallas av skolpliktens genomförande, torde

enligt dessa grunder kunna uppskattas till i runt tal 3 500 000 kronor.

De nya statsbidragsgrunderna toi''de böra gälla från och med den 1 juli 1944.

med möjlighet för Kungl. Maj:t att, då skäl därtill äro, bevilja bidrag för

anstalter, vilkas uppförande eller inrättande påbörjats men ej avslutats före

denna tidpunkt. För nästa budgetår torde det vara tillfyllest att för ändamålet

avse ett belopp av 200 000 kronor, vilket bör anvisas i form av reservationsanslag

under riksstatens femte huvudtitel.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser

rörande villkoren för statsbidragens utgående.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Wi
-

ll

Kungl. Maj:ts förevarande förslag bygger på den förutsättningen, att landstingen

och städerna utanför landsting skola — i överensstämmelse med ett

i propositionen nr 205 framlagt förslag — i princip åläggas att ansvara för

vården av de bildbara sinnesslöa. Sistnämnda proposition har i nu berörda

avseende godkänts av riksdagen efter förslag av andra lagutskottet (utlåtande

nr 55), som bland annat anfört, att utskottet vid sitt ställningstagande beaktat,

alt Kungl. Maj :t i nu förevarande proposition nr 206 intagit den ståndpunkten,

att huvudparten av kostnaderna för ifrågavarande verksamhet skall

täckas genom statsbidrag.

I förevarande proposition framläggas förslag allenast rörande grunder för

statens bidrag till anskaffande av nya platser inom den kommunala sinnesslövården.

Med frågan om driftbidragens storlek har ansetts böra anstå till

nästa riksdag. Byggnadsbidraget föreslås skola utgå med 4 000 kronor per

nyinrättad plats, dock i intet fall med belopp, överstigande 75 procent av

den verkliga kostnaden för platsernas anordnande.

Statsutskottet tillstyrker de av Kungl. Maj:t föreslagna bidragsgrunderna.

Icke heller har vad i förevarande sammanhang i övrigt anförts och föreslagits

givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna de grunder för statsbidrag till uppförande

eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa, som förordats

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3

mars 1944, att tillämpas från och med den 1 juli 1944,

b) till Uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara

sinnesslöa för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Stockholm den 13 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 189.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sand. Nr 189 -193.

2

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:423 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående statsbidrag till uppförande to. m. av anstalter för bildbara sinnesslöa. s. 2 i texten