Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående elektrifiering av järnvägslinjen Stockholm—Tillberga —Köping.

1944-06-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:196, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående elektrifiering av järnvägslinjen Stockholm—Tillberga —Köping.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

1

Nr 196.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

elektrifiering av järnvägslinjen Stockholm—Tillberga

—Köping.

(4:e avd.)

I propositionen nr 279 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 12 maj

1944, föreslagit riksdagen att å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder,

Statens järnvägar, för budgetåret 1944/45 anvisa dels till Förlag för

lån till Stockholm—Västerås—Bergslagens nya jämvägsaktiebolag för elektrifiering

av linjen Stockholm—Tillberga—Köping ett investeringsanslag av

12 500 000 kronor, dels ock till Ytterligare medel till anläggningar för elektrisk

tågdrift ett investeringsanslag av 1 850 000 kronor.

Innevarande års riksdag har bifallit av Kungl. Maj:t framlagt förslag örn

förvärv av aktiemajoriteten i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya jämvägsaktiebolag

(prop. nr 186, skriv, nr 276).

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 30 mars 1944 framlagt utredning

och förslag örn elektrifiering av bandelen Stockholm (Tomteboda)—Tillberga

—Köping.

Den totala kostnaden för elektrifieringen har styrelsen, vid

1944 års prisförhållanden, beräknat till 28 740 000 kronor. Den beräkningsbara

besparingen i driftkostnaden genom elektrifieringen uppginge till

1 201 000 kronor eller 4,2 procent av den totala anläggningskostnaden. Motsvarande

procenttal för tidigare undersökta linjer utgjorde:

Procent

Varberg—Herrljunga ................ 3,0

Borås—Alvesta ...................... 2,5

Uddevalla—Herrljunga ....... 1,9

Östersund—Storlien .................. 2,3

Karlskronalinjerna .................. 2,2

Järnvägsstyrelsen meddelar beträffande arbetstiden för den avsedda elektrifieringen

av linjen Stockholm—Köping, att elektrifieringen — därest den beslutades

innevarande år — kan beräknas vara genomförd vid årsskiftet 1946/

47, så att elektrisk drift då skulle kunna upptagas. Elektrifieringen kräver enligt

styrelsen en arbetsinsats, uppskattad till cirka 710 000 dagsverken. Dagsverkena

beräknas fördela sig på industri, montage och grovarbete med respektive

430 000, 42 000 och 238 000. Under budgetåret 1944/45 beräknas komma

att uttagas inalles cirka 450 000 dagsverken.

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 6 sami. Nr 196.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 196.

Vad angår materialbehovet har järnvägsstyrelsen meddelat, att för elektrifieringen

beräknas åtgå 4 720 ton järn — exklusive eventuellt erforderligt

järn för Täler och dylikt — 990 ton koppar och 650 ton bly samt att av

den sålunda beräknade kopparförbrukningen cirka 190 ton väntas belöpa sig

på första arbetsåret och cirka 400 ton på vartdera av de båda följande

åren.

Vidare framhåller styrelsen att, örn elektrifieringen i enlighet med nyss

nämnda planläggning utföres under den närmaste treårsperioden, kostnaderna

och därmed medelsbehovet för densamma beräknas fördela sig med

13 000 000, 13 000 000 och 2 740 000 kronor på respektive budgetår. Frånräknas

i det förstnämnda delbeloppet ingående, till 560 000 kronor beräknad

andel av kostnaderna för en ny omformarstation i stockholmstrakten, för

vilken medel böra anvisas under anslagsrubriken Anläggningar för elektrisk

tågdrift, minskas medelsbehovet för budgetåret 1944/45 för Västeråsbanans

del från 13 000 000 till i runt tal 12 500 000 kronor. Härtill kommer ett på

budgetåret 1944/45 belöpande medelsbehov av 1 850 000 kronor för nyssnämnda

omformarstation.

Utlåtanden hava i ärendet avgivits av statens industrikommission, telegrafstyrelsen,

riksräkenskapsverket och chefen för försvarsstaben, vilken sistnämnde

chef emellertid uttalat, att ur försvarssynpunkt linjerna Boden—

Haparanda och Uddevalla—Herrljunga borde elektrifieras tidigare än linjen

Stockholm—Tillberga—Köping.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Vid anmälan av frågan om elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—

Storlien (propositionen 1943: 195) hade jag att taga ståndpunkt till spörsmålet

om elektrifieringsarbetenas omfattning under de närmaste åren. I anslutning

till föreliggande utredning utgick jag därvid från att, även örn elektrifieringsarbetena

begränsades till enbart nämnda linje, förutsättningar skulle

kunna föreligga för att några år framåt bibehålla statens järnvägars elektrifieringsorganisation

vid godtagbar effektivitet ur beredskapssynpunkt. Vid

sådant förhållande och med beaktande såväl av kravet på återhållsamhet

i fråga örn nya kapitalinvesteringar som av rådande knapphet på material

och arbetskraft förordade jag, med avvikelse från järnvägsstyrelsens i ärendet

framlagda förslag, att elektrifieringsarbetena skulle — bortsett från fullföljande

av pågående, numera färdigställda elektrilieringsföretag i Skåne —

tills vidare begränsas till linjen Östersund—Storlien, vilken beräknades kunna

öppnas för elektrisk drift i mitten av år 1946,

Enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit har det nu visat sig vara förenat

med svårigheter att med enbart det år 1943 beslutade elektrifieringsföretaget

utnyttja den till ett minimum reducerade elektrifieringsorganisationen. De begränsningar

i möjligheterna till en rationell arbetsorganisation, som betingas

av klimatförhållandena i Norrland, göra det önskvärt att en komplettering

av arbetsprogrammet med något till sydligare delar av landet förlagt elektrifieringsföretag

kan komma till stånd. Utan en sådan komplettering torde med

hänsyn till nu förebragta omständigheter det hittills beslutade elektrifieringsprogrammet

åtminstone mot slutet av nästkommande år och därefter bliva

för knappt såsom arbetsunderlag för den elektrifieringsorganisation inom

statens järnvägar, vars uppehållande måste anses vara av betydande vikt ur

försvarsberedskapssynpunkt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

3

Då det gällt att bedöma, vilket elektrifieringsföretag som vid en komplettering

av arbetsprogrammet borde i första hand ifrågakomma, har järnvägsstyrelsen

erinrat, att styrelsen år 1943 för sin del föreslagit en elektrifiering

av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla parallellt med elektrifieringen

av linjen Östersund—Storlien samt att 1943 års riksdag uttalat sig

för att förstnämnda linje borde omläggas för elektrisk drift så snart tidsförhållandena

det medgåve. För egen del har jag i riksdagsdebatten om elektrifiering

av linjen Östersund—Storlien anslutit mig till tanken på en turordning

i elektrifieringsarbetena, enligt vilken omläggning till elektrisk drift av

linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla borde komma närmast efter

nu pågående elektrifieringsarbeten. Fråga har sedermera uppkommit örn

elektrifiering inom en relativt nära framtid av linjen Lund—Kävlinge—

Landskrona med bilinjen Landskrona—Billeberga (jfr interpellationssvar i

första kammaren den 15 mars 1944, prot. nr 10, s. 14).

Spörsmålet om elektrifieringsprogrammets inriktning för den närmaste

framtiden har emellertid kommit i ett ändrat läge genom det beslut, som

numera fattats om förstatligande av driften vid de järnvägar, vilka ägas

och drivas av Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag.

Enligt det förslag, som nyligen godkänts av riksdagen, skall staten från och

med den 1 juli 1944 förvärva aktiemajoriteten i nämnda bolag. Vid framläggandet

av detta förslag har förutsatts, att bolagets järnvägar inom en

nära framtid skulle bliva direkt inlemmade i statsbanenätet. Vid sådant förhållande

har järnvägsstyrelsen funnit en elektrifiering av Västeråsbanans

huvudlinjer böra i första hand ifrågakomma. Den utredning, som järnvägsstyrelsen

i ärendet förebragt, har synts styrelsen giva vid handen, att ur de

olika synpunkter, vilka vid elektrifieringsfrågans behandling komma i betraktande,

Västeråsbanans trafikstarkaste bansträckor böra komma i fråga

till elektrifiering framför andra ännu icke elektrifierade järnvägar inom

landet.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att investeringsutredningen i sitt nyligen

avgivna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala

och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU

1944: 12 och 13) ingående behandlat frågan, vilka banelektrifieringsarbeten

som borde upptagas i en dylik reserv att utnyttjas vid en eventuell arbetsmarknadskris

i samband med ett vapenstillestånd. Investeringsutredningen

har därvid uttalat sig för att — sedan frågan örn statsförvärv av Västeråsbanan

syntes komma att lösas inom den närmaste framtiden — elektrifiering

av linjen Stockholm—Tillberga—Köping borde komma i främsta rummet

bland elektrifieringsarbetena. Sedan utredningen erfarit, att järnvägsstyrelsen

avsåge att i vanlig ordning framlägga förslag om påbörjande av elektrifiering

av Västeråsbanan, har utredningen i sina investeringsplaner redovisat detta

företag bland de ordinarie arbetena för budgetåret 1944/45. Såsom investeringsreserv

har utredningen främst upptagit elektrifiering av linjen Lund—

Kävlinge—Landskrona med Landskrona—Billeberga samt påbörjande av

elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla. Med hänsyn

till de speciella arbetsmarknadsförhållandena inom Västernorrlands län har

utredningen vidare såsom investeringsreserv upptagit vissa banförbättringsarbeten

å ostkustbanan nied bilinjer, avsedda såsom förberedelse till en kommande

elektrifiering av nämnda bana.

Då staten enligt de av riksdagen godkända preliminära avtalen från och

med den 1 juli 1944 erhåller bestämmanderätten över Västeråsbanan, anser

jag för egen del starka skäl tala för ali en elektrifiering av den i nämnda

liana ingående huvudlinjen Stockholm—Tillberga—Köping omedelbart kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 196.

mer till stånd. Bland de rationaliseringsåtgärder, för vilka statsförvärvet av

Västeråsbanan öppnar möjlighet, framstår med hänsyn till denna järnvägslinjes

särskilda transportuppgifter en elektrifiering såsom mycket betydelsefull.

Den föreliggande utredningen visar också, att en elektrifiering av ifrågavarande

linje kan väntas giva bättre ekonomiskt utbyte än omläggning till

elektrisk drift av varje annan i statens hand varande, ännu ej elektrifierad

järnvägslinje. Med anledning av vad försvarsstabschefens utlåtande innehåller

beträffande den militära betydelsen av elektrifieringens framförande till

Örebro—Krylbo-banan vill jag erinra, hurusom i propositionen 1944: 186

förutsatts, att elektrifieringen jämväl borde omfatta den trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund tillhöriga sträckan Köping—Frövi samt att järnvägsstyrelsen

härom skulle söka uppnå överenskommelse med nämnda bolag. Järnvägsstyrelsen

har också i sitt förslag beträffande energiförsörjningens ordnande

räknat med en sådan utsträckning av elektrifieringen.

På grund av vad här anförts är jag beredd att i enlighet med järnvägsstyrelsens

förslag tillstyrka en omedelbar elektrifiering av bansträckan Stockholm—Tillberga—Köping,

oavsett den förskjutning i det hittills tänkta elektrifieringsprogrammet,

som härav föranledes.

I likhet med järnvägsstyrelsen och investeringsutredningen anser jag, att

företaget bör upptagas såsom ordinarie arbete att utföras oavsett huruvida

förhållandena påkalla ianspråktagande av arbeten avsedda såsom investeringsreserv

vid en arbetsmarknadskris.

Av industrikommissionens utlåtande framgår, att svårigheter föreligga att

tillgodose det för elektrifieringen föreliggande behovet av vissa metaller,

främst koppar. I viss mån komma metallsvårigheterna att ökas på grund av

det behov av koppar och bly, som för Olektrifieringsarbetets genomförande

uppstår jämväl för vissa kabelanläggningar i och för undanflyttning av

telegrafverkets ledningar. Kommissionen har dock ansett sig kunna tillstyrka

elelctrifieringsföretagets genomförande under förutsättning bland annat, att

koppar för vissa ändamål såväl vid detta företag som för elektrifieringen ar

linjen Östersund—Storlien utbytes mot aluminium, varigenom en minskning

av kopparbehovet inträder. Enligt min mening är här ifrågavarande elektrifieringsföretag

såväl ur järnvägsekonomisk synpunkt som med hänsyn till

försvarsberedskapen av den betydelse, att dess igångsättande bör beslutas oavsett

rådande vanskligheter i materialhänseende. Frågan om möjligheterna att

förbättra kopparförsörjningen är för närvarande föremål för övervägande.

På resultaten av detta övervägande torde få bero, i vad mån den av järnvägsstyrelsen

planerade takten för företagets utförande kan behöva jämkas.

Utskottet. Av utredningen framgår att järnvägslinjen Stockholm—Tillberga—Köping

i fråga om trafikomfattning väl kan mäta sig med statens järnvägars huvudlinjer,

vartill som ytterligare skäl för en elektrifiering talar att den å banan

framförda tunga godstrafiken liksom persontrafiken av förortskaraktär är

särskilt betydande. Med åberopande av vad sålunda och i övrigt i propositionen

anförts får utskottet tillstyrka densamma.

Genom ett beslut om elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping

skulle uppstå en ytterligare förskjutning av elektrifieringen av linjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla.

Såsom av 1943 års riksdag framhållits

får det emellertid bestämt förväntas att så snart tidsförhållandena det

medgiva förslag framlägges örn den elektriska driftens utsträckning jämväl

till nämnda linjer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

5

Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må under statens affärsverksfonder, statens

järnvägar, för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Förlag för lån till Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolag för elektrifiering av linjen

Stockholm—Tillberga—Köping ett investeringsanslag av

12 500 000 kronor;

b) till Ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift

ett investeringsanslag av 1 850 000 kronor.

Stockholm den 13 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Pauli, Gränebo, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström, Karl

Andersson, Gustaf Iwar Anderson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson i Falla, Persson i

Tidaholm, Olsson i Kullenbergstorp, fru Alvén och herr Åkerström.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 0 sami. Nr 196.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av järnvägslinjen Stockholm—Tilli) erga—Köping. s. 4 i texten