Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige jämte i ämnet väckt motion.

1944-06-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:197, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 197.

1

Nr 197.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni .1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till upplysningsverksamhet i utlandet angående

Sverige jämte i ämnet väckt motion.

(lia avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under tredje huvudtiteln (punkt 20

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för

den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att till Upplysningsverksamhet i

utlandet angående Sverige för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 445 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 266, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den

12 maj 1944, med återkallande av ovannämnda i statsverkspropositionen

gjorda framställning, föreslagit riksdagen att till Upplysningsverksamhet i

utlandet angående Sverige för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 529 500

kronor.

Vidare har uti en inom andra kammaren av fru Hanna Rydh Munck af

Rosenschöld och herr I. Sefve väckt motion (II: 548) hemställts, att riksdagen

måtte för särskild upplysningsverksamhet i Latinamerika utöver i Kungl. Maj :ts

proposition nr 266 föreslagna 529 500 kronor anslå 60 000 kronor eller tillhopa

för upplysningsverksamhet i utlandet 589 500 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefen har meddelat, att den s. k. amerikautredningen den 26

april 1944 framlagt förslag rörande en basorganisation för Sveriges kulturella

utbyte med utlandet.

De sakkunniga förklara, att de i sin strävan att finna vägar till förbättrande

och utvidgning av Sveriges kulturella förbindelser med Nord- och

Sydamerika kommit till insikt örn nödvändigheten av att skapa en bärkraftig

central för upplysningsverksamheten här hemma. Det utåtriktade kulturarbetet

måste enligt de sakkunnigas mening förankras i en basorganisation med

väsentligt mycket större resurser och stadga än vad som hittills stått till buds

på detta område. Både praktiska och principiella synpunkter tala därvid,

enligt vad de sakkunniga framhålla, starkt för att en basorganisation för kulturutbytet

bör omfatta Sveriges kulturella förbindelser med samtliga länder.

Genom att upplysningsärendena handläggas av en och samma institution,

Bihang till riksdagens protokoll 1944. G sami. Nr 197—198. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 197.

samlas erfarenheterna på en hand och dubbelarbete undvikes. Konsekvensen

av denna uppfattning blir en strävan att organisatoriskt samla upplysningsverksamheten

på olika länder inom en institution.

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör ett centralt organ för den svenska

upplysningsverksamheten, för att bliva effektivt, uppbäras av och äga tillgång

till expertis från hela vårt kulturliv. Det bör vidare utgöra en fri och

självständig institution med möjligheter att taga egna initiativ samt äga ett

eget verkställande organ och ekonomiska möjligheter att fullfölja en planerad

verksamhet även på längre sikt. De olika organen för såväl svensk kultur som

det svenska näringslivet synas hava ett omedelbart intresse av att medverka

i en sådan institutions arbete, då de komme att draga direkt eller indirekt

fördel av det intensifierade kulturutbyte med utlandet, som vöre institutionens

mål. Dessa synpunkter leda fram till tanken på bildandet av ett fristående

kulturinstitut, uppburet av representanter för svenskt kulturliv och näringsliv

med statens välvilliga stöd. Skapandet av en ny statlig institution som central

för upplysningsarbetet synes de sakkunniga ur många synpunkter mindre

lämpligt. För att på ett rätt sätt utåt representera det svenska kulturlivet

i alla dess former fordras en institution, som i möjligaste mån är fri från varje

byråkratisk bundenhet.

Sedan en organisationskommitté tillsatts med uppdrag att uppgöra de närmare

planerna till en basorganisation för upplysningsarbetet, har denna kommitté

framlagt förslag till en dylik organisation nied benämningen »Svenska

institutet för kulturellt utbyte med utlandet».

Det tilltänkta institutets uppgift skulle enligt kommittén vara att till gagn

för Sveriges kulturella, sociala och ekonomiska förbindelser med utlandet

samordna och stödja den upplysningsverksamhet om Sverige i utlandet, som

redan pågår, samt att, där så kan finnas behövligt och lämpligt, upptaga nya

verksamhetsgrenar i kulturutbytets tjänst. Kommittén hade vidare uppgjort

ett förslag till program, ävensom utarbetat förslag till stadgar för institutet.

Förslagen i fråga äro bilagda statsrådsprotokollet.

Som stadgeförslaget utvisar, hade kommittén tänkt sig, att institutets verksamhet

delvis skulle finansieras genom årsavgifter från betalande medlemmar,

varvid avsetts, att hänvändelser särskilt skulle ske till företag inom näringslivet.

Enligt ett av kommittén uppgjort, statsrådsprotokollet bilagt förslag

till budget för institutet skulle utgifterna uppgå till omkring 1 050 000 kronor

för år. Efter att hava trätt i förbindelse med intresserade representanter för

näringslivet ansåge kommittén vissa förhoppningar föreligga för att ett belopp

av 650 000 kronor på detta sätt skulle kunna erhållas. Kommittén förutsatte

därvid, att de medel, som under senare tid årligen insamlats för upplysningsverksamheten

i Amerika, inginge i institutets budget. Under dessa förhållanden

erfordrades från statens sida ett bidrag av omkring 400 000 kronor. Av

detta belopp hade emellertid redan över 300 000 kronor upptagits i det under

tredje huvudtiteln uppförda anslag för upplysningsverksamhet i utlandet

angående Sverige.

Amerikautredningen har tillstyrkt det sålunda planerade institutet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 197.

3

Vad det uppgjorda budgetförslaget beträffar, framhålla de sakkunniga,

att en förutsättning för att tillräckligt stora privata bidrag skola inflyta uppenbarligen

vore, att staten visade sin beredvillighet att påtaga sig en större

andel av kostnaderna för institutet. De sakkunniga hava förordat, att en

jämnare balans än den, som består i det av kommittén utarbetade budgetförslaget,

åvägabringas mellan statsbidrag och enskilda bidrag, förslagsvis

på så sätt, att statsbidragen och de förutsatta enskilda bidragen uppgå till

lika belopp.

Av de sakkunnigas betänkande framgår, att enligt deras mening av det belopp

å 445 000 kronor, som enligt Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag skulle anslås för upplysningsverksamhet

i utlandet rörande Sverige för budgetåret 1944/45, ett belopp av 314 000

kronor skulle överföras till det planerade institutets budget. Återstoden, eller

131 000 kronor, skulle enligt statsverkspropositionen användas på följande

sätt, nämligen 50 000 kronor till upplysningsverksamheten i Sydamerika,

31 100 kronor till den svenska rese- och informationsbyrån i New York,

10 000 kronor till Tidningarnas Telegrambyrå för utvidgad förmedling av

särskilt ekonomiska nyheter rörande Sverige till utlandet, 1 500 kronor för

redigering inom samma byrå av visst nyhetsmaterial, 15 000 kronor till

Svensk-internationella pressbyrån, 5 000 kronor till bestridande av kostnaderna

för upplysningsnämnden och kulturrådet samt 18 400 kronor till ministerns

för utrikes ärendena förfogande att jämte besparingar å de i övrigt anvisade

beloppen vid förefallande behov disponeras för upplysningsverksamheten

och därmed sammanhängande ändamål.

Beträffande dessa belopp framhålla de sakkunniga, att de icke ansett sig

böra föreslå, att anslaget för upplysningsverksamheten i Sydamerika skall

överföras till det planerade institutet, enär anslaget delvis torde komma att

utnyttjas för verksamhet vid beskickningarna i Sydamerika. Vid detta förhållande

synes dispositionsrätten böra förbehållas utrikesdepartementet. Då

upplysningsnämnden och kulturrådet, därest de sakkunnigas förslag godtages,

torde komma att upphöra, synes ett för bestridande av kostnaderna för

nämnden och rådet avsett belopp av 5 000 kronor böra överföras till de medel,

som avses skola ställas till ministerns för utrikes ärendena förfogande.

Dessa skulle alltså komma alt uppgå till 23 400 kronor. De sakkunniga påpeka,

att även efter inrättandet av det tilltänkta institutet ett anslag för upplysningsändamål

måste stå direkt till utrikesdepartementets förfogande. Beskickningar

och konsulat måste såsom hittills förses med upplysningsmaterial

och utrikesdepartementets pressbyrå måste vid behov kunna omedelbart

tillmötesgå från utländska myndigheter framställda önskemål om dylikt

material. Vad Svensk-internationella pressbyrån beträffar, framhålla de sakkunniga,

att den — utöver det sedan flera år tillbaka till byrån utgående årliga

särskilda anslaget av 15 000 kronor -— ur nu ifrågavarande anslag erhållit

extra bidrag för särskilda ändamål, såsom bild- och telegramtjänst etc.

Under det senaste budgetåret hava dessa extra bidrag uppgått till sammanlagt

omkring 10 000 kronor. Byrån har dessutom, enligt vad de sakkunniga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 197.

erfarit, nyligen hos utrikesdepartementet hemställt om en höjning av dessa

extra bidrag med 5 000 kronor eller till omkring 15 000 kronor. Därest de

sakkunnigas nu framlagda förslag till fördelning av upplysningsanslaget godtages,

torde utrikesdepartementets möjligheter att i fortsättningen utbetala

dessa extra bidrag upphöra. Sakkunniga förutsätta emellertid, att pressbyrån

och det planerade institutet komma att samarbeta, och utgå från den förutsättningen,

att institutet kommer att bevilja byrån de till 15 000 kronor

uppgående medel, vilka enligt vad nu angivits erfordras för att byråns verksamhet

skall kunna uppehållas på nuvarande nivå.

Beträffande återstoden av upplysningsanslaget eller alltså bidragen till den

svenska rese- och informationsbyrån i New York samt till Tidningarnas Telegrambyrå

ifrågasätta de sakkunniga icke någon ändring.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Till det av amerikautredningen framlagda förslaget att skapa en centralorganisation

för upplysningsverksamheten i utlandet angående Sverige vill

jag giva min anslutning. Redan under åren före det nu pågående världskriget

gjorde sig ett ökat behov gällande av en bättre och med rikligare medel

utrustad organisation för det kulturella utbytet med och upplysningsverksamheten

i utlandet. Krigsåren hava än mera förstärkt detta intryck, och

med tanke på de krav, som på detta område komma att inställa sig vid inträdande

fredsförhållanden, svnes det mig vara särskilt angeläget, att vi stå

fullt rustade för uppgiften att återerövra den mark, som under isoleringen

gått förlorad. I all synnerhet gäller detta örn de transoceana länderna.

Andra länder i en ställning, motsvarande Sveriges, komma otvivelaktigt att

göra liknande bemödanden. De uppgifter i detta avseende, som lämnas i det

av organisationskommittén utarbetade programförslaget, synas mig därvidlag

vara av stort intresse. Det är därför enligt min uppfattning av vikt, att den

svenska upplysningsverksamheten gives ett ännu starkare stöd än hittills

från det allmännas sida, så att den kan allsidigt och verksamt i utlandet sprida

kännedom om vårt lands förhållanden och därigenom i alla avseenden

främja våra förbindelser med främmande länder.

Givetvis skulle olika vägar kunna tänkas för att nå detta mål. En centralorganisation

i någon form för upplysningsverksamheten synes mig dock

oundgänglig, och jag finner den av de sakkunniga förordade lösningen att

med bidrag från statens sida upprätta ett svenskt institut för kulturellt utbyte

med utlandet vara lyckligt vald. Ej heller har jag något att erinra mot

det för den tilltänkta nya organisationen föreslagna namnet eller mot det

uppgjorda förslaget till program för dess verksamhet. Därest från riksdagens

sida intet är att erinra mot det planerade institutets upprättande, torde det få

ankomma på Kungl. Majit alt fastställa stadgar för detsamma. På sätt de

sakkunniga uttalat, bör såsom en förutsättning för åtnjutande av statsbidrag

gälla, att Kungl. Majit skall äga utse en revisor, jämte en suppleant, i institutet.

Det torde vidare få ankomma på Kungl. Majit att besluta om den avveckling

av upplysningsnämnden och kulturrådet, som torde böra äga rum

i samband med det nya institutets upprättande.

I fråga örn de av de sakkunniga framlagda budgetberäkningarna måste

jag ställa mig tveksam till tanken, att ett så stort belopp som hälften av

institutets budget redan nu skulle ställas till förfogande av statsmedel. Innan

någon erfarenhet vunnits rörande institutets verksamhet, anser jag mig ej

kunna förorda, att större bidrag från statens sida lämnas än vad som föreslagits

av organisationskommittén. Enligt dennas förslag skulle statsanslaget

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 197.

5

till institutet uppgå till 398 500 kronor för år, varav 314 000 kronor skulle

bestridas av det i statsverkspropositionen av riksdagen för upplysningsverksamheten

äskade anslaget av 445 000 kronor. För institutets verksamhet

skulle sålunda nu erfordras ytterligare 84 500 kronor. Anslaget för upplysningsverksamheten

i utlandet angående Sverige bör alitsa för ar räknat ökas

med sistnämnda belopp eller till (445 000 + 84 500 =) 529 500 kronor. Då

det synes angeläget, att institutet snarast möjligt träder i funktion, torde detta

om möjligt böra ske vid början av nästa budgetår. De för institutets verksamhet

erforderliga medlen böra därför kunna ställas till förfogande från

och med nämnda tidpunkt, sedan det fastslagits, att förutsättningar för institutets

verksamhet i såväl ekonomiskt som organisatoriskt hänseende föreligga.

I det förra hänseendet må erinras om att, såsom framgår av den förut

lämnade redogörelsen, en förutsättning för institutets upprättande är, att

betydande medel erhållas från enskilt håll.

I den nu föreliggande propositionen har Kungl. Maj:t på grundval av den

s. k. amerikautredningen framlagt förslag till viss omorganisation av den

svenska upplysningsverksamheten i utlandet syftande till förbättring och

utvidgning av Sveriges kulturella förbindelser med övriga länder. Jämsides

med förstärkningen av de ekonomiska förbindelserna är även ett vidgat utåtriktat

upplysningsarbete och ett ökat kulturellt utbyte med övriga länder

en angelägen uppgift för vårt land. En rätt bedriven upplysningsverksamhet

är enligt utskottets mening ett betydelsefullt medel för främjandet och utvecklandet

av vårt näringsliv och av våra kommersiella förbindelser med utlandet.

Utskottet anser, att en centi-alorganisation för upplysningsverksamhetens

bedrivande är lämplig under de förutsättningar, som i propositionen utvecklas.

Det i sådant avseende framlagda förslaget om inrättande av ett svenskt

institut för kulturellt utbyte med utlandet synes utskottet innebära en form,

som under förhandenvarande omständigheter bör prövas. Genom sin sammansättning

synes institutet vara ägnat att fylla uppgiften att utgöra en

basorganisation för denna verksamhet. De i det uppgjorda programförslaget

angivna allmänna riktlinjerna för institutets arbete synes utskottet kunna

godtagas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa stadgar för

institutet i fråga ävensom att fatta beslut om avvecklingen av upplvsningsnämnden

och kulturrådet, vilka genom institutets inrättande torde böra

upphöra.

En förutsättning för institutets bildande är att betydande medel kunna

erhållas från enskilt håll. Såsom av ärendet framgår föreligga vissa förhoppningar,

att ett belopp av 650 000 kronor på delta sätt skulle kunna

påräknas för nästa budgetår. Då de årliga utgifterna uppskattats till 1 048 500

kronor, finner sig utskottet kunna tillstyrka, att staten för nästa budgetår bestrider

mellanskillnaden eller 398 500 kronor. Av nämnda belopp skulle

314 000 kronor gäldas av det i statsverkspropositionen för upplysningsverksamheten

äskade anslaget av 445 000 kronor. För institutets verksamhet skulle

sålunda erfordras ytterligare 84 500 kronor, med vilket belopp ifrågavarande

anslag skulle ökas. Häremot har utskottet icke haft något att erinra

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 197.

och tillstyrker alltså, att anslaget till upplysningsverksamhet i utlandet angående

Sverige för nästa budgetår uppföres med 529 500 kronor. Därest hinder

under avsevärd tid skulle resa sig mot det planerade institutets tillkomst, förutsätter

utskottet, att Kungl. Majit äger att för fullföljande likväl på sätt

hittills skett av avsedd verksamhet taga nämnda belopp i anspråk i erforderlig

omfattning.

Med anledning av det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra, att

det föreslagna institutet är tänkt som en enskild sammanslutning och att det

ankommer å institutet att planlägga sin verksamhet. Utskottet förutsätter

emellertid, att de synpunkter på betydelsen av förbindelser med de sydamerikanska

republikerna, som motionärerna framhållit, därvid också bliva beaktade.

Med hänsyn härtill och då det måste anses mindre lämpligt att redan

nu för ändamålet anvisa anslag utöver vad Kungl. Majit ansett erforderligt,

får utskottet avstyrka motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Majits förslag

och med avslag å motionen lii 548, till U pplysningsverksamhet

i utlandet angående Sverige för budgetåret 1944/45 under

tredje huvudtiteln anvisa ett anslag av 529 500 kronor.

Stockholm den 15 juni 1944.

På statsutskottets vägnar;

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström, Heiding,

Boman och Gillström; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Persson i Tidaholm, Holmdahl, Olsson i Kullenbergstorp,

Wallentheim, Nilsson i Steneberg, Viklund och Lindholm.

Reservation

av herr Pauli.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:425 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. s. 4 i texten